Inledningsanförande till presskonferensen om ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2015

Danièle Nouy, tillsynsnämndens ordförande, och Sabine Lautenschläger, tillsynsnämndens vice-ordförande,
Frankfurt am Main den 23 mars 2016

Danièle Nouy, tillsynsnämndens ordförande

Mina damer och herrar!

Välkomna till vår presskonferens om ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2015. Jag presenterade redan rapporten igår på EU-parlamentet i Bryssel och skulle nu gärna vilja ta tillfället i akt att se bortom årsrapporten och tiden efter 2015.

Tidigare i år trädde banksektorn i förgrunden när volatiliteten ökade och kurserna på bankaktier föll. Således tycker jag att det är lugnande att de europeiska bankerna blivit mer motståndskraftiga under de senaste åren i och med att de byggt upp sina kapitalrelationer. Sedan 2012 har exempelvis CET1-relationen ökat från 9 procent till 13 procent.

Dock visade den senaste episoden av volatilitet på osäkerhet hos investerare – inte nödvändigtvis avseende bankernas motståndskraft utan snarare bankernas lönsamhet. Mot bakgrund av en fortgående period av låga räntor, svagare världsekonomi, krisdrabbade tillväxtekonomier och fallande oljepriser oroar sig många investerare för bankernas förmåga att justera sina affärsmodeller och behålla sin lönsamhet.

Även vi ser anpassning av affärsmodeller som den största utmaningen för den europeiska banksektorn. Andra utmaningar utgörs av kreditrisk och förhöjda nivåer av oreglerade lånefordringar, plötsliga omslag i jakten på avkastning, uppförande- och styrningsrisk, statskreditrisk, geopolitisk risk och ökande sårbarheter i tillväxtekonomier, samt IT- och cyberbrottsrisk.

Vi har, baserat på dessa risker, definierat fem prioriteringar som kommer att vägleda oss i tillsynsarbetet under 2016.

  • För det första kommer vi att titta på bankernas affärsmodeller och lönsamhet.
  • För det andra kommer vi att titta på kreditrisker, särskilt avseende oreglerade lånefordringar. I samband därmed upprättade vi förra året en specialiserad arbetsgrupp med uppgift att bidra till att reducera stockarna i oreglerade lånefordringar.
  • För det tredje kommer vi att se över kapitaltäckningen – exempelvis avseende bail in-kapital.
  • För det fjärde kommer vi att titta på riskhantering och styrning. Med tanke på det aktuella klimatet med mycket låga räntor och riklig likviditet är det allt viktigare att bankerna hanterar sina risker på ett lämpligt vis.
  • För det femte, kommer vi att titta på likviditeten.

Därmed sagt är jag säker på att bankerna skulle lägga till ännu en utmaning, nämligen behovet att klara av de många ändringarna i regelverket. Ja, det har gjorts en hel del ändringar och ja, det krävs en del för att anpassa sig till dem. Vi inser det och strävar efter att ett stabilt rättsläge så att bankerna kan anpassa sig och bemöta risker på ett lämpligt vis.

Vi bör emellertid inte förglömma hur det var tidigare, med en fragmenterad banksektor i Europa och en global finanskris. I det sammanhanget var det nödvändigt med reformer av regelverket. Det som gjordes var alltså nödvändigt.

De nya kapital- och likviditetskraven har stärkt de enskilda bankernas och hela banksystemets motståndskraft. Vad gäller systemet befinner vi oss i en betydligt starkare position nu än före den senaste krisen. Oavsett var nästa storm blåser upp kommer bankerna att stå starkare. Och om en bank blir insolvent kommer de nya reglerna för bail-in att skydda skattebetalarna. På det viset justeras incitamenten för investerare. Ökande spreadar på vissa kapitalinstrument är ett tecken på att marknaderna anpassar sig till dessa regler.

Basel III, som är kärnan i reformpaketet, kommer att slutföras 2016. Inga omfattande höjningar av kapitalkraven kommer att göras och vi diskuterar inte något Basel IV. Reformpaketet är snart färdigställt. Det har banat vägen för ett mer stabilt banksystem. Det ska erkännas att det varit en lång väg och inte alltid lätt. Krisen har undergrävt förtroendet och det kommer att ta tid och stora ansträngningar att återskapa det, vilket den senaste tidens volatilitet visade.

Som tillsynsmyndighet bidrar vi tillsammans med lagstiftarna till att återskapa förtroendet för banksystemet. Bankerna måste dock själva se till att deras affärsmodeller är hållbara. Bankerna måste själva se till att hantera sina risker på ett klokt vis. Att ta till sig detta och handla därefter är ytterligare ett nödvändigt steg mot målet med ett stabilt banksystem som tjänar den reala ekonomin.

Tack för att ni lyssnat.

Sabine Lautenschläger, tillsynsnämndens vice ordförande

Mina damer och herrar!

Även jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Danièle Nouy har just pekat ut regleringsreformer som en källa till förändring för banksystemet. Det finns dock en annan reform som förändrat mycket. Jag syftar förstås på den europeiska banktillsynen.

Banktillsyn på europeisk nivå var lika nödvändigt som regleringsreformer och kommer precis som reformerna att bidra till att återställa förtroendet för banksystemet. Vilka är fördelarna med europeisk banktillsyn?

För det första stannar europeisk banktillsyn inte vid nationella gränser utan antar ett europeiskt perspektiv. Följaktligen kan den jämföra och fastställa riktmärken för banker i syfte att på ett tidigt stadium identifiera problem.

För det andra förenar den europeiska banktillsynen erfarenheter och sakkunskap från 19 nationella tillsynsmyndigheter och ECB och kan således dra nytta av en stor pool av analytisk kompetens.

För det tredje kan den europeiska banktillsynen agera när det behövs. Slutligen säkerställer den europeiska banktillsynen att banker i hela euroområdet står under samma tillsyn och med samma standarder – allt inom ramen för nationell lagstiftning.

Under 2015 tog vi viktiga steg i den riktningen, exempelvis vad gäller det viktigaste instrumentet för banktillsyn, dvs. översyns- och utvärderingsprocessen, förkortat ÖUP. Kapitalkrav, baserade på riskbaserade och framåtblickande analyser och inom ramen för ÖUP, är avgörande för att säkra stabiliteten i finanssystemet.

ÖUP genomfördes för första gången 2015 enligt en harmoniserad metod. Alla betydande institut i euroområdet bedömdes efter samma måttstock. Följaktligen kan vi nu se en starkare korrelation mellan riskprofilen för institut och de relevanta kapitalkraven.

Under 2016 kommer vi att finslipa ÖUP ytterligare. I samband med detta har vi begärt ett klargörande avseende den rättsliga grunden för ÖUP och erhållit EU-kommissionens interna diskussionsunderlag för kommentarer. Vi välkomnar kommissionens mål att skapa ett stabilt rättsläge då detta är avgörande för både banker och marknader.

Under 2016 kommer ÖUP att kompletteras med två stresstester: ett EU-omfattande stresstest som genomförs av Europeiska bankmyndigheten (EBA) och ett på euroområdesnivå av ECB. SSM kommer således att kunna bedöma alla betydande kreditinstitut inom euroområdet i ett framåtblickande perspektiv.

EBA:s metod kommer att vara relevant för båda stresstesterna. De insikter som erhålls genom EBA:s och ECB:s stresstester kommer att ingå i 2016 års ÖUP och det är alltså inte fråga om att godkänna eller underkänna. Dessutom kommer eventuella frågor rörande datakvalitet och kvalitetssäkring att införlivas i 2016 års ÖUP för berörda institut.

I den europeiska lagstiftningen finns ett antal regler som ger tillsynsorganen ett visst utrymme i besluten om hur de ska genomföras. Med beslutet att utnyttja dessa alternativ och handlingsutrymmen i hela euroområdet 2015 på ett harmoniserat vis, tog vi ytterligare ett steg mot en harmoniserad banktillsyn. Den relevanta förordningen och handboken kommer att träda i kraft i oktober 2016.

Sammanfattningsvis har vi under banktillsynens första år kommit långt mot en harmonisering av banktillsynen i euroområdet. Mycket återstår dock att göra.

Exempelvis håller vi på att ta fram en riktad granskning av bankers interna modeller, kallad TRIM. Bakgrunden till vår granskning är att många betydande kreditinstitut använder sig av interna modeller för att fastställa de lagstadgade kapitalkraven. Vår granskning strävar efter att minska den icke-riskbaserade variabiliteten i modellbaserade kapitalkrav.

I våra inledningsanföranden har vi idag fokuserat på betydande kreditinstitut, de banker som står under direkt tillsyn av ECB. Vi får dock inte glömma bort de runt 3 200 mindre betydande instituten. I många länder är dessa små och medelstora banker mycket viktiga för den regionala och nationella ekonomin. Som grupp kan de också vara av relevans för nationell finansiell stabilitet.

Dessa banker står under direkt tillsyn av de nationella behöriga myndigheterna och vi har inte som ambition att ändra det och sätta dem under direkt tillsyn. SSM övervakar hela systemets funktion. Tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna tar vi fram gemensamma tillsynsstandarder, vilka beaktar regionala aspekter och även storlek och riskprofil på, samt affärsverksamhet för, enskilda institut.

Följaktligen har vi tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna kommit överens om exempelvis en gemensam standard för tillsynsplanering för mindre betydande institut. Denna möjliggör för de nationella tillsynsmyndigheterna att definiera tillsynsprioriteter för "sina" institut i enlighet med en gemensam metod. I samma syfte har vi nyligen kommit överens om en gemensam tillsynsstandard om planering av rekonstruktion för mindre betydande institut.

Vi tittar även på institutionella skyddssystem (IPS), vilka är särskilt viktiga för minde betydande institut. Enligt europeisk lag kan banker tilldelas särskilda privilegier om de tillhör ett visst skyddssystem. Mot bakgrund av vårt harmoniseringsmål finns det mycket att säga om tilldelningen av sådana privilegier i överensstämmelse med enhetliga kriterier. Vi har nu definierat de relevanta kriterierna och håller i nuläget på att genomföra ett offentligt samråd som löper fram till mitten av april.

Kort sagt, regleringsreformen går mot sitt slut och vi håller fortfarande på att finslipa metoder och processer för tillsynen. Till slut kommer vi att ha skapat ett starkt ramverk för tillsyn vilket bidrar till ett säkert och sunt banksystem med fullständig hänsyn till och skyldighet att beakta den inre marknadens enhetlighet och integritet.

Tack för att ni lyssnat.

Kontakt för media