Vad är tillsynskollegier?

14 juli 2016 (uppdaterad den 12 december 2018)

I en alltmer globaliserad värld är det viktigt att banker med verksamhet i mer än ett land står under så effektiv tillsyn som möjligt. Detta blev mycket tydligt under finanskrisen. Här spelar tillsynskollegier en viktig roll. De bidrar till att förbättra banktillsynen över gränserna.

Kortfattat om tillsynskollegier

Ett tillsynskollegium är i grunden en permanent men flexibel struktur som omfattar en internationell banks hem- och värdtillsynsorgan. Baselkommittén för banktillsyn använder den termen mycket brett för en rad löpande förhållanden mellan tillsynsmyndigheterna, som t.ex. alla typer av kontakter oavsett om det är i form av telekonferenser, videokonferenser, brev, e-post eller kommunikation via säkra webbplatser.

Det underliggande syftet är att bistå medlemmar i kollegiet i arbetet med att utveckla en bättre förståelse för en gränsöverskridande banks riskprofil och sårbarheter samt att förse dem med ett ramverk för att bemöta frågor som är relevanta ur ett tillsynsperspektiv. Löpande informationsutbyte och samarbete är mycket viktigt för att stärka tillsynen av sådana banker.

Informationsutbyte i praktiken

Omfattningen av sådan samverkan mellan medlemmar i kollegiet beror på vilken bankgrupp och vilka tillsynsorgan som är involverade. Ett proportionellt tillvägagångssätt används.

Här ges ett par exempel på information som kan tas upp mellan medlemmar i kollegiet:

• Tillsynsmyndigheters riskvärdering, viktigaste resultat av tillsynsgranskning samt betydande tillsynsåtgärder som vidtagits
• Analys av de effekter verksamhetsmiljön i viktiga marknader/länder har på bankgruppen och resultaten av stresstester
• Krisberedskapsplaner
• Planer rörande kapital- och likviditetsställning
• Strategiska planer för hela bankgruppen och dess dotterbolag
• Information om yttre faktorer som kan vara av vikt för medlemmarna i kollegiet, t.ex. utvecklingen på regleringsområdet och makrotillsynsinformation

Tillsynskollegier ur ett EU-perspektiv

Tillsynskollegier i Europeiska unionen är inte bara strukturer för främjande av nära samarbete och informationsutbyte. De har även en beslutsfattande roll vid exempelvis gemensamma beslut om ett instituts interna modell, riskexponering eller kapitalbas.

Kapitalkravsdirektivet (CRD) är en del av EU:s rättsliga ramverk för banktillsyn och föreskriver att tillsynskollegierna ska se till att det finns ett gemensamt och sammanhängande arbetsprogram liksom harmoniserade tillsynsbeslut. Mallar som visar omfattningen och arten av bankernas gränsöverskridande närvaro är viktiga beståndsdelar i denna process. Detta förfarande kompletteras med skriftligen fastställda ordningar för samordning och samarbete som lägger grunden för samarbetet och informationsutbytet bland medlemmarna i kollegiet och således gemensamma uppgifter, aktiviteter och beslut.

Under det nya ramverk som infördes genom direktivet om återhämtning och resolution av banker (BRRD) ska tillsynskollegier även utvärdera återhämtningsplanerna för gränsöverskridande banker och fatta ett gemensamt beslut om bedömningen av sådana planer.

Viktiga redskap för att genomföra ramen för tillsynskollegier i EU är de riktlinjer som utfärdats av Europeiska bankmyndigheten (EBA) samt de relevanta förordningar som antagits av Europeiska kommissionen.

ECB, som har ansvaret för direkt tillsyn av betydande banker i den europeiska banktillsynen, kan delta i ett tillsynskollegium som hemtillsynsorgan (samordnande tillsynsmyndighet) eller som värdtillsynsorgan. I föregående fall agerar ECB som ledare för tillsynskollegiet.