Översyns- och utvärderingsprocessen 2015

Syftet med översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) är att främja ett motståndskraftigt banksystem, eftersom detta utgör en förutsättning för en hållbar och sund finansiering av ekonomin. Från tidigare kriser vet vi att hållbar tillväxt hämmas av ett underkapitaliserat banksystem. Effekterna av ett välkapitaliserat banksystem överväger på lång sikt med stor marginal eventuella kostnader för de berörda bankerna på kort sikt, eller för statsfinanserna i de fall där statligt stöd ges till svaga banker.

Gemensam metod

Under 2015 genomfördes ÖUP för första gången någonsin enligt en gemensam metod för de 120 största bankgrupperna i euroområdet. Tidigare nationella processer varierade kraftigt. Kapital- och likviditetsnivåer för banker som står under ECB:s direkta tillsyn har fastställts utifrån dessa bankers riskprofiler. I nödvändiga fall har andra tillsynsåtgärder vidtagits.

ÖUP Metodhandboken 2015

SSM:s metod beaktar EU-lagstiftningen och Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer och utgår från ledande praxis inom den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och internationella organs rekommendationer. Under beaktande av proportionalitetsprincipen gjordes en holistisk bedömning, som gav en helhetsbild av institutens bärkraft på sikt. Kvantitativa och kvalitativa delar slogs samman genom s.k. begränsade expertutlåtanden (utlåtanden som gjordes inom bestämda parametrar). Därmed säkras enhetlighet samtidigt som hänsyn tas till institutens särdrag. Omfattande jämförelseanalyser och tväranalyser kunde första gången genomföras i stor skala. Därigenom kan alla institut utvärderas på ett enhetligt sätt, vilket främjar en mer integrerad gemensam bankmarknad.

Kapitalkrav

Sammantaget kommer kapitalkraven gradvis att öka med 50 punkter från 2015 till 2016, inbegripet effekten av utfasningen av de kombinerade buffertkraven.

  • Mot bakgrund av euroområdets position i konjunkturcykeln är det nödvändigt att bibehålla och i vissa fall förstärka kapitalet i banksystemet. Många banker har ännu inte återhämtat sig från finanskrisen 2012 och brottas fortfarande med risker och motgångar. Jämfört med 2015 ökade de genomsnittliga pelare 2-kraven med 30 punkter.
  • En annan viktig lärdom från krisen, vilket återspeglas i SSM:s kapitalregler och EU:s lagstiftning, är vikten av att begränsa de systemomfattande effekterna från globala systemviktiga banker (s.k. G-SIB) och nationella systemviktiga banker (s.k. D-SIB) med följder för hela det finansiella systemet och i slutänden även för euroområdets reala ekonomi. För att begränsa dessa effekter och i enlighet med EBA:s riktlinje, har systembuffertar (för antingen G-SIB eller D-SIB, eller systemriskbuffertar) lagts till pelare 2-kraven. Därmed minskas sannolikheten och följderna av att problem vid dessa institut sprids genom systemet. Dessa systembuffertar som börjar fasas in förklarar den andra delen av kapitalkravsökningen (20 baspunkter) 2016 för banker i euroområdet jämfört med 2015, och kommer att fortsätta att fasas in som planerat fram till 2019.

Vi har noggrant undersökt nivån på kapitalefterfrågan för banker i euroområdet, särskilt med beaktande av fullt infasat kärnprimärkapital (CET1) och totala kapitalkrav. När det gäller globala systemviktiga institut har flera saker beaktats i kalibreringen av infasningen och de helt infasade kapitalkraven, bl.a. vikten av att främja en enhetlig ram för 120 institut, globala och nationella systemviktiga instituts systemomfattande inverkan, samt en allmän jämförelse med globala systemviktiga institut i andra jurisdiktioner.

Högsta förfogandebelopp

Avseende högsta förfogandebelopp (HFB) utgår SSM från det yttrande som EBA offentliggjorde den 18 december 2015.

EBA:s yttrande 2015/24

Detta tillvägagångssätt kan emellertid komma att förändras till följd av framtida regeländringar eller tillämpningen av EBA:s riktlinjer för att säkerställa enhetlighet och harmonisering på den inre marknaden.

Mer visshet i kapitalplaneringen

Genom direkt kommunikation ger ECB bankerna den klarhet och visshet kring tillsynskraven som de behöver för sin kapitalplanering. Under i övrigt lika förhållanden ger även de Pelare 2-krav som fastställs i ÖUP-besluten 2015 en indikation om framtiden. Framför allt då kraven på fullt infasad kapitalkonserveringsbuffert redan har beaktats. Banker kan även planera infasningen av CRR/CRD IV-paketet, dvs. avdragen från kärnprimärkapitalet och infasningen av systemriskbuffertarna. Även om det inte är helt känt hur Basel III-reglerna i slutänden kommer att se ut har det redan sagts att de inte kommer att vara inriktade på en betydande ökning av kapitalet i systemet, utan på att förbättra kapitalets enkelhet, jämförbarhet och transparens mellan bankerna.