Tillsyn och övervakning av mindre betydande institut
Mindre betydande institut är små och medelstora banker som står under direkt tillsyn av sina nationella behöriga myndigheter, vilket övervakas av ECB.
Nedan hittar du svaren på några vanliga frågor om tillsynen över mindre betydande institut, vilket bör kunna ge en tydligare bild.
I tillsynsrapporten för mindre betydande institut finns också en översikt över hur tillsynen över mindre betydande institut är organiserad och vilken verksamhet som utförs av ECB och de nationella behöriga myndigheterna. Här finns även information om struktur och risksituation för sektorn för mindre betydande institut i Europa.
2022 års tillsynsrapport om mindre betydande institutVad avgör om en bank är betydande?
Alla enheter under tillsyn klassificeras per automatik som mindre betydande.
För att de ska få status som betydande – och omfattas av ECB:s direkta tillsyn – måste de uppfylla minst ett av de kriterier som fastställs i förordningen om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM-förordningen). Följ länkarna nedan för att få mer information om dessa kriterier.
Vem utövar tillsyn över mindre betydande institut?
Mindre betydande institut står under direkt tillsyn av sina respektive nationella behöriga myndigheter och under indirekt tillsyn av ECB, medan betydande institut står under ECB:s direkta tillsyn.
För att se om en bank klassificeras som betydande institut eller mindre betydande institut – och därmed vem som ansvarar för tillsynen – kan du gå till ECB:s lista över enheter under tillsyn. ECB ser över varje banks betydandestatus minst en gång per år.
Hur återspeglas proportionaliteten i tillsynen?
Proportionalitetsprincipen säkerställer att tillsynsmyndighetens förväntningar och krav motsvarar storlek, systemviktighet och riskprofil för de banker som står under tillsyn samt att tillsynsresurserna fördelas effektivt.
SSM står för proportionalitet i tillsyn och övervakning på flera sätt. Dess klassificeringssystem är ett viktigt medel för att säkerställa faktisk proportionalitet, och detta omsätts i proportionerliga metoder för tillsynsrapportering och tillsynsförväntningar (t.ex. vad gäller styrningsarrangemang och auktorisationsförfaranden) samt i den löpande tillsynsaktivitetens och tillsynsbedömningens intensitet och omfattning. I ECB:s klassificeringssystem skiljer man mellan mindre betydande institut med stor påverkan och mindre betydande institut som klassificeras som högriskinstitut. Begreppet högriskinstitut används dock endast internt i fråga om tillsynsintensitet. De kriterier för små och icke-komplexa institut som fastställs i kapitalkravsförordningen (CRR) är också viktiga för att säkerställa proportionalitet.
Vad är ett litet och icke-komplext institut?
I den andra kapitalkravsförordningen (CRR II) infördes begreppet litet och icke-komplext institut.
För att klassificeras som ett sådant institut ska nio kriterier vara uppfyllda. Dessa kriterier anges i kapitalkravsförordningen (artikel 4.1.145).
Det är upp till bankerna att avgöra om de är små och icke-komplexa institut och i princip bör de göra detta fortlöpande. Mindre betydande institut förväntas informera sin nationella behöriga myndighet om deras status ändras, t.ex. om de börjar klassificeras som litet och icke-komplext institut eller om de inte längre uppfyller alla kriterier i kapitalkravsförordningen. Detta hindrar inte nationella behöriga myndigheter från att fastställa huruvida banker som står under deras tillsyn bör betraktas som små och icke-komplexa institut, i enlighet med relevanta CRR-kriterier, och sedan meddela de berörda bankerna vad de har kommit fram till.
Vad krävs för auktorisation?
ECB ansvarar för tillståndsgivningen av alla banker i SSM – dvs. både betydande och mindre betydande institut – i samarbete med relevanta nationella behöriga myndigheter.
Mer information om auktorisationerMåste min bank betala tillsynsavgifter?
Alla banker som står under ECB:s tillsyn ska, direkt eller indirekt, betala årliga tillsynsavgifter på basis av bankens betydelse och riskprofil.
Allt om tillsynsavgifter