Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

1 Inledning

Under det gångna året har instituten under tillsyn varit fortsatt motståndskraftiga, även om riskbilden för den europeiska banksektorn alltjämt präglas av effekterna av covid-19-pandemin. Instituten under tillsyn har kunnat stå emot den negativa ekonomiska chock som pandemiutbrottet orsakat. De har överlag varit fortsatt välkapitaliserade[1] och kunnat hjälpa hushåll, små och medelstora företag och större bolag att hantera de utmaningar som den globala hälsokrisen inneburit. De makroekonomiska förhållandena har förbättrats jämfört med förra året[2], vilket har lett till att vissa risker inte längre är lika uttalade för banksektorn. De ekonomiska utsikterna är dock fortfarande osäkra och påverkas av pandemins utveckling samt av den senaste tidens flaskhalsar i leveranskedjan. Mot denna bakgrund är kvaliteten på bankernas tillgångar fortfarande ett orosmoment. De extraordinära stödåtgärderna har visserligen bidragit till att förhindra ökade konkurser och nödlidande lån, men den fulla effekten av pandemin kan komma att slå igenom först på medellång sikt, när merparten av det offentliga krisstödet har dragits tillbaka. Kombinationen av historiskt låga realräntor och förhöjda värderingar väcker också oro för en potentiell prisjustering av risk på finansmarknaderna. Om det realiseras, skulle även detta kunna försämra bankernas försämra bankernas motståndskraft totalt sett. Krisen har dessutom förvärrats av ett antal strukturella sårbarheter, inbegripet sådana som är kopplade till hållbarheten i bankernas affärsmodeller och interna styrning. Det krävs därför att banker och tillsynsmyndigheter kan agera snabbt och effektivt. Slutligen måste tillsynsmyndigheterna även arbeta proaktivt för att begränsa framväxande och föränderliga risker, till exempel vad gäller miljö- och klimatrelaterade risker.

Mot denna bakgrund har ECB:s banktillsyn, i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna, gjort en ingående bedömning av de viktigaste riskerna och sårbarheterna för de betydande institut som står under ECB:s direkta tillsyn. De strategiska prioriteringarna för de kommande tre åren bygger på denna bedömning. De tre prioriteringar som har fastställts för 2022–2024 är tänkta att säkerställa att bankerna 1) är fortsatt sunda efter pandemin, 2) tar tillfället i akt att åtgärda strukturella svagheter genom effektiva digitaliseringsstrategier och förbättrad styrning, 3) bemöter framväxande risker, däribland klimat- och miljörelaterade risker, IT- och cyberrisker (se figur 1). För var och en av dessa prioriteringar har ECB:s banktillsyn tagit fram ett antal strategiska mål och underliggande arbetsprogram för de kommande tre åren för att därigenom åtgärda de väsentligaste sårbarheter som har identifierats i årets bedömning av risker och prioriteringar (se avsnitt 2.2 för mer ingående information).

Figur 1

Tillsynsprioriteringar för 2022–2024 för att åtgärda identifierade sårbarheter i banker

Källa: ECB.
Anm.: Figuren visar de tre tillsynsprioriteringarna och motsvarande sårbarheter som ska åtgärdas under de kommande åren genom riktad verksamhet från ECB:s banktillsyn. Varje sårbarhet är kopplad till en övergripande riskkategori. Tillsynsverksamhet med fokus på potentiella ränte-/kreditspreadschocker och exponeringar mot motparters kreditrisk bör inte betraktas isolerat. Sådana tillsynsaktiviteter kompletterar och bygger på varandra och syftar till att åtgärda farhågorna för mer omfattande korrigeringar på finansmarknaden.

Riskidentifiering och fastställande av prioriteringar (den så kallade bedömningen av risker och prioriteringar) är en central mekanism för att utveckla och formulera strategin för ECB:s banktillsyn under de kommande tre åren. Den utgör underlag för det SSM-omfattande arbetet med att prioritera och samordna tillsynsverksamheten på medellång sikt. Tillsynsprioriteringarna har en vägledande funktion för de gemensamma tillsynsgrupperna och syftar till att främja en både effektiv och enhetlig tillsynsplanering för betydande institut under ECB:s direkta tillsyn. De utgör även ett viktigt bidrag till översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP), eftersom sårbarheter och utmaningar kan variera från bank till bank. Dessutom hjälper tillsynsprioriteringarna de nationella tillsynsmyndigheterna att fastställa sina egna prioriteringar för tillsynen av mindre betydande institut på ett proportionellt sätt. En öppen kommunikation om prioriteringar tydliggör också vilka tillsynsförväntningar som ska uppfyllas av bankerna samt ger ökad tillsynseffekt på banksektorn och bidrar till att säkerställa lika villkor. Tillsynsprioriteringarna omfattar en treårsperiod, vilket ger förutsättningar att uppnå goda framsteg med att ta itu med relevanta sårbarheter. ECB:s banktillsyn övervakar och bedömer kontinuerligt både hur risker och sårbarheter utvecklas i instituten under tillsyn samt hur långt dessa institut har kommit med att genomföra de fastställda prioriteringarna. De strategiska prioriteringarna ses över årligen, men i och med den fortlöpande övervakningen kan ECB:s banktillsyn vid behov anpassa sina prioriteringar och motsvarande aktiviteter på ett flexibelt sätt och med kort varsel.

I avsnitten nedan finns mer detaljerad information om resultatet av bedömningen av risker och sårbarheter 2022–2024, om prioriteringarna samt om de underliggande arbetsprogram som riktar sig till betydande institut som står under ECB:s direkta tillsyn. Annan regelbunden tillsynsverksamhet, som inte uttryckligen nämns i detta dokument, kommer också att genomföras parallellt och komplettera arbetet med prioriteringarna.

2 Tillsynsprioriteringar och riskbedömning för 2022–2024

2.1 Verksamhetsmiljö för institut under tillsyn

De ekonomiska utsikterna har förbättrats sedan förra året, men osäkerheten kvarstår, eftersom ekonomin är beroende av pandemins utveckling och de bestående flaskhalsarna i leveranskedjan. Euroområdets ekonomi beräknas återhämta sig till samma BNP-nivåer som före pandemin redan i slutet av 2021. Detta beror till stor del på den robusta återhämtningen i inhemsk och extern efterfrågan, som har drivits av lättade begränsningsåtgärder, ökade vaccinationsnivåer och en stödjande finans- och penningpolitik.[3] Om mer smittsamma virusvarianter och lägre vaccineffekt leder till att pandemin tar ny fart och begränsningsåtgärder behöver införas på nytt, kan resultatet bli ökade ekonomiska skadeverkningar och lägre återhämtningstakt. En mer ihållande utbudsbrist än väntat utgör också en potentiell nedåtrisk för de ekonomiska utsikterna.[4]

De kraftigt ökade skuldnivåerna i olika delar av ekonomin kan leda till högre solvensrisker, särskilt i ekonomiska sektorer och/eller länder som har drabbats hårdare av pandemin. Sedan den senaste bedömningen har den offentliga skuldkvoten i euroområdet ökat ytterligare, vilket leder till oro för vad som skulle hända vid en plötslig räntehöjning.[5] Den privata skuldkvoten har också ökat avsevärt under samma period, vilket i sin tur kan göra det svårt för högt skuldsatta företag och hushåll att betala räntor och amorteringar på sina lån. Den breda återhämtningen inom ekonomin har bidragit till bättre utsikter för företagssektorn, med en återhämtning i vinstnivåerna. Solvensrisken kan dock öka när stödåtgärderna har dragits tillbaka, särskilt inom de ekonomiska sektorer som har drabbats hårdast av pandemin. Framför allt sektorn för kommersiella fastigheter har påverkats kraftigt, med en omfattande nedgång i antal transaktioner och priser. Å andra sidan har de fortsatt stigande bostadspriserna och den kraftiga bostadsutlåningen lett till ökad skuldsättning bland hushåll och en uppskattad övervärdering av bostadspriserna, vilket har bidragit till att bygga upp framtida sårbarheter.[6]

Förbättrade globala ekonomiska utsikter och stödjande finansieringsförhållanden har lett till fortsatt minskad marknadsvolatilitet. Den starka prisutvecklingen på finansiella tillgångar och den fortsatta jakten på avkastning väcker dock farhågor för övervärdering. Förhöjda värderingar i vissa marknadssegment, kombinerat med kvarvarande underliggande sårbarheter och osäkerhet, gör marknaderna exponerade mot korrigeringar och en okontrollerad skuldavveckling.[7] Segmentet för högavkastande obligationer verkar vara särskilt sårbart för en kraftig priskorrigering om investerarnas förväntningar på tillväxtutsikterna snabbt skulle förändras eller räntorna plötsligt börja stiga.

2.2 Risker och prioriteringar 2022–2024

ECB:s banktillsyn har fastställt sina tillsynsprioriteringar på basis av en bedömning av de största riskerna och sårbarheterna för den europeiska banksektorn. De tre prioriteringarna för perioden 2022–2024 är alla lika viktiga. De syftar till att säkerställa att bankerna 1) är fortsatt sunda efter pandemin, 2) tar tillfället i akt att åtgärda strukturella svagheter genom effektiva digitaliseringsstrategier och förbättrad styrning, och 3) bemöter framväxande risker. För varje prioritering finns det ett antal strategiska mål och underliggande arbetsprogram på hög nivå. Dessa syftar till att åtgärda de viktiga sårbarheter som identifierats i samband med årets bedömning av risker och prioriteringar. I avsnitten nedan finns mer detaljerad information om resultatet av denna riskbedömning samt en beskrivning av den planerade tillsynsverksamheten för att åtgärda dessa utsatta sårbarheter.

Prioritering 1: Bankerna är fortsatt sunda efter pandemin

Ett viktigt mål för tillsynsmyndigheterna är att hantera covid-19-pandemins negativa effekter och säkerställa att banksektorn behåller sin motståndskraft. En potentiellt försämrad tillgångskvalitet i samband med att det finans- och penningpolitiska stödet successivt dras in och eventuella korrigeringar i finansmarknadernas värderingar gör att tillsynsmyndigheterna behöver beakta bankernas utmaningar på kort och medellång sikt.

Viktig sårbarhet: Brister i ramverken för kreditriskhantering

Strategiskt mål: Instituten under tillsyn bör förbättra sin praxis för kreditriskhantering, framför allt vad gäller snabb identifiering och framåtblickande mätning och begränsning av kreditrisker.

Ett av särdragen med covid-19-krisen är att de nödlidande lånen har fortsatt att minska, samtidigt som det har varit en omfattande nedgång i ekonomisk produktion. Detta kan förklaras med de exceptionella policyåtgärder som vidtagits för att stödja den reala ekonomin. Dessa exempellösa åtgärder har också lett till en oklar gränsdragning vad gäller låntagarnas kreditvärdighet, vilket gjort det svårare för bankerna att hantera kreditrisk på ett korrekt och proaktivt sätt. Under de senaste månaderna har flera initiativ genomförts för att bedöma och ifrågasätta bankernas beredskap för att hantera en försämring av tillgångskvaliteten, men när initiativet med ”VD-breven” följdes upp[8] konstaterades ändå att det fortfarande förekom väsentliga brister i ett antals bankers ramverk för kreditriskhantering. De viktigaste problemområdena rör identifiering och klassificering av låntagare med svårigheter, värdering av säkerheter och lämplig avsättningspraxis. Sådana brister kan utgöra ett hinder för bankernas motståndskraft mot eventuella kommande nedgångar, men vissa banker har redan börjat lösa upp avsättningar som en försiktighetsåtgärd. Mot denna bakgrund kommer ECB:s banktillsyn att proaktivt kontakta de banker som har rapporterat väsentliga brister inom ett eller flera av de områden som omfattas av detta initiativ och, i förekommande fall, genomföra riktade granskningar, inspektioner på plats och utredningar av interna modeller. Tillsynsmyndigheterna kommer även att granska och ifrågasätta bankernas genomförande av Europeiska bankmyndighetens riktlinjer om låneutgivning och övervakning[9], med särskilt fokus på fastighetsportföljer.

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • De gemensamma tillsynsgrupperna följer upp de brister i kreditriskhanteringen som identifierats i samband med ”Vd-breven”, och utöver detta genomförs riktade inspektioner på plats[10]
  • Riktade granskningar som rör identifiering, övervakning och bedömning av kreditrisker samt relevanta dimensioner av IFRS 9-ramverket för avsättningar.
  • De gemensamma tillsynsgrupperna följer upp med berörda banker samt riktade utredningar av interna modellundersökning avseende modellförändringar i samband med implementering av EBA:s IRB-reparationsprogram eller utlösta av pandemins effekter

Viktig sårbarhet: Exponeringar mot sektorer som är särskilt sårbara för covid-19, inbegripet kommersiella fastigheter

Strategiskt mål: Stärkt tillsynsfokus på de exponeringar som institut under tillsyn har mot sektorer som är särskilt sårbara för covid-19, inbegripet kommersiella fastigheter.

Mycket skuldsatta företag i de ekonomiska sektorer som är mer känsliga för pandemins effekter är fortfarande särskilt sårbara för utfasningen av stödåtgärder. Även om den gradvisa ekonomiska återhämtningen, de positiva utsikterna och den längre varaktigheten för vissa stödåtgärder, (t.ex. garantier som beviljas av offentliga enheter), minskar risken för ett ökat antal företagsfallissemang gör dock bankernas exponeringar mot sårbara företag att de fortfarande är känsliga för en potentiell försämring i tillgångskvalitet och följaktligen behöver övervakas och hanteras på lämpligt sätt. Detta gäller i synnerhet bankers exponeringar mot marknaden för kommersiella fastigheter, som drabbades av en nedgång när efterfrågan förändrades till följd av pandemin. ECB:s banktillsyn kommer därför att stärka sin granskning av bankexponeringar mot företag som är särskilt sårbara för covid-19 samt att genomföra riktade granskningar och inspektioner på plats för att jämföra och ifrågasätta bankernas hantering av exponeringar mot kommersiella fastigheter, inbegripet praxis för värdering av säkerheter.

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • Regelbunden övervakning av bankernas exponeringar mot sårbara sektorer
  • Riktade granskningar och inspektioner på plats av bankernas exponeringar mot kommersiella fastigheter

Viktig sårbarhet: Exponering mot finansiering med hög andel främmande kapital

Strategiskt mål: Förhindra att det byggs upp obegränsade risker i fråga om finansiering med hög andel främmande kapital samt främja bankernas efterlevnad av de tillsynsförväntningar som fastställs i ECB:s vägledning.[11]

Under rådande förutsättningar, som utmärks av ett långvarigt lågräntescenario, rikligt med likviditet och omfattande stödåtgärder, har jakten på avkastning bidragit till att riskerna på marknaden för LBO-lån har drivits upp ytterligare. På global och europeisk nivå har de lånefinansierade transaktionerna fortsatt att öka, och detta har åtföljts av lättnader i lånevillkoren. Vissa större banker under tillsyn har rapporterat om ökande riskaptit för mer riskfyllda lånefinansierade transaktioner, och mot denna bakgrund kommer ECB:s banktillsyn att i ännu högre grad arbeta för att förhindra att obegränsade risker byggs upp inom detta segment. Tillsynsmyndigheternas verksamhet kommer att omfatta riktade inspektioner på plats för att därigenom säkerställa att bankerna stärker sin riskhantering av LBO-lån. Vid inspektionerna ska särskilt kreditgivningsstandarder, hantering av syndikeringsrisk, riskaptit och kapitalkrav beaktas. Bankerna förväntas också hålla sig till de tillsynsförväntningar som fastställs i ECB:s vägledning om lånefinansierade transaktioner (ej översatt till svenska).

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • De gemensamma tillsynsgrupperna fortsätter att bedöma riskerna med finansiering med hög andel främmande kapital och följer upp betydande instituts insatser för att genomföra de tillsynsförväntningar som beskrivs i ECB:s vägledning.
  • Riktade inspektioner på plats

Viktig sårbarhet: Känslighet för ränte- och kreditspreadschocker

Strategiskt mål: Institut under tillsyn bör ha sunda arrangemang för att hantera effekterna av ränte- och kreditspreadschocker på medellång sikt samt vid behov anpassa sina ramverk för att bedöma, begränsa och övervaka risker.[12]

De låga räntorna, de extraordinära finans- och penningpolitiska stödåtgärderna och jakten på avkastning har lett till övervärderingar inom flera segment av finansmarknaden, ibland utan någon koppling till ekonomiska fundamenta. Den här situationen kan leda till ökad risk för priskorrigeringar på stats- och företagsobligationer eller aktiemarknader. Detta är något som oroar tillsynsmyndigheterna, särskilt med tanke på att bankerna är mycket känsliga för vissa av de motsvarande riskfaktorerna, särskilt räntor och kreditspreadar. Även om det är svårt att förutsäga vilka omständigheter som skulle kunna utlösa en omfattande priskorrigering på marknaderna, är det ur tillsynssynpunkt fortfarande viktigt att se till att instituten under tillsyn är beredda att hantera sådana korrigeringar och i synnerhet ränte- och kreditspreadschocker på medellång sikt. Banker bör ha upprättat sunda riskhanteringsramverk för att bedöma, begränsa och övervaka sådana risker och i god tid vidta korrigerande åtgärder om brister upptäcks. Från och med nästa år kommer ECB:s banktillsyn att stärka sitt fokus på att se till att bankerna har tillräcklig beredskap att stå emot sådana marknadschocker. Detta kommer att ske genom de gemensamma tillsynsgruppernas fortlöpande engagemang, riktade översyner och inspektioner på plats.

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • Riktad översyn av bankernas bedömning, övervakning och hantering av ränte- och kreditspreadar, både i och utanför handelslagret
  • De gemensamma tillsynsgrupperna följer upp bankernas åtgärdsplaner i de fall då väsentliga brister har konstaterats samt genomför riktade inspektioner på plats

Prioritering 2: Strukturella svagheter åtgärdas genom effektiva digitaliseringsstrategier och förbättrad styrning

För att stödja motståndskraften och hållbarheten i bankernas affärsmodeller kommer tillsynsmyndigheterna att vidta fokuserade initiativ för att uppmuntra bankerna att ta itu med de brister som ännu kvarstår i fråga om digital omställning och ledningsorganens styrningskapacitet.

Viktig sårbarhet: Brister i bankernas strategier för digital omställning

Strategiskt mål: Instituten under tillsyn bör vara öppna för en sund digital omställning och ha lämpliga arrangemang för att göra sina affärsmodeller hållbara på lång sikt.

Instituten under tillsyn har påskyndat införandet av teknik som gör att de kan hantera pandemirelaterade utmaningar och tillgodose förändrade kundpreferenser. På så vis kan de även hålla jämna steg med utvecklingen av ny teknik inom finanssektorn samt den ökande konkurrensen från "digitala urinvånare" som fintech och bigtech. Dessutom har betydande institut länge haft låg lönsamhet. Detta är bland annat djupt rotat i strukturella sårbarheter som är kopplade till överkapacitet och bristande kostnadseffektivitet. Den digitala omställningen skulle också kunna användas som verktyg för att förbättra effektiviteten och skapa nya intäktsmöjligheter. Mot denna bakgrund kommer tillsynsmyndigheterna att intensifiera sitt arbete för att jämföra och bedöma bankernas digitaliseringsstrategier i syfte att säkerställa att de har lämpliga arrangemang (t.ex. styrning, resurser, kompetens och riskhantering) som gör dem hållbara på lång sikt. För att uppnå detta mål kommer de gemensamma tillsynsgrupperna att genomföra riktade inspektioner på plats och särskilda uppföljningar med de banker som rapporterar väsentliga brister inom detta område.

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • Enkät om bankernas digitaliseringsstrategier
  • Benchmarkinganalys och de gemensamma tillsynsgruppernas uppföljning av banker där väsentliga brister i strategierna för digital omställning har konstaterats
  • Riktade inspektioner på plats inom de områden där störst brister har konstaterats

Viktig sårbarhet: Brister i ledningsorganens styrningskapacitet

Strategiskt mål: Instituten under tillsyn bör åtgärda brister i ledningsorganens funktion och sammansättning.

Sunda styrningsformer, robusta interna kontroller och tillförlitliga data krävs för att främja ett adekvat beslutsfattande och begränsa överdrivet risktagande såväl under normala förhållanden som i kristider. Även om bankerna har gjort framsteg under senare år rapporterar tillsynsmyndigheterna fortsatt om ett stort antal iakttagelser som indikerar att det finns strukturella brister i internkontrollfunktioner, ledningsorganens funktion eller förmåga till riskdataaggregering och -rapportering. Bankernas svårigheter att i tid åtgärda dessa brister väcker en berättigad oro vad gäller styrelsernas effektivitet och strategiska styrningskapacitet. För att hantera riskerna och utmaningarna med ett ständigt föränderligt banklandskap behöver bankerna effektiva och aktuella åtgärdsplaner för att ta itu med de tillsynsresultat som ännu inte har åtgärdats och stärka styrelsernas effektivitet. Mot denna bakgrund kommer ECB:s banktillsyn att utöva tillsyn för att nå framsteg inom detta område, framför allt vad gäller ledningsorganens funktionssätt samt kapacitet i fråga om tillsyn och ifrågasättande. Utöver detta kommer ECB:s banktillsyn att fokusera på ledningsorganens kollektiva lämplighet och mångfald, som är viktiga drivkrafter för att de ska fungera effektivt. Den planerade tillsynsverksamheten omfattar uppgiftsinsamling, riktade granskningar av banker med brister i ledningsorganens sammansättning och funktion, inspektioner på plats och riktade riskbaserade omvärderingar av lämplighet.

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • Riktade granskningar av effektiviteten i bankernas ledningsorgan och riktade inspektioner på plats
  • Utveckling och genomförande av en mångfaldspolicy och en riskbaserad strategi för lämplighetsbedömningar

Prioritering 3: Framväxande risker bemöts

En utmaning för bankerna är de framväxande och föränderliga risker som kan materialiseras både på kort och längre sikt. Det är viktigt att ECB:s banktillsyn övervakar situationen samt utformar och kalibrerar sin tillsynsrespons på ett tillfredsställande sätt. Banktillsynsmyndigheterna kommer därför att ha som mål att se till att sårbarheter relaterade till tre nya teman åtgärdas: klimat- och miljörelaterade risker, ökad motpartskreditrisk gentemot mer riskfyllda och mindre transparenta finansiella aktörer som inte är banker samt operativ resiliens och IT-motståndskraft.

Viktig sårbarhet: Exponering mot klimat- och miljörelaterade risker

Strategiskt mål: Institut under tillsyn bör proaktivt införliva klimat- och miljörelaterade risker i sina affärsstrategier och i sina ramverk för styrning och riskhantering, och detta i syfte att begränsa och rapportera om sådana risker och uppfylla motsvarande regleringskrav.

Att hantera riskerna från klimatförändring och miljöförstöring kommer utan tvekan att vara en av de största utmaningarna för banker och tillsynsmyndigheter under de kommande åren. För banker medför övergången till en koldioxidsnål ekonomi betydande risker och här finns ett antal olika överföringskanaler, till exempel genom exponeringar mot företag med höga koldioxidutsläpp. En stor del av bankernas exponeringar är dessutom redan nu riktade mot företag i områden som redan är mycket exponerade eller i allt högre grad exponeras för fysiska faror.[13] Enligt en aktuell bedömning från ECB har bankerna kommit en bit på väg med att anpassa sin praxis, men det går fortfarande alldeles för långsamt.[14] Därför är det mycket viktigt att bankerna utvecklar en strategi för att begränsa de långsiktiga effekterna av klimat- och miljörelaterade risker och anpassa affärsstrategier och ramverk för styrning och riskhantering så att riskerna införlivas på lämpligt sätt.[15] Nästa år kommer därför ECB:s banktillsyn att genomföra ett klimatstresstest, som betraktas som en möjlighet till lärande för både banker och tillsynsmyndigheter,[16] och en tematisk översyn för att bedöma bankernas framsteg i syfte att uppnå detta mål.[17] Tillsynsmyndigheterna kommer också att genomföra inspektioner på plats och upprätta en dialog med institut som uppvisar väsentliga brister i sin hantering av klimat- och miljörelaterade risker för att säkerställa att de i god tid genomför sunda åtgärdsplaner samt övervaka efterlevnaden av kommande regleringskrav. Eftersom de flesta institut under tillsyn bara har lyckats anpassa sin rapporteringspraxis i begränsad utsträckning[18], kommer ECB:s banktillsyn att fortsätta övervaka bankernas korrigerande åtgärder inom detta viktiga område.[19]

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • Bottom up-stresstest för klimatrisker och utveckling av bästa praxis för klimatstresstest
  • Tematisk översyn av bankernas strategier och ramverk för styrning och riskhantering
  • Inspektioner på plats
  • De gemensamma tillsynsgrupperna följer upp bankernas rapporteringspraxis och efterlevnad av tillsynsförväntningarna i enlighet med ECB:s vägledning[20]

Viktig sårbarhet: Exponeringar mot motpartskreditrisk, särskilt mot finansiella aktörer som inte är banker

Strategiskt mål: Institut under tillsyn bör ha sunda ramverk för styrning och riskhantering för att klara ökade exponeringar mot motpartskreditrisk som härrör från kapitalmarknadstjänster.

Låga räntor, som i sin tur främjar strategier för att jaga avkastning, har för vissa banker varit ett incitament att erbjuda en större mängd kapitalmarknadstjänster till mer riskfyllda och mindre transparenta motparter, ofta finansiella aktörer som inte är banker. Den senaste tidens konkurser hos den här typen av motparter (t.ex. hedgefonder och s.k. family offices som bedriver förmögenhetsförvaltning) och de omfattande konsekvenser det har fått för vissa banker, har tydligt visat vilka risker det kan innebära när banker med svag styrning och bristfällig riskhanteringspraxis exponeras genom omfattande engagemang i sådan verksamhet. Mot denna bakgrund kommer ECB:s banktillsyn nästa år att genomföra riktade granskningar och inspektioner på plats på områdena styrning och hantering av motpartskreditrisker för att identifiera eventuella brister. ECB:s banktillsyn kommer dessutom att slutföra sina granskningar av prime brokerage-tjänster för att klargöra tillsynsförväntningarna när det gäller bankernas hantering av exponeringar mot finansiella aktörer som inte är banker. Under dessa granskningar kommer de gemensamma tillsynsgrupperna att samarbeta med banker som uppvisar väsentliga brister inom dessa områden för att säkerställa att eventuella brister åtgärdas skyndsamt och på lämpligt sätt.

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • Riktade granskningar och inspektioner på plats av styrning och hantering av motpartskreditrisker
  • Slutförande av granskningar av prime brokerage-tjänster för att klargöra tillsynsförväntningar i fråga om hantering av exponeringar mot finansiella aktörer som inte är banker.
  • De gemensamma tillsynsgrupperna följer upp banker som uppvisar väsentliga brister inom dessa områden

Viktig sårbarhet: Brister i utkontraktering av IT-tjänster samt cyberresiliens

Strategiskt mål: Främja mer robusta arrangemang för utkontraktering av IT-tjänster och bättre motståndskraft mot cyberhot i institut under tillsyn genom en gradvis intensifiering av tillsynsverksamheten för att hantera bankernas riskhanteringsmetoder inom dessa områden.

Banker under tillsyn blir alltmer beroende av externa IT-leverantörer (bland annat leverantörer av molntjänster), men hanterar riskerna i samband med utkontraktering av IT-tjänster på ett bristfälligt sätt. Detta föranleder ett starkare tillsynsfokus. Tillsynsmyndigheterna kommer att göra en bedömning av bankernas upplägg för utkontraktering samt föra en dialog med de banker som uppvisar väsentliga brister för att säkerställa att de i god tid genomför åtgärdsplaner.

Även om betydande institut har uppvisat en stark operativ motståndskraft under pandemin har ett ökat antal cyberincidenter rapporterats till ECB sedan 2020. Många av dessa incidenter har haft ett inslag av ont uppsåt och kunnat leda till väsentliga framtida förluster.[21] Bankernas digitala strategier accelererar allt snabbare och blir allt mer IT-beroende. Det är därför nödvändigt att stärka bankernas motståndskraft mot cyberhot. Mot denna bakgrund kommer tillsynsmyndigheterna gradvis att öka sitt fokus på att bedöma om bankerna har lämplig cyberresiliens samt aktivt följa upp de banker som uppvisar väsentliga brister inom detta område.

Huvudsaklig planerad tillsynsverksamhet:

  • Uppgiftsinsamling om bankers register över utkontraktering
  • Riktade granskningar och inspektioner på plats av cyberresiliens och upplägg för utkontraktering av IT-tjänster
  • De gemensamma tillsynsgrupperna följer upp banker som uppvisar väsentliga brister inom dessa områden

© Europeiska centralbanken. 2021

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0

Webbplats www.ecb.europa.eu

Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

För specifik terminologi hänvisas till ECB glossary (finns endast på engelska).

HTML ISBN , ISSN , doi:

  1. Bankerna gick in i covid-19-pandemin med betydligt starkare kapitalpositioner p.g.a. de lagstiftningsreformer som genomförts efter den stora finanskrisen och bankunionens första sex år av gemensam tillsyn. Ytterligare kapitalutrymme har skapats genom de lättnadsåtgärder som införts av ECB och de nationella makrotillsynsmyndigheterna.
  2. Se ECB:s banktillsyn – Risk- och sårbarhetsbedömning för 2021.
  3. Makroekonomiska prognoser från ECB:s experter, september 2021.
  4. Penningpolitiskt utlåtande, presskonferens 9 september 2021.
  5. ECB Financial Stability Review, november 2021.
  6. Ibid.
  7. Ibid.
  8. Brev till bankerna om att identifiera och mäta kreditrisker i samband med covid-19-pandemin, ECB:s banktillsyn, december 2020.
  9. Riktlinjer om kreditgivning och övervakning (EBA/GL/2020/06), Europeiska bankmyndigheten, maj 2020.
  10. Med ”riktade inspektioner på plats” avses i detta dokument inspektioner på plats som enbart omfattar en relevant delmängd av instituten under tillsyn.
  11. Guidance on leveraged transactions, Europeiska centralbanken, 2017.
  12. Tillsynsverksamhet med fokus på potentiella ränte-/kreditspreadschocker och exponeringar mot motparters kreditrisk bör inte betraktas isolerat. Sådana tillsynsaktiviteter kompletterar och bygger på varandra och syftar till att åtgärda farhågorna för mer omfattande korrigeringar på finansmarknaden.
  13. ECB Financial Stability Review, maj 2021.
  14. The state of climate and environmental risk management in the banking sector”, ECB Banking Supervision, November 2021.
  15. Overcoming the tragedy of the horizon: requiring banks to translate 2050 targets into milestones”, tal av Frank Elderson i Wien den 20 oktober 2021.
  16. Officiellt ECB-meddelande till deltagande banker: ”Information on participation in the 2022 ECB Climate Risk Stress Test”, Frankfurt am Main, 18 oktober 2021.
  17. The clock is ticking for banks to manage climate and environmental risks”, ECB Banking Supervision Newsletter, augusti 2021.
  18. Ibid.
  19. ”The state of climate and environmental risk management in the banking sector”, ECB:s banktillsyn, november 2021.
  20. Se “Vägledning om klimat- och miljörelaterade risker”, ECB, november 2020.
  21. IT and cyber risk: a constant challenge”, ECB Banking Supervision Newsletter, augusti 2021.