Förord av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

För oss var 2024 ett särskilt år eftersom vi firade den gemensamma tillsynsmekanismens tioårsdag. Det var den 4 november 2014 som den infördes. Under de tio år som den europeiska banktillsynen har funnits har den inte endast bekräftat sin status som en av de mest betydelsefulla milstolparna i den europeiska integrationen sedan euron infördes, utan även överträffat förväntningarna när det gäller att utföra sina uppgifter.

Bankerna som står under europeisk tillsyn har blivit betydligt motståndskraftigare under dessa år. Trots att Europas ekonomi har prövats av pandemin, och den därpå följande energikrisen, har enheterna under tillsyn upprätthållit god lönsamhet, kapitaltäckning och likviditet.

Tredje kvartalet 2024 låg den samlade kärnprimärkapitalrelationen och likviditetstäckningskvoten stabilt på 15,7 respektive 158,5 procent. Denna finansiella styrka har gjort att bankerna har kunnat stötta den bredare ekonomin och bidra till att ECB:s räntepolitik fått gott genomslag i ekonomin.

Inflationen fortsatte stadigt nedåt 2024, vilket ledde till ett skifte i penningpolitiken, då ECB började sänka sina räntor tillbaka till mer normala nivåer. Bankerna justerade sina lånevillkor därefter med goda resultat. Året innehöll även fortsatta utmaningar på grund av osäkerhet i världsläget, som förväntas kvarstå framöver. De globala geopolitiska omständigheterna karaktäriseras av instabilitet, med bland annat Rysslands oberättigade krig mot Ukraina, konflikter i Mellanöstern och ihållande spänningar i den internationella handeln. Dessa faktorer fortsätter att utsätta bankernas motståndskraft för prövningar, vilket visar hur viktigt det är med vaksam tillsyn för att man ska kunna stärka försvaret mot makrofinansiella hot och geopolitiska chocker.

Bankerna måste även vara redo att anpassa sig till de stora strukturella förändringarna som sker. Klimatförändringarna och digitaliseringen innebär att banksektorn formas om i grunden. När temperaturen stiger i världen har klimatrelaterade katastrofer, som skogsbränder och översvämningar, blivit allt vanligare. Bankernas förmåga att hantera och motverka klimat- och miljörelaterade risker kommer att stå högt på tillsynsagendan även fortsättningsvis.

Samtidigt sker tekniska framsteg som snabbt omformar hela branscher, även bankväsendet. Den digitala omställningen har blivit en nödvändighet för att bankerna ska kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga, men denna omställning måste åtföljas av sund riskhantering, vilket bland annat innebär att man inte får bli för beroende av vissa IT-tjänsteleverantörer och att man skyddar sig mot, den hela tiden närvarande, risken för cyberangrepp. ECB planerar att intensifiera sina tillsynsinsatser på detta område 2025, enligt det uppdrag som man har fått i förordningen om digital operativ motståndskraft.

Genom denna typ av insatser vill vi även fortsättningsvis främja en stabil, motståndskraftig och framåtblickande banksektor som klarar att hitta rätt bland både utmaningar och möjligheter och i slutänden stötta ekonomin i stort.

Förord av Claudia Buch, tillsynsnämndens ordförande

År 2024 kunde vi se tillbaka på tio år av framsteg när det gäller att bygga upp en europeisk banksektor med god tillsyn. Den europeiska banktillsynen hade inte kunnat uppnå det man har uppnått om det inte hade varit för expertkunskaperna och engagemanget hos kollegerna på ECB och de nationella behöriga myndigheterna. Jag vill verkligen tacka dem för allt deras hårda arbete. Deras insatser har väsentligen bidragit till att stabiliteten och integriteten i den europeiska banksektorn har kunnat upprätthållas.

I dag är den europeiska banksektorn motståndskraftigare än den var för tio år sedan tack vare bättre tillsyn, strängare reglering, förbättrad riskhantering i bankerna och resoluta politiska åtgärder vid störningar, som pandemin och energikrisen. Tack vare hårda lagkrav och ändamålsenlig tillsyn har bankerna förblivit sunda och stabila i en utmanande omvärld. Banker som är motståndskraftiga och välkapitaliserade är de som har bäst möjlighet att stötta den reala ekonomin och tillhandahålla finansiella tjänster, även under perioder med stora påfrestningar.

Motståndskraft har blivit en allt viktigare faktor när omständigheterna som bankerna verkar under förändras. De makroekonomiska och geopolitiska riskerna är höga, tillräcklig hänsyn måste tas till klimat- och naturrelaterade risker, den digitala omställningen i finanssektorn påverkar konkurrensförhållandena, och strukturell förändring i den reala ekonomin kan påverka tillgångskvaliteten. På grund av allt detta måste bankerna anpassa sina ramverk för riskhantering och se till att vara förberedda inför negativa scenarier.

Samtidigt måste tillsynen vara riskfokuserad och framåtblickande och snabbt anpassa sig efter föränderliga förutsättningar, vilket återspeglas i våra tillsynsprioriteringar för 2025–2027.

För det första måste bankerna vara tillräckligt motståndskraftiga för att kunna klara potentiella negativa makrofinansiella hot och geopolitiska chocker. Översyns- och utvärderingsprocessen 2024 visade att de betydande instituten som står under ECB:s tillsyn hade starka kapital- och likviditetspositioner. Detsamma gäller för mindre betydande institut som de nationella behöriga myndigheterna utövar tillsyn över. Samtidigt gör risken för försämrad tillgångskvalitet och störningar i ekonomin, på grund av geopolitiska konflikter eller ekonomiska sanktioner, att det behövs skärpt uppmärksamhet, tillräckliga kapitalmängder och robust styrnings- och riskhanteringssystem i bankerna. Dessutom är det lika viktigt med operativ motståndskraft, särskilt när det gäller cybersäkerhet, som med finansiell motståndskraft.

För det andra måste bankerna skyndsamt åtgärda konstaterade brister när det gäller motståndskraft och riskhantering. Här ingår även brister som rör styrning och hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker. Bankerna behöver även lämpliga system för aggregering och rapportering av riskdata så att ledningsorganen kan fatta informerade beslut i ett läge då omständigheterna snabbt förändras. Vi kommer att fortsätta att följa dessa områden och vidta tillsynsåtgärder där så behövs.

För det tredje måste bankerna hantera digitaliseringen av finansiella tjänster på ett strategiskt sätt och hantera de risker som detta medför. När bankerna i allt större utsträckning börjar använda digitala verktyg för att förbättra sin effektivitet och leva upp till kundernas förväntningar kommer vi att utvärdera deras digitala strategier och säkerställa att risker åtgärdas.

Precis som bankerna måste tillsynsmyndigheterna anpassa sig till de föränderliga förutsättningarna. Därför beslöt tillsynsnämnden 2024 att reformera översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) för att uppnå större effektivitet. ÖUP-reformen bör göra tillsynen mer effektiv, ändamålsenlig och mer fokuserad på bankspecifika risker och att de brister som konstateras i tillsynen åtgärdas snabbare och på ett mer konsekvent sätt.

Om vi blickar framåt kommer vi att stå fast vid vårt fokus på säkerhet och sundhet i de banker som vi har tillsyn över och på stabiliteten i det finansiella systemet. På detta sätt kan banksektorn anpassa sig till de utmaningar och möjligheter som vår föränderliga värld ger.

För att finansiell stabilitet ska kunna upprätthållas är det förutom tillsyn viktigt med ett starkt regelverk inriktat på motståndskraft. Det behövs ytterligare lagstiftning om en ram för krishantering och insättningsgaranti för att myndigheterna i bankunionen, särskilt den gemensamma resolutionsnämnden, på ett mer ändamålsenligt sätt ska kunna hantera bankfallissemang och skydda insättare. Att fullborda bankunionen och ta ytterligare steg mot en kapitalmarknadsunion är alltjämt prioriterat för att stärka motståndskraften och integrationen i Europas finansiella system.

Att ha en bra dialog med civilsamhället är också ytterst viktigt för att det ska finnas stöd för en stark och ändamålsenlig tillsyn. Vi eftersträvar hela tiden en hög nivå av öppenhet och demokratisk kontroll gentemot europeiska beslutsfattare, och vi har ökat kontakterna med civilsamhället. Vi har också fördjupat vårt samarbete med internationella myndigheter, vilket är särskilt viktigt med tanke på de nya geopolitiska utmaningarna. Vi kommer att fortsätta att arbeta tillsammans med alla berörda parter för att främja ett motståndskraftigt och effektivt finansiellt system som kan ligga till grund för hållbar tillväxt i hela euroområdet.

1 Banktillsynen 2024

1.1 Den finansiella motståndskraften i bankerna som stod under europeisk banktillsyn 2024

Bankerna under europeisk banktillsyn har överlag solida kapital- och likviditetspositioner. De betydande institutens samlade kärnprimärkapitalrelation enligt övergångsbestämmelserna låg på 15,7 procent tredje kvartalet 2024 jämfört med15,6 procent tredje kvartalet 2023^[1], medan den i de mindre betydande instituten låg på 18,4 procent. Den samlade bruttosoliditeten enligt övergångsbestämmelserna låg i stort sett oförändrad kvar på 5,8 procent i betydande institut och gick upp till 9,8 procent i mindre betydande institut, en ökning med 0,45 procentenheter jämfört med föregående år.

Den samlade likviditetstäckningskvoten låg 2024 på 158,5 procent i betydande institut och på 216,8 procent i mindre betydande institut. Den samlade stabila nettofinansieringskvoten låg på 126,9 procent i betydande institut och på 133,7 procent i mindre betydande institut.

Lönsamheten i de banker som står under europeisk banktillsyn är fortfarande bättre än under perioden med låga räntor före mitten av 2022. Under 2024 stagnerade räntenettot samtidigt som intäkterna från avgifter ökade. Finansieringskostnaderna minskade, bland annat tack vare lägre räntor. Inlåningsräntorna slutade att gå upp i och med sänkningen av styrräntan i juni 2024. Överlag förblev räntekostnaderna höga eftersom skulder som förföll lades om med högre räntor.

De betydande institutens samlade avkastning på eget kapital låg på 10,2 procent 2024 jämfört med 10,0 procent året innan, vilket främst berodde på ränteutvecklingen, dämpat av en liten ökning av det egna kapitalet. I de mindre betydande instituten låg avkastningen på eget kapital på 8,2 procent jämfört med 8 procent året innan.

Tillgångskvaliteten förblev i stort sett stabil 2024. Andelen nödlidande lån i de betydande instituten låg på 1,9 procent^[2], med en lånevolym som fortsatte att öka med 13,9 miljarder euro de första nio månaderna 2024. Sammanlagt uppgick de nödlidande lånen i betydande institut till 360,5 miljarder euro 2024.

Risker kunde dock ses i vissa portföljer, främst i sektorer som är känsligare för förändringar i ränteläget, som små och medelstora företag och kommersiella fastigheter. Antalet sena betalningar och betalningsinställelser på lån till små och medelstora företag ökade, vilket drev upp andelen nödlidande lån till små och medelstora företag till 4,9 procent. Priskorrigeringarna på marknaden för kommersiella fastigheter fortsatte att vara markanta^[3]. Tillsammans med låntagarnas större svårigheter att refinansiera lån för kommersiella fastigheter som förfaller på grund av högre räntor ledde detta till att de nödlidande lånen ökade i vissa länder. Bankerna började göra större avsättningar för företagslån när riskkostnaden steg marginellt till 0,5 procent 2024 jämfört med 0,4 procent 2023. Täckningsgraden för nödlidande företagslån låg på historiskt låga 42,1 procent 2024, bland annat på grund av att man avyttrat gamla nödlidande lån som man hade gjort väl tilltagna avsättningar för.

De lättnader som bankerna gjorde i bolånekraven ledde till att bolånen ökade, med stabila kreditriskindikatorer och en andel nödlidande lån uppgående till 1,6 procent i de betydande instituten 2024.

1.2 Tillsynsprioriteringarna för 2024–2026

1.2.1 Översikt

De senaste åren hade utsikterna för banksektorn till största delen påverkats av ett osäkert makrofinansiellt klimat, svagare konjunkturutsikter, högre och mer ihållande inflation och försämrade finansieringsvillkor, liksom ökade geopolitiska spänningar och återkommande perioder med finansiella påfrestningar. Mot bakgrund av detta ombads enheterna under tillsyn att stärka sin motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker (prioritering 1), främst genom att fokusera på sina rutiner för hantering av kreditrisk och motpartskreditrisk, liksom på att, på ett ändamålsenligt sätt, begränsa uppbyggnad av risker i portföljer som är känsligare för sådana påfrestningar. Tillsynsmyndigheterna kontrollerade lämpligheten i bankernas ramverk för balansräkningsstyrning för att se till att de kan stå emot likviditetschocker på kort sikt. Bankerna ombads att skynda på korrigeringen av brister vad gäller styrning och hantering av klimat- och miljörelaterade risker (prioritering 2) och att fortsätta med sin digitala omställning, samtidigt som man bygger upp robusta ramverk för operativ motståndskraft (prioritering 3).

1.2.2 Prioritering 1: stärka motståndskraften mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker

1.2.2.1 Rutinerna för hantering av kreditrisk och motpartskreditrisk

Under 2024 fortsatte tillsynsmyndigheterna att titta på strukturella brister i bankernas rutiner för kreditriskhantering, bland annat i sådana portföljer som är känsligare mot högre räntor och ihållande makroekonomisk osäkerhet. Det är därmed särskilt viktigt att bankerna proaktivt tar itu med framväxande kreditrisker i känsliga portföljer och olika slag av tillgångar. Långivning är en viktig del i bankernas kreditriskhantering, eftersom nödlidande lån kan undvikas om bankerna beviljar lån med god kvalitet. ECB fortsatte att titta på hanteringen av nödlidande lån och därmed förknippad verksamhet 2024, där man kontrollerade att bankerna har de rutiner och förfaranden som behövs för att kunna reagera proaktivt om mängden nödlidande lån skulle börja öka.

Insatserna på distans och på plats 2024 visade att bankerna har gjort framsteg när det gäller att minska riskerna i sårbara portföljer och tillgångsslag. Det fanns dock flera brister som fortfarande inte hade åtgärdats.

I en rad riktade skrivbordsgranskningar och inspektioner på plats tittade man på långivning, riskklassificering och modelleringspraxis för förväntade förluster inom portföljer med lån till bostadsfastigheter, kommersiella fastigheter, högt belånade förvärv och små och medelstora företag. De gemensamma tillsynsgrupperna gjorde även djupare undersökningar av områden och risker som var specifika för deras banker, till exempel klassificering av lån där det fanns risk för betalningsanstånd eller för att de inte skulle bli återbetalda alls.

Fokus låg fortsatt på hanteringen av framväxande risker, särskilt i känsliga portföljer, som kommersiella fastigheter och högt belånade förvärv. Vid en pågående insats på plats avseende kommersiella fastigheter har ett flertal olika brister uppdagats som gäller hur bankerna genomför sina utvärderingar eller låter andra göra dem^[4]. Dessutom genomfördes en omfattande granskning av portföljen med lån till högt belånade förvärv för att komplettera skrivbordsinsatserna eftersom denna sektor har växt markant och därmed även de medföljande riskerna^[5].

Insatserna på distans och på plats avslöjade även brister när det gällde att upptäcka exponeringar som kan bli föremål för anstånd eller betalningsosannolikhet. Att risker upptäcks och klassificeras korrekt är avgörande för att man ska kunna hantera dem på ett verkningsfullt sätt och se till att man har tillräckligt med kapital och avsättningar. Bankerna informerades om en rad tillsynsåtgärder 2024 som skulle medföra att bristerna blev åtgärdade så snabbt som möjligt.

Med grund i det tillsynsarbete som utförts angående rutinerna för avsättningar enligt IFRS 9, särskilt med hjälp av ett eftermodellsjusteringar, publicerade ECB ett antal råd för hur nya risker ska kunna täckas in i avsättningarna för kreditförluster^[6].

Många av bristerna som upptäckts avseende motpartskreditrisk har åtgärdats. För ett antal banker med verksamhet på de globala finansmarknaderna genomförde ECB 2024 i samarbete med Federal Reserve Board och Bank of England en gemensam analys av motpartskreditrisker i exponeringar mot finansinstitut som inte är banker. Av denna insats, i kombination med översyner av exponeringar mot riskkapital och privata kreditfonder, framkom att bankerna måste få lämplig information från sina direkta motparter för att de ska kunna undvika alltför stor exponering mot högt belånade förvärv och koncentrationsrisker.

ECB fortsatte även 2024 att kontrollera och åtgärda valutarisk genom ett urval betydande institut som har mest verksamhet inom detta område. Det gjorde man genom att granska hur betydande institut följde standarder på området och god praxis^[7], med särskilt fokus på kapitalberäkningar. ECB har även börjat använda Global Foreign Exchange Committees metod för statistikrapportering för vissa utvalda betydande institut.

De detaljerade tillsynsresultaten från alla avslutade tillsynsinsatser på distans och på plats överlämnades till bankerna. I förekommande fall användes dessa resultat som underlag i 2024 års ÖUP, och tillhörande tillsynsåtgärder diskuterades med enheterna under tillsyn i den löpande tillsynsdialogen.

1.2.2.2 Ramverken för balansräkningsstyrning

Efter flera år av riklig likviditet tillsammans med ökande geopolitiska spänningar har det blivit allt viktigare att likviditets- och finansieringsrisker hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Dessutom kan sociala medier och digitalisering, i kombination med att alternativa investeringsmöjligheter har blivit mer lockande, snabbt påverka hur investerare reagerar på prissignaler och marknadsrykten. Oväntade händelser, som politiska omvälvningar eller ekonomiska störningar, kan leda till plötsliga priskorrigeringar på marknaderna, vilket försvårar förutsättningarna för bankerna ytterligare. Utan robusta riskhanteringsstrategier, trovärdiga beredskapsplaner för finansiering och ansvarsfull hantering av säkerheter gör bankerna sig själva mer sårbara för negativa chocker.

Därför genomförde ECB 2024 olika skrivbordstillsynsinsatser avseende ramverk för balansräkningsstyrning. Tillsammans med de gemensamma tillsynsgrupperna genomfördes riktade granskningar av finansierings- och beredskapsplaner, förmågan att hitta tillgångar att ställa som säkerhet och ramverken för balansräkningsstyrning i 25 betydande institut, som hade valts ut på grund av sina riskindikatorer.

Av de riktade granskningarna kunde man dra slutsatsen att de betydande instituten generellt hade fortsatt god tillgång till både inlåning från allmänheten och från marknaden, och finansieringskostnaderna förblev stabila under hela 2024 och förväntas gå ned från och med 2025. Dessutom hade de betydande instituten tillgång till likviditetsfaciliteter hos centralbanker. Alla betydande institut var dock inte helt förberedda för att verka i ett läge med mindre likviditet.

Ökat beroende av marknadsfinansiering, begränsad och/eller koncentrerad utjämningskapacitet, slapphet i utformningen av negativa scenarier, samt brister i styrning och interna kontroller, skulle kunna äventyra trovärdigheten i de betydande institutens finansieringsplaner och öka risken för att de inte är genomförbara. I vissa fall vara antagandena om hur lång tid det skulle ta att likvidera tillgångar alltför optimistiska, och det sätt på vilket man hittar och hanterar säkerheter behövde förbättras.

Granskningen av styrning och strategier för balansräkningsstyrning visade dessutom i) att nyckeltal för balansräkningsstyrning borde rapporteras oftare internt, b) att de interna strategierna och gränserna för ränte- och likviditetsrisker bör definieras noggrannare, iii) att kalibreringen av beteendemodeller för balansräkningsstyrning bör stärkas och iv) att utformningen av risksäkerhetsramarna bör förbättras.

ECB kompletterade under 2024 sin bedömning av ränte- och kreditspreadrisk i bankboken, liksom av likviditetsrisk, genom inspektioner på plats. Trettiofyra betydande institut ingick i bedömningen, utvalda på grundval av både aktuella tillsynsprioriteringar och institutens riskprofiler. Resultaten från de riktade granskningarna kompletterades med inspektioner på plats, där man bland annat gjorde djupgående bankspecifika bedömningar av i) hur ränte- och likviditetsrisker mäts, övervakas och hanteras, ii) hur robusta finansierings-/beredskapsplanerna och likviditetsstresstesterna är och iii) hur korrekta beräkningarna av den lagstadgade likviditetskvoten är.

Till sist genomförde ECB en tematisk granskning av hur intradagslikviditetsrisk hanteras i sex komplexa globalt systemviktiga banker, och utifrån resultaten från den granskningen publicerade man dokumentet Sound practices for managing intraday liquidity risk om sund praxis för hur intradagskreditrisk bör hanteras^[8]. Denna praxis kompletterar gällande internationella standarder och innehåller detaljerade beskrivningar av praxis inom sju områden som rör intradagslikviditetsrisk^[9]. Syftet är att harmonisera praxis för tillsyn av banker och samtidigt stärka befintlig praxis i branschen.

Bristerna som upptäcktes i de riktade granskningarna och inspektionerna på plats låg till grund för 2024 års ÖUP och annat relaterad tillsynsarbete.

1.2.3 Prioritering 2: skynda på korrigeringen av brister vad gäller styrning och hantering av klimat- och miljörelaterade risker

1.2.3.1 Ledningsorganens funktions- och styrningsförmåga

Välskötta banker är grundbulten i ett stabilt och sunt banksystem^[10]. Tydligt definierade ansvarsområden, ändamålsenlig riskhantering och insynvänliga beslutsförfaranden är av avgörande vikt för att det ska uppnås. Bankerna har kommit ytterligare en god bit på väg, men ECB ser ännu vissa strukturella brister som måste åtgärdas, särskilt när det gäller ledningsorganens funktions- och styrningsförmåga, ändamålsenligheten i de interna kontrollfunktionerna och aggregering och rapportering av riskdata^[11].

Därför fortsätter ECB med olika tillsynsinsatser inriktade på att få till stånd förbättringar på dessa områden, främst när det gäller att stärka den interna styrningen och förmågan till strategisk styrning.

Under 2024 genomförde ECB riktade granskningar av de banker som hade brister vad gäller hur ledningsorganen är sammansatta och fungerar. ECB har börjat se tecken på förbättring i de banker som har varit föremål för granskning under de senaste åren. Bankerna har redan börjat genomföra de rekommenderade förändringarna och visat att de vill förbättra sin styrning. Trots dessa tecken på framsteg måste bankerna ändå fortsätta med sina åtgärder för att helt och hållet rätta till de brister som har upptäckts och skapa en stark riskkultur och ett ramverk för ansvarsutkrävande i sina ledningsorganstrukturer.

Utöver ovanstående arbetade ECB vidare med bankerna vad gäller mångfald och efterträdarplanering, och på båda dessa områden har tydliga förbättringar gjorts i de betydande instituten. Andelen ledamöter i ledningsorganen med erfarenhet från bank- eller finanssektorn eller inom nationalekonomi låg kvar på 88 procent^[12]. Andelen icke verkställande ledamöter med IT-kunskaper hade dock endast ökat något de senaste åren och låg på 24 procent. När det gäller ledamöternas oberoende har siffrorna sett likadana ut de senaste åren. I genomsnitt ligger andelen ledamöter i ledningsorganen som är formellt oberoende på 62 procent. Det är dock stora skillnader mellan bankerna. Vissa framsteg har gjorts när det gäller efterträdarplanering och mångfaldspolicy men inte när det gäller könsfördelning. Andelen kvinnliga ledamöter låg på låga 35 procent för direktörer utan verkställande funktion och på 19 procent för verkställande direktörer.

Som en del av arbetet med brister i hur bankernas ledningsorgan är sammansatta och fungerar har ECB även under perioden 2022 till 2024 fortsatt att genomföra särskilda inspektioner på plats och riktade riskbaserade lämplighetsbedömningar liksom omvärderingar av lämplighet (se avsnitten 1.3.5 och 2.2).

Resultaten från de riktade granskningarna av ledningsorganen och de årliga datainsamlingarna påverkade tillsynsinsatserna i stor utsträckning och låg till grund för utkastet till vägledningen om styrning och riskkultur^[13].

1.2.3.2 Riskdataaggregering och riskrapportering

Riskdataaggregering och riskrapportering är avgörande för att man ska kunna hantera risker på ett sunt sätt och fatta ändamålsenliga beslut. Brister i kvaliteten på de data som används och rapporteringen av dem undergräver bankernas förmåga att på rätt sätt upptäcka, följa upp och åtgärda risker. Med bra riskdataaggregering och riskrapportering kan bankerna uppnå sin fulla potential och förbättra sin konkurrenskraft och effektiviteten i sin verksamhet.

Under de tio år som har gått sedan Baselkommitténs principer för effektiv riskdataaggregering och riskrapportering (BCBS 239) kom ut har man hela tiden sett ihållande brister i förmågan till riskdataaggregering och riskrapportering. År 2019 skickades ett brev till alla betydande institut där bankerna påmindes om att de borde börja ta ett helhetsgrepp när det gäller riskdataaggregering och riskrapportering och datakvaliteten. På grund av dessa ihållande utmaningar var riskdataaggregering och riskrapportering kvar som en av de viktigaste sårbarheterna i tillsynsprioriteringarna för 2024–2026. För att åtgärda denna sårbarhet genomfördes en riktad tillsynsstrategi bestående av skrivbordsinsatser och insatser på plats för att se till att bankerna har ändamålsenliga styrnings- och riskhanteringsrutiner, liksom lämplig datastyrning och robusta datakvalitetskontroller.

De särskilda inspektionerna på plats om riskdataaggregering och riskrapportering fortsatte. Under åren 2022 till 2024 besöktes runt en tredjedel av de betydande instituten. Vid dessa inspektioner framkom flera brister på områden som intern styrning, IT-infrastruktur och dataarkitektur och datakvalitet och dataintegritet. De sista av dessa särskilda inspektioner genomfördes 2024, och ECB kommer nu att fortsätta med riktade inspektioner på plats, där man utvärderar vilken förmåga till riskdataaggregering och riskrapportering som bankerna har.

En viktig milstolpe i skrivbordsinsatserna var publiceringen av en vägledning om effektiv aggregering och rapportering av riskdata (på engelska) i maj 2024 efter ett offentligt samråd om utkastet till vägledning. Den slutgiltiga vägledningen innehåller förtydliganden och förklaringar av tillsynsförväntningarna för riskdataaggregering och riskrapportering, och syftet är att uppnå större konsekvens och enkelhet. Alla kommentarer finns sammanfattade och besvarade i det medföljande feedbackdokumentet. En särskild riktad granskning av ett antal bankers förmåga till riskdataaggregering och riskrapportering genomfördes, där man främst tittade på ledningsorganets ansvar, datastyrning och dataarkitektur. Vissa framsteg förefaller ha gjorts när det gäller att tydligt fördela ansvaret för riskdataaggregering och riskrapportering i ledningsorganen och införa heltäckande rutiner. Betydande brister kvarstod dock inom ett flertal områden, som begränsad tillämpning, avsaknad av helt oberoende valideringsfunktioner och fortsatta svårigheter att uppnå integrerade datataxonomier. Som uppföljning fattade ECB beslut om att ställa kvalitativa krav på sju banker för att de skulle komma till rätta med de konstaterade bristerna. Mer allmänt ökade tillsynsmyndigheterna trycket på instituten att ta itu med ihållande problem i sin förmåga till riskdataaggregering och riskrapportering i de fall då den inte levde upp till tillsynens minimiförväntningar.

Utöver denna riktade granskning genomförde tillsynsmyndigheterna särskilda utvärderingar inom ramen för stresstester där man undersökte kvaliteten på de data som enheterna under tillsyn tillhandahöll. De senaste åren har betydande förbättringar kunnat ses i kvaliteten på de data som lämnas in. Trots det var det ett antal banker som hade problem med att leva upp till kraven på datakvalitet. I de fall då datakvaliteten ansågs vara ett tecken på mer allmänna, väsentliga brister som påverkade riskdataaggregeringen och riskrapporteringen togs det upp i ÖUP-bedömningarna och andra löpande tillsynsinsatser.

Till sist samlade ECB in sin årliga ledningsrapport om datastyrning och datakvalitet^[14]. Jämfört med pilotrapporten som sammanställdes 2023 verkade den högsta ledningen i bankerna ha blivit mera medvetna om frågor som rör datastyrning och datakvalitet. Trots det återstår fortfarande ett antal allvarliga brister. När det till exempel gäller den finansiella och enhetliga rapporteringen (finrep och corep) upptäckte ECB operativa/mänskliga fel i rapporteringsrutinerna, feltolkning av lagkraven och återkommande svårigheter med programvaruleverantörer och IT-system.

1.2.3.3 Väsentliga exponeringar mot fysisk risk och omställningsrisk på grund av klimatförändringarna

Bankernas förmåga att på lämpligt sätt hantera klimat- och miljörelaterade risker står fortfarande högt på tillsynsagendan på grund av ökande fysiska risker och omställningsrisker, liksom det faktum att bankerna ännu inte helt och hållet har införlivat klimat- och miljörelaterade risker i sin riskhantering och i sina styrningsramar samt med tanke på de nya kraven i det bankpaket som trädde i kraft 2025^[15]. ECB:s preliminära analyser visar dessutom att runt 90 procent av enheterna under tillsyn ansåg att deras klimat- och miljörelaterade risker var väsentliga i slutet av 2023^[16].

Mot bakgrund av detta tillkännagav ECB i november 2023^[17] att man hade börjat utfärda bindande tillsynsbeslut, vilket bland annat kunde ta sig formen av viten, som bankerna skulle vara tvungna att betala om de inte lever upp till kraven för klimat- och miljörelaterade risker inom de tidsfrister som anges i det aktuella beslutet. Dessa beslut utfärdades efter att ECB hade upplyst bankerna om att man noggrant skulle övervaka tre milstolpar som hade fastställts utifrån resultaten av 2022 års tematiska granskning av klimat- och miljörelaterade risker och att man, om det blev nödvändigt, skulle vidta åtgärder för att se till att de risker som inte hade åtgärdats faktiskt blev åtgärdade.

När den första milstolpen inte uppnåddes utfärdade ECB under 2023 och början av 2024 28 bindande beslut rörande klimat- och miljörelaterade risker, varav 22 innehöll föreläggande om viten om bankerna inte uppfyllde kraven i dessa beslut. Vid denna första milstolpe förväntades bankerna ha infört rutiner för att göra sunda och heltäckande väsentlighetsbedömningar och sonderingar av affärsklimatet.

De flesta av de berörda enheterna under tillsyn har sedan dess uppfyllt kraven i besluten som rörde väsentlighetsbedömningar och sonderingar av affärsklimatet, men i slutet av 2024 hade beslut ännu inte fattats om huruvida vite faktiskt skulle dömas ut^[18] för ett mindre antal av dessa enheter.

En andra milstolpe skulle ha uppnåtts vid utgången av 2023. Den handlade om att klimat- och miljörelaterade risker skulle införlivas i institutens rutiner för styrning, strategi och riskhantering. Under 2024 utfärdade ECB ytterligare bindande tillsynsbeslut, med föreläggande om vite om bankerna inte uppfyllde kraven i dessa beslut. Dessa bindande beslut gällde nio enheter under tillsyn som inte hade de grundläggande förutsättningarna för att på lämpligt sätt kunna hantera klimat- och miljörelaterade risker den dag då tidsfristen för denna milstolpe löpte ut.

Under 2025 kommer ECB att fortsätta att noga följa bankernas arbete och vid behov vidta liknande åtgärder om den tredje milstolpen för december 2024 inte uppnås. Efter denna milstolpe förväntas bankerna ha sunda rutiner för hantering av klimat- och miljörelaterade risker. Riskerna förväntas till exempel vara fullt införlivade i deras interna kapitalutvärdering (IKU) och stresstester.

ECB samlade 2024 in klimatdata som en del i den systemövergripande analys av ett klimatriskscenario för 55 %-målet, som Europeiska kommissionen hade bett de europeiska tillsynsmyndigheterna, ECB och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att genomföra tillsammans i syfte att utvärdera vilken motståndskraft EU:s finansiella system har mot klimatchocker och makrofinansiella chocker i linje med reformerna i 55 %-paketet. Genom denna datainsamling fick man in uppgifter inte endast för 55 %-analysen utan man fick även möjlighet att utvärdera hur långt bankerna hade kommit vad gäller att hantera klimatrisker sedan ECB:s klimatstresstest 2022 och vad gäller att följa god praxis för klimatstresstester. När ECB utvärderade de klimatdata som hade lämnats in låg fokus främst på bankernas förmåga att samla in och beräkna klimatrelaterade data, som mängden växthusgaser som deras låntagare släpper ut och energiklassen i energideklarationen för de säkerheter som lämnas vid bolån. Det visade sig att bankerna hade gjort vissa framsteg men att det fortfarande fanns brister i många bankers förmåga att specifikt rapportera klimatrelevanta data. Vissa banker visade dock att det går att komma till rätta med detta problem. När resultaten från utvärderingen släpptes fick bankerna enskilda rapporter om sin klimatdataförmåga, som även innehöll jämförelser med liknande banker samt resultaten från 2022 års klimatstresstest för ett antal klimatrelevanta mått.

1.2.4 Prioritering 3: fortsätta med den digitala omställningen och bygga upp robusta ramverk för operativ motståndskraft

1.2.4.1 Strategier för digital omställning

Digitaliseringen av finansiella tjänster är en strukturell trend som påverkar de konkurrensförhållanden som de europeiska bankerna verkar i. Det påverkar inte endast deras riskprofiler och långsiktiga strategier, utan kan även ha genomgripande konsekvenser för bankernas operativa och finansiella risker. I tillsynen måste större uppmärksamhet riktas mot att se till att bankerna klarar digitaliseringsutmaningarna och de därmed förknippade riskerna och att ledningsorganen har den styrnings- och riskhanteringsförmåga som behövs.

År 2024 var det 21 enheter under tillsyn som skrivbordsgranskades, där riktade granskningar av deras digitaliseringsarbete ingick. Resultaten från dessa granskningar ger ECB viktig information om digitaliseringsrelaterade risker som ECB kan använda för att finjustera sina utvärderingsverktyg och utvärderingsmetoder. Tillsammans med resultaten från andra tillsynsinsatser som har genomförts de senaste åren låg dessa resultat till grund för rapporten Digitalisation: key assessment criteria and collection of sound practices som offentliggjordes i juli 2024. Genom denna rapport förstår enheterna hur digitaliseringsrelaterade risker bedöms och hur de ska utarbeta sund praxis ur ett tillsynsperspektiv.

Beslutet om huruvida processer ska digitaliseras är bankernas eget strategiska beslut som kan ha betydande inverkan på lönsamheten i framtiden men även på de risker som digitaliseringen medför. Även ECB:s regelbundna insamling av uppgifter genom short-term exercise gav uppgifter om bankernas digitala omställning. Här kunde man se hur det gick med bankernas digitaliseringsinsatser, deras finanstekniksamarbete liksom hur de använder teknik. Dessa uppgifter användes även som underlag i tidigare nämnda rapport om digitaliseringen.

Utöver detta fortsatte ECB 2024 att delta aktivt i politiska diskussioner i internationella och europeiska arbetsgrupper. Bland annat bidrog man med synpunkter inför tillämpningen av förordningen om marknader för kryptotillgångar^[19] och förordningen om artificiell intelligens^[20].

1.2.4.2 Ramverk för operativ motståndskraft och tredjeparts- och cyberrisker

Med operativ motståndskraft avses bankernas förmåga att upprätthålla kritisk verksamhet även vid driftsstörningar och driftsavbrott. Det är därför en högt prioriterad fråga i tillsynen med tanke de stora konsekvenser som det kan få för kritisk bankverksamhet på de finansiella marknaderna och ekonomin i stort.

Antalet cyberangrepp mot tredjepartsleverantörer fortsatte att öka markant 2024. Betydande cyberincidenter i denna kategori ökade med runt 50 procent och utgjorde nästan en tredjedel av det sammanlagda antalet betydande cyberincidenter. Banker blev alltmer, och ibland, alltför beroende av tjänster från tredjepartsleverantörer. Dessutom förblir risken för statsunderstödda cyberangrepp hög. Operativ motståndskraft har därför legat i fokus för banker som står under ECB:s direkta tillsyn.

ECB genomförde flera tillsynsinsatser, både skrivbordsinsatser och insatser på plats, som rörde IT-säkerhet och cyberrisker 2024 och offentliggjorde de huvudsakliga resultaten och observationerna i Supervision Newsletter i november 2024. Den riktade granskningen av cyberresiliens utökades så att de främsta cybersäkerhetsåtgärderna i ett ytterligare antal betydande institut granskades. ECB utökade även sin riktade granskning av utkontraktering till att omfatta en andra omgång betydande institut.

ECB deltog även i den gränsöverskridande samordningsövning som genomfördes av G7:s cyberexpertgrupp med syftet att förbättra rutinerna kring cyberincidenthantering och kriser.

Utöver det genomförde ECB en intern simuleringsövning av cyberresiliens, där man testade hur ECB:s och flera nationella behöriga myndigheters interna kommunikation, samordning och eskaleringsförfaranden skulle fungera om flera av enheterna under tillsyn skulle utsättas för ett cyberangrepp. Testet genomfördes internt utan inblandning från branschen.

Förordningen om digital operativ motståndskraft^[21] är till hjälp i EU:s arbete för att säkerställa operativ motståndskraft i finanssektorn, och syftet med den att konsolidera och förbättra kraven på IKT-riskhantering. Under 2024 justerade ECB sin tillsynsram så att den helt och hållet överensstämmer med kraven i denna förordning. Exempelvis anpassades regelverket kring anmälan av cyberincidenter och utkontrakteringsregistret. Utöver detta förberedde ECB för hotbildsstyrd penetrationstestning, där man utnyttjar den europeiska ramen för etisk red team-testning med utgångspunkt i underrättelser om hot (TIBER-EU).

1.2.4.3 2024 års stresstest om cyberresiliens

I 2024 års stresstest tittade man främst på cyberresiliens och bedömde hur bankerna hanterade en fiktiv cybersäkerhetsincident. Det var 109 banker som testades, och resultaten användes som underlag till 2024 års ÖUP. Man testade ett scenario som påverkade bankernas centrala system. Alla bankerna testade sina åtgärder och sin återställningsförmåga och delade med sig av sin dokumentation, och 28 banker genomgick ett mer djupgående test bestående av ett IT-återställningstest och utvärdering på plats. Bankernas krisplaner, kommunikation med berörda parter, tjänsteanalys och begränsningsåtgärder testades. Man testade deras återställningsförmåga vad gäller dataåterskapande, samarbete med tredje parter och framtida förbättringar av motståndskraften. ECB kommer att fortsätta att arbeta med bankerna för att stärka deras cyberresiliens med fokus på driftskontinuitet, kommunikation och återhämtningsplaner. Bankerna förväntas uppfylla återställningskraven, utvärdera tredjepartsberoenden och bli bättre på att beräkna förluster till följd av cyberangrepp.

1.3 Direkt tillsyn över betydande institut

1.3.1 Skrivbordstillsyn och ÖUP-reformen

Den direkta tillsynen över kreditinstitut handlar främst om att upptäcka och åtgärda risker så att bankerna förblir motståndskraftiga och sköts på ett ändamålsenligt sätt i en omvärld som blir alltmer komplicerad. För att värna den finansiella stabiliteten måste även tillsynsmetoderna anpassas efter de föränderliga omständigheterna.

I ECB:s uppdrag att se till att bankerna är säkra och sunda ingår att se till att banksektorn blir mer motståndskraftig, och det gör man genom att agera harmoniserat och flexibelt och undvika fragmentering.

I detta sammanhang beslöt ECB:s tillsynsnämnd att reformera sin översyns- och utvärderingsprocess för att göra tillsynen mer effektiv, ändamålsenlig och ingående, samtidigt som man strävar efter att anpassa och harmonisera sina egna tillsynsbedömningsmetoder. Därför beställde ECB en oberoende expertgranskning^[22] av ÖUP. Hänsyn togs till slutsatserna från denna oberoende expertgranskning när ÖUP reformerades, och reformen har gradvis genomförts sedan 2024.

Tillsynsgranskningen kommer att vara lika noggrann i den reformerade ÖUP-processen men med effektivare tidsplanering, optimerade interna rutiner och mer fokuserade insatser, vilket ska ge en mer ändamålsenlig översyns- och utvärderingsprocess.

Den nya processen förväntas vara helt införd senast 2026.

Det man främst vill^[23] med ÖUP-reformen är att

• sätta riskbedömningar i fokus: ge tillsynsmyndigheterna mer flexibilitet så att de kan prioritera och fokusera sina bedömningar på de främsta riskerna en viss flerårig period. Tillsynsmyndigheterna kommer att ha en strategi för flera år framåt, vilket innebär att de kan göra en ingående granskning av alla relevanta risker under dessa år i stället för att undersöka varje enskild risk varje år. Genom ett sådant flexibelt arbetssätt kan de gemensamma tillsynsgrupperna fördela resurserna mer effektivt.
• samordna tillsynsinsatserna bättre: i högre utsträckning samordna i planeringen av inspektioner på plats, djupdykande analyser och övergripande tematiska granskningar för att få en strukturerad översikt över riskerna i bankerna. Genom att planera insynstillsatserna bättre får man mesta möjliga synergieffekter, och bankerna får en tydligare förståelse för tillsynsprioriteringarna.
• utnyttja hela verktygslådan för tillsyn: göra det möjligt att eskalera^[24] snabbare på ett sätt som ger resultat om brister inte åtgärdas i tid. Eskaleringen kan bestå av bindande kvalitativa krav och vid behov verkställighets- och sanktionsåtgärder.
• förbättra kommunikationen: effektivisera ÖUP-resultaten genom att endast fokusera på de främsta riskerna och tillsynsförväntningarna. Om man i bedömningen kommer fram till att inga väsentliga ändringar har skett i en banks riskprofil kan ÖUP-besluten uppdateras mer sällan än en gång per år.
• göra metoderna mer stabila: förenkla tillsynsmetoderna och göra dem mer stabila så att tillsynsmyndigheterna kan ägna mer uppmärksamhet åt nya problem och framväxande risker. Ett exempel på detta är ändringen av metoden för pelare 2-kraven som ska göra arbetet mer logiskt och minska formaliakomplexiteten. Samtidigt är syftet med detta nya arbetssätt att förbättra robustheten genom att se till att pelare 2-kraven förblir förankrade i noggranna riskbedömningar som utförs inom ramen för ÖUP och att de handlar om risker som inte redan ingår i pelare 1, så att risker inte räknas två gånger.
• utnyttja IT-system och dataanalys bättre: Enligt ECB:s digitala agenda ska investeringar göras i IT-system och dataanalys mellan 2024 och 2028, bland annat i avancerad teknik som generativ artificiell intelligens som ska hjälpa till med rutinuppgifter i tillsynen för bättre effektivitet, tillgång till data, riskanalyser, enhetlighet i beslut och samarbete överlag.

Tanken är att dessa förändringar ska förbättra den europeiska banktillsynen genom att arbetet blir riktat, effektivt, förutsägbart och insynsvänligt. Översyns- och utvärderingsprocessen kommer att effektiviseras och gå mer i linje med den tillsyn som sker i realtid, vilket gör att framväxande risker kan åtgärdas snabbare med bättre resultat. Dessa förbättringar har utformats för att stärka effektiviteten och enhetligheten i tillsynspraxis. De ska främja en tillsynskultur där betydande sårbarheter prioriteras och medföra att resoluta åtgärder vidtas snabbt.

1.3.1.1 Riskbaserad metod

Under 2024 fortsatte ECB att tillämpa sitt ramverk för risktolerans, som funnits sedan 2023, och införde därmed fler riskbaserade inslag och flexibilitet på olika områden i tillsynsmetoderna. Med hjälp av ramverket för risktolerans kan tillsynsmyndigheterna prioritera viktiga riskområden och utöva mer ingående tillsyn där det behövs som mest och utnyttja hela verktygslådan för tillsyn när bankerna inte lever upp till ECB:s förväntningar.

Ramverket för risktolerans ska göra att det blir enklare att omsätta tillsynsprioriteringarna i strategisk planering och daglig tillsyn. För att detta ska åstadkommas innehåller ramverket dels vägledning om prioriterade risker och sårbarheter som kommer uppifrån från tillsynsnämnden, dels relevansbedömningar som görs utifrån omständigheterna i varje enskild bank. Bedömningarna utifrån de enskilda bankerna kompletterar vägledningen uppifrån på ett sätt som ger bra resultat, i och med att vissa enheter under tillsyn handskas med institutspecifika frågor som påverkar de risktoleransnivåer som sätts för olika risker och som därmed även påverkar var fokus i tillsynen sätts.

De gemensamma tillsynsgrupperna och de som utför övergripande tillsyn använder ramverket för risktolerans för att prioritera sitt arbete och därmed även skärpa sitt fokus på de främsta tillsynsriskerna. Det ger de gemensamma tillsynsgrupperna mer flexibilitet att hantera nya och framväxande risker.

1.3.1.2 Proportionalitetsprincipen

Det arbete som de gemensamma tillsynsgrupperna utför följer proportionalitetsprincipen, vilket innebär att tillsynens omfattning ska bero på respektive betydande instituts storlek, systemviktighet, risk och komplexitet. I genomsnitt planerar därför de gemensamma tillsynsgrupper som har tillsyn över större betydande institut med större risker också ett större antal insatser.

Antalet tillsynsinsatser som genomfördes 2024 var marginellt lägre än vad som hade planerats i början av året. Det berodde främst på att ett mindre antal administrativa uppgifter ställdes in under året, vilket även skett tidigare år.

1.3.1.3 Tillsynsplanering och tillsynsinsatser

Tillsynsplaneringen sker genom en konsekvent och integrerad process där tillsynsprioriteringarna styr planeringen av övergripande åtgärder, inspektioner på plats och utredningar av interna modeller, såväl som andra tillsynsinsatser.

För att tillsynen ska vara ändamålsenlig samarbetar de olika verksamhetsområdena inom ECB nära med varandra när de planerar sina insatser med utgångspunkt i tillsynsprioriteringarna, liksom i bankspecifika risker och ramverket för risktolerans. I planeringen väljer man ut de enheter under tillsyn som ska bli föremål för dessa övergripande insatser och inspektioner på plats. Precis som tidigare år genomfördes inspektionerna på plats i kampanjer (se avsnitt 1.3.5). Resultaten från denna process återspeglas i insatsplaneringen som varje gemensam tillsynsgrupp gör för den enhet som man har tillsyn över. Eftersom denna planering utgör en viktig del i de gemensamma tillsynsgruppernas kommunikation med enheten som de har tillsyn över får dessa banker ta del av en förenklad insatsplan, där man beskriver de tillsynsinsatser där enheten under tillsyn behöver hjälpa till och bidra på något sätt.

Utifrån proportionalitetsprincipen ingår följande skrivbordstillsynsinsatser i insatsplanerna: i) riskrelaterad granskning (som ÖUP), ii) övrig granskning som är kopplad till organisatoriska, administrativa eller rättsliga krav (som den årliga bedömningen av betydelse) och iii) ytterligare granskning som planeras av de gemensamma tillsynsgrupperna för att ytterligare anpassa insatsplaneringen efter respektive grupp eller enhet som står under tillsyn (som analyser av bankernas affärsmodeller eller styrningsstruktur).

1.3.1.4 Tillsynsåtgärder

Tillsynsåtgärder^[25] är ett av de främsta resultaten som de regelbundna tillsynsinsatserna på plats och på distans leder fram till. I dessa beskrivs utförligt vad enheterna under tillsyn måste göra för att komma till rätta med brister. Sedan är det de gemensamma tillsynsgrupperna som ansvarar för att se till att åtgärderna blir vidtagna i tid och ger önskat resultat. De flesta tillsynsåtgärderna 2024 var resultatet av insatser på plats. Inspektioner på plats och utredningar av interna modeller (som främst genomförs på plats) gav upphov till 55 procent av alla åtgärder. Precis som 2023 gällde det största antalet tillsynsåtgärder (40 procent) kreditrisk (diagram 1).

Diagram 1

Tillsynsåtgärder

a) Antal registrerade åtgärder per år

b) Åtgärder efter typ av insats	c) Åtgärder efter riskkategori

1.3.1.5 Övergripande analyser i ÖUP

ECB offentliggjorde resultaten från 2024 års ÖUP den 17 december 2024. Här ingick förändringar i ÖUP-betygen, pelare 2-krav och pelare 2-vägledning, liksom en analys av utvalda riskområden. Med de aktuella betydande institutens medgivande offentliggjorde ECB de gällande pelare 2-kapitalkraven för de enskilda bankerna 2025, även de krav som används för att komma till rätta med risken med alltför låg bruttosoliditet.

Det samlade ÖUP-betyget låg stabilt kvar på 2,6. För 11 procent av bankerna hade betyget gått ned, medan det hade gått upp för 15 procent. De samlade kapitalkraven och vägledningarna ökade något till 15,6 procent av de riskvägda tillgångarna (15,5 procent 2023), medan medianvärdet för pelare 2-kraven låg på 2,2 procent, vilket också var detsamma som 2023.

ÖUP 2024 visade att bankerna under europeisk banktillsyn överlag fortsätter att ha motståndskraft med solida kapital- och likviditetspositioner. Framöver måste de dock anpassa sig efter de föränderliga förutsättningarna. För att kunna upprätthålla sin verksamhet måste de förbli vara vaksamma och ansvarsfulla. Den goda lönsamhet som de har i dag ger dem möjlighet att stärka sin motståndskraft.

1.3.2 Tillsyn över banker från länder utanför EU

År 2024 utövade ECB tillsyn över 14 dotterbolag till banker från utanför EU som verkar inom euroområdet, som tredje kvartalet 2024 tillsammans innehade 1 800 miljarder euro i sammanlagda tillgångar (7 procent av alla tillgångar som står under ECB:s banktillsyn), med ett sammanlagt handelslagervärde på 780 miljarder euro (21 procent av alla finansiella tillgångar som innehas för handel under ECB:s banktillsyn) och förvaltade tillgångar uppgående till sammanlagt 15 500 miljarder euro (37 procent av alla förvaltade tillgångar under ECB:s banktillsyn).

Tillsynsinsatserna i dotterbolag till banker utanför EU utformades främst efter ECB:s tillsynsprioriteringar för 2023–2025. Utöver det genomförde ECB flera riktade insatser. Bland annat kontrollerade man hur dotterbolagen följer de genomförandeplaner som hade utarbetats utifrån handlarbordskontrollen (se ruta 2 i ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2023). ECB genomförde även djupdykningar i företags- och investmentbanktjänster och handlarkontroller i syfte att komma till rätta med växande oro kring viktiga områden som värdepappershandel och utlåning.

ECB samarbetade även med dotterbolagen till banker utanför EU om konsekvenserna av artikel 21c i det sjätte kapitalkravsdirektivet (som träder i kraft den 11 januari 2027), enligt vilken tredjelandsgrupper måste ha fysisk närvaro i EU för verksamhet som inbegriper insättning, utlåning och garantier. Sådana krav kan innebära väsentliga konsekvenser för bokningsmodellerna för utlåning i dotterbolag till banker utanför EU. En annan utmaning när det gäller tillsynen över dotterbolag till banker utanför EU är att de helt och hållet ägs av sina moderbolag, vars strategier och interna riktlinjer inte alltid följer EU:s regler eller uppfyller ECB:s tillsynsförväntningar. Tillsynsmyndigheterna måste ta hänsyn till dessa utmaningar och skillnader och samtidigt se till att alla standardkrav uppfylls. Mot bakgrund av detta utökade ECB även sina regelbundna bilaterala utbyten med banktillsynsmyndigheter utanför Europa som har ansvar för tillsyn över banker från länder utanför EU, som den amerikanska centralbanken Federal Reserve System och den brittiska tillsynsmyndigheten Prudential Regulation Authority,

1.3.3 Tillsyn över enheter med verksamhet i Ryssland

Sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes i februari 2022 har ECB fört en aktiv dialog med ett antal enheter under tillsyn som har verksamhet på den ryska marknaden. Man har vid behov vidtagit särskilda åtgärder och noga följt situationen. Under hela 2024 fortsatte bankerna att trappa ned sin verksamhet och följa sina strategier för att avveckla och lämna marknaden. Överlag hade de betydande instituten minskat sina exponeringar mot Ryssland med 5,6 procent mellan slutet av 2023 och tredje kvartalet 2024^[26], vilket alltså innebar att de hade minskat sina exponeringsnivåer ytterligare sedan kriget började.

För vissa betydande institut behövde ECB vidta åtgärder för att minska de operativa och finansiella riskerna och anseende- och efterlevnadsriskerna förknippade med att ha affärsverksamhet i Ryssland. Bland annat införde man restriktioner mot utlåning och mottagande av insättningar i Ryssland, liksom mot att placera medel i finansinstitut med säte i Ryssland. Dessutom förväntar sig ECB att verksamhet med betalningar från Ryssland ska minska, liksom gränsöverskridande låneverksamhet med kunder som har sin hemvist i Ryssland.

De mindre betydande instituten följde olika strategier för att minska exponeringarna, vilket även var fallet för betydande institut. Många mindre betydande institut stängde sina ryska dotterbolag, minskade sina exponeringar i balansräkningen och sina finansiella transaktioner med kopplingar till den ryska marknaden. I vissa fall drog sig mindre betydande institut ut ur den ryska marknaden genom att avveckla verksamheten och återlämna sina banktillstånd. I ett mycket litet antal fall medförde internationella sanktioner allvarliga konsekvenser för mindre betydande institut med ryska ägare, vilket ledde till att de var tvungna att lämna marknaden.

Vad gäller upptrappade spänningar med Ryssland kommer finansmarknadsinfrastrukturer med banktillstånd alltid att vara sårbara för geopolitiska risker. Det finns exempelvis utmaningar kopplade till rättsliga frågor och efterlevnad av internationella sanktioner mot Ryssland. I en komplicerad omvärld med internationella finanser och geopolitiska spänningar som ständigt förändras måste finansmarknadsinfrastrukturerna fortsätta att anpassa sig och tillämpa gedigna riskminskningsstrategier, samtidigt som tillsynsmyndigheterna noga måste följa denna process.

1.3.4 Grundläggande granskning av handelslagret

Den grundläggande granskningen av handelslagret är en central del i det reviderade Basel III-regelverket. Det är en genomgripande förändring av pelare 1-kapitalkraven för marknadsrisk, som bygger på lärdomarna från den stora finanskrisen 2007–2008, och syftet är att minska sannolikheten för att något sådant ska hända igen och att det inte ska få lika stora konsekvenser om det händer. Främst införs striktare regler för hur tillgångar i och utanför handelslagret ska klassificeras, en alternativ schablonmetod, som är mer riskkänslig men även mer komplicerad än den schablonmetod som används i dag, samt ytterligare krav för att få använda interna modeller.

ECB genomförde 2024 en riktad skrivbordsgranskning och flera inspektioner på plats och utredningar av interna modeller avseende detta område. I den riktade granskningen av den alternativa schablonmetoden gjordes en bedömning hur väl 30 banker i ett riskbaserat urval hade förberett sig. Granskningen visade att bankerna hade kommit relativt långt i sina förberedelser och i sitt införande av denna nya metod för kapitalkrav sedan redovisningen med denna metod infördes 2021. Vissa brister av mer teknisk karaktär upptäcktes dock, liksom när det gäller den oberoende granskningen och att i rapporteringen till ledningen införliva den schablonmetod som ingår i den grundläggande granskningen av handelslagret.

Vid vissa av inspektionerna på plats där man undersökte införandet av den alternativa schablonmetoden upptäcktes dessutom bankspecifika brister i de underliggande beräkningarna, operativa rutinerna och datahanteringen, liksom att den andra och tredje försvarslinjen inte var tillräckligt involverade. De första två inspektionerna på plats avseende den alternativa schablonmetoden genomfördes 2023, följt av en till 2024. Ytterligare fem planeras inom ramen för programmet för tillsynsgranskning 2025.

Efter att ha fått in ansökningar från banker om att få använda alternativa interna modeller genomförde ECB 2024 tre utredningar av interna modeller som skulle leda fram till tillsynsbeslut. De främsta resultaten av dessa utredningar beskrivs i avsnitt 1.3.5.2.

Den 24 juli 2024 antog Europeiska kommissionen en delegerad akt, som innebar att standarderna i den grundläggande granskningen av handelslagret enligt Basel III för bankernas beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska börja tillämpas ett år senare än tidigare bestämt (det vill säga till den 1 januari 2026). Att den grundläggande granskningen av handelslagret genomförs på ett smidigt sätt kommer att kontrolleras i den löpande tillsynen, bland annat genom uppföljning av de gemensamma tillsynsgrupperna.

1.3.5 Tillsyn på plats

I enlighet med SSM-förordningen^[27] ska ECB:s tillsyn över enheterna ske både genom tillsyn på plats och skrivbordstillsyn. På så sätt ska en detaljerad och noggrann analys av affärsverksamheten i enheterna under tillsyn säkerställas. Tillsynen på plats sker genom inspektioner på plats. Det är djupgående utredningar av risker, riskkontroller och styrning. Tillsynen på plats kan även ske genom utredningar av interna modeller, som är djupgående bedömningar av de interna modeller som används för beräkning av kapitalbaskraven. Det man tittar på här är de använda metoderna, ekonomisk lämplighet, risker, riskkontroller och styrning.

Under 2024 genomfördes 165 inspektioner på plats och 78 utredningar av interna modeller i betydande institut. Precis som under de senaste åren genomfördes de flesta inspektioner på plats och utredningar av interna modeller genom hybridarbete. Utöver detta genomförde ECB en omfattande granskning av portföljen med lån till högt belånade förvärv i ett visst antal banker^[28] i syfte att få till stånd bättre hantering av riskerna med utlåning till högt belånade förvärv.

Vid inspektionerna på plats 2024 tittade man på sådant som kreditrisk, styrning, IT-risk och ränte- och kreditspreadrisk i bankboken. Vid vissa av inspektionerna gick man även in på likviditetsrisk, affärsmodell och lönsamhet, likviditet och finansieringsrisk, kapitaltäckning, marknadsrisk och operativ risk. Klimat- och miljörelaterade risker undersöktes både vid särskilda inspektioner på plats och som del i inspektioner av andra riskområden, främst kreditrisk.

Utredningarna av interna modeller 2024 rörde sådant som införandet av de senaste standarderna och riktlinjerna från Europeiska bankmyndigheten, EBA, den grundläggande granskningen av handelslagret och huruvida bankerna hade genomfört de korrigerande åtgärder som de var tvungna att göra efter tidigare utredningar av interna modeller.

Diagram 2

Inspektioner på plats och utredningar av interna modeller inledda 2022, 2023 och 2024

(antal inspektioner/utredningar)

1.3.5.1 De främsta resultaten från inspektioner på plats

När det gäller kreditrisk upptäcktes allvarliga brister i bankernas förmåga att på korrekt sätt kvantifiera förväntade kreditförluster för fungerande lån, särskilt i ett läge med ökande makroekonomisk osäkerhet. Modellerna för förväntade kreditförluster var inte utformade på ett sådant sätt att tillräcklig hänsyn kunde tas till framåtblickande information. Det fanns brister i modellerna för sannolikhet för fallissemang och för förlust vid fallissemang. Många olika sätt att gå tillväga på uppdagades, men det var ett antal banker som inte hade tillräckligt bra rutiner för att klara väsentligt ökande kreditrisker eftersom de inte förde över lån till steg 2 enligt IFRS 9 i ett tillräckligt tidigt skede.

Bankerna var relativt sena med att erkänna försämringen på finansmarknaderna, särskilt i känsliga branscher, som fastighetsbranschen, och flera brister upptäcktes i rutinerna för hur man värderade säkerheter, både i hur rutinerna var utformade och hur de följdes. Vid inspektionerna på plats uppdagades brister i riskhanteringsrutinerna, riskstrategin, riskaptiten och kreditgivningsrutinerna och riskövervakning liksom när det gäller att upptäcka lån som anstånd sannolikt kommer att beviljas för eller som sannolikt inte kommer att återbetalas. I vissa fall var anledningen till att man kom fram till dessa brister oro för att bankernas styrningsramar utgjorde hinder för lämplig riskstyrning.

När det gällde marknadsrisk rörde de främsta bristerna upptäckt, mätning och hantering av värderingsrisker och motpartskreditrisker. Bristerna vad gäller värderingsrisker rörde beräkningen av lagstadgade avsättningar och redovisningsreserver som instituten innehar för att gardera sig för osäkerheten i värderingar. Allvarliga brister upptäcktes även i fråga om motpartskreditrisk, särskilt i modelleringen och valideringen av indikatorer för motpartskreditrisk (potentiell framtida exponering, stresstester), fastställandet och uppföljningen av gränser och hanteringen av säkerheter.

När det gäller likviditetsrisk handlade de allvarligaste bristerna om mätningen och övervakningen av risker. Bland annat sågs brister i kvantifieringsmetoderna, uppgifternas riktighet och fullständighet och i utformningen av scenarier för likviditetsstresstester. Allvarliga brister observerades även vad gäller lagstadgad rapportering och beräkningen av likviditetstäckningskvot och stabil nettofinansieringskvot. Det uppdagades även att de organisatoriska ramarna för hantering av likviditetsrisker inte var tillräckligt ändamålsenliga och att det fanns inkonsekvenser mellan finansieringsplanen och likviditetsriskstrategin.

När det gäller ränterisk i bankboken rörde de flesta av de allvarliga bristerna mätningen och uppföljningen av ränterisker i bankboken. Bland annat var kvantifieringsmetoderna inte lämpliga, viktiga modelleringsantaganden inte tillräckligt robusta, uppgifter var för gamla och IT-systemen och modellriskramarna bristfälliga. Andra allvarliga brister som uppdagades var att profilen och strategin för hantering av ränterisk i bankboken inte var tillräckligt formaliserade, liksom att de riskhanteringsansvariga inte var tillräckligt delaktiga när det gällde att fastställa och överse rutinerna för hantering av ränterisk i bankboken.

När det gäller affärsmodeller och lönsamhet rörde de allvarligaste bristerna rutinerna, metoderna och uppföljningen av produktprissättningen, som undersöktes i ett antal inspektioner på plats 2024. Det fanns även andra allvarliga brister i intäkts- och kostnadsfördelningen, analysen av lönsamhetsfaktorer, liksom i antagandena och känslighetsanalyserna i de finansiella framtidsbedömningarna i bankernas affärsplaner.

I inspektionerna på plats där man undersökte bankernas digitala omställning^[29], som också har att göra med affärsmodell och lönsamhet, upptäcktes även brister i den strategiska styrningen liksom när det gäller förändringsövervakning och förändringsledning. Dessutom upptäcktes brister rörande intäkts- och kostnadsfördelning, ramverk för nyckelresultatindikatorer och prognos- och budgeteringsrutiner.

När det gäller klimatrisk, som även förvärrar andra, befintliga risker, som affärsmodell- och kreditrisk, uppdagades brister när det gäller att upptäcka risker, bedöma väsentlighet och övervaka och reflektera över klimatrisker i bankernas affärsstrategier. Dessutom upptäcktes allvarliga brister när det gäller att ta hänsyn till klimatrisker vid kreditgivning och i interna kontroller.

När det gäller intern styrning och andra områden som har med det att göra rörde de allvarligaste bristerna i) riskdataaggregering och riskrapportering, som beror på att styrningsramarna inte är tillräckligt omfattande och dataarkitekturen och IT-infrastrukturen inte lämplig, vilket har lett till bristande datakvalitetshantering, ii) hur oberoende alla de interna kontrollfunktionerna är, hur omfattande deras arbete är och vilka resurser de har och iii) utkontraktering, omfattande bland annat otillräckliga riskbedömningar inför beslut om utkontraktering och bristfällig riskhantering och uppföljning av utkontrakterade tjänster, särskilt inom IT. Dessa resultat gjorde att tillsynsmyndigheterna angav åtgärdandet av dessa brister i den interna styrningen som ett prioriterat område i tillsynen.

När det gäller IKU rörde de allvarligaste bristerna i) inkonsekvenser i de interna kvantifieringsmetoderna och antagandena kring kredit- och marknadsrisker, ii) bristfälliga interna rutiner för validering av kvantifieringsmetoderna och iii) bristfälliga metoder för att upptäcka väsentliga risker i riskidentifieringsprocesserna.

När det gäller att beräkna lagstadgat kapital (pelare 1) rörde de främsta upptäckta bristerna i) att man inte hade satt tillräckligt med riskvikter på exponeringar, vilket lett till att riskvägda tillgångar undervärderats, särskilt med avseende på kreditrisk, eftersom indelningen i exponeringsklasser varit felaktig och säkerheter inte rätt värderade och ii) att kontrollrutinerna för beräkningen av kapitalkrav och kapitalbas inte var tillräckliga.

När det gäller operativ risk (förutom IT-relaterade risker) gällde de allvarligaste bristerna i) mätning och hantering av risker, även vad gäller insamlingen av data om operativa risker, otillräckliga åtgärder för att förebygga risker och åtgärda brister vid händelser som rör operativa risker och ii) riskidentifiering, särskilt att betydande operativa risker inte hade fastställts och tagits med i beräkningen i tillräckligt stor utsträckning.

När det gäller IT-risker upptäcktes allvarliga brister inom IT- och cybersäkerhet, särskilt cybersäkerhetsskydd och förmåga att upptäcka risker. Vid inspektioner på plats upptäcktes samtidigt fortsatta brister i styrningsramarna, hanteringen av IT-kontinuitet och förvaltningen av IT-tillgångar. Ett betydande antal av de övriga allvarliga bristerna som upptäcktes rörde bankernas IT-drift. Därutöver var hanteringen av tredjepartsrisker ett viktigt område i tillsynen^[30], och ett betydande antal av de upptäckta bristerna rörde IT-utkontraktering. Precis som föregående år genomförde ECB 2024 en särskild inspektion av en stor tredjepartsleverantör av IKT-tjänster^[31].

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det fanns betydande brister inom olika riskhanteringsområden i de inspekterade bankerna. Det visar att det behövs ytterligare förbättringar vad gäller riskkvantifiering, styrningsramar och interna kontroller för att banksektorn ska vara mer stabil och motståndskraftig. Det är viktigt att bankerna tar itu med dessa problem, liksom flera andra, för att de ska klara av framtida osäkerheter, särskilt med tanke på de hela tiden ökande geopolitiska spänningarna och hur de påverkar de makroekonomiska utsikterna.

1.3.5.2 De främsta observationerna från utredningar av interna modeller

I utredningar av interna modeller bedöms huruvida de interna modeller som banker använder för att beräkna kapitalkrav uppfyller gällande lag- och regelkrav. Sådana utredningar kan antingen genomföras på en banks begäran (vilket är fallet vid inledande godkännanden av modeller, väsentliga ändringar av modeller, utvidgningar av modeller, införande av modeller, permanent delvis användning eller återgång till mindre avancerade modeller) eller initieras av ECB.

Den riktade granskningen av interna modeller, som slutfördes i april 2021, var det största försöket som ECB:s banktillsyn har gjort för att harmonisera behandlingen av interna modeller i tillsynen och se till att de följer gällande lagar och regler. Sedan dess har ECB:s banktillsyn främst ägnat sig åt att bedöma förändringar i modeller som betydande institut ansöker om att få göra, antingen för att uppfylla nya lagkrav som tillkommit genom till exempel översynen av lagar och regler avseende internmetoden (IRB-metoden) (EBA:s IRB-reparationsprogram) eller för att åtgärda brister som framkommit i den riktade granskningen av interna modeller. Ett av de främsta syftena med den riktade granskningen av interna modeller var att minska obefogade (det vill säga ej riskbaserade) skillnader i de resultat som modellerna gav och som de betydande instituten använde för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven i pelare 1 för att på så sätt ytterligare stärka förtroendet för användningen av interna modeller.

De nya, mer detaljerade och striktare reglerna som EBA och EU har infört gör det dessutom svårare för bankerna att följa alla regler, särskilt för små portföljer och/eller portföljer med begränsade representativa data. Därför förväntar sig ECB att bankerna gör en noggrann utvärdering av sin användning av interna modeller för att sedan förenkla dem. Här bör hänsyn tas till de slutgiltiga Basel III-reglerna, den enskilda bankens operativa förmåga att införa eller fortsätta att använda interna modeller och de kostnader som det medför, samt till hur lämpliga dessa modeller är för olika portföljer (exempelvis beroende på om det finns tillräckligt med representativa data).

Över 90 procent av utredningarna av interna modeller 2024 gjordes för att banker ville få modelländringar, modellutvidgningar eller nya modeller godkända. Precis som 2023 låg andelen utredningar av interna modeller som initierades av ECB på runt 5 procent. ECB fick även in och bedömde flera ansökningar om att få gå tillbaka till mindre avancerade metoder, vilket gick i linje med det mer omfattande initiativet att förenkla de interna modellerna som beskrevs ovan.

I utredningarna av interna modeller 2024 uppdagades flera brister. I genomsnitt var det 20 brister per utredning, varav en tredjedel var allvarliga^[32].

Om man tittar endast på de förfaranderelaterade aspekterna i IRK-modellerna för kreditrisk var runt en tredjedel av resultaten av hög allvarlighetsgrad, och av dessa rörde runt hälften IT-infrastruktur och definitionen av fallissemang. För modelleringen av sannolikheten för fallissemang och förlust vid fallissemang var det omkring en tredjedel av bristerna som var av hög allvarlighetsgrad. När det gäller modelleringen av sannolikheten för fallissemang rörde runt hälften av bristerna riskkvantifiering och beräkningen av försiktighetsmarginalen. För modelleringen av förlust vid fallissemang var det riskkvantifiering och strukturen på systemet med interna kreditvärderingar som var de främsta källorna till oro^[33]. Inom områden där det fanns flera allvarliga brister tillhandahöll ECB ytterligare förtydliganden i den reviderade vägledningen för interna modeller, som gavs ut i februari 2024.

Endast få utredningar av marknadsrisker genomfördes under rapporteringsperioden, eftersom det snart kommer nya krav i och med den grundläggande översynen av handelslagret. I utredningarna av modeller som ska godkännas för första gången enligt dessa nya krav upptäcktes de främsta bristerna i några av den nya metodens byggstenar, som bedömningen av riskfaktorernas modellerbarhet, metoderna för riskmätning i stresscenariot och modellprocesserna. Eftersom antalet utredningar av interna modeller som rörde motpartskreditrisker var få går det inte att dra några slutsatser om var de flesta bristerna fanns.

1.4 ECB:s indirekta tillsyn över mindre betydande institut

1.4.1 Strukturen i sektorn med mindre betydande institut

Antalet mindre betydande institut minskade till 1 912 enheter på den högsta konsolideringsnivån andra kvartalet 2024, vilket kan jämföras med 1 932 mindre betydande institut i slutet av 2023. Av alla mindre betydande institut i Europa ligger 77 procent i Tyskland och Österrike. De flesta strukturella förändringarna i sektorn med mindre betydande institut 2024 skedde genom sammanslagningar av 43 enheter, varav de flesta i Tyskland. Fyra banktillstånd drogs tillbaka och fyra nya tillstånd beviljades.

Sektorn med mindre betydande institut är relativt diversifierad med ibland väldigt specialiserade affärsmodeller. Den största delen utgörs dock fortfarande av långivare till privatpersoner och konsumenter, vilka utgjorde 60 procent. Det rör sig ofta om regionala sparbanker och/eller kooperativa banker, varav många ingår i institutionella skyddssystem, och de återfinns främst i Tyskland och Österrike. I allmänhet är verksamheten i mindre betydande institut mer koncentrerad till specifika regioner och/eller produkter än vad de betydande institutens verksamhet är.

Trots det överlag minskande antalet mindre betydande institut utgjorde denna sektor fortfarande en väsentlig del av den europeiska banksektorn med runt 15,5 procent av alla banktillgångar, om man inte räknar in finansiell infrastruktur. Andelen tillgångar som innehas av mindre betydande institut i förhållande till de sammanlagda banktillgångarna i respektive land varierar kraftigt, vilket visar att det finns strukturella skillnader mellan medlemsstaterna. I Luxemburg, Malta, Tyskland och Österrike innehade mindre betydande institut mer än en tredjedel av de sammanlagda tillgångarna i den inhemska banksektorn, medan mindre betydande institut utgör en relativt liten del av banksektorn i de flesta andra länder. I Belgien, Frankrike och Grekland innehade de till exempel endast 4,4, 1,9 respektive 4,8 procent av de samlade banktillgångarna i det aktuella landet. Mer information finns i 2024 års rapport om tillsynen över mindre betydande institut.

Diagram 3

Klassificering av de mindre betydande institutens affärsmodeller

(i procent)

1.4.2 Insatser inom den indirekta tillsynen

Den snabba höjningen av räntorna 2023 ledde till att bankerna fick bättre lönsamhet 2024. Denna större lönsamhet var dock förknippad med osäkerheter, särskilt avseende exponeringar för geopolitiska risker och i synnerhet exponeringar mot fastighetsbranschen och då första hand med avseende på kommersiella fastigheter. Andelen nödlidande lån i mindre betydande institut ökade till 2,5 procent andra kvartalet 2024, efter att ha legat väldigt lågt 2023, och visar att risker kan börja byggas upp. Därför följde ECB och de nationella behöriga myndigheterna utvecklingen noga både på sektors- och banknivå. Den ökande osäkerheten gav även upphov till oro kring hur likviditetsriskerna skulle kunna påverkas. Tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna genomförde ECB därför en riktad utvärdering av mindre betydande instituts finansieringsplaner för att se om det fanns potentiella likviditetsrisker i denna sektor.

Med tanke på IKT-systemens stora betydelse såg ECB till att europeiska tillsynsmyndigheter fick möjlighet att utbyta erfarenheter kring tillsyn avseende IKT-risker, vilket även bör underlätta för tillämpningen av förordningen om digital operativ motståndskraft ur ett regleringsperspektiv. Även inom klimatförändringar anordnade ECB informationsutbyten mellan de nationella behöriga myndigheterna och fortsatte att stötta dem genom att förse dem med exempel på god praxis och personalutbildning.

1.4.3 Övergripande arbete med stresstester i mindre betydande institut

Under 2024 gjorde ECB och de nationella behöriga myndigheterna en särskild uppföljning av 2022 års granskning av nationella rutiner för tillsynsstresstester i mindre betydande institut. Bland annat genomfördes ett antal seminarier om lämpliga rutiner, metoder och verktyg. ECB och de nationella behöriga myndigheterna satte dessutom ihop en samling med de senaste publicerade stresstesterna i mindre betydande institut, liksom en inventering av de senaste sammanställda resultaten från stresstester i mindre betydande institut och flera relaterade stresstestmått.

Denna inventering har visat att sektorn med mindre betydande institut överlag är motståndskraftig enligt de stresstester som de nationella behöriga myndigheterna har genomfört. Metoderna som används för stresstester i mindre betydande institut ser till stor del ut på samma sätt, men det finns även skillnader, som beror att de nationella bankstrukturerna ser olika ut för de olika europeiska enheterna under tillsyn.

1.5 ECB:s makrotillsyn

Det är viktigt att ECB samordnar makrotillsynen inom den europeiska banktillsynen för att systemriskerna i euroområdet ska hanteras enhetligt och ändamålsenligt. Genom sin indirekta tillsyn och andra sådana funktioner undersöker ECB de åtgärder som de nationella behöriga myndigheterna vidtar och ser till att de enskilda medlemsstaterna, och bankunionen som helhet, har bra beredskap för att kunna hantera ekonomisk osäkerhet och risker för den finansiella stabiliteten.

ECB arbetade aktivt med de nationella myndigheterna under 2024, i enlighet med de makrotillsynsuppgifter som ECB har tilldelats enligt artikel 5 i SSM-förordningen. Precis som tidigare år mottog och handlade ECB makrotillsynsanmälningar från de nationella myndigheterna. Dessa anmälningar gällde beslut om att fastställa kontracykliska kapitalbuffertar, identifiering och kapitalbehandling av globalt systemviktiga institut (G-SII) eller andra systemviktiga institut (O-SII), liksom andra makrotillsynsåtgärder, som fastställande av systemriskbuffertar och högre riskvikter på bankernas exponeringar mot fastighetsbranschen^[34].

Flera nationella myndigheter införde krav på kontracykliska eller strukturella kapitalbuffertar 2022 och 2023 eller höjde dem som redan fanns. Denna trend fortsatte in på 2024, och nu har alla länder i bankunionen tillkännagett att man ska införa, eller har infört, någon form av krav på buffertar som kan frigöras vid behov. Nio länder har infört en så kallad positiv neutral nivå för kontracykliska kapitalbuffertar, det vill säga en positiv nivå för den kontracykliska kapitalbufferten även om de cykliska systemriskerna ännu inte har blivit förhöjda. De nationella myndigheterna identifierade även 129 andra systemviktiga institut och fastställde kapitalbuffertnivåer för de bankerna. Dessa buffertnivåer var i linje med den golvmetod för att fastställa andra systemviktiga instituts buffertar.

Sedan januari 2024 har ECB använt en reviderad golvmetod för att bedöma andra systemviktiga instituts buffertar^[35]. Den reviderade golvmetoden innehåller fler undergrupper med högre golv för den högsta undergruppen och är utformad för att stärka de andra systemviktiga institutens förmåga att absorbera förluster, ytterligare minska risken för skillnader i dessa instituts buffertar och leda till att dessa institut behandlas mer lika i de länder som ingår i den europeiska banktillsynen. Så som ECB-rådet tillkännagav i december 2024 har ECB även på senaste tiden förbättrat golvmetoden för andra systemviktiga instituts buffertar som de nationella myndigheterna anmäler. Numera tas hänsyn till de andra systemviktiga institutens systembetydelse för bankunionen som helhet. Denna förbättrade metod, som har tillämpats sedan den 1 januari 2025, kommer att motverka obefogade skillnader i de sätt som buffertar för andra systemviktiga institut fastsätts på och bidra till djupare finansiell integration i och med att den nuvarande skillnaden mellan kapitalkraven för inhemsk och gränsöverskridande verksamhet inom bankunionen minskas^[36].

ECB:s banktillsyn deltog även aktivt i flera av ESRB:s arbetsområden, som dess regelbundna bedömningar av riskerna och sårbarheterna i EU:s finansiella system, dess arbete om de högre räntornas konsekvenser för den finansiella stabiliteten, analyser av likviditetsbrist i systemet och om att utveckla makrotillsynsverktygen för cyberresiliens^[37] såväl som dess arbete om sårbarheter i fastighetssektorn. I detta arbete ingick även de negativa scenarierna i EBA:s EU-omfattande stresstest 2025 och ESRB:s undersökning av likviditeten i systemet som helhet.

1.6 Risker och tillsynsprioriteringar för 2025–2027

De strategiska prioriteringarna påverkas fortfarande av den rådande riskbilden och av att de brister som redan har konstaterats måste åtgärdas inom rimlig tid. De europeiska bankerna hade visserligen robusta balansräkningar och riskprofiler under 2024, men de alltjämt förhöjda geopolitiska spänningarna och därmed förknippad osäkerhet kring de makroekonomiska utsikterna, gör att bankerna måste fortsätta att vara vaksamma och regelbundet bedöma konsekvenserna för deras verksamhet och riskprofiler. Eftersom tillsynen mer och mer har gått över från att handla om att fastställa risker till att motverka risker inom områden som har varit föremål för noggrann tillsyn tidigare ombes bankerna samtidigt att intensifiera sitt arbete för att se till att bestående brister faktiskt blir åtgärdade.

ECB:s banktillsyn gjorde riktade ändringar i sina tillsynsprioriteringar för 2025–2027, samtidigt som man fortsatte med sin uppmaning till bankerna att fokusera på ansvarsfulla och sunda riskhanteringsrutiner för att bättre kunna stå emot de motgångar som förväntas uppkomma på kort och medellång sikt. Tillsynsprioriteringarna för 2025–2027 kommer därför att inriktas på bankernas motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella hot och allvarliga geopolitiska chocker (prioritering 1), snabbt åtgärdande av kända väsentliga brister, särskilt sådana som rör klimat- och miljörelaterade risker och aggregering och rapportering av riskdata (prioritering 2) och utmaningar som uppstår till följd av digital omställning och ny teknik (prioritering 3). Inom prioritering 1 kommer man särskilt att fokusera på att ta hänsyn geopolitiska risker i tillsynsarbetet och i bedömningen av bankernas hantering av risker på det området. Utöver detta kommer annat regelbundet arbete och uppföljningar av tidigare tillsynsprioriteringar också att genomföras som en del av det löpande samarbetet med bankerna och som komplement till arbetet med de tre tillsynsprioriteringarna för 2025–2027. Mer information om de uppdaterade tillsynsprioriteringarna, de underliggande riskbedömningarna och tillhörande tillsynsinsatser finns i Tillsynsprioriteringar för 2025–2027.

Ruta 2
Geopolitiska risker

De geopolitiska spänningarna har ökat alltmer de senaste åren och kräver förhöjd uppmärksamhet. Den senaste tidens geopolitiska händelser har hittills inte haft någon större direkt påverkan på banksektorn, och de omedelbara hoten är begränsade. Trots det är det viktigt att man fortsätter att vara vaksam och försöker bedöma de eventuella framtida konsekvenserna för bankerna.

Geopolitiska risker kan definieras som hot, realisering och eskalering av negativa händelser förknippade med krig, terrorism och spänningar mellan stater och politiska aktörer som påverkar den fredliga utvecklingen i internationella relationer^[38]. Dessa risker är inte lätta att förutspå, uppstår utanför det finansiella systemet och kan påverka alla andra typer av risker i banksektorn på tre sätt: genom finansmarknaderna, genom realekonomin och genom säkerhetsläget (figur A). Geopolitiska risker kan leda till riskaversion, vilket kan ge upphov till marknads- och finansieringsriskchocker. En makroekonomisk chock kan leda till ökade kredit- och lönsamhetsrisker, och säkerhetsrisker kan äventyra bankernas verksamhet, liksom hållbarheten i deras affärsmodeller.

Geopolitisk risk var en av de främsta tillsynsprioriteringarna 2024–2026 och kommer att fortsätta att vara det 2025–2027 (se avsnitt 1.6). Eftersom denna risk spänner över flera områden ingår den i många olika tillsynsinsatser.

För det första krävs det gedigna styrningsformer för att kunna hantera geopolitiska risker. Som hjälp för att kunna bilda sig en uppfattning om vilka tillsynsförväntningar man bör ha avseende dessa risker kommer ECB därför att göra en bedömning av bankernas riskhanteringsrutiner och de ramar för riskaptit som bankerna tillämpar för att följa och minska geopolitiska risker.

För det andra måste geopolitisk risk beaktas i likviditets- och kapitalplaneringen. Därför bedömer tillsynsmyndigheterna de verktyg som bankerna använder i sina interna kapital- och likviditetsutvärderingar.

För det tredje kan geopolitiska risker också förvärra kreditriskerna genom realekonomin. Av denna anledning undersökte man i samband med IFRS 9-granskningen hur bankerna tar hänsyn nya risker, som geopolitiska risker, vid avsättningar för kreditförluster.

För det fjärde var geopolitisk risk en viktig del i EBA:s EU-omfattande stresstest 2023 och kommer även att vara det i 2025 års EU-omfattande stresstest^[39].

För det femte kan geopolitiska spänningar påverka bankernas operativa motståndskraft genom risken för cyberangrepp och bankernas utkontrakteringsupplägg. Bankerna bör därför se till att ha robusta operativa ramar som kan motverka sådana hot. Denna typ av hot kan utvärderas i riktade granskningar av utkontrakteringsupplägg och cyberresiliens, vilket också skedde i stresstestet om cyberresiliens 2024. Dessutom genomfördes insatser för att upptäcka geopolitiska risker i de enskilda bankerna.

Figur A

Hur geopolitiska spänningar påverkar det makrofinansiella klimatet och bankerna

1.7 Bedömning av tillsynens ändamålsenlighet

Under 2024 började ECB fundera över hur man på ett systematiskt sätt kunde bedöma i vilken utsträckning tillsynsinsatserna ger avsett resultat. Genom en helhetsbedömning av tillsynens ändamålsenlighet skulle ECB bättre kunna mäta i vilken utsträckning tillsynsprioriteringarna har uppnåtts och förstå om tillsynsstrategierna behöver ändras. Det är avgörande för att den europeiska banktillsynen ska kunna ställas till svars för sitt arbete som helhet.

Om tillsynen är ändamålsenlig kan tillsynsmyndigheterna bedöma tillsynsrisker och upptäcka väsentliga brister i god tid, vilket gör att deras olika tillsynsverktyg och föreskrivande befogenheter kan utnyttjas mer effektivt för att se till att bankerna rättar till sina brister inom rimlig tid. För att kunna bedöma om tillsynen ger avsett resultat behövs en kombination av kvantitativa indikatorer, kvalitativa uppgifter och expertbedömningar.

När ändamålsenligheten i tillsynen bedöms måste hänsyn tas till att resultaten av tillsynsinsatser i) kanske inte alltid kan utläsas direkt ur finansiella eller statistiska uppgifter, ii) kan komma med fördröjning och iii) kan påverkas av externa faktorer utanför tillsynsmyndigheternas kontroll. Därför är lämpliga analysverktyg tillsammans med expertbedömningar ett måste.

ECB strävar hela tiden efter att vara en tillsynsmyndighet som uppnår resultat och vill göra mer än att bara se till att lagkraven uppfylls och ge enheterna under tillsyn incitament att rätta till de brister som har upptäckts. Att mäta tillsynens ändamålsenlighet handlar inte endast om att förstå de huvudsakliga effekterna av de tillsynsåtgärder som vidtas. Det handlar även om att ta hänsyn till oavsiktliga effekter och hur det makroekonomiska klimatet påverkar resultaten av tillsynen. Om man vill utvärdera ändamålsenligheten i tillsynen kan man därför inte nöja sig med att endast göra en bedömning av de tillsynsåtgärder som har vidtagits. Det man måste göra först är snarast att mäta de konkreta resultaten av dessa tillsynsåtgärder. Det är därför som ECB vill bedöma om enheterna under tillsyn inom rimlig tid har åtgärdat eller rättat till de konstaterade riskerna eller bristerna på lämpligt sätt, samt hitta sätt att undvika att samma typer av risker eller brister uppstår igen.

Det i sin tur hjälper ECB att exempelvis avgöra huruvida en prioriterad sårbarhet har åtgärdats på lämpligt sätt eller om tillsynsstrategin för att komma till rätta med denna typ av sårbarhet måste ändras. På detta sätt kan ett övergripande arbetsprogram utarbetas, tillsammans med de tillsynsverktyg som behövs för att ta itu med de prioriterade sårbarheterna på ett mer verkningsfullt sätt. Denna bedömning av ändamålsenligheten i ECB:s tillsyn kan dessutom vara ett stöd i kommunikationen med ECB:s externa intressenter, som Europaparlamentet, och användas som underlag i dialogen om den demokratiska kontrollen över den europeiska banktillsynen som helhet.

2 Tillståndsprövningar, lämplighetsbedömningar och verkställighets- och sanktionsförfaranden

2.1 Tillståndsprövningar

2.1.1 Betydelsebedömningar, samlade bedömningar och klassificering av mindre betydande institut med stor påverkan

2.1.1.1 Betydelsebedömningar

Den årliga bedömningen, som görs i enlighet med ramförordningen om SSM^[40], av huruvida en bank eller bankgrupp uppfyller något av kriterierna för att vara betydande^[41], avslutades i november 2024. Den kompletterades av särskilda bedömningar av betydelse (vilket ledde fram till 51 beslut om betydelse) som gjordes på grund av förändringar i gruppstrukturer.

Detta ledde fram till att 114 institut^[42] var klassificerade som betydande den 1 januari 2025, vilket var en mer än i den föregående årliga bedömningen av betydelse.

Den årliga bedömningen 2024 gav upphov till följande förändringar:

Därutöver fick två klass 1-värdepappersföretag tillstånd som betydande kreditinstitut, vilket innebar att två betydande kreditinstitut blev en del av befintliga betydande grupper 2024.

Utöver ovanstående skedde följande förändringar i gruppstrukturer som påverkade antalet betydande institut som står under tillsyn:

Slutligen skedde även följande förändringar i gruppstrukturer utan att det påverkade antalet betydande institut som står under tillsyn:

Listan över enheter under tillsyn uppdateras regelbundet och finns på ECB:s webbplats för banktillsyn.

2.1.1.2 Samlade bedömningar och översyner av tillgångskvalitet

Under 2024 genomförde ECB tre översyner av tillgångskvaliteten. Alla de tre banker som översyn gjordes i uppfyllde ett av kriterierna för att stå under ECB:s direkta tillsyn: AS LHV Group i Estvar är ett av de tre största kreditinstituten i en medlemsstat, medan FinecoBank S.p.A. i Italien och J.P. Morgan SE i Tyskland uppfyllde storlekskriteriet.

I november 2024 inledde ECB översyner av tillgångskvalitet i tre banker som uppfyllde storlekskriteriet: Raiffeisen-Holding Niederösterreich-Wien reg.Gen.m.b.H. i Österrike och Wüstenrot Bausparkasse Aktiengesellschaft och LBS Landesbausparkasse Süd i Tyskland. Dessa översyner förväntas avslutas andra kvartalet 2025.

2.1.1.3 Mindre betydande institut med stor påverkan

På grund av det stora antalet mindre betydande institut, såväl som skillnaderna mellan dem vad gäller storlek, komplexitet och riskprofil, klassificerar ECB:s banktillsyn dessa institut dels utifrån vilken påverkan de har på det finansiella systemet, dels utifrån riskprofil. Sedan 2022 bedöms påverkans- och riskkriterierna var för sig. Vilka mindre betydande institut som har stor påverkan fastställs en gång om året för varje land som deltar i den europeiska banktillsynen. I bedömningen av om mindre betydande institut har stor påverkan beaktas storleken, betydelsen för ekonomin, gränsöverskridande verksamhet, affärsmodell och om institutet är ett av de tre största i sitt land (se ruta 1 i rapporten om tillsynen över mindre betydande institut 2022 (på engelska).

Mindre betydande institut som anses vara små och icke-komplexa enligt kapitalkravsförordningen kan inte klassificeras som institut med stor påverkan såvida de inte är det största mindre betydande institutet i en jurisdiktion där alla mindre betydande institut är små och icke-komplexa.

2.1.2 Tillståndsförfaranden: introduktion och statistik rörande anmälningar

Under 2024 anmäldes sammanlagt 742 tillståndsförfaranden till ECB (se tabell 10). Av dessa var 15 tillståndsansökningar, nio indragningar av tillstånd, 29 upphöranden av tillstånd, 91 förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav, 596 passförfaranden och två auktorisationer av finansiella holdingföretag. Här ingick även tillstånd för tre klass 1-värdepappersföretag som fått tillstånd som betydande kreditinstitut i linje med den bredare definitionen av kreditinstitut som gäller sedan juni 2021 enligt det omarbetade kapitalkravsdirektivet (CRD V)^[43].

Under 2024 slutfördes 133 beslut om tillståndsförfaranden^[44]. Det motsvarar 8,3 procent av alla ECB:s enskilda tillsynsbeslut 2024.

Fem tillståndsförfaranden resulterade i negativa beslut, och tre tillståndsansökningar och tre anmälningar om förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav drogs tillbaka innan beslut hade fattats på grund av en negativ bedömning.

2.1.2.1 Gemensamma förfaranden

Antalet anmälningar om gemensamma förfaranden för tillståndsprövning, kvalificerade innehav och indragningar som lämnades in till ECB minskade 2024 jämfört med året innan.

ECB bedömde ett stort antal kvalificerade innehav. Negativa beslut fattades i tre förfaranden efter att tillsynsmyndigheterna hade uttryckt betänkligheter. Ett av dessa beslut överklagades till den administrativa omprövningsnämnden, som avgav ett yttrande som bekräftade ECB:s beslut (se avsnitt 6.3.2). Flera av förfarandena som rörde kvalificerade innehav kom sig av interna omorganisationer för vilka den förenklade metoden för bedömning av kvalificerade innehav tillämpades. Den gränsöverskridande konsolideringen förblev begränsad 2024 trots ökande antal ombildningar och pågående konsolideringstendenser.

De flesta tillståndsförfaranden 2024 rörde inrättandet av nya mindre betydande institut. De få tillståndsförfaranden som gällde betydande institut berodde i första hand på att tillstånd behövde utvidgas eftersom bankerna planerade att utöka sin tillståndspliktiga verksamhet. I vissa medlemsstater finns krav på att sådan utökning måste godkännas. ECB godkände två utvidgningar av tillstånd för kryptotillgångsrelaterad verksamhet i Tyskland i enlighet med de särskilda tillståndskrav som är fastställda i tysk lag. Ett tillstånd beviljades även enligt EU:s regelverk för värdepappersföretag, som infördes när förordningen och direktivet om värdepappersföretag trädde i kraft den 26 juni 2021.

I och med att förordningen om marknader för kryptotillgångar trädde i kraft i juni 2023 och började tillämpas i december 2024 börjar kreditinstitut i EU att överväga om de ska börja med verksamhet och tjänster som har att göra med kryptotillgångar enligt den förordningen. Kreditinstitut enligt definitionen i kapitalkravsförordningen behöver inget ytterligare tillstånd enligt förordningen om marknader för kryptotillgångar för verksamhet och tjänster som har att göra med kryptotillgångar. Det måste dock anmälas.

ECB fick 2024 in två tillståndsansökningar som lämnades in på grund av en nationell reform som innebär att lokala kreditföreningar måste bli kreditinstitut. Ett antal tillståndsansökningar lämnades in av enheter från tredjeländer som ville utöka sin verksamhet i EU. I bedömningen av dessa tredjelandsenheter tittade man främst på enheternas rykte och om de följde reglerna mot penningtvätt och terrorismfinansiering.

De nationella behöriga myndigheterna inledde förfaranden för att dra in tillstånd för två mindre betydande institut (i Tyskland och Luxemburg). Ett förfarande inleddes på grund av att aktieägarna i kreditinstitutet var olämpliga och man beslutade att avveckla, och det andra berodde på att aktieägarna var olämpliga och på att man inte uppfyllde krav avseende styrning och penningtvätt, varav det senare hade hög allvarlighetsgrad. Ett av de två besluten om indragning överklagades till den administrativa omprövningsnämnden, som avgav ett yttrande som bekräftade ECB:s beslut (se avsnitt 6.3.2). Båda ECB:s beslut överklagades till Europeiska unionens tribunal, där ärendena ännu inte är avgjorda.

2.1.2.2 Passförfaranden och (blandade) finansiella holdingföretag

ECB och de nationella behöriga myndigheterna behandlade 462 passförfaranden 2024.

Efter att CRD V hade införlivats genomfördes många förfaranden 2021 och 2022, men antalet stabiliserade sig 2023 och 2024. ECB fick 2024 in två anmälningar om förfaranden som gällde (blandade) finansiella holdingföretag tillhörande betydande grupper. Den ena gruppen ville ha godkännande och den andra ett undantag.

2.2 Lämplighetsförfaranden

Under 2024 fick ECB in anmälningar om sammanlagt 1 557 lämplighetsförfaranden för enskilda personer^[45] i betydande institut (tabell 11).

År 2024 rörde 63,0 procent av alla lämplighetsbedömningar enskilda personer i ledningen i dess tillsynsfunktion, och 25,8 procent rörde personer i ledningsorganet i dess verkställande funktion. Övriga lämplighetsbedömningar av enskilda personer rörde ledande befattningshavare (8,9 procent), filialchefer i tredjeland (1,6 procent) och ytterligare uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktion (0,7 procent).

I genomsnitt minskade den tid det tog för ECB att genomföra en lämplighetsbedömning och fatta ett beslut från 109 dagar 2023 till 97 dagar 2024, vilket är inom den högsta tillåtna perioden om fyra månader som anges i punkt 179 i Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare.

2.2.1 Förändringar i lämplighetsförfarandena

ECB har fortsatt att förbättra effektiviteten i lämplighetsbedömningarna genom att förenkla rutinerna (med hjälp av sitt maskinläsningsverktyg Heimdall) och utarbeta och uppdatera vägledningar och mallar med mer fokus på mångfald och kollektiv lämplighet. Den 24 april 2024 anordnade ECB ett seminarium tillsammans med Europeiska universitetsinstitutet i Florens där man informerade banksektorn om ändamålsenlig styrning och riskkultur.

ECB utnyttjade sitt lämplighetskriterium om kollektiv lämplighet för att förbättra ändamålsenligheten i ledningsorgan genom att försöka få in personer med varierande kompetens, erfarenhet, könstillhörighet, ålder och geografiskt ursprung i bankernas ledning. ECB höjde även sina förväntningar på kollektiv lämplighet 2024 med fokus på att det ska finnas kompetens inom informations- och kommunikationsteknik och säkerhetsrisker i ledningsorganen i deras tillsynsfunktion.

Lämplighetsbedömningar kan leda till beslut om tilläggsbestämmelser om det utifrån de fem lämplighetskriterierna finns vissa tveksamheter kring en utnämnd som måste rätas ut. Besluten med tilläggsbestämmelser ökade från 9,5 procent 2023 till 14,5 procent 2024. De vanligaste tveksamheterna i lämplighetsbedömningarna 2024 gällde erfarenhet, intressekonflikt och kollektiv lämplighet. Det ledde till 55 villkor, 151 skyldigheter och 20 rekommendationer 2024, jämfört med 47, 179 respektive 21 sådana 2023.

Om det finns väsentliga tveksamheter kring en utnämnds lämplighet kan ECB besluta att genomföra en mer djupgående bedömning och till sist tillkännage att man ämnar fatta ett negativt beslut. Då brukar bankerna dra tillbaka ansökan under tillsynsdialogen. Detta skedde i 50 fall 2024.

ECB inledde fem nya lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan 2024, främst på grund av tveksamheter kring anseendet. Man fortsatte även att utveckla IT-verktyg för lämplighetsförfarandena och uppmuntra till användning av dem (se avsnitt 5.2.3).

2.3 Verkställighets- och sanktionsåtgärder och visselblåsning

2.3.1 Verkställighets- och sanktionsåtgärder

Enligt SSM-förordningen och ramförordningen om SSM beror fördelningen av verkställighets- och sanktionsbefogenheter mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna på vilken typ av överträdelse det är fråga om, vem som är ansvarig och vilken åtgärd som ska vidtas. De sanktionsavgifter som ECB tar ut inom ramen för sitt tillsynsuppdrag och de sanktionsavgifter som de nationella behöriga myndigheterna tar ut på ECB:s begäran offentliggörs på ECB:s webbplats om tillsynssanktioner.

Sanktioner är tänkta som en bestraffning för försummelser och ska ha en avskräckande effekt inte endast på den berörda enheten utan på banksektorn som helhet. Verkställighetsåtgärder, som viten, är avsedda att förmå enheter under tillsyn att rätta sig efter de tillsynskrav som har fastställts i tillsynsbeslut eller tillsynsförordningar.

År 2024 hanterade ECB åtta verkställighets- och sanktionsförfaranden. Av dessa var sju sanktionsförfaranden, som ledde fram till tre ECB-beslut^[46] och ett var ett verkställighetsförfarande, som fortfarande pågick vid årets slut (tabell 12).

År 2024 utfärdade ECB dessutom 13 bindande tillsynsbeslut om klimatrelaterade risker med föreläggande om vite för varje dag som de berörda bankerna inte levde upp till tillsynskraven i dessa beslut. Fyra av besluten rörde tillsynskrav på att de berörda bankerna skulle stärka rutinerna för att upptäcka klimat- och miljörelaterade risker. ECB underrättade de berörda enheterna under tillsyn om dessa fyra beslut i början av 2024, men förfarandena hade inletts 2023. År 2023 hade arton enheter underrättats om beslut inom samma område, även de med föreläggande om vite om bankerna inte uppfyllde kraven. De återstående nio besluten som banker underrättades om 2024 innehöll tillsynskrav på att införliva klimat- och miljörelaterade risker i styrning, strategi och ramverk för riskhantering.

Alla sju sanktionsförfaranden som behandlades under 2024 gällde misstänkta överträdelser av direkt tillämplig EU-lagstiftning (vari även ECB:s beslut och förordningar ingår) som begåtts av sex betydande institut. Fyra av dessa förfaranden avslutades 2024 med tre ECB-beslut om fem sanktionsavgifter uppgående till 15 625 000 euro. Dessa sanktionsavgifter ålades tre enheter under tillsyn. Det första beslutet, omfattande två sanktionsavgifter, berodde på att ett krav i ECB:s beslut om interna modeller inte hade uppfyllts, det andra beslutet, också omfattande två sanktionsavgifter, berodde på att kapitalbaskravet för valuta- och kreditrisk hade rapporterats fel, och det tredje, omfattande en sanktionsavgift, gällde rapportering av felaktiga uppgifter om kapitalbaskravet och riskvägda tillgångar för kreditrisk.

Det verkställighetsförfarande som behandlades 2024 handlade om ett betydande institut som inte följde ett beslut från ECB med krav på att institutet skulle stärka sina rutiner för att upptäcka klimat- och miljörelaterade risker före en viss tidpunkt 2024. Detta styrningsrelaterade verkställighetsförfarande var fortfarande pågående vid utgången av 2024.

I diagram 4 visas vilka områden de verkställighets- och sanktionsförfaranden som behandlades av ECB 2024, liksom förfaranden som slutfördes mellan 2020 och 2023, gällde.

Diagram 4

Verkställighets- och sanktionsförfaranden uppdelat efter typ av överträdelse mellan 2020 och 2024

(antal förfaranden)

Efter begäran från ECB om att inleda förfarande, och efter att ha bedömt ärendet i enlighet med nationell lagstiftning, fattade en nationell behörig myndighet under 2024 beslut om en sanktionsavgift uppgående till 97 500 euro. Mer information om sanktionsavgifter som nationella behöriga myndigheter har fattat beslut om på ECB:s begäran finns på ECB:s webbplats om tillsynssanktioner.

Utförlig information, med bland annat omfattande statistik om sanktionsförfaranden angående ouppfyllda tillsynskrav som ECB och de nationella behöriga myndigheterna behandlade 2024, ges i årsrapporten om sanktionsverksamhet i den gemensamma tillsynsmekanismen 2024. Denna rapport kommer att offentliggöras på ECB:s webbplats för banktillsyn andra kvartalet 2025.

2.3.2 Andra ekonomiska åtgärder

Enligt SSM-förordningen har ECB, endast för att kunna utföra sina tillsynsuppgifter, den befogenhet som de nationella behöriga myndigheterna har enligt tillämplig nationell lag. Genom denna befogenhet vidtog ECB 2021, mot två betydande institut, sådana administrativa åtgärder som den nationella behöriga myndigheten kan vidta enligt den nationella lag som införlivar kapitalkravsdirektivet. De nationella administrativa åtgärderna utgjorde inga straff, utan det rörde sig om betalningar av ränta uppgående till cirka 21,5 miljoner euro för att enheterna under tillsyn inte hade hållit sig inom gränsvärdena för stora exponeringar. Efter att Europeiska unionens domstol ogiltigförklarat ECB:s beslut 2024 fattade ECB, med beaktande av domstolens dom, ett nytt beslut om att institutet skulle betala cirka 10,2 miljoner euro i ett av dessa ärenden. Inget nytt beslut fattades i det andra ärendet eftersom enheten hade lagts ned.

2.3.3 Visselblåsning

Enligt artikel 23 i SSM-förordningen måste ECB se till att det finns effektiva mekanismer som gör att vem som helst kan anmäla överträdelser av EU-lagstiftning, en process som vanligtvis benämns visselblåsning. Därför har ECB en webbplattform för visselblåsare.

ECB garanterar fullständig sekretess för visselblåsaranmälningar som kommer in via webbplattformen eller på andra sätt (t.ex. e-post eller vanlig post) och tar, i sitt tillsynsarbete, hänsyn till all information som man har tillgång till.

ECB fick in 421 visselblåsaranmälningar 2024, en ökning från 355 stycken 2023. Av dessa anmälningar gällde 124 påstådda överträdelser av tillämplig EU-lagstiftning, varav 117 ansågs ligga inom ramen för ECB:s tillsynsuppdrag och sju inom ramen för de nationella behöriga myndigheternas tillsynsuppdrag. De återstående anmälningarna handlade huvudsakligen om påstådda överträdelser som inte rörde tillsynskrav (t.ex. konsumentskydd) och omfattades därför inte av visselblåsarmekanismen.

De vanligaste påstådda överträdelserna som låg inom ramen ECB:s uppdrag handlade om styrning (86 procent) och beräkningen av kapitalbas och kapitalkrav (8 procent). De styrningsrelaterade problemen handlade främst om riskhantering och interna kontroller, lämplighetskrav, organisationsstruktur och ledningsorganens funktion. Den fullständiga fördelningen visas i diagram 5.

Diagram 5

Påstådda överträdelser som anmälts genom visselblåsarmekanismen

(i procent)

Berörda gemensamma tillsynsgrupper informerades om de uppgifter som kommit in genom visselblåsarmekanismen och fattade beslut om lämpliga uppföljningsåtgärder.

Följande huvudsakliga utredningsåtgärder vidtogs under 2024 utifrån visselblåsaranmälningar om överträdelser av EU-lagstiftning som hade inkommit det året eller tidigare:

• Intern bedömning baserad på befintlig dokumentation (44 procent).
• Begäran till aktuell enhet under tillsyn om dokument eller förklaringar (43 procent).
• Begäran om internrevision eller inspektion på plats (10 procent).
• Utfrågning av de anklagade personerna (3 procent).

3 Bidrag till krishantering

3.1 Kriser 2024

Under 2024 var det inga betydande institut som bedömdes fallera eller sannolikt vara på väg att fallera i enlighet med artiklarna 18.1 a och 18.4 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen^[47]. Det makroekonomiska läget 2024 var gynnsamt för bankerna, särskild med avseende på lönsamhet. Framöver måste bankerna dock anpassa sig efter högre geopolitiska risker, strukturella förändringar, klimat- och miljörelaterade risker och makroekonomiska utsikter som är mindre gynnsamma.

3.2 Samverkan med den gemensamma resolutionsnämnden

ECB och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte sitt nära samarbete 2024. Ordföranden för ECB:s tillsynsnämnd och ordföranden för den gemensamma resolutionsnämnden stod i regelbunden kontakt och besökte flera nationella behöriga myndigheter och nationella resolutionsmyndigheter tillsammans. Det fanns även regelbundna kontakter mellan ECB och den gemensamma resolutionsnämnden på lednings- och expertnivå.

Regelbunden kontakt mellan ECB:s gemensamma tillsynsgrupper och resolutionsnämndens interna resolutionsenheter fortsatte att utgöra en viktig del i samarbetet mellan de två organisationerna. För de banker som behandlades i ECB:s krishanteringssystem var samarbetet särskilt intensivt. Detta samarbete är fastställt i det bilaterala samförståndsavtalet mellan ECB och den gemensamma resolutionsnämnden om samarbete och informationsutbyte och det särskilda samförståndsavtalet om utbyte av konfidentiella uppgifter, som undertecknades 2023.

ECB och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte sitt samarbete kring politiska frågor av gemensamt intresse. Man såg till att man hade en gemensam linje rörande reformen av regelverket för krishantering och insättningsgaranti utifrån sitt tillsyns- och resolutionsperspektiv. ECB och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte dessutom sitt gemensamma arbete om hur likviditet ska mätas och redovisas. Under 2024 genomförde de det andra årliga gemensamma likviditetstestet, där man undersökte bankernas krisberedskap utifrån en gemensamt framtagen likviditetsmall.

Under året deltog ECB och den gemensamma resolutionsnämnden även i simuleringsövningar för att uppnå sitt gemensamma mål om att bedöma den befintliga förmågan och förbättra krisberedskapen. De deltog i det trepartsmöte där chefer för resolutionsmyndigheter, tillsynsmyndigheter och centralbanker samt finansministrar från USA, Storbritannien och bankunionen deltar. Utöver detta deltog ECB och den gemensamma resolutionsnämnden i den nordiskbaltiska krissimuleringsövningen, där beredskapen inför en potentiell krissituation prövades.

I enlighet med gällande regelverk inhämtades resolutionsnämndens synpunkter om de återhämtningsplaner som betydande institut lämnar in till ECB. I sin tur samrådde den gemensamma resolutionsnämnden med ECB angående utkast till resolutionsplaner och beräkningen av de föreslagna omräknade belopp som betydande institut ska betala in till den gemensamma resolutionsfonden i enlighet med förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

3.3 Krishantering i mindre betydande institut

Vad gäller krishantering i mindre betydande institut måste aktuell nationell behörig myndighet och ECB ha ett nära samarbete. Även om ansvaret för tillsyn över mindre betydande instituts krishantering ligger hos de nationella behöriga myndigheterna behövs det intensifierat samarbete och informationsutbyte i de fall då ett mindre betydande institut närmar sig en punkt då det inte längre är bärkraftigt eftersom det är ECB som ansvarar för att dra in tillstånd.

Vid en kris som har uppstått på grund av att ett mindre betydande instituts finansiella situation har försämrats informerar den aktuella nationella behöriga myndigheten ECB genom en officiell anmälan i ett tidigt skede. Elva sådana anmälningar kom in till ECB från nationella behöriga myndigheter 2024.

När en anmälan om försämrad finansiell situation har kommit in brukar kontaktgrupper för krishantering upprättas, såvida inte ansvarig nationell behörig myndighet eller ECB ser motiverade skäl till att inte delta i sådana grupper. Sådana här grupper, som består av företrädare för berört verksamhetsområde inom ECB och berörda nationella behöriga myndigheter, kan upprättas om kapitalkrav inte uppfylls, om kvaliteten på tillgångar eller likviditetspositionen försämras eller vid allvarliga brister i den interna styrningen eller de interna kontrollsystemen. Under året var det tolv kontaktgrupper som var verksamma. Precis som tidigare år såg dessa grupper till att kriser hölls under noggrann uppsikt och att tillsynsåtgärder vidtogs i god tid och på ett samordnat sätt. Ett banktillstånd drogs in 2024, och ett tillstånd upphörde för att det berörda mindre betydande institutet i förväg gav upp sitt tillstånd.

Under 2023 arbetade ECB och de nationella behöriga myndigheterna tillsammans för att förenkla ramarna för samarbete kring hantering av kriser i mindre betydande institut. Man effektiviserade informationsutbytet mellan berörda aktörer och förbättrade metoderna för hur framtida kriser i mindre betydande institut ska hanteras. De omarbetade gemensamma tillsynsstandarderna trädde i kraft den 1 januari 2024.

4 Interinstitutionellt samarbete

4.1 Europeiskt och internationellt samarbete

4.1.1 Samarbete med andra tillsynsmyndigheter i EU och myndigheter i länder utanför EU

ECB stärkte sitt samarbete med andra tillsynsmyndigheter i andra länder och för andra sektorer 2024. Bland annat förhandlade man fram samförståndsavtal (tabell 13).

4.1.1.1 ECB och tillsynskollegierna

För betydande bankkoncerner med verksamhet utanför bankunionen deltar ECB i tillsynskollegier. På detta sätt kan ECB se till att tillsynsmetoderna och tillsynsbesluten blir samordnade och att man har ett gemensamt arbetsprogram med andra tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över samma gränsöverskridande bankkoncerner. ECB upprättar kollegier när ECB, som hemtillsynsmyndighet, är den myndighet som har ansvar för tillsynen över en bankkoncern på konsoliderad nivå. Annars är ECB värdtillsynsmyndighet för vissa enheter inom en bankkoncern. I dessa fall deltar ECB i tillsynskollegierna på inbjudan från hemtillsynsmyndigheten. Utöver tillsynskollegierna samarbetar ECB även med ett antal internationella tillsynsmyndigheter. Man deltar till exempel i trepartsmöten med brittiska Bank of England och amerikanska Federal Reserve System.

4.1.1.2 Stärkt samarbete med marknadskontrollmyndigheter och EU-myndigheter utanför SSM

Det finns betydande bankkoncerner som bedriver verksamhet på marknader för finansiella instrument, och därför samarbetar ECB med nationella marknadsmyndigheter i EU i linje med unionsrätten. ECB upprättade 2024 ett samförståndsavtal om tillsyn med den spanska nationella värdepappersmarknadskommissionen (Comisión Nacional del Mercado de Valores, CNMV).

ECB fortsatte dessutom att stärka informationsutbytet och samarbetet med nationella tillsyns- och resolutionsmyndigheter i de sex EU-medlemsstater som inte deltar i den europeiska banktillsynen angående betydande bankkoncerners verksamhet i de länderna. Under 2024 upprättades samförståndsavtal med den gemensamma resolutionsnämnden och de nationella tillsyns- och resolutionsmyndigheterna i de sex EU-medlemsstater som inte deltar i SSM.

4.1.1.3 Samarbete med myndigheter som utövar tillsyn över andra sektorer och finansiella tillsynsmyndigheter i länder utanför EU

ECB fungerar som samordnare för betydande bankkoncerner som har klassificerats som finansiella konglomerat och är föremål för extra tillsyn. Därför har man ett nära samarbete med de berörda myndigheter som ansvarar för tillsyn över de andra reglerade enheterna som ingår i det finansiella konglomeratet och med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa).

Under 2024 stärkte ECB sitt samarbete med Eiopa och de nationella försäkringstillsynsmyndigheterna som är involverade i den extra tillsynen över finansiella konglomerat. Det gjorde man genom att anordna seminarier, där man diskuterade gemensamma utmaningar inom tillsynen och försökte hitta sätt att göra den extra tillsynen ännu mer ändamålsenlig.

ECB offentliggjorde nya samförståndsavtal om tillsyn, som man hade upprättat med Superintendencia de Servicios Financieros del Banco Central del Uruguay, Turkiets banktillsynsmyndighet och Guernsey Financial Services Commission. Utöver regelbunden och strukturerad dialog med myndigheter som den brittiska tillsynsmyndigheten Prudential Regulation Authority och det amerikanska centralbankssystemet Federal Reserve System anordnade ECB även flera bilaterala möten kring specifika frågor med banktillsynsmyndigheter i andra länder utanför EU, där man diskuterade frågor av gemensamt intresse, som tillsyn över finansiella konglomerat och klimatrelaterade finansiella risker.

Under 2024 fortsatte ECB även att stärka sitt samarbete med tillsynsmyndigheter utanför EU vad gäller användning av tillsynsteknik. Bland annat samarbetade man med Federal Reserve System, Bank of England och brittiska finansinspektionen Financial Conduct Authority i tvärvetenskapliga och tvärfunktionella så kallade tigerteam. ECB deltar även aktivt i BIS Innovation Network, en samarbetsplattform som lanserades av BIS Innovation Hub. Där kan centralbanker och tillsynsmyndigheter över hela världen utbyta kunskaper och samarbeta genom särskilda arbetsgrupper med experter.

4.1.1.4 ECB och penningtvätt: den senaste händelseutvecklingen

Som det ser ut i dag ligger ansvaret för tillsyn över kredit- och finansinstitut vad gäller arbetet mot penningtvätt och terrorismfinansiering helt på nationell nivå. Tillsynsmyndigheterna och myndigheterna med ansvar för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering måste dock samverka och ha ett nära samarbete för att kunna utföra sina respektive uppdrag.

Precis som tidigare tog ECB hänsyn till riskerna för penningtvätt och terrorismfinansiering i sin tillsyn^[48] och hjälpte till med politikutformning i det förberedande arbetet inför EU:s myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (Amla).

ECB:s informationsutbyte med myndigheterna med ansvar för penningtvätt och terrorismfinansiering fortsatte 2024. Bland annat deltog ECB som observatör och utbytte information i 66 kollegier för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som inrättats för betydande institut^[49]. ECB anmälde även väsentliga brister avseende penningtvätt och finansiering av terrorism till Europeiska bankmyndighetens (EBA) centrala databas, EuReCa.

ECB deltog som observatör i EBA:s ständiga kommitté för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering. Vid sidan av detta låg huvudfokus i politiken på EU:s nya lagstiftningspaket mot penningtvätt och terrorismfinansiering som offentliggjordes i juni 2024. ECB ser positivt på denna utveckling inom lagstiftningsområdet och förordade särskilt ett regelverk som skulle underlätta för effektivt samarbete och informationsutbyte mellan alla finansiella tillsynsmyndigheter inom systemet för tillsyn av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och även andra myndigheter som inte ansvarar för detta område men som ändå är berörda. Man har börjat delta i det förberedande arbete som EBA utför utifrån Europeiska kommissionens begäran om råd angående tekniska standarder för tillsyn och riktlinjer för det nya regelverket mot penningtvätt och terrorismfinansiering.

Som tillsynsmyndighet förbereder sig ECB för ett nära och smidigt samarbete med Amla och för att dela med sig av erfarenheterna med att inrätta SSM till kommissionen och dess särskilda arbetsgrupp. ECB har även börjat förberedande arbete inför ett samförståndsavtal mellan ECB och Amla, så som föreskrivs i lagstiftningspaketet.

4.1.1.5 Internationella valutafondens FSAP-program

Internationella valutafondens (IMF) granskningsprogram för den finansiella sektorn, FSAP (Financial Sector Assessment Programs), består av omfattande, djupgående bedömningar av ett lands finanssektor.

Under 2024 genomförde IMF det andra FSAP-programmet för euroområdet, som ska vara klart 2025. IMF undersöker om euroområdets lagar och regler och SSM:s tillsynsrutiner är förenliga med Baselkommitténs kärnprinciper för banktillsyn, som ändrades i april 2024 så att de nu innehåller strängare krav avseende bland annat klimatrelaterade finansiella risker och framväxande risker, operativ motståndskraft och affärsmodellers hållbarhet. Man undersöker även den funktion som europeiska banktillsynen fyller vid krishantering. Dessutom genomförs ett skrivbordsstresstest av betydande institut. IMF tittar även på om ECB och EU:s medlagstiftare har följt de rekommendationer som man fick i samband det föregående FSAP-programmet för euroområdet, som genomfördes 2018.

År 2024 avslutade IMF de nationella FSAP-programmen för Luxemburg, Nederländerna och Spanien, fortsatte med programmet för Slovakien och inledde ett FSAP-program för Frankrike. I de nationella FSAP-programmen undersöks sådant som inte har med bankverksamhet att göra, som de inhemska regelverken för försäkringar och makrotillsyn, och i dessa program görs en övergripande bedömning av bankfrågor, och då särskilt de frågor som de nationella myndigheterna som utöver tillsyn över mindre betydande institut har ansvar för. I dem undersöks även frågor som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, och hänsyn tas till att mer arbete behövs för att bankunionen ska fullbordas.

ECB medverkar i IMF:s nationella artikel IV-konsultationer för de länder som deltar i den europeiska banktillsynen som gäller mikro- och makrotillsynsfrågor i linje med ECB:s ansvar på dessa områden.

4.2 Bidrag till utvecklingen av det europeiska och internationella regelverket

4.2.1 Bidrag till arbetet som utförs av rådet för finansiell stabilitet

Som medlem i rådet för finansiell stabilitet (FSB) har ECB:s banktillsyn aktivt deltagit i sammanträden i FSB:s plenum, liksom i dess ständiga kommitté för samarbete på tillsyns- och regleringsområdet, ständiga kommitté för genomförande av standarder, styrgrupp för resolution och regionala samrådsgrupp för Europa. ECB deltog i flera av FSB:s initiativ. Bland annat gick man igenom lärdomar från 2023 års bankoro i syfte att stärka krisberedskapen och resolutionsreglerna. Man arbetade även vidare med klimatrelaterade finansiella risker och rapportering och undersökte vilka konsekvenser omställningsplanerna skulle kunna få på den finansiella stabiliteten. Man hjälpte till att bedöma effekterna av G20-ländernas finansiella reformer rörande värdepapperisering, deltog i inventeringen av tillsynsmetoder för naturrelaterade finansiella risker och bidrog till arbetet om svårigheter med gränsöverskridande reglering av globala stablecoin på tillväxtmarknader. Dessutom hjälpte man till att utarbeta ett regelverk för utbyte av incidentanmälningar.

4.2.2 Bidrag till det arbete som Baselkommittén för banktillsyn utför

ECB fortsatte 2024 att bidra väsentligt till det arbete som Baselkommittén för banktillsyn utför. Man deltog i arbetet på flera områden, bland annat bistod man med sakkunskap i Baselkommitténs arbetsgrupper och samarbetade med Baselkommitténs medarbetare inom EU och i hela världen.

Framförallt agerade företrädare för ECB som medordförande och hjälpte till att leda arbetet i två av Baselkommitténs grupper. Vice ordföranden för ECB:s tillsynsnämnd Frank Elderson var medordförande i arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella risker tillsammans med Kevin Stiroh, rådgivare vid Federal Reserve Board, medan Korbinian Ibel, generaldirektör för generaldirektoratet för universella och diversifierade institut var medordförande för policy- och standardgruppen tillsammans med Arthur Yuen, vice vd för Hongkongs centralbank Hong Kong Monetary Authority.

Det som man främst gjorde i arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella risker 2024 var att ge ut ett diskussionsunderlag om klimatscenarioanalys och gå igenom de synpunkter som kom in utifrån dess samrådsdokument om regler inom pelare 3 för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker. Arbetsgruppen fortsatte även att arbeta med Baselkommitténs andra strategiska prioriteringar, som att bedöma hur väsentliga bristerna i de gällande Baselreglerna är. Det gjorde man genom att undersöka bankernas omställningsplanering och kontrollera om principerna för effektiv hantering och tillsyn avseende klimatrelaterade finansiella risker följs.

Policy- och standardgruppen spelade 2024 en avgörande roll för publiceringen av i) riktlinjer för hantering av motpartskreditrisk, ii) regler för offentliggörande av bankernas exponeringar mot kryptotillgångar och ett antal riktade ändringar i kryptostandarden, iii) riktade ändringar i standarden för ränterisk i bankboken och iv) en rapport om vilka rutiner som finns för att stötta jurisdiktioner som vill tillämpa positiva konjunkturneutrala räntor. Dessutom hjälpte policy- och standardgruppen till i arbetet med att inleda ett samråd om åtgärder inom regelverket för globala systemviktiga banker som ska motverka att banker friserar siffror. Man arbetade även med samrådet om principer för sund hantering av tredjepartsrisk.

Utanför dessa två grupper hjälpte ECB bland annat även till med ändringarna av kärnprinciperna för effektiv banktillsyn samt med arbetet om likviditet och ändamålsenlighet i tillsynen, som ingår i Baselkommitténs uppföljning av bankoron i mars 2023.

4.2.3 Bidrag till Europeiska bankmyndighetens arbete och europeisk politikutformning

Under 2024 fortsatte ECB:s banktillsyn att samarbeta med EBA för att åstadkomma enhetlighet i tillsynen inom den europeiska banksektorn och se till att kreditinstituten är säkra och sunda, och det finansiella systemet stabilt.

ECB och EBA tecknade ett samförståndsavtal den 18 mars 2024 om att inrätta en kommitté för gemensam bankrapportering. Syftet är att förbättra integrationen och minska bankernas kostnader för lagstadgad rapportering. De båda institutionerna förde även samtal kring vilka metoder och händelseförlopp som skulle kunna tänkas användas i det EU-omfattande stresstestet 2025, liksom kring sätt att förbättra stresstesterna på, med utgångspunkt i de senaste lagändringarna.

Vad gäller Basel III-reformerna har ECB bidragit med synpunkter i flera av EBA:s lagstiftningsrelaterade projekt. Man bidrog även i EBA:s samråd om utkastet till riktlinjer för hantering av risker relaterade till miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-risker), liksom i arbetet med att ta fram utkastet till samrådsdokument om ESG-upplysningskrav och tillsynsrapportering av ESG-relaterade uppgifter.

ECB bistod även EBA i arbetet med riktlinjer och standarder relaterade till förordningen om marknader för kryptotillgångar och förordningen om digital operativ motståndskraft, som även omfattade en utökning av riktlinjerna för utkontraktering till tredje parter.

Förutom sitt samarbete med EBA utarbetade ECB:s medarbetare en offentlig synpunkt som skickades in som svar i Europeiska kommissionens riktade samråd om hur EU:s regelverk för värdepapperisering fungerar. Denna synpunkt utgår från och kompletterar EBA:s råd från december 2022 och de rapporter som den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna utarbetade i enlighet med artikel 44 i värdepapperiseringsförordningen.

5 Organisation av ECB:s banktillsyn

5.1 Bemanningen i ECB:s banktillsyn

5.1.1 Rekrytering

ECB:s banktillsyn annonserar i allmänhet om vakanta tjänster internt först, utom när det gäller ingångstjänster, som annonseras på den externa marknaden. Under 2024 anställde ECB:s banktillsyn 53 externa sökande med anställningsavtal för en längre tid.

Diagram 6

Antal tillsatta tjänster per personalgrupp 2024

5.1.2 Personalutbyten

Efter personalutbytesprogrammet som inrättades 2023 med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, den gemensamma resolutionsnämnden och Europeiska investeringsbanken (EIB) inledde man en andra omgång tillsammans med den gemensamma resolutionsnämnden och EIB 2024, vilket resulterade i att tolv par medarbetare bytte tjänster med varandra.

5.1.3 Kapacitetsuppbyggnad

ECB:s banktillsyn genomför regelbundna bedömningar av den organisatoriska beredskapen (främst för de gemensamma tillsynsgrupperna och den personal som arbetar med tillsyn på plats) för att få reda på om man har den kapacitet som behövs för det löpande arbetet och eventuella tillsynsprioriteringar. Utifrån dessa bedömningar uppdateras kapacitetsuppbyggnadsplanen för hur organisationen ska prioritera kompetensutveckling och liknande inom områden där beredskapen är låg.

Under 2023 och 2024 fokuserade ECB:s banktillsyn främst på kapacitetsuppbyggnad för tillsynsarbete som har att göra med IT-utkontraktering, IT-säkerhet, cyberrisker och ECB:s nya uppdrag enligt förordningen om digital operativ motståndskraft.

Utbildningen intensifierades inom alla områden inom banktillsyn. Två nya utbildningsprogram infördes 2024, dels SSM-introduktionsprogrammet för nyanställda och grundutbildningsprogrammet för SSM, som ska ge de som arbetar med banktillsyn samma centrala tekniska kunskaper och färdigheter inom traditionella och nya områden. Pilotfasen av SSM-grundutbildningsprogrammet avslutades i juni 2024.

En övergripande utbildning om klimat- och naturrelaterade risker, som vänder sig till medarbetare med olika befattningar och funktioner, började ges i februari 2024. Tusen banktillsynsmedarbetare gick utbildningen 2024.

Dessutom utvecklades SSM:s digitala utbildningsverktyg för att stärka tillsynsmedarbetarnas kunskaper om vilken betydelse artificiell intelligens (AI) har i banker, liksom om IT-risktillsyn och andra centrala områden inom digitalisering och innovation. Under 2024 var det 2 050 tillsynsmedarbetare som tog del av denna utbildning.

I arbetet med att förbättra utbudet av utbildning inom de tre fokusområdena kommer man 2025 att fortsätta att dra nytta av ECB:s etablerade samarbeten, varvid särskilt fokus kommer att ligga på den senaste utvecklingen inom banktillsyn.

5.1.4 Mångfald och inkludering

ECB:s banktillsyn strävar efter att skapa en arbetskultur, där man drar nytta av de fördelar som mångfald och inkludering ger och där alla kolleger kan vara sig själva på arbetsplatsen. I denna vision ingår den strategiska prioriteringen att uppnå jämn könsfördelning. Inom ECB:s banktillsyn är 42 procent av de anställda kvinnor. Andelen kvinnor varierar på olika nivåer i hierarkin. Kvinnor utgör 49 procent av arbetsstyrkan på analytikernivå och 42 procent på expertnivå. På arbetsledar- och chefsnivå är andelen 33 respektive 35 procent, medan 42 procent av de högre chefsbefattningarna innehas av kvinnor. ECB kommer att fortsätta stärka sina insatser för att uppnå jämn könsfördelning.

Figur 1

Bemanningen på ECB:s banktillsyn i siffror

5.2 Digitalisering, ramverket för tillsynsrapportering och informationshantering

5.2.1 Den digitala agendan och SSM:s teknikstrategi

År 2024 godkände ECB:s tillsynsnämnd en ny teknikstrategi för den europeiska banktillsynen 2024 till 2028. Eftersom banksektorn blir alltmer komplex och tillsynsresurserna alltmer begränsade handlar strategin om vilka digitala behov som finns inom den europeiska banktillsynen som helhet för att tillsynen ska bli mer ändamålsenlig och riskbaserad.

SSM:s teknikstrategi bygger på de centrala system som redan finns och de 14 tillsynsteknikprogrammen (suptech). Den består av två grundläggande delar: teknik och personal. Lika stort fokus läggs på båda, och tanken är att den på så sätt ska förbättra tillsynsarbetet genom den senaste tekniken, samtidigt som tillsynsmedarbetarna förblir centrala i den tekniska utvecklingen.

I strategins teknikdel vill man förenkla och konsolidera IT-miljön för att få till stånd en effektiv och sammanhållen tillsyn som fungerar väl för både tillsynsmedarbetarna och bankerna. De främsta målen är att koppla ihop de centrala systemen och tillsynsteknikverktygen och fasa ut äldre system. I Olympusprojektet försöker man skapa en mer integrerad IT-miljö i hela den europeiska banktillsynen. Det gör man genom att bygga upp en gemensam tillsynscockpit, som ska vara en anpassningsbar plattform där tillsynsmedarbetarna kan hitta viktig information som gör att de kan effektivisera arbetet och förbättra effektiviteten och samarbetet. Man ska även slå ihop de kanaler som bankerna skickar information till ECB genom till en enda SSM-portal. Det skulle minska bankernas rapporteringsarbete betydligt och underlätta kommunikationen mellan bankerna och tillsynsmyndigheterna på detta område.

I SSM:s teknikstrategi betonas även att generativ AI måste användas på ett ansvarsfullt sätt för att förbättra tillsynsarbetet. En förbättring med en stor språkmodell för Athena, den europeiska banktillsynens AI-plattform för textanalys, kommer till exempel att innebära att tillsynsmedarbetarna kan behandla stora mängder dokument, få fram information ur dem och själva skriva texter på ett mer effektivt sätt.

Den andra delen, personalen, är lika viktig. Alla verktyg i SSM:s teknikstrategi är utformade efter tillsynsmedarbetarnas behov. I strategin betonas även hur viktigt det är att man tillhandahåller bra utbildning och arbetar för en digital kultur på alla nivåer i alla funktioner. På så sätt säkerställs att tillsynsmedarbetarna helt och hållet förstår den nya tekniken och vet hur man ska få ut mesta möjliga av den.

Om SSM:s teknikstrategi för 2024 till 2028 följs kommer tillsynsmedarbetarna att få de rätta verktygen och den rätta tekniken för att kunna utföra sitt arbete på ett effektivare sätt. Det kommer att ha positiva effekter för bankerna: Genom en modern och effektiviserad IT-miljö kan tillsynen bli mer enhetlig och effektiv med mindre fördröjningar, samtidigt som rapporteringsbördan minskar och transparensen ökar, vilket i slutänden bör leda till en europeisk banksektor som är sund och säker.

5.2.2 Utveckling när det gäller ramverket för tillsynsrapportering

ECB och de nationella behöriga myndigheterna förbereder sig för att börja använda EBA:s uppdaterade ramverk för rapportering, som både innebär förändringar i innehållet och anpassning efter de nya krav som har införts i och med CRR III och CRD VI. Genom ramverket införs även en ny taxonomistruktur, med den 31 mars 2025 som planerat första referensdatum.

För att uppfylla de nya rapporteringskraven i CRR III måste bankerna göra flera tekniska anpassningar av sina interna redovisningssystem inom en begränsad tidsperiod. Kravet avseende golvet för riskvägda tillgångar innebär till exempel att banker som använder interna riskbaserade modeller måste ta fram fler uppgifter. Med tanke på de nya reglerna och för att minska bankernas kostnader för att börja följa dem, och för att ge dem tillräckligt med tid för att förbereda sig, har sista dagen för att rapportera tillsynsinformation enligt det nya regelverket flyttats fram till den 30 juni 2025. Förutom de uppgifter som måste rapporteras enligt EBA:s uppdaterade ramverk ber tillsynsmyndigheterna även bankerna att skicka in uppgifter när tillsynsmyndigheterna behöver det för att kunna utföra sina tillsynsuppgifter, som för att kunna följa utvecklingen vad gäller framväxande risker. ECB har en databas med de uppgifter som har samlats in på detta sätt för att se till att rapporteringsbördan inte blir för stor^[50]. Bankerna bör ha beredskap för att kunna ta itu med dessa utmaningar så att de kan uppfylla tillsynsförväntningarna rörande datastyrnings- och dataaggregeringsförmåga.

ECB utarbetade 2024 en metod för att upptäcka när större mängder tillsynsuppgifter lämnas in på nytt enligt EBA:s tekniska genomförandestandarder så att man kan be om en förklaring av vilken typ av uppgifter det är som lämnas in på nytt och grundanledningen till detta. Metoden bygger på de lärdomar som man drog från det pilotprogram som ECB genomförde 2023.

ECB skickade ut sin årliga ledningsrapport om datastyrning och datakvalitet till bankerna (se avsnitt 1.2.3.2). Den innehåller nyckeltal för enskilda banker och ett frågeformulär, och syftet är att få ledningsorgan att ta större ansvar. Det hjälper tillsynsmyndigheterna och bankerna att upptäcka och åtgärda brister i aggregering och rapportering av riskdata.

Som en del i det pågående arbetet med att minska rapporteringskostnaderna tittar ECB på insamlingar av uppgifter om affärsmodeller och kapitaltäckning i syfte att kunna hitta områden där insamlingen kan effektiviseras och standardiseras. Det bör leda till att instituten under tillsyn kan uppfylla förväntningarna på ett mer ändamålsenligt sätt när det gäller förmågan till riskdataaggregering och riskrapportering (se avsnitt 1.2.3.2).

ECB utökade 2024 sin kvartalsstatistik över tillsynen genom att lägga till mer detaljerade uppgifter om andelen nödlidande lån och lån och förskott med väsentligt ökad kreditrisk. Siffrorna för året hittills i resultattabellerna har linjärt räknats upp till årstakt så att det blir lättare att jämföra uppgifter för olika perioder. Även tiden fram till publicering av kvartalsstatistiken för banktillsynen förbättrades avsevärt (tiden minskades från 40 till 30 arbetsdagar efter överföringsdatumet i den tekniska genomförandestandarden).

Till sist gjorde ECB sin årliga avstämning av utvalda pelare 3-upplysningar och inrapporterade tillsynsuppgifter, där man främst tittade på bankernas exponeringar mot klimatrisk. Det ledde till betydande förbättringar i enhetligheten och kvaliteten på uppgifterna. De uppgifter som man tog fram publicerades på ECB:s webbplats för banktillsyn, tillsammans med en sammanfattning av de viktigaste resultaten.

5.2.3 Informationshantering

Informationshanteringssystemet IMAS består av ett antal centrala IT-system som används i tillsynsarbetet. Genom det kan de europeiska banktillsynsmyndigheterna och enheter under tillsyn stå i kontakt med varandra digitalt och se information som har lagts upp.

Under 2024 fortsatte IMAS att utvecklas och anpassas efter förändringarna i det finansiella systemet och regelverket, liksom i metoderna och strategierna för tillsyn. De främsta förändringarna av IMAS berodde på reformen av översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) (se avsnitt 1.3.1). I IMAS kan tillsynsmyndigheterna nu börja göra sina årliga riskbedömningar efter risktyp tidigare, och det är enklare för dem att föra över resultaten från annat tillsynsarbete till ÖUP, liksom till ECB:s system med tillsynsåtgärder som vidtas vid upptäckta brister.

Inför ikraftträdandet av förordningen om digital operativ motståndskraft har även en ny process införts i IMAS som gör att enheter under tillsyn kan göra anmälningar om större incidenter, som man sedan kan göra en tillsynsbedömning av i systemet.

Även andra tillsynsprocesser i IMAS förbättrades 2024, till exempel inspektioner på plats och utredningar av interna modeller, betydelsebedömningar, verkställighets- och sanktionsförfaranden, bedömningar av återhämtningsplaner, programmet för tillsynsgranskning och den operativa planeringen av det, samt datalager- och informationstjänsterna som gör att användarna själva kan ta fram rapporter och översikter med alla tillsynsdata som finns att tillgå.

Dessutom infördes nya processer för digital kommunikation mellan enheter under tillsyn och tillsynsmyndigheterna i IMAS-portalen. Bland annat infördes processer för webbaserad uppföljning av tillsynsåtgärder som ännu inte åtgärdats och för granskningar av kreditkvalitet på plats, och ett antal processer som redan fanns i systemet uppdaterades, som de för lämplighetsbedömningar, tillståndsansökningar och förvärv av kvalificerade innehav. Webbformuläret för lämplighetsbedömningar förbättrades också, så att det blev enklare för enheter under tillsyn att lämna in nya ansökningar.

6 Styrningen av den europeiska banktillsynen

6.1 Krav på ansvarighet

Denna årsrapport är en av de viktigaste kanaler som ECB:s banktillsyn har för att uppfylla de krav på ansvarighet gentemot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd som fastställs i SSM-förordningen. Enligt förordningen omfattas ECB:s tillsynsuppgifter av lämpliga krav på transparens och ansvarighet. ECB lägger stor vikt vid att upprätthålla och fullt ut tillämpa det ramverk för ansvarsutkrävande som fastställs i närmare detalj i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och ECB och i samförståndsavtalet mellan rådet och ECB. Genom åren har ECB utökat sin samverkan med Europaparlamentet utöver vad som anges i det interinstitutionella avtalet, vilket visar vilken stor vikt ECB fäster vid att redovisa och stå till svars för sitt arbete.

Under 2024 utfrågades tillsynsnämndens ordförande i parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor vid tre ordinarie offentliga utfrågningar. I den offentliga utfrågningen den 21 mars lade ordföranden fram ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2023. De två andra ordinarie offentliga utfrågningarna ägde rum den 2 september och den 18 november. Utfrågningarna handlade om olika utmaningar för bankerna, främst den makroekonomiska osäkerheten, digitalisering, klimat- och miljörelaterade risker och geopolitiska risker. Ordföranden förklarade även vad man har gjort för att stärka tillsynen den senaste tiden. Främst talade man om införandet av Basel III och rättsakterna som ska stärka bankunionen, som översynen av ramen för bankkrishantering och insättningsgaranti och det europeiska insättningsgarantisystemet.

Under 2024 svarade tillsynsnämndens ordförande på tre skriftliga frågor från ledamöter i Europaparlamentet som handlade om banktillsyn, och enligt rapporteringskraven på ECB gentemot de nationella parlamenten, på en skriftlig fråga från en ledamot i ett nationellt parlament. Alla svar på frågor från parlamentsledamöter offentliggörs på ECB:s webbplats. Frågorna handlade om ränta på insättningar, lån på bostäder med skadad betong, kapitalkrav och EU-bankernas konkurrenskraft, såväl som operativ motståndskraft i och med den digitala omställningen^[51].

I enlighet med det interinstitutionella avtalet fick Europaparlamentet även ta del av protokollen från tillsynsnämndens sammanträden och sammanfattningar av tillsynsnämndens seminarier.

För att ytterligare stärka dialogen med Europaparlamentet har ECB:s banktillsyn även svarat på de kommentarer och förslag som Europaparlamentet lade fram i sin resolution om bankunionen – årsrapport 2023. I sitt svar redogjorde ECB för utvecklingen i banksektorn samt för rättsakter med relevans för banktillsynen. Bland annat behandlades ränterisker och risker för sämre tillgångskvalitet, Rysslands invasion av Ukraina, bankernas exponeringar mot ESG-risker och ramen för bankkrishantering och insättningsgaranti och det europeiska insättningsgarantisystemet, penningtvätt, liksom mångfald i finansiella instituts styrelser.

När det gäller kontakterna med rådet deltog tillsynsnämndens ordförande 2024 i två diskussioner med Eurogruppen, en den 13 maj och en den 4 november. Kring tidpunkten för dessa diskussioner offentliggjorde ECB en översikt över det tillsynsarbete som man hade utfört^[52]. Främst diskuterade man den europeiska banktillsynens tio första år, tillståndet i det europeiska banksystemet, med tanke på det rådande makroekonomiska och geopolitiska läget, samt tillsynsprioriteringar, lagstiftning och institutionella frågor.

6.2 Öppenhet och kommunikation

Under 2024 höll tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande 33 tal och ECB:s företrädare elva tal. Tillsammans gav de 23 intervjuer och skrev nio blogginlägg och debattartiklar. Ordföranden höll även en presskonferens om resultaten från 2024 års översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). ECB:s banktillsyn spelade in två poddavsnitt och publicerade 22 pressmeddelanden och andra publikationer, som brev till Europaparlamentsledamöter, vägledning till banker och statistik över tillsynen. I den digitala publikationen Supervision Newsletter, som kommer ut en gång i kvartalet och har över 10 000 prenumeranter, gavs information och nyheter om tillsynsprojekt och tillsynsresultat. ECB informerar även om intressanta frågor som rör den europeiska banktillsynen i sina sociala medier. Bland annat används quiz och reels för att förklara grundläggande begrepp för en yngre målgrupp.

ECB:s banktillsyn genomförde sitt första stresstest av cyberresiliens 2024 och inledde tre offentliga samråd. Samråden gällde vägledningen om styrning och riskkultur (se avsnitt 1.2.3.1), vägledningen om utkontraktering av molntjänster till molntjänstleverantörer (se ruta 1) och den reviderade handboken om de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten (se ruta 3). Utifrån den översyn av ÖUP som expertgruppen gjorde och synpunkterna från Europeiska revisionsrätten reviderade ECB ÖUP för att se till att tillsynsprocesserna förblir ändamålsenliga och effektiva. De huvudsakliga delarna i nya ÖUP beskrivs i ett blogginlägg som ordföranden har skrivit och i ett antal vanliga frågor (se avsnitt 1.3.1).

För att främja dialog med marknadsaktörer höll ECB två möten i marknadskontaktgruppen för banktillsyn, där man främst talade om riskutsikterna för den europeiska banksektorn, bankernas värderingar i ett internationellt sammanhang och deras IT- och cyberresiliens. När tillsynsnämndens ordförande besökte de nationella behöriga myndigheterna träffade hon även företrädare för civilsamhällesorganisationer i tretton länder.

Under 2024 hanterade ECB 923 tillsynsrelaterade frågor från allmänheten. Man svarade på frågor om klimatrelaterade risker, stresstestet om cyberresiliens, banktillstånd och tillståndsgivning och riktlinjer och ramar för tillsynen, särskilt rörande interna modeller. I besökscentret hölls föredrag om banktillsyn för 469 deltagare, och 12 798 besökare fick lära sig om ECB:s huvuduppgifter och grunderna i banktillsynen i Europa.

6.3 Beslutsfattande

6.3.1 Sammanträden och beslut i tillsynsnämnden och styrkommittén

ECB:s tillsynsnämnd sammanträdde 14 gånger 2024. Sex sammanträden hölls i Frankfurt am Main och ett i Cypern. De andra sammanträdena hölls via videokonferens.

På inbjudan från Banka Slovenije höll tillsynsnämnden dessutom ett avskilt strategimöte i Ljubljana i oktober 2024.

Tillsynsnämndens styrkommitté^[53] sammanträdde fyra gånger 2024, alla gånger via videokonferens.

Styrkommittén höll tolv extra sammanträden som handlade om digitalisering, förenkling av SSM-processerna och SSM-integration. Alla dessa sammanträden genomfördes via videokonferens, och alla ledamöter i tillsynsnämnden som anmälde intresse kunde delta.

Under 2024 fattade ECB 2 174 tillsynsbeslut^[54] rörande enskilda enheter som står under tillsyn (figur 2). Av dessa fattades 1 312 beslut av chefer för organisationsenheter på ECB enligt den allmänna ramen för delegering av beslutsbefogenheter för rättsliga instrument som rör tillsynsuppgifter. ECB-rådet fattade 845 beslut enligt förfarandet med implicit godkännande utifrån ett utkast till beslut från tillsynsnämnden. Av dessa gällde 123 åtgärder (som inrättande av filialer) som ECB godkände implicit genom att inte invända inom den lagstadgade tidsgränsen.

Den största delen av tillsynsbesluten rörde lämplighetsbedömningar (50,7 procent), kapitalbasen (12,2 procent), nationella befogenheter (9,0 procent), interna modeller (6,9 procent), ÖUP (4,4 procent) och kvalificerade innehav (4,2 procent).

Förutom de bankspecifika slutliga utkasten till beslut som överlämnades till ECB-rådet för antagande fattade tillsynsnämnden beslut i flera övergripande frågor. Dessa beslut gällde främst SSM:s teknikstrategi för 2024–2028, IT-risktillsyn, 2024 års stresstest om cyberresiliens, anpassningen av tillsynsramen efter förordningen om digital operativ motståndskraft, översynen av ECB:s ramverk för tillämpning av alternativ och handlingsutrymme, klimat- och miljörelaterade frågor, ytterligare förbättringar av ÖUP-arbetet och tillsynsprioriteringarna för 2025–2027. Vissa av dessa beslut utarbetades av tillfälligt sammansatta grupperingar på uppdrag av tillsynsnämnden. Grupperna bestod av företrädare för ECB och de nationella behöriga myndigheterna och utförde förberedande arbeten inom olika områden.

Utöver ovanstående ledde vissa av tillsynsnämndens beslut fram till offentliga vägledningar, rapporter och översikter, som ECB:s vägledning om interna modeller.

Tillsynsnämnden fattade de flesta av sina beslut genom skriftligt förfarande^[55].

Av de 113 bankgrupper som stod under ECB:s direkta tillsyn, som det såg ut i januari 2024, begärde 32 att få formella ECB-beslut på ett annat officiellt EU-språk än engelska.

Figur 2

Tillsynsnämndens beslut 2024

6.3.2 Den administrativa omprövningsnämndens verksamhet

Den administrativa omprövningsnämnden är ett ECB-organ bestående av ledamöter som är individuellt och kollektivt oberoende från ECB och som har till uppgift att ompröva ECB-rådets beslut i tillsynsfrågor på grundval av begäranden om omprövning som bedöms vara tillåtliga.

Under 2024 fick den administrativa omprövningsnämnden in fyra begäranden om omprövning av tillsynsbeslut som ECB fattat (tabell 14). Den administrativa omprövningsnämndens sekretariat fick även in andra ärenden som vidarebefordrades till behörigt verksamhetsområde inom ECB. Den administrativa omprövningsnämnden höll 21 sammanträden, varav 15 var virtuella och sex fysiska, där ett hölls externt i Zagreb i Kroatien.

Två begäranden om omprövning gällde förvärv av kvalificerade innehav. Efter att ha hört de parter som lämnat in begärandena lämnade den administrativa omprövningsnämnden ett förslag till tillsynsnämnden om att besluten skulle ersättas med beslut med identiskt innehåll. Den tredje begäran, som handlade om indragning av ett tillstånd, fann nämnden vara otillåtlig. Den fjärde omprövningsbegäran drogs tillbaka.

Den administrativa omprövningsnämnden har även publicerat en redogörelse för sin verksamhet de senaste tio åren.

Under 2024 var det Pentti Hakkarainen som var ordförande för den administrativa omprövningsnämnden. De andra ledamöterna var André Camilleri (vice ordförande), F. Javier Aríztegui Yáñez, René Smits och Christiane Campill. Damir Odak var suppleant. André Camilleris, F. Javier Aríztegui Yáñez och René Smits mandatperioder tog slut i september 2024. ECB-rådet utnämnde Edouard Fernandez-Bollo, Ilias Plaskovitis och Verica Trstenjak till deras efterträdare för en mandatperiod på fem år. Den administrativa omprövningsnämndens sammansättning kan ses på ECB:s webbsida för omprövningsnämnden.

6.3.3 Intresseområden för ECB:s företrädare i tillsynsnämnden

Enligt SSM-förordningen och ECB:s beslut 2014/4^[56] utser ECB-rådet fyra företrädare för ECB som ska sitta i tillsynsnämnden. Deras uppgift är att stötta tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande och företräda ECB:s banktillsyn internt och externt.

Under 2024 var det Kerstin af Jochnick, Edouard Fernandez-Bollo, Elizabeth McCaul och Anneli Tuominen som var ECB:s företrädare i tillsynsnämnden. Kerstin af Jochnicks, Edouard Fernandez-Bollos och Elizabeth McCauls mandatperioder tog slut under året. ECB-rådet utnämnde Patrick Montagner, Sharon Donnery och Pedro Machado till deras efterträdare.

6.4 Tillämpning av uppförandekoden

Enligt artikel 19.3 i SSM-förordningen har ECB fastställt ett etiskt ramverk för personal och ledning inom ECB. Det består av den gemensamma uppförandekoden för medlemmar i organ på hög nivå inom ECB, ett särskilt kapitel i ECB:s personalföreskrifter och riktlinjen om principerna för det etiska ramverket för den gemensamma tillsynsmekanismen. ECB:s etikkommitté, ECB:s byrå för efterlevnad och organisationsstyrning (CGO) och kommittén för etik- och efterlevnad har ansvar för att ramverket följs och vidareutvecklas.

De strängare reglerna för privata finansiella transaktioner och tillhörande krav på öppenhet, som började gälla 2023, har lett till att fler ärenden har kommit in till etikkommittén, som då främst handlade om att få förhandsgodkännande för att sälja äldre tillgångar. Från och med 2024 har ECB även börjat att, i en bilaga till de årliga intresseförsäkringarna, offentliggöra privata finansiella transaktioner som högre tjänstemän på ECB har gjort föregående kalenderår.

I enlighet med sitt uppdrag gjorde etikkommittén sin årliga bedömning av de intresseförsäkringar som ledamöterna i tillsynsnämnden hade lämnat in innan de offentliggjordes på webbplatsen för ECB:s banktillsyn. Etikkommittén svarade även på förfrågningar om råd som kom in från högre tjänsteman på ECB som arbetar med banktillsyn och avgav i detta sammanhang 16 yttranden, varav de flesta gällde sysselsättning efter avslutad tjänstgöring. Etikkommitténs yttranden offentliggörs på ECB:s webbplats sex månader efter att de har avgetts.

CGO fortsatte sitt digitaliseringsarbete 2024 för att kunna ge personalen etiska råd på ett snabbare och mer användarvänligt sätt. Under 2024 kom det in 3 070 frågor som krävde arbetsinsats från CGO:s personal jämfört med 2 767 år 2023. Cirka 44 procent av frågorna kom från personal inom ECB:s banktillsyn. Till sist förbättrades kontrollen av uppföranderisker genom att de försäkringar om att det inte finns några intressekonflikter, som uppdragscheferna och medarbetarna i grupperna skriver, offentliggjordes i IMAS-portalen.

Diagram 7

Översikt över frågor från personal inom ECB:s banktillsyn under 2024

(antal frågor)

Utöver utbildningar och e-kurser anordnade CGO informationskampanjer om det etiska ramverket, som öppna etikdagar för nyanställda och en etikmånad i oktober, och hjälpte till med en ECB-omfattande informationskampanj om visselblåsning. På den globala etikdagen 2024 som anordnades för alla medarbetare, med stöd från ECB:s ledning, ställde man upp etikinformationsmontrar och anordnade repetitionsutbildning om reglerna för privata finansiella transaktioner och om vad som gäller efter att man har avslutat sin anställning, vid möten med externa parter och för gåvor och representation.

För att undvika faktiska eller uppfattade svängdörrssituationer bedömde CGO intressekonflikter som kan uppstå när anställda överväger erbjudanden om anställning inom den privata sektorn, gav råd om gällande regler och upplyste om vad de berörda var tvungna att göra för att komma runt eventuella problem. Av de medarbetare som lämnade sina befattningar 2024 var det i sex fall aktuellt med ett tidsbegränsat förbud mot att uppta annan yrkesverksamhet i enlighet med det etiska ramverket. I nitton fall vidtogs ytterligare säkerhetsåtgärder för att undvika svängdörrsproblematik. Det kunde röra sig om att medarbetaren fick andra arbetsuppgifter eller annan tjänst eller om att inskränka behörigheter, vilket i praktiken innebar en karensperiod under anställningstiden.

CGO genomförde sin årliga kontroll av medarbetares privata finansiella transaktioner. Precis som tidigare år uppdagades endast ett begränsat antal fall där reglerna inte följts, varav runt 55 procent gällde personal inom ECB:s banktillsyn. Inte i något av fallen rörde det sig om avsiktliga överträdelser eller andra allvarliga regelbrott.

Etik-och efterlevnadskommittén är ett forum för kunskapsutbyte och samarbete inom Eurosystemet och SSM i frågor som rör etik och integritet. Kommittén fortsatte 2024 att arbeta med SSM:s och Eurosystemets etiska riktlinjer och anordnade tematiska utbildningstillfällen med externa föreläsare, där företrädare för 50 europeiska och internationella institutioner deltog. På den globala etikdagen inledde etik-och efterlevnadskommittén en kampanj med affischer på temat ”Etik: vår gemensamma kompass”. Affischerna trycktes på alla EU-språk för att visa att vi tillsammans ställer upp för starka etiska värderingar.

6.5 Principen om åtskillnad mellan penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter

Tillämpningen av principen om att penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter ska hållas åtskilda handlade under 2024 främst om utbytet av information mellan de två funktionerna.

I enlighet med beslut ECB/2014/39 om genomförandet av åtskillnaden mellan ECB:s penningpolitiska funktion och tillsynsfunktion^[57] skedde detta utbyte av information på behovsbasis, det vill säga den ena funktionen behövde visa att den information som man begärde från den andra funktionen var nödvändig för man skulle uppnå sina policymål.

Enligt beslut ECB/2014/39 måste direktionen godkänna att icke-anonymiserade uppgifter i rapporteringsformaten corep (common reporting) och finrep (financial reporting), andra rådata och information som innehåller bedömningar eller policyrekommendationer lämnas ut till den andra funktionen. ECB:s olika verksamhetsområden utbytte sådana uppgifter enligt de regler som direktionen har godkänt och regelbundet ser över.

I de fall då den information som begärdes gällde anonymiserade uppgifter eller inte var policykänslig godkände den funktion som hade informationen direkt att den andra funktionen fick ta del av den förtroliga informationen i enlighet med beslut ECB/2014/39.

Utbytet av information som rör de konsekvenser som Rysslands invasion av Ukraina har för banksektorn, som godkändes enligt krissituationsbestämmelsen i artikel 8 i beslut ECB/2014/39 i februari 2022, fortgår, alltid med krav på att det ska finnas ett verkligt behov av att känna till den aktuella informationen.

Åtskillnaden på beslutsnivå fungerade utan problem, och medlingspanelen behövde inte ingripa.

7 Redovisning av budgetutnyttjande

7.1 Utgifter 2024

Enligt SSM-förordningen ska ECB ha tillräckliga resurser för att kunna utöva tillsyn på ett effektivt sätt. Resurserna finansieras genom en tillsynsavgift som tas ut av de enheter som står under ECB:s direkta och indirekta tillsyn. ECB gör allt man kan för att omprioritera och optimera sina resurser så att dess tillsynsfunktion kan utföra sina uppgifter på rätt sätt under föränderliga förutsättningar, vilket innebär att man förbättrar effektiviteten och håller nere kostnaderna i linje med åtagandet om kostnadsstabilisering för hela organisationen.

Utgifterna för tillsynsuppdraget anges separat i ECB:s budget. De består av direkta utgifter för ECB:s tillsynsfunktion. Tillsynsfunktionen använder sig därutöver också av gemensamma tjänster som tillhandahålls av ECB:s stabsavdelningar^[58].

Det är ECB-rådet som har ansvar för ECB:s budget. ECB-rådet antar ECB:s årliga budget på direktionens förslag och i samråd med tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande i frågor som rör banktillsynen. ECB-rådet bistås av budgetkommittén, som består av företrädare från alla nationella centralbanker i Eurosystemet och ECB. Budgetkommittén bistår ECB-rådet genom att förse det med utvärderingar av ECB:s rapporter om budgetplanering och budgetövervakning.

År 2024 uppgick de faktiska årsutgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter till 680,6 miljoner euro, vilket var 3,0 procent mer än de beräknade utgifterna på 661,0 miljoner euro som man hade uppgett i mars 2024. Det beror på att budgetutnyttjandet blev större än förväntat. Budgetutnyttjandet låg på 97,4 procent av de 698,9 miljoner euro som man hade planerat att tillsynsarbetet skulle kosta 2024.

Klassificeringarna i tabell 15 används för att se hur de årliga kostnaderna som ska täckas av årliga tillsynsavgifter från enheterna under tillsyn ska fördelas baserat på om instituten är betydande eller mindre betydande enligt artikel 8 i avgiftsförordningen^{[59] [60]}. I tabell 16 ges utförligare information om hur utgifterna fördelar sig mellan de olika tillsynsuppgifterna.

Utgifterna för tillsynsuppgifter ökade med 4,2 procent 2024 jämfört med 2023, då de uppgick till 653,5 miljoner euro. Att de sammanlagda utgifterna har ökat med 27,1 miljoner euro på ett år beror på att den planerade budgeten har tagits i anspråk i större utsträckning för de olika tillsynsfunktionerna, liksom på inflationseffekter. Förutom det har intensifierade tillsynsinsatser i samband med den omfattande granskningen av portföljen med lån till högt belånade förvärv (se avsnitt 1.3.5) och de regelbundna granskningarna av tillgångskvalitet resulterat i högre kostnader för skrivbordstillsyn och övervakningsfunktionen^[61]. Fortsatt utveckling och förbättring av de IT-system som används för i banktillsynsarbetet ledde också de till ökade kostnader för de politiska, rådgivande och juridiska funktionerna, liksom för tillsynsstatistikfunktionen 2024. Däremot var kostnaderna för makrotillsynsuppgifter lägre, eftersom inget EBA-samordnat, EU-omfattande stresstest genomfördes 2024.

Utöver sina interna resurser anlitar ECB externa konsulter antingen för specialistkompetens eller konsulttjänster för vanliga arbetsuppgifter under kvalificerad vägledning, särskilt vid större arbetstoppar. Under 2024 betalade ECB 42,1 miljoner euro för konsulter som arbetade med centrala tillsynsuppgifter, vilket var 8,2 miljoner euro mer än 2023. Bland annat lades 11,3 miljoner euro på utveckling av IT-system, 18,7 miljoner euro på tillsynsinitiativ (se avsnitten 2.1.1.2 och 1.3.5) och 11,8 miljoner euro på inspektioner på plats, där även gränsöverskridande uppdrag ingick. Mer information om detta finns i kapitel 1. Därutöver hade man konsultkostnader på 10,5 miljoner euro inom områden som stöttar ECB:s tillsynsfunktioner, som främst gällde drift och underhåll av IT-system.

Kostnaderna för tjänsteresor i samband med tillsynsarbete ökade med 1,7 miljoner euro 2024 jämfört med 2023 och uppgick sammanlagt till 13,1 miljoner euro. Dessa högre kostnader berodde främst på att insatser på plats som tidigare utfördes av externa konsulter nu utförs av ECB:s egen personal, liksom på högre priser för tjänsteresor.

Fördelningen av kostnaderna som direkt kan knytas till ECB:s banktillsynsuppgifter och kostnaderna för stabstjänster såg i stort sett likadan ut som året innan (diagram 8).

Diagram 8

ECB:s kostnader för tillsynsuppgifter uppdelade efter kategori

(miljoner euro)

De utgifter som direkt kan knytas till tillsynsfunktionen, vilka år 2024 uppgick till 410,5 miljoner euro, är kostnader för fast tillsynspersonal, tillsynsinitiativ (som kostnader relaterade till granskningar av tillgångskvalitet) och utgifter för verksamhetsdriften, som tjänsteresor och utbildning. Här ingår även aktuella kostnader för särskild informationsteknik, som informationshanteringssystemet IMAS och IT-systemet STAR, som används för stresstester och tillhörande projekt, liksom utveckling av tillsynsteknik (se avsnitt 5.2.1).

Utgifterna för stabstjänster uppgick till 270,2 miljoner euro, och här ingår sådana funktioner som används av både centralbanksfunktionen och tillsynsfunktionen^[62]. Dessa kostnader delas upp mellan funktionerna genom en kostnadsfördelningsmekanism med standardmått inom branschen, som heltidsekvivalenter, kontorsyta och antalet översättningsbeställningar. Eftersom ECB arbetar hårt för att uppnå effektivitetsförbättringar förfinas kostnadsfördelningsmåtten hela tiden.

I utgifterna för informationsteknik och IT-projekt som direkt kunde knytas till tillsynsfunktionen ingick avskrivningar för IMAS och STAR på 18,9 miljoner euro 2024.

De sammanlagda kostnaderna som direkt kan knytas till tillsynsfunktionen ökade med 7,5 miljoner euro 2024 jämfört med 2023, vilket berodde på mer arbete i samband med tillsynsinitiativ och utveckling och underhåll av de särskilda IT-systemen för banktillsyn. Ökningen på 14,6 miljoner euro i dessa kostnadskategorier vägdes upp av minskade personalkostnader jämfört med 2023, eftersom 2024 inte var ett år för de stresstester som utförs vartannat år. Personalkostnaderna för anställda som arbetar med tillsynsinitiativ redovisas i kategorin tillsynsinitiativ snarare än i kategorin personalrelaterade kostnader.

Kostnadsökningen för stabstjänster sedan året innan berodde på investeringar i IT-maskinvara och IT-tjänster som redovisas i kategorin informationstekniktjänster. Generellt följde kostnadsökningarna för stabstjänster inflationen, men man hade även ökade kostnader 2024, bland annat bidrog ECB till utbyggnaden av Europeiska skolan i Frankfurt (redovisas som personaladministrationskostnader).

7.2 Prognos för ECB:s tillsynsavgifter 2025

Taket i den planerade budgeten för tillsynsuppgifter ligger på 703,8 miljoner euro 2025. Den senaste tiden har budgetutnyttjandet förbättrats alltmer, och ECB förväntar sig att de faktiska utgifterna kommer att ligga i linje med den planerade budgeten. I beräkningen ingår fortsatta investeringar i tillsynsteknik och extra budgetmedel för det nya uppdrag som man har fått i och med förordningen om digital operativ motståndskraft, liksom kostnader för de EU-omfattande stresstester som ska genomföras 2025. Dessutom förväntas flyttkostnader tillkomma 2025 när ECB flyttar från tre byggnader till två^[63]. Dessa kostnadsökningar kommer att vägas upp av de minskade avskrivningskostnaderna för IMAS och STAR. ECB ämnar fortsätta att försöka hålla dem nere i linje med sitt åtagande om kostnadsstabilisering.

Tillsynsavgiften för 2025, som tas ut 2026, kan endast räknas fram efter 2025 års utgång. Den räknas då fram utifrån de faktiska utgifterna för hela 2025 justerat för de belopp som återbetalats till eller som mottagits från de enskilda bankerna för tidigare avgiftsperioder, dröjsmålsränta och avgifter som inte kan drivas in.

Fördelningen av det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut från varje kategori 2025 förväntas bli 95,8 procent från betydande institut och 4,2 procent från mindre betydande institut.

7.3 Avgiftsramar 2024

Avgiftsförordningen utgör tillsammans med SSM-förordningen och tillhörande beslut^[64] det regelverk enligt vilket ECB tar ut en årlig tillsynsavgift för sina utgifter för tillsynsuppdraget.

7.3.1 Det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut för avgiftsperioden 2024

Den årliga tillsynsavgiften som ska tas ut för avgiftsperioden 2024 uppgår till 680,6 miljoner euro. Detta belopp motsvarar nästan helt de faktiska kostnaderna för 2024, som uppgick till 680,6 miljoner euro, med en justering på 4 538 euro för (netto)återbetalningar till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och 78 283 euro för inbetald dröjsmålsränta, vilket innebär en total justering på 73 746 euro.

Den årliga tillsynsavgiften kan även justeras för belopp som avskrivits eftersom de inte har kunnat indrivas. Ingen sådan justering behövde dock göras 2024.

Det belopp som ska tas ut genom årliga tillsynsavgifter delas in i två delar utifrån tillsynsobjektens status som antingen betydande eller mindre betydande och därmed även utifrån den grad av tillsyn som ECB utövar. Utgifterna fördelas mellan betydande och mindre betydande institut enligt en metod som ständigt omvärderas utifrån det tillsynsarbete som faktiskt utförs.

För 2024 ska sammanlagt 651,4 miljoner euro tas ut från betydande institut och 29,2 miljoner euro från mindre betydande institut, vilket motsvarar 95,7 respektive 4,3 procent av de sammanlagda kostnaderna för tillsynen.

7.3.2 Tillsynsavgifter för enskilda banker

På enhets- eller gruppnivå beräknas avgifterna på grundval av de enskilda bankernas betydelse och riskprofil med hjälp av årliga avgiftsfaktorer för enheterna som står under tillsyn.

Mer information om tillsynsavgifter finns på ECB:s webbplats för banktillsyn.

7.4 Andra intäkter relaterade till ECB:s tillsynsuppgifter

ECB får besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn som inte följer tillämplig EU-banklagstiftning om tillsynskrav (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Sådana intäkter beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna, och inte heller återbetalningar av sanktioner, om tidigare sanktionsbeslut ändras eller ogiltigförklaras. Dessa intäkter bokförs i ECB:s resultaträkning. År 2024 uppgick intäkterna från de sanktioner som ECB ålagt enheter under tillsyn att betala till 15,6 miljoner euro.

8 Rättsakter som antagits av ECB

ECB antar rättsakter som förordningar, beslut, riktlinjer, rekommendationer och instruktioner till nationella behöriga myndigheter. I detta avsnitt anges de rättsakter om banktillsyn som antogs av ECB under 2024 och som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på EUR-Lex. Här finns rättsakter som har antagits i enlighet med artikel 4.3 i SSM-förordningen och andra relevanta rättsakter.

8.1 ECB-förordningar

ECB antog inga förordningar som rör banktillsyn 2024.

8.2 Andra ECB-rättsakter än förordningar

ECB/2024/8
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2024/871 av den 8 mars 2024 om det totala årliga tillsynsavgiftsbeloppet för 2023 (ECB/2024/8) (EUT L, 2024/871, 21.3.2024)

ECB/2024/10
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2024/902 av den 12 mars 2024 om ändring av beslut (EU) 2021/1486 om antagande av interna regler om begränsningar av registrerades rättigheter i samband med Europeiska centralbankens uppgifter som berör tillsynen över kreditinstitut (ECB/2021/42) (ECB/2024/10) (EUT L, 2024/902, 22.3.2024)

ECB/2024/18
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2024/2023 av den 3 juli 2024 om ändring av beslut ECB/2004/2 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (ECB/2024/18) (EUT L, 2024/2023, 25.7.2024)