Menu

Fastställande av tillsynsprioriteringarna görs varje år i syfte att koordinera tillsynsåtgärderna inom den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) på ett harmoniserat, effektivt och proportionerligt sätt. Tydliga tillsynsprioriteringar som kommuniceras på ett transparent vis till allmänheten bidrar både till en mer verkningsfull tillsyn över banker och lika konkurrensvillkor.

Tillsynsprioriteringarna för 2021 baseras på bedömningen av viktiga risker och sårbarheter i banksektorn. Hittills har coronapandemin (covid-19) varit en unik händelse utan motstycke som påverkat den reala ekonomin samt prövat europeiska bankers motståndskraft. Osäkerheten kring hur omfattande effekterna från pandemin blir på medellång sikt är fortsatt hög.

ECB:s banktillsyn bedömer fortlöpande risker och kan välja att anpassa sina tillsynsprioriteringar och -åtgärder i linje med den ekonomiska utvecklingen inom de områden där tillsynsmyndigheterna verkar. Mot denna bakgrund kommer ECB:s banktillsyn att fokusera sina tillsynsinsatser på fyra prioriterade områden som drabbats hårt av den pågående krisen. De fyra prioriterade områdena för 2021 är följande:

  • kreditriskhantering,
  • kapitalstyrka,
  • affärsmodellers hållbarhet,
  • styrning.

Ytterligare tillsynsverksamhet relaterad till strukturella risker på medellång och lång sikt för europeiska banker, utöver effekterna från covid-19-pandemin, kommer dessutom att genomföras under 2021. Tillsynsmyndigheterna kommer även att fokusera på bankers efterlevnad av ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker, tillsynsrisker som uppstår från penningtvätt, cyberrisker och digitaliseringsrisker samt bankers beredskap för att genomföra de sista delarna av Basel III. Beroende på hur krisen utvecklas kan vissa tillsynsaktiviteter justeras och skräddarsys efter bankers specifika riskprofiler.

1 Kreditrisk

Covid-19-pandemin och det försämrade makroekonomiska läget torde ha en direkt påverkan på bankers tillgångskvalitet i form av ytterligare kreditnedgraderingar, fler låntagare med svårigheter och försämrat värde på säkerheter. Genom offentliga stödåtgärder, inbegripet penningpolitiska, finanspolitiska och rättsliga åtgärder samt även av tillsynsåtgärder, har man kunnat avvärja en finanskris och likviditetsbrist för banker och låntagare lindrades. Därigenom säkerställdes att likviditetsfrågor inte ledde till solvensproblem. En lärdom från den förra finanskrisen, där nödlidande lån växte över tid och belastade bankers balansräkningar, är att det är mycket viktigt att känna igen och särskilja mellan vad som är tydliga tillfälliga finansiella svårigheter som beror på pandemin och vad som är mer långvariga kreditförsämringar av ekonomisk natur. Tröskeleffekter och konjunkturförstärkande effekter som skulle kunna förstora pandemins samhällsekonomiska kostnader kan undvikas genom att ha tillräckliga avsättningar och att redovisa förluster innan moratorier och finanspolitiska stödåtgärder upphör.

Det är därför viktigt att ytterligare förstärka de initiativ som inleddes under 2020 för att se till att bankerna har en adekvat riskhantering för att kunna identifiera, mäta och mildra kreditriskers effekter och att de har operativ förmåga för att kunna hantera det förmodade antalet ökade låntagare med svårigheter.

ECB:s banktillsyn kommer även att undersöka om bankernas hantering, övervakning, rapportering och åtgärder vad gäller kreditrisk är adekvata. Särskild vikt kommer att läggas vid bankers förmåga att tidigt identifiera eventuella försämringar i tillgångskvalitet och adekvata och lämpliga avsättningar. Bankerna ska även fortsätta att vidta nödvändiga åtgärder för att på lämpligt sätt hantera betalningsdröjsmål och nödlidande lån. De gemensamma tillsynsgrupperna kommer att granska bankernas praxis inom dessa områden och, om det anses nödvändigt, göra mer djupgående granskningar samt även inspektioner på plats och skrivbordsinspektioner.


2 Kapitalstyrka

Den högre nivån på kreditrisk samt möjliga marknadsjusteringar kan försvaga bankernas kapitalkvoter. Det kommer att vara viktigt att säkerställa lämpligheten på bankers kapitalpositioner och att identifiera bankspecifika sårbarheter i ett tidigt skede för att vid behov kunna vidta korrigerande åtgärder.

Därför är det ytterst viktigt att banker följer en sund kapitalplaneringspraxis baserad på kapitalprognoser som snabbt kan anpassas till förändringar, särskilt i en krissituation. De gemensamma tillsynsgrupperna kommer därför att granska lämpligheten på bankers kapitalplanering och kontrollera att deras policyer för utdelningar och återköp av aktier är adekvata. Vidare kommer det EU-omfattande stresstestet under ledning av Europeiska bankmyndigheten att genomföras under 2021. Det kommer att utgöra en viktig del i bedömningen av bankers kapitalresiliens, som del av tillsynsdialogen om kapitalplanering.


3 Affärsmodellers hållbarhet

Bankers lönsamhet och hållbarhet i affärsmodell kommer även fortsättningsvis att pressas av det rådande ekonomiska läget med låga räntor, överskottskapacitet, låg kostnadseffektivitet och konkurrens från banker och icke-banker. Covid-19-pandemin förstärker ytterligare den pressen.

Under 2021 kommer ECB:s banktillsyn att fortsätta att kontrollera bankers strategiplaner och underliggande insatser som bankledningen har vidtagit avseende befintliga brister. Tillsynsmyndigheterna kommer vidare att granska bankers hantering av den digitala omställningen, som har accelererat pga. pandemin. De gemensamma tillsynsgrupperna kommer i förekommande fall att föra en strukturerad tillsynsdialog med bankledningar om en översyn av deras affärsstrategier.[1]


4 Styrning

En sund styrningspraxis och robust intern kontroll är av stor vikt för att mildra de risker som banker står inför i normala tider, och än mer i kristider. Styrkan hos ledningen är väsentlig för att klara en kris och följaktligen kommer en bedömning av denna att vara i fokus under tillsynen. Utöver detta kommer tillsynsmyndigheter att fortsätta fokusera på om bankers ramverk för kris- och riskhantering är adekvata och om de har förmågan att anpassa och implementera dem på lämpligt vis i hänseende till den nuvarande krisen. Ledningsorganen förväntas ha åtkomst till, utvärdera och även ifrågasätta riskinformationen, särskilt information om praxis för kreditriskhantering, inbegripet operativ kapacitet och lämplighet på avsättningsmekanismer i nuvarande läge. ECB:s banktillsyn kommer att kontrollera bankernas kapacitet för aggregering av riskdata och den riskinformation som rapporteras till ledningen. Tillsynsmyndigheterna kommer även att följa upp om bankers riskhantering och styrning för IT- och cyberrisker, inbegripet risker som uppstår från utkontraktering till tredjepartsleverantör. Slutligen kommer ECB:s banktillsyn att fortsätta sin bedömning av hur risker hänförliga till penningtvätt och terrorismfinansiering påverkar tillsynen, särskilt avseende bankers ramverk för intern kontroll.

© Europeiska centralbanken, 2021

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0
Webbplats www.bankingsupervision.europa.eu

Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

För specifik terminologi hänvisas till SSM glossary (finns endast på engelska).

HTML ISBN 978-92-899-4614-8, ISSN 2599-8528, doi:10.2866/127 QB-BZ-21-001-SV-Q


[1]I linje med tillsynsmetoden för konsolidering kommer bankers lönsamhet och hållbarhet i affärsmodell noga att bedömas om bankerna lämnar in ett konsolideringsprojekt till ECB.