Vanliga frågor om morgondagens ÖUP

Uppdaterades senast den 18 november 2025

Varför gjordes en översyn av ÖUP?

Det landskap som ECB:s banktillsyn verkar i håller på att förändras, med strukturskiften, externa chocker och nya risker som skapar en hög grad av osäkerhet. För att fortsätta uppfylla mandatet att hålla Europas banker säkra såg vi regelbundet över vår hälsokontroll av bankerna – översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) – för att göra den mer effektiv och ändamålsenlig, med beaktande av synpunkter från expertgruppens granskning av ÖUP och en rapport offentliggjord av Europeiska revisionsrätten samt synpunkter från alla berörda parter på hur ÖUP kan effektiviseras.

Vad ville vi uppnå med översynen av ÖUP?

Reformen syftar till att uppnå enklare och flexiblare tillsynsprocesser och en kortare tidsram för ÖUP. De syftar även till att främja och upprätthålla en tillsynskultur som fokuserar mer på centrala risker, främjar bankspecifika kvalitativa bedömningar och uppmuntrar till kraftfulla åtgärder vid behov. Slutligen kommer förändringarna att hjälpa oss att kommunicera tydligare med de banker som står under vår tillsyn och göra vårt arbete effektivare, öppnare och mer förutsägbart.

Hur ändrar vi ÖUP?

• Mer fokuserade riskbedömningar: De som ansvarar för tillsynen får större flexibilitet att prioritera och koncentrera sig på allvarligare risker. De kommer att tillämpa ett flerårigt tillvägagångssätt, där de kan undersöka aktuella risker grundligt över flera års tid, i linje med ramverket för risktolerans, i stället för att undersöka alla risker varje år. Denna flexibla metod kommer att göra det möjligt för gemensamma tillsynsgrupper att fördela resurserna mer effektivt utan att våra tillsynsstandarder försvagas.
• Bättre samordning av tillsynsaktiviteter: I nya ÖUP ska planeringen av inspektioner på plats, djupdykande analyser och övergripande tematiska granskningar samordnas i högre utsträckning så att man kan få en strukturerad översikt över riskerna i bankerna. Genom att planera tillsynsinsatserna bättre får man mesta möjliga synergieffekter, och bankerna får en tydligare förståelse för tillsynsprioriteringarna.
• Utnyttjande av alla tillsynsverktyg: Och på så vis möjliggöra en mer effektiv och snabb eskalering när brister inte åtgärdas omgående. Detta omfattar bindande kvalitativa krav och vid behov verkställighets- och sanktionsåtgärder.
• Förbättrad kommunikation: ÖUP-besluten behandlar direkt de viktigaste riskerna och tillsynsförväntningarna. Om man i bedömningen kommer fram till att inga väsentliga ändringar har skett i en banks riskprofil kan ÖUP-besluten komma att uppdateras mer sällan än en gång per år.
• Mer stabila metoder: Tillsynsmetoderna ska förenklas och bli mer stabila. Stabila metoder säkerställer enhetlighet över tid, gör tillsynen mer förutsägbar för bankerna och förbättrar riktmärkning.
• Bättre användning av IT-system och analysverktyg: Enligt ECB:s digitala agenda ska investeringar göras i IT-system och dataanalysprogram från 2024 till 2028 och inkorporera avancerad teknik, som generativ AI till hjälp för tillsynsmedarbetarna med deras rutinuppgifter.

Hur ändrar vi tidsramen för ÖUP?

Tidsramen för ÖUP 2025 har optimerats, och processen ska vara klar i slutet av oktober, vilket är tidigare än föregående år. Förutom att bankerna får reda på sina slutliga ÖUP-beslut i god tid går förändringarna även i linje med ÖUP-reformens effektivitetsmål och kommer att göra tillsynen mer ändamålsenlig.

De viktigaste milstolparna omfattar följande:

• Mötena inom tillsynsdialogen planeras börja i slutet av juni och vara genomförda i mitten av juli. Den här nya tidsplaneringen innebär att bankerna måste göra de justeringar som behövs för att förbereda sig väl för att samtalen ska bli meningsfulla.
• Yttrandeperioden planeras börja i början av augusti. Under sommarperioden har tiden man har på sig att yttra sig förlängts från två till fyra veckor fram till slutet av månaden. Det ger bankerna mer tid att gå igenom utkasten till ÖUP-beslut och avge yttranden.
• Bankerna får de slutliga ÖUP-besluten i slutet av oktober (jämfört med december som det var tidigare). Tillsynsmedarbetarna kommer att arbeta för att tiden till beslut ska kortas, vilket underlättar för planeringen inför nästa tillsynscykel.

Om det i bedömningarna framkommer att ett instituts riskprofil inte har förändrats på något väsentligt sätt och att det inte anses behövas några ändringar i de befintliga åtgärderna kan ÖUP-besluten under vissa förutsättningar komma att uppdateras mindre ofta. Den här arbetsmetoden har redan tillämpats för ett begränsat antal banker men kommer nu att utökas.

Med det här arbetssättet uppnås både ändamålsenlig och snabb kommunikation och noggrannhet i förfarandet, vilket i slutändan gör att tillsynsprocessen snabbas upp och blir lättare att anpassa.

Hur förbättrar vi mallen för ÖUP-beslut?

De nya ÖUP-besluten har förenklats och fokuserar på de viktigaste riskerna och tillsynsåtgärderna så att de tveksamheter som framkommer i tillsynen tydligt förmedlas till bankerna.

Formatet på ÖUP-besluten 2025 har reviderats för bättre tydlighet och fokus. De främsta tveksamheterna som upptäcks och de tillämpliga kraven kommer att anges tydligt i särskilda delar i de nya ÖUP-besluten. Kvalitativa krav och rekommendationer kommer att beskrivas i en bilaga, så att bankerna snabbt kan se vad de behöver göra, samtidigt som de har tillgång till ingående förklaringar av tillsynsförväntningarna. Bankerna erinras i alla fall om att de i god tid måste följa upp alla eventuella tillsynsåtgärder som de har upplysts om under året.

Det här nya formatet ska ge större öppenhet och göra det enklare för bankerna att förstå resultaten från ÖUP. Det innebär inte att fokus i tillsynen förändas eller att det blir mindre tillsyn. I och med det nya formatet kommer ÖUP-besluten inte längre att åtföljas av brev om vad som måste göras. Kommunikationen kommer att kompletteras med möten inom ramen för tillsynsdialogen, med utförligare information som bankerna uppmuntras att föra vidare till sina styrelser.

Hur ändrar vi vår uppföljning av tillsynsresultaten?

Vi har utarbetat en ny metod för hur vi ska följa upp våra tillsynsresultat och tillsynsåtgärder. Med den här metoden blir det enklare för tillsynsmedarbetarna att fokusera på de viktigaste frågorna och lättare att följa upp bristerna med lägre allvarlighetsgrad. Detta innebär att:

• mindre allvarliga brister (alla brister på första nivån och de flesta på andra nivån) kommer som regel att följas upp genom ”påminnelser om genomförande” (rekommendationer) eller ”påminnelser om efterlevnad” (skyldigheter) när det gäller utredningar av interna modeller. För att de här bristerna ska anses vara åtgärdade behöver bankerna bara bekräfta att de vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa överensstämmelse och behöver alltså inte lämna in mer dokumentation. Alla underlag som bevisar att de aktuella bristerna har åtgärdats på lämpligt sätt måste dock sparas i fem år för eventuella framtida stickprovskontroller. Åtgärderna på första och andra nivån kommer att vara formulerade enligt en standardmall och måste vara genomförda inom en viss förbestämd tid såvida inte den gemensamma tillsynsgruppen beslutar om något annat.
• För allvarliga brister (på tredje och fjärde nivån) kommer de gemensamma tillsynsgrupperna att fortsätta med sin vanliga uppföljning.
• På vår externa portal kommer bankerna att när som helst kunna se status för alla upptäckta brister och åtgärder.

Bankerna ansvarar själva för att åtgärda brister av lägre allvarlighetsgrad enligt ett lämpligt internt styrningsförfarande. De gemensamma tillsynsgrupperna kommer inte aktivt att kontrollera att bankerna har åtgärdat de här bristerna men kan komma att göra stickprovskontroller. Om några avvikelser vad gäller åtgärdandet uppdagas kommer de gemensamma tillsynsgrupperna att ta hänsyn till dessa avvikelser i sina löpande bedömningar och kan, vid behov, formulera nya specifika observationer. Beroende på vilket slag av brist det rör sig om och om de upprepas kan det leda till tillsynsuppföljning eller, i allvarligare fall, till verkställighetsåtgärder.

Vad har hänt sedan det senaste meddelandet om den reviderade metoden för pelare 2-krav?

Sedan förra gången vi kommunicerade offentligt om den reviderade P2R-metoden (P2R) i mars i år har många saker hänt. Vi har genomfört en provkörning med alla gemensamma tillsynsgrupper för att bekräfta att metoden uppfyller målen om förenkling och effektivitet, samt högre riskkänslighet för pelare 2-risker, dvs. de risker som inte täcks eller inte i tillräcklig utsträckning täcks av pelare 1. Resultaten av provkörningen var tillfredsställande och metoden kommer att införas i ÖUP-cykeln 2026.

Vad lärde vi oss av provkörningen? Kommer kapitalkraven att ändras?

Återkoppling från tillsynsmyndigheter bekräftar att den nya metoden är enklare och lättare att tillämpa än den tidigare metoden och fortsätter att säkerställa att P2R fastställs i enlighet med ÖUP-riskbedömningen. Det kommer inte att ändra vårt sätt att se över och bedöma de risker som enskilda banker står inför.

Eftersom den reviderade metoden fortfarande är nära kopplad till ÖUP-riskbedömningarna, som återspeglar vår tillsynsbedömning av varje banks riskprofil, förväntar vi oss inte att den kommer att resultera i plötsliga förändringar i kapitalkraven för systemet. Kapitalkraven inom pelare 2 för europeiska banker kommer även fortsättningsvis att återspegla bankernas individuella riskprofiler och de interna kontroller som de har för att hantera dessa risker.

Vad innebär övergången till den nya metoden för banker i praktiken?

Den reviderade metoden kommer att tillämpas som del av ÖUP-processen, vars resultat fortfarande är den viktigaste kanalen för att informera banker om tillsynsförväntningar och tillsynskrav. Samtidigt som tillvägagångssättet för att fastställa P2R håller på att ändras kommer bankerna även fortsättningsvis att erhålla tydliga insikter om hur enskilda riskbedömningar bidrar till slutresultatet.

Övergången till den nya metoden kommer att göra det lättare för bankerna att förstå och agera på pelare 2-utfall.

När kommer den nya metoden för pelare 2-krav att börja tillämpas?

ECB kommer att tillämpa den nya metoden från och med 2026 års ÖUP-cykel. Mer information om den reviderade P2R-metoden har nyligen publicerats här. Pelare 2-krav baserade den nya metoden kommer att gälla från och med den 1 januari 2027.

Hur införlivar den reviderade P2R-metoden rekommendationerna från ÖUP-expertgruppens rapport 2023?

Tillsynsnämnden beslutade att se över P2R-metoden som del av den bredare ÖUP-reformen, med beaktande av rekommendationerna från en oberoende expertgrupp publicerade 2023 för att göra metoden enklare och mer robust.

Den reviderade metoden är effektiv och mycket enklare att tillämpa, vilket bekräftades i en provkörning med tillsynsmyndigheter. ÖUP-betygen, som är det starkaste i vår tillsynsmetod, är fortfarande utgångspunkten för fastställandet av pelare 2-kravet och den nya metoden fortsätter att säkerställa att väsentliga risker som inte täcks eller inte i tillräcklig utsträckning täcks av pelare 1 kan ha en mycket direkt inverkan på det resulterande pelare 2-kravet. Användningen av tillsynsbedömningar är fortfarande en pelare i metoden, men den är begränsad till och föremål för översyn av den andra försvarslinjen.

Dessutom bygger den nya P2R-metoden inte längre på IKU-data. Bedömningen av den interna kapitalutvärderingens sundhet fortsätter dock att ligga till grund för ÖUP-bedömningar av affärsmodeller, intern styrning, riskkontroller och övergripande riskhantering och kan därmed påverka kapitalkraven. Detta gäller särskilt rekommendation 2.3 från expertgruppens rapport för 2023.

Vidare kommer den nya metoden att göra det möjligt att påverka pelare 2-kapitalkrav mer direkt om potentiellt långvariga brister, t.ex. de som rör interna kontroller eller styrningsfrågor, inte löses så snabbt som möjligt och andra tillsynsåtgärder visar sig vara otillräckliga, i linje med expertgruppens rekommendation 3.2.