Pelare 2-vägledning för bruttosoliditetsgrad

Pelare 2-vägledningen är en bankspecifik rekommendation som anger vilken kapitalnivå som ECB förväntar sig att banker ska hålla utöver det bindande kravet på bruttosoliditetsgrad.

En banks bruttosoliditetsgrad beräknas genom att dividera primärkapitalet med dess totala exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad, vilket inbegriper tillgångar och poster utanför balansräkningen oavsett risknivå. Kravet på bruttosoliditetsgrad på 3 % blev bindande för alla banker den 28 juni 2021.

Pelare 2-vägledning för bruttosoliditetsgrad fastställs som del av översyns- och utvärderingsprocessen. Till skillnad från pelare 2-kravet för bruttosoliditetsgrad är den inte rättsligt bindande.

Hur fastställer tillsynsmyndigheter pelare 2-vägledningen för bruttosoliditetsgrad för enskilda banker?

ECB:s banktillsyn fastställer pelare 2-vägledningen för bruttosoliditetsgrad för enskilda banker baserat på deras performans i de regelbundna EU-omfattande stresstesterna genom en metod i två steg och olika spann.

Steg 1

I steg 1 placerar tillsynsmyndigheterna bankerna i ett av fyra spann utifrån hur de har förbrukat sina bruttosoliditet i stresstestet. Varje spann har ett motsvarande intervall i pelare 2-vägledningen för bruttosoliditetsgrad.

Steg 2

I steg 2 fastställde tillsynsmyndigheterna pelare 2-vägledningen för vissa banker, t.ex. om deras förväntade krav på bruttosoliditetsgrad understiger det övergripande bruttosoliditetskravet.

Det samlade bruttosoliditetskravet är summan av följande:

• Kravet på bruttosoliditetsgrad på 3 % är tillämpligt för alla banker.
• Det bankspecifika pelare 2-kravet för bruttosoliditetsgrad fastställs av ECB:s banktillsyn.
• Bruttosoliditetsbufferten för globalt systemviktiga institut (leverage ratio G-SII-buffert), som är 50 % av G-SII-bufferten som fastställts av makrotillsynsmyndigheterna. Om t.ex. en banks G-SII-buffert är 1,5 % är dess bruttosoliditetsgrads G-SII-buffert 0,75 %.

Pelare 2-vägledningen för bruttosoliditetsgrad fastställs inom intervallet för det spann som banken har placerats i, eller i undantagsfall utanför, med beaktande av bankens individuella omständigheter, t.ex. dess riskprofil och det år då bruttosoliditetsgraden nådde sin lägsta punkt i stresstestet.

Metoden med olika spann etablerar en tydlig koppling mellan pelare 2-vägledningsnivåer och stresstestresultat. Som framgår av bilden motsvarar pelare 2-vägledningen för bruttosoliditetsgrad dock inte att bankernas bruttosoliditetsgrad är uttömd. Exempel: en bank vars bruttosoliditet sjunker med 1,5 procentenheter placeras i det andra spannet och därmed sannolikt tilldelas en pelare 2-vägledningen för bruttosoliditetsgrad på mellan 0,20 procent och 0,70 procent. Som tidigare nämnts fastställs pelare 2-vägledning för vissa banker, t.ex. om deras förväntade bruttosoliditetsgrad under stressade förhållanden understiger det totala bruttosoliditetskravet.

För banker som inte ingår i stresstestet fastställer tillsynsmyndigheter pelare 2-vägledningen för bruttosoliditetsgrad baserat på en framåtblickande bedömning av hur negativa scenarier skulle kunna påverka bruttosoliditetsgraden.