1 Inledning

Den geopolitiska chock som orsakats av Rysslands invasion av Ukraina och dess omedelbara makroekonomiska konsekvenser har lett till ökad osäkerhet om ekonomins och finansmarknadernas utveckling och förhöjda risker för banksektorn. Den nuvarande situationen kräver extrem försiktighet från bankernas och banktillsynsmyndigheternas sida. Under första halvåret 2022 uppvisade instituten under tillsyn överlag goda resultat, med stöd av den ekonomiska återhämtningen efter de gradvisa lättnaderna av coronarestriktionerna och den stegvisa normaliseringen av räntorna. Bankerna rapporterade sunda kapitalkvoter och goda likviditetsbuffertar under hela perioden, vilket återspeglar sektorns starka motståndskraft. Samtidigt fortsatte den totala volymen nödlidande lån att minska.

För de flesta institutioner som står under tillsyn har de direkta effekterna av kriget i Ukraina hittills varit begränsade. Den makroekonomiska chocken, som har förvärrat befintligt inflationstryck och kvardröjande flaskhalsar på utbudssidan, har dock spridit sig, särskilt i Europa. Till följd av detta har de finansiella och icke-finansiella riskerna ökat för den europeiska finanssektorn. En potentiell framtida intensifiering av geopolitiska spänningar kan leda till att priskorrigeringsriskerna på finansmarknaderna samt cyberhoten ökar ytterligare. Sammantaget är det fortfarande mycket osäkert hur ekonomin och finansmarknaderna utvecklas, vilket lämnar mer utrymme för överraskningar på nedåtsidan än på uppåtsidan.

Utöver de mer överhängande risker som utlösts av den ryska invasionen av Ukraina behöver banker och tillsynsmyndigheter också lägga mer uppmärksamhet på redan befintliga och mer strukturella risker och sårbarheter. Det handlar t.ex. om att hantera utmaningar kopplade till utvecklingen och genomförandet av bankernas strategier för digital omvandling eller fysiska risker och omställningsrisker till följd av globala klimatförändringar.

Mot bakgrund av den svåra situationen har ECB:s banktillsyn, i nära samarbete med nationella behöriga myndigheter, sett över sina strategiska prioriteringar för de kommande tre åren. Denna översyn bygger på en grundlig bedömning av de främsta riskerna och sårbarheterna för banker under tillsyn, med beaktande av de framsteg som har gjorts i fråga om de prioriteringar som godkändes förra året och på basis av resultatet av 2022 års översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP). Omständigheterna har visserligen ändrats väsentligt jämfört med förra året, vilket ökar sannolikheten för och allvaret i de risker som banksektorn står inför. Överlag är dock de tillsynsprioriteringar och motsvarande aktiviteter som fastställdes 2022 fortfarande lämpliga för att hantera både akuta utmaningar och mer strukturella sårbarheter i banksektorn.

Det krävs dock vissa justeringar för att ta itu med framväxande risker som härrör från kriget och den höga inflationen. Den uppdaterade planeringen återspeglar även tillsynsmyndigheternas framsteg när det gäller att ta itu med de sårbarheter och risker som prioriterats under tidigare år. Ränte- och kreditspreadrisker, motpartskreditrisk och finansiering med hög belåningsgrad är exempel på bestående och ytterst relevanta risker, särskilt i nuvarande läge, som har hanterats genom omfattande tillsynsinsatser 2022. Tillsynsmyndigheterna följer målinriktat upp de berörda bankerna genom regelbunden tillsynsverksamhet för att säkerställa att dessa risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att de identifierade bristerna åtgärdas fullt ut.

I det nuvarande läget krävs också försiktighet. Det är därför viktigt att tillsynsmyndigheterna, som ett led i sin regelbundna tillsynsverksamhet, fortsätter att övervaka och granska bankernas avsättningspraxis och kapitalpositioner så att de håller en sund och lämplig nivå samt deras prognoser och fördelningsplaner. Detta inbegriper att bedöma hur bankerna klarar att uppfylla minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, vilket är särskilt viktigt i det nuvarande makroekonomiska läget.

SSM:s tillsynsprioriteringar för 2023–2025 syftar till att stärka tillsynsinsatserna när det gäller att uppnå de medelfristiga strategiska målen och samtidigt lägga över fokus på föränderliga utmaningar. Institut under tillsyn kommer att uppmanas att stärka sin motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker (prioritering 1), ta itu med digitaliseringsutmaningar och stärka ledningsorganens styrningsförmåga (prioritering 2) öka sina insatser för att hantera klimatförändringarna (prioritering 3) (se figur 1).

Figur 1

Tillsynsprioriteringar för 2023–2025 för att åtgärda identifierade sårbarheter i banker

Den strategiska planeringen syftar framför allt till att utveckla en sund strategi för ECB:s banktillsyn för de kommande tre åren. En helhets- och samarbetsorienterad strategi består av en omfattande bedömning av de viktigaste riskerna och sårbarheterna i den europeiska banksektorn. Tillsynsprioriteringarna främjar effektivitet och enhetlighet i de gemensamma tillsynsgruppernas tillsynsplanering och främjar en effektivare resursfördelning. De gör det också lättare att fastställa risktoleransnivåer och ger vägledning för hur risker ska prioriteras i ÖUP, med tanke på att sårbarheter och utmaningar kan skilja sig från bank till bank. Slutligen hjälper tillsynsprioriteringarna de nationella tillsynsmyndigheterna att fastställa sina egna prioriteringar för tillsynen av mindre betydande institut på ett proportionellt sätt. Transparent information om prioriteringarna klargör också tillsynsförväntningar för bankerna, stärker tillsynens effekt på banksektorns motståndskraft och bidrar till att säkerställa lika konkurrensvillkor.

ECB:s banktillsyn övervakar och bedömer kontinuerligt både hur risker och sårbarheter utvecklas i instituten under tillsyn samt hur långt dessa institut har kommit med att genomföra de fastställda prioriteringarna. Regelbundna översyner av de strategiska prioriteringarna gör att ECB:s banktillsyn flexibelt kan anpassa sitt fokus och sin verksamhet till förändringar i risklandskapet. Denna flexibilitet är särskilt viktig i dagens osäkra ekonomiska och geopolitiska klimat.

I följande avsnitt ges en närmare beskrivning av resultaten av riskidentifieringen och riskbedömningen. Här behandlas även tillsynsprioriteringar och underliggande arbetsprogram för 2023–2025. Som ett led i tillsynsmyndigheternas löpande samarbete med banker utförs även annan regelbunden verksamhet, som kompletterar arbetet med prioriteringarna.

2 Tillsynsprioriteringar och riskbedömning för 2023–2025

2.1 Verksamhetsmiljö för institut under tillsyn

Tillväxtutsikterna för euroområdet har försämrats avsevärt under året till följd av den höga inflationen och konsekvenserna av Rysslands krig i Ukraina. Osäkerheten är fortfarande stor under de kommande månaderna. Under första halvåret 2022 observerades en ekonomisk återhämtning till följd av bland annat ett gradvis avskaffande av pandemirelaterade restriktioner, men den har nu bromsat in. Rysslands invasion av Ukraina utlöste en rad sanktioner från västvärlden. Ryssland kontrade med vedergällningsåtgärder, vilket ledde till stigande energi-, livsmedels- och råvarupriser samt störningar i energiförsörjningen. Detta resulterade i ett ökat inflationstryck och inflationen i euroområdet nådde rekordhöga nivåer. Dessa effekter, i kombination med en därav följande förtroendechock, förvärrade redan befintliga flaskhalsar på utbudssidan och ledde till försämrade ekonomiska utsikter. I ett läge med mycket hög osäkerhet är de främsta nedåtriskerna för tillväxtutsikterna att kriget i Ukraina blir längre än väntat, att de geopolitiska spänningarna trappas upp samt att energikostnader och inflation ökar ytterligare. I kombination med ytterligare störningar i energiförsörjningen och ransonering skulle detta kunna leda till recession i Europa.

Höga inflationsnivåer världen över har fått de stora centralbankerna, däribland ECB, att påskynda sin penningpolitiska normalisering. Under pandemin ökade de offentliga och privata skuldkvoterna, och stramare finansieringsförhållanden i spåren av stigande styrräntor i kombination med försämrade tillväxtutsikter väntas bli ännu en utmaning för återbetalningsförmågan hos bankernas motparter. Företagen, särskilt inom högräntesegment eller energiintensiva sektorer, väntas också drabbas av högre finansierings-, insats- och driftskostnader samt av svagare tillväxtutsikter, vilket kan leda till att andelen fallissemang ökar. Hushåll med högre skuldsättning, lägre inkomster eller rörliga bolån kan också få försämrad kreditvärdighet framöver. Finanspolitiska åtgärder, sparande som ackumulerats under pandemin och en totalt sett motståndskraftig arbetsmarknad kan dock bidra till att åtminstone delvis dämpa effekterna av inflation och högre räntor.

Ökade geopolitiska spänningar, stigande räntor och rädsla för ekonomisk recession i Europa dämpar finansmarknadernas dynamik. Räntorna världen över har följt takten i centralbankernas beslut och under 2022 haft perioder av volatilitet till följd av osäkerhet om när styrränteändringarna skulle ske och hur stora de skulle bli. Efter en kraftig kursnedgång under årets första hälft har aktiemarknaderna återhämtat sig något, men är fortfarande känsliga för ytterligare priskorrigeringar. Framöver kan den stora osäkerheten leda till ökad marknadsturbulens och perioder av hög volatilitet, vilket i sin tur kan leda till ytterligare priskorrigeringar på finansmarknaderna och efterföljande marknadsförluster på bankernas balansräkningar eller lägre vinster från marknadsrelaterad verksamhet.

2.2 Risker och prioriteringar 2023–2025

SSM:s tillsynsprioriteringar omfattar de strategiska mål som ECB:s banktillsyn har åtagit sig att arbeta för under de kommande tre åren för att ta itu med prioriterade sårbarheter samt den tillsynsverksamhet som är planerad för att uppnå dessa mål. I följande avsnitt beskrivs dessa prioriteringar för 2023–2025.

2.2.1 Prioritering 1: Stärka motståndskraften mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker

Hög osäkerhet och nedåtrisker kopplade till det rådande makrofinansiella och geopolitiska läget påverkar i hög grad utsikterna för den europeiska banksektorn. Institut under tillsyn måste vara försiktiga när de utarbetar och planerar sina affärsstrategier, så att de fortsätter att noga följa de risker som är förknippade med den snabbt föränderliga finansiella klimatet och fokuserar på riskhantering. Detta inbegriper att utveckla sunda och trovärdiga kapital-, likviditets- och finansieringsplaner som väger in de nuvarande osäkra utsikterna samt att snabbt och flexibelt kunna anpassa dem till det föränderliga risklandskapet.

Under de närmaste månaderna har ECB:s banktillsyn därför som främsta mål att säkerställa att banker under direkt tillsyn stärker sin motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker. Det EU-omfattande stresstestet 2023, som samordnas av Europeiska bankmyndigheten (EBA), kommer att stödja detta arbete och utgöra underlag för resultatet från nästa ÖUP-cykel, som bidrar till tillsynsprioriteringarna för 2023. Annan tillsynsverksamhet som är mer inriktad på specifika risker beskrivs i nästa avsnitt. Här ingår även uppföljningsaktiviteter avseende vissa prioriteringar från förra året som utförs som en del av det löpande tillsynsarbetet.

Prioriterad sårbarhet: Brister i kreditriskhanteringen, inbegripet exponeringar mot sårbara sektorer

Strategiskt mål: Banker bör på ett effektivt sätt åtgärda strukturella brister i sin kreditriskhanteringscykel, från låneutgivning till riskreducering och övervakning, och i god tid ta itu med eventuella avvikelser från lagstadgade krav och tillsynsförväntningar.

Bankerna bör ha möjlighet att snabbt identifiera och begränsa alla former av riskuppbyggnad i sina exponeringar mot sektorer som är mer känsliga för det nuvarande makroekonomiska klimatet, inbegripet sektorer som har påverkats av kriget i Ukraina och fastighetsportföljer.

Samtidigt som volymerna av nödlidande lån fortsatte att minska under första halvåret 2022 har stramare finansieringsförhållanden och ökad risk för recession börjat påverka kreditvillkoren i Europa. Detta kommer att påverka hushåll och företag, om än i olika grad, beroende på faktorer som deras skuldsättningsgrad eller negativa känsligheter för det nuvarande makrofinansiella klimatet. Energiprischocken och de störningar på utbudssidan som orsakats av kriget i Ukraina drabbar vanligtvis ekonomiska sektorer som är kopplade till produktion och bearbetning av råvaror, energileverantörer och energiintensiva sektorer som jordbruk, flyg- och marktransporter samt sjöfart. Höga insatspriser tynger även byggsektorn, medan störningar i gasförsörjningen i ett antal euroländer kan innebära ytterligare press för större gaskonsumenter, t.ex. tillverkare av metaller, kemikalier, livsmedel och drycker.

Efter en kraftig priskorrigering i början av pandemin ser förhållandena på marknaderna för kommersiella fastigheter ut att stabiliseras. Kontorssektorn i Europa ställs dock fortfarande inför stora utmaningar på grund av stigande räntor och kraftigt ökade byggkostnader, vilket driver på pandemins förskjutning mot distansarbete. Trots ihållande tecken på övervärdering i euroområdet steg bostadspriserna under första halvåret 2022 och differensen till hyrorna ökade ytterligare. Detta i kombination med ökade levnadskostnader, sjunkande reallöner och stigande räntor ger upphov till oro, särskilt för banker med verksamhet i länder där en hög andel bolån har rörlig ränta.

Mot denna bakgrund är den tillsynsverksamhet som inletts sedan pandemin bröt ut i syfte att åtgärda strukturella brister i bankernas ramverk för hantering av kreditrisker också i stort sett relevant för att ta itu med de utmaningar som uppstår till följd av det nuvarande läget. Även om bankerna har gjort vissa framsteg de senaste åren bekräftade ÖUP-granskningen 2022 att det fortfarande finns brister i riskkontrollerna hos institut under tillsyn, särskilt när det gäller utgivning och övervakning av lån, klassificering av låntagare i svårigheter samt ramverk för avsättningar. Även om de flesta banker har utarbetat åtgärdsplaner för att åtgärda de brister som konstaterades i 2020 års initiativ med VD-breven^[1], kvarstår vissa brister, bland annat vad gäller betalningsanstånd, osannolikhet för betalning och avsättningspraxis. Tillsynsmyndigheterna kommer därför att stärka och intensifiera sina ansträngningar för att uppnå de strategiska mål som ECB:s banktillsyn har inom detta område. Även om merparten av den planerade verksamheten är en fortsättning av förra årets prioriterade arbetsprogram, kommer fokus att justeras för att även omfatta de sektorer som drabbats hårdast av konsekvenserna av kriget i Ukraina (t.ex. energiintensiva sektorer) och det makroekonomiska läget.

Huvudverksamheten ingår i arbetsprogrammet för tillsynsprioriteringar

• Riktade granskningar^[2] av utgivning och övervakning av lån, för att bedöma efterlevnaden av EBA:s relaterade riktlinjer med fokus på portföljer med bostadsfastigheter.
• Riktade granskningar av IFRS 9 i syfte att bedöma om vissa banker uppfyller tillsynsförväntningarna enligt 2020 års VD-brev (fokus på kvarstående frågor) samt att undersöka specifika modelleringsaspekter (inklusive överlappningar).
• Djupdykningar om policyer som rör anstånd och osannolikhet för betalning. Detta utgör en uppföljning av kvarstående frågor som identifierats som en del av initiativen med VD-breven, med beaktande av den rådande makrofinansiella miljön.
• Kampanjer med inspektioner på plats av IFRS 9 – med fokus på portföljer med stora bolag, små och medelstora företag och privatpersoner – samt på kommersiella fastigheter/säkerheter (utvidgning från 2022).
• Riktade inspektioner på plats av energi- och/eller råvaruhandlare.
• Riktade gemensamma utredningar på plats/interna modeller för vissa väsentliga portföljer i utvalda sårbara sektorer för att bedöma lämpligheten vad gäller motsvarande IRB-modeller, redovisningsmodeller och ramverk för hantering av kreditrisker.
• Gemensamma tillsynsgruppers utredningar och uppföljningar av interna modeller för att bedöma ändringar i IRB-modeller relaterade till nya lagstadgade krav^[3] och uppföljningar av tidigare riktade granskningar av interna modeller (TRIM).

Uppföljning som utförs som en del av det ordinarie tillsynsarbetet

Utgivningen av leveraged loans har visserligen avtagit de senaste kvartalen då långivare och investerare har anpassat sig till de makroekonomiska osäkerheterna, men instituten under tillsyn har fortfarande höga utestående volymer och underliggande sårbarheter sett till typen av motparter (högräntesegment/låg kreditvärdighet och/eller hög skuldsättningsgrad) och instrumenten (vanligtvis rörlig ränta och covenant-lite-lån). I år har ECB:s banktillsyn ökat sina ansträngningar för att bankerna i högre grad ska efterleva tillsynsförväntningarna i ECB:s vägledning. Framöver kommer tillsynsmyndigheterna att följa upp bankernas respons i syfte att komma till rätta med eventuella kvarstående brister i förhållande till tillsynsförväntningarna. ECB:s banktillsyn står redo att införa ytterligare kapitalkrav för institut under tillsyn som inte gör tillräckliga framsteg med att åtgärda dessa brister.

Under 2022 har ett omfattande tillsynsarbete genomförts för att ta itu med sårbarheter som härrör från bankernas betydande känslighet för räntor och kreditspreadar och deras exponeringar mot motpartskreditrisk. De relaterade riskerna har inte minskat och sannolikheten att det blir ytterligare episoder av hög volatilitet och priskorrigering på finansmarknaderna under de kommande månaderna är fortsatt hög. Mot denna bakgrund förväntas instituten fortsätta att noga övervaka de underliggande riskerna, som i dagsläget är i hög grad relevanta och väsentliga, samt hantera dem med försiktighet. Tillsynsarbetet kommer att fortsätta i enlighet med detta, med en riktad uppföljning från de gemensamma tillsynsgrupperna under 2023, baserat på resultatet av de riktade granskningar som genomförts under året.

Prioriterad sårbarhet: Bristande diversifiering av finansieringskällor och brister i finansieringsplanerna

Strategiskt mål: Banker som rapporterar en hög koncentration av finansieringskällor, särskilt mindre stabila källor, bör diversifiera sin finansieringsstruktur genom att utveckla och genomföra sunda och trovärdiga fleråriga finansieringsplaner, där man tar höjd för de utmaningar som ändrade finansieringsförhållanden innebär.

Under första halvåret 2022 rapporterade instituten under tillsyn, sett till genomsnittet, att de kände sig tillfredsställda med sina likviditetstäckningskvoter (LCR) och stabil nettofinansieringskvoter (NSFR), vilket är ett tydligt tecken på motståndskraft mot potentiella likviditets- och finansieringschocker. Bristande diversifiering vad gäller finansiering gör dock vissa institut mer sårbara för marknadsstörningar. De exceptionella penningpolitiska åtgärder som infördes när pandemin bröt ut ledde till att framför allt vissa banker ökade sin centralbanksfinansiering (t.ex. via den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner, TLTRO-III) och följaktligen minskade andelen marknadsbaserad finansiering (t.ex. via företagscertifikat och säkerställda obligationer). De förväntade återbetalningarna, antingen vid förfall eller förtida inlösen, kommer att kräva att bankerna diversifierar sina finansieringskällor ytterligare och ersätter en del av sin centralbanksfinansiering med dyrare och eventuellt mer kortsiktiga alternativ. Detta kommer att sätta press på deras tillsynskvoter och lönsamhet, särskilt i ett läge med ökande ekonomiska risker och en gradvis åtstramning av penningpolitiken. Risker som härrör från bankernas stora beroende av TLTRO-III-finansiering och deras utträdesstrategier kräver fortsatt tillsyn, vilket vissa gemensamma tillsynsgrupper framhåller i årets ÖUP. I detta sammanhang kommer institut under tillsyn att vid behov uppmanas att utveckla, genomföra och justera en sund och tillförlitlig likviditets- och finansieringsplan som omfattar exitstrategier och minskning av överrullningsrisker och koncentrationer i finansieringsstrukturer.

Huvudverksamheten ingår i arbetsprogrammet för tillsynsprioriteringar

• Riktad granskning av utträdesstrategier från TLTRO-III för utvalda banker som har ett väsentligt beroende av denna finansieringskälla och som är mer sårbara för ökade marknadsfinansieringskostnader. Denna riktade granskning kommer att kompletteras med en bredare analys av bankernas likviditets- och finansieringsplaner i syfte att identifiera svag praxis och mer sårbara institut, inbegripet riktade inspektioner på plats där så är lämpligt. De gemensamma tillsynsgrupperna följer upp resultaten av dessa insatser och förhöra sig om sunda åtgärdsplaner har utarbetats och genomförts, bland annat via riktade inspektioner på plats.

2.2.2 Prioritering 2: Ta itu med digitaliseringsutmaningar och stärka ledningsorganens styrningskapacitet

Institut under tillsyn bör ha ett starkt fokus på att ta itu med strukturella utmaningar och risker som härrör från digitaliseringen av sina banktjänster i syfte att säkerställa att deras affärsmodeller är motståndskraftiga och hållbara. En stark intern styrning och en effektiv strategisk styrning från ledningsorganens sida är avgörande för att framgångsrika strategier för digital omvandling ska kunna utvecklas och genomföras, men bankerna behöver även ta itu med sårbarheter och risker som beror på ett ökat operativt beroende av IT-system, tredjepartstjänster och innovativ teknik. Samtidigt är bankerna verksamma i en mycket volatil och osäker miljö. Att beslutsamt gå mot en stark strategisk styrning, en sund styrning och lämplig kapacitet för aggregering och rapportering av riskdata kan hjälpa bankerna att stärka hållbarheten i sina affärsmodeller inför kommande utmaningar.

Prioriterad sårbarhet: Brister i strategier för digital omställning

Strategiskt mål: Banker bör utveckla och genomföra sunda digitala omställningsplaner på lämpligt sätt (t.ex. affärsstrategi, riskhantering) för att stärka sina affärsmodellers hållbarhet och minska riskerna i samband med användning av innovativ teknik.

Institut under tillsyn utvecklar, genomför och justerar kontinuerligt strategier för att stödja digitaliseringen av sina banktjänster och sin praxis för att hantera konsumentbehov och -preferenser som ständigt utvecklas. Samtidigt kan införandet av ny teknik också främja effektivitetsvinster som bidrar till att förbättra bankernas lönsamhet. Även om institut under tillsyn under senare tid har rapporterat om ökad lönsamhet till följd av högre ränteförväntningar, en starkare konkurrens med de delar av banksektorn som ligger långt fram digitalt och digitala inhemska företag utanför sektorn – t.ex. fintech- och bigtech-aktörer – kan detta äventyra bankernas affärsmodeller om de i tid inte anpassar sig till det föränderliga landskapet. Mot denna bakgrund och efter årets prioriterade initiativ som syftar till bättre förståelse och riktmärkning av bankernas praxis, kommer ECB:s banktillsyn att fortsätta sina ansträngningar inom detta område och genomföra riktade inspektioner på plats och riktade granskningar av specifika aspekter av bankernas digitala omställningsstrategier och användning av innovativ teknik. De gemensamma tillsynsgrupperna kommer också att följa upp avvikande institut som identifierats i samband med detta för att komplettera den övergripande strategin och förmå bankerna att ta itu med eventuella konstaterade strukturella brister.

Huvudverksamheten ingår i arbetsprogrammet för tillsynsprioriteringar

• Offentliggörande av tillsynsförväntningar i fråga om strategier för digital omställning samt resultatet av den riktmärkning som genomfördes 2022.^[4]
• Riktade granskningar av a) bankernas strategier för digital omställning och b) deras användning av innovativ teknik, kompletterat med de gemensamma tillsynsgruppernas uppföljning av banker där väsentliga brister har konstaterats.
• Riktade inspektioner på plats av digital omställning, som ser både till IT-sidan och affärsmodeller i fråga om strategier.

Prioriterad sårbarhet: Brister i ramverken för operativ motståndskraft, dvs. risker i samband med utkontraktering av IT och IT-säkerhet/cyberrisker

Strategiskt mål: Banker bör ha robusta riskarrangemang för utkontraktering samt ramverk för IT-säkerhet och cyberresiliens för att proaktivt hantera alla obegränsade risker som kan leda till väsentliga störningar i kritisk verksamhet eller kritiska tjänster, samtidigt som de säkerställer att relevanta regleringskrav och tillsynsförväntningar följs.

Den digitala omställning som äger rum inom banksektorn och det ökade beroendet av teknik och tredjepartsleverantörer av banktjänster har medfört ytterligare komplexitet och sammanlänkningar inom det finansiella systemet, vilket har lett till ökade utmaningar vad gäller operativ motståndskraft för banker världen över. Även om institut under tillsyn har visat stark motståndskraft under pandemin, med begränsade operativa förluster som rapporterats i ett läge med ökad risk, medför kriget i Ukraina nya utmaningar. Några av de konkreta farhågorna, som även togs upp av ett antal gemensamma tillsynsgrupper inom ramen för ÖUP-processen 2022, gäller ökade risker till följd av utkontraktering av vissa verksamheter eller kritiska tjänster till länder som påverkas negativt av sanktionssystem (eller som ställs inför ökade geopolitiska risker) och som kan vara mer utsatta för t.ex. ett eventuell ökat antal cyberattacker som utgör repressalier för västvärldens sanktioner mot Ryssland.

Det stora tredjepartsberoendet vad gäller kritiska IT-tjänster och brister i arrangemangen för utkontraktering av IT-tjänster utgör dessutom fortsatt en väsentlig sårbarhet som skulle kunna leda till ökade förluster på grund av att utkontrakterade tjänster inte är tillgängliga i tillräcklig utsträckning eller för att de håller dålig kvalitet. Mot denna bakgrund kommer ECB:s banktillsyn att fortsätta att granska bankernas outsourcingarrangemang och cybersäkerhetsåtgärder samt genomföra riktade granskningar och inspektioner på plats för att följa upp eventuella identifierade brister.

Huvudverksamheten ingår i arbetsprogrammet för tillsynsprioriteringar

• Datainsamling och övergripande analys av utkontrakteringsregister för att identifiera sammanlänkningar mellan betydande institut och tredjepartsleverantörer samt potentiella koncentrationer hos vissa leverantörer.
• Riktade granskningar av utkontrakteringsarrangemang, cybersäkerhetsåtgärder och IT-riskkontroller.
• Riktade inspektioner på plats för hantering av utkontraktering och IT-säkerhet.

Prioriterad sårbarhet: Brister i ledningsorganens funktion och styrningsförmåga

Strategiskt mål: Banker bör på ett effektivt sätt ta itu med väsentliga brister i ledningsorganets funktion, tillsyn och sammansättning genom att utarbeta och snabbt genomföra sunda åtgärdsplaner som uppfyller tillsynsförväntningarna.

Sunda arrangemang för intern styrning och en effektiv strategisk styrning är avgörande för att säkerställa hållbarheten i bankernas affärsmodeller, både under kriser och i normala tider, samt för att framgångsrikt anpassa sig till pågående trender som digitaliseringen och den gröna omställningen. Den kollektiva lämpligheten, inbegripet tillräckliga kollektiva kunskaper, färdigheter och erfarenheter, och mångfalden i bankernas ledningsorgan stärker deras riskövervakande roll och är avgörande för att de ska fungera effektivt.

Bankerna har gjort framsteg med att anpassa sina mångfaldspolicyer, vilket bland annat är ett resultat av tillsynsuppföljningen i början av 2022 av de banker som inte hade sådana policyer eller interna mål för en bra balans mellan kvinnor män på styrelsenivå. Vissa områden kräver fortfarande uppmärksamhet, t.ex. efterlevnad av interna eller nationella jämställdhetsmål i ledningsorgan eller otillräcklig kompetensmångfald i styrelser, vilket bland annat inbegriper sakkunskap om IT-risker/cyberrisker. Dessutom finns det fortfarande brister i successionsplaneringen och i styrelsernas kapacitet att tillhandahålla tillsyn och ifrågasätta ledningsbeslut, även inom relaterade kommittéer. Detta kan även vara kopplat till bestående svagheter när det gäller formellt oberoende i vissa institutioners ledningsorgan.

ECB:s banktillsyn kommer att fortsätta att arbeta för att nå framsteg inom dessa områden genom riktade granskningar, inspektioner på plats samt riktade riskbaserade lämplighetsbedömningar och omvärderingar. Tillsynsmyndigheterna kommer dessutom att uppdatera och offentliggöra tillsynsförväntningar på styrning och riskhantering.

Huvudverksamheten ingår i arbetsprogrammet för tillsynsprioriteringar

• Riktade granskningar av effektiviteten i bankers ledningsorgan och riktade inspektioner på plats.
• Uppdatering och externt offentliggörande av tillsynsförväntningar på bankers styrningsarrangemang och riskhantering.^[5]

Prioriterad sårbarhet: Brister i aggregering och rapportering av riskdata

Strategiskt mål: Banker bör på ett effektivt sätt ta itu med långvariga brister och ha adekvata och effektiva ramverk för aggregering och rapportering av riskdata för att stödja en effektiv styrning i ledningsorganen och för att hantera tillsynsmyndigheternas förväntningar, även i kristider.

Tillgång till korrekta data och rapporter i rätt tid är en förutsättning för effektiv strategisk styrning, effektiv riskhantering och sunt beslutsfattande, både i normala tider och under perioder av stress. Mot denna bakgrund har ECB:s banktillsyn noga följt datakvalitet, aggregeringskapacitet för riskdata och praxis för riskrapportering hos instituten under tillsyn. Väsentliga brister inom dessa områden har upprepade gånger konstaterats i den årliga ÖUP-processen eftersom bankerna har gjort långsamma och otillräckliga framsteg när det gäller att åtgärda brister sett till tillsynsförväntningarna och efterlevnaden av Baselkommitténs principer för effektiv riskdataaggregering och riskrapportering. De viktigaste sårbarheterna gäller svag tillsyn över ledningsorgan, fragmenterade och icke-harmoniserade IT-landskap, låg kapacitet att aggregera data på gruppnivå samt begränsad omfattning och begränsade ambitioner i bankernas korrigeringsplaner.

ECB:s banktillsyn kommer därför att öka sina ansträngningar för att se till att institut under tillsyn gör stora framsteg när det gäller att åtgärda de strukturella brister som konstaterats.

Huvudverksamheten ingår i arbetsprogrammet för tillsynsprioriteringar

• Tillsynsförväntningarna kan behöva förtydligas ytterligare och bankerna informeras om tillämpningen av principer för riskdataaggregering och riskrapportering.
• Riktat engagemang och övergripande analys mellan gemensamma tillsynsgrupper och/eller inspektioner på plats för banker med kvarvarande brister.
• Kampanj med inspektioner på plats om aggregering och rapportering av riskdata (utvidgning från 2022).

2.2.3 Prioritering 3: Intensifiera insatserna för att hantera klimatförändringarna

Det blir alltmer angeläget för bankerna att ta itu med utmaningarna och utnyttja de möjligheter som klimatomställningen och klimatanpassningen innebär. Klimatförändringen kan inte längre betraktas som enbart en långsiktig eller framväxande risk, eftersom den redan är märkbar och väntas öka väsentligt under de kommande åren.^[6]

Prioriterad sårbarhet: Väsentliga exponeringar mot drivande faktorer för fysisk risk och omställningsrisk

Strategiskt mål: Banker bör på lämpligt sätt införliva klimat- och miljörelaterade risker i sin affärsstrategi samt i sina ramverk för styrning och riskhantering för att dämpa och rapportera sådana risker och anpassa sin praxis till gällande lagstadgade krav och tillsynsförväntningar.

Riskerna med klimatförändringarna ökar och håller redan på att materialiseras. Intensifieringen av extrema väderhändelser som påverkar Europa^[7] visade på att sannolikheten för förluster på grund av fysisk risk ökar och blir allt allvarligare. Samtidigt har de störningar på energimarknaden som har orsakats av kriget mellan Ryssland och Ukraina i ännu högre grad visat att Europa måste hålla tempot uppe i omställningen till förnybara energikällor. I detta sammanhang syftar RePowerEU-planen, som^[8] tillkännagavs i maj 2022, till att minska Europas beroende av ryska fossila bränslen redan på kort sikt samt till att påskynda energiomställningen.

Resultaten av ECB:s klimatstresstest 2022^[9] och den tematiska granskningen^[10] har visat att bankerna gör framsteg med att införliva klimat- och miljörelaterade risker i sin affärsverksamheten samt i sina ramverk för riskhantering och sin rapporteringspraxis. Bankernas kapacitet att generera intäkter är dock starkt beroende av sektorer med högre utsläpp och det finns fortfarande stora brister i deras efterlevnad av ECB:s tillsynsförväntningar^[11]. Dessa brister gäller bl.a. avsaknaden av robusta väsentlighetsbedömningar av bankers exponeringar mot klimat- och miljörelaterade risker, utvecklingen av lämplig metoder för datastyrning och riskkvantifiering, indikatorer, limiter och tröskelvärden för resultat och riskaptit samt robusta ramverk för stresstestning av klimatrisk. Mot denna bakgrund kommer tillsynsmyndigheterna att följa upp de brister som konstaterats i samband med detta, övervaka framstegen och vid behov vidta verkställighetsåtgärder. För detta ändamål har tillsynsmyndigheterna fastställt tidsramar för institutspecifika korrigerande åtgärder för att uppnå fullständig anpassning till förväntningarna senast i slutet av 2024.

Dessutom kommer tillsynsmyndigheterna att genomföra riktade djupdykningar och inspektioner på plats, bedöma bankernas efterlevnad av nya tekniska genomförandestandarder och rapporteringskrav enligt pelare 3 samt tillsynsförväntningar samt förbereda en översyn av bankernas kapacitet för omställningsplanering.

Huvudverksamheten ingår i arbetsprogrammet för tillsynsprioriteringar

• Riktade djupdykningar för att följa upp de brister som konstaterats i samband med klimatstresstestet 2022 och den tematiska granskningen.
• Granskning av bankernas efterlevnad av den nya rapportering av tekniska genomförandestandarder och krav på offentliggörande enligt pelare 3 avseende klimatrisk samt riktmärkning av bankers praxis i förhållande till tillsynsförväntningar.
• Djupdykningar om anseende- och tvistrisk i samband med klimat- och miljörelaterade strategier samt riskprofiler för utvalda banker.
• Förberedande arbete inför översyner av bankernas kapacitet för omställningsplanering och beredskap för miljö-, samhällsansvars- och styrningsrelaterade mandat som förväntas i det sjätte kapitalkravsdirektivet (CRD VI).
• Riktade inspektioner på plats avseende klimatrelaterade aspekter, antingen fristående eller inom översyner av enskilda risker (t.ex. kreditrisk, styrning, affärsmodell).