Vanliga frågor om 2018 års EU-omfattande stresstest

Den 2 november 2018

Vanliga frågor om stresstestet

Vad var syftet med 2018 års EU-omfattande stresstest?

I det EU-omfattande stresstestet analyserades hur bankernas kapitalposition utvecklas, både i ett grundscenario och ett negativt scenario, utifrån uppgifter från årsslutet 2017 och tre år framåt till årsslutet 2020.

Genom stresstesterna får tillsynsmyndigheter, banker och andra marknadsaktörer en gemensam analysram, med vilken de kan jämföra och bedöma hur motståndskraftiga bankerna i EU är mot landsspecifika ekonomiska chocker.

Stresstestet omfattade 48 banker, vilka står för 70 procent av de samlade banktillgångarna i Europeiska unionen. Europeiska bankmyndigheten (EBA) hade det övergripande ansvaret för testerna. Det var EBA som utformade metoden, bestämde scenarierna och eventuella engångsjusteringar och offentliggjorde resultaten när testet var slut.

Precis som 2016 gick inte stresstestet ut på att godkänna eller underkänna. Det fanns inga gränsvärden som bankerna var tvungna att uppnå. Resultaten av stresstestet diskuteras inom ramen för den löpande tillsynsdialogen. Tillsynsfunktionen inom Europeiska centralbanken (ECB) kommer alltså att beakta både de kvalitativa resultaten (att uppgifternas lämnas in i tid och håller god kvalitet) och de kvantitativa resultaten (kapitaldränering och bankernas förmåga att stå emot ogynnsamma marknadsförhållanden) i översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). I samband med ÖUP kommer stresstestresultaten även att användas som underlag när kapitalkraven på banken ska fastställas.

Vilka banker som står under ECB:s tillsyn ingick i EBA:s EU-omfattande stresstest?

Av de 48 banker som ingick i det EBA-ledda stresstestet stod 33 under ECB:s direkta tillsyn, vilket motsvarar 70 procent av de sammanlagda banktillgångarna i euroområdet. Fredagen den 2 november 2018 offentliggjorde EBA de enskilda resultaten för samtliga 48 banker, liksom detaljerade balansräknings- och exponeringsuppgifter från årsslutet 2017.

ECB genomförde parallellt sina egna stresstester (ÖUP-stresstester) på de banker som den utövar direkt tillsyn över men som inte ingick i de 33 banker i EBA:s urval.

Tidigare i år testade ECB även fyra grekiska banker som man utöver direkt tillsyn över. ECB använde samma metoder och tillvägagångssätt som i det EBA-ledda stresstestet men det gjordes på kortare tid så att testet skulle vara klart före slutet på den europeiska stabilitetsmekanismens tredje stödprogram till Grekland.

Vilket övergripande resultat har framkommit genom 2018 års stresstester? Vilka faktorer ligger bakom resultaten, och hur kan de jämföras med 2016 års stresstest?

I det negativa scenariot minskas det sammanlagda kärnprimärkapitalet i de 33 banker som ECB har direkt tillsyn över med 3,8 procentenheter, på helt infasad basis, vilket innebär att kärnprimärkapitalet minskar från 13,7 procent vid årsslutet 2017 till 9,9 procent vid årsslutet 2020. Häri ingår en effekt på 0,3 procentenheter från den nya IFRS 9-standarden (International Financial Reporting Standards) som började gälla från och med den 1 januari 2018. Motsvarande minskning är 0,5 procentenheter större än i 2016 års test.

En av de främsta orsakerna till resultaten i det negativa scenariot var kreditnedskrivningar. En annan orsak var en finansieringsspreadchock, vilken delvis uppvägdes av de positiva effekterna av högre långa räntor. En tredje orsak var att nettointäkterna för avgifter och provision utsattes för betydande stress och en fjärde var effekterna av marknadskurs- och likviditetsstörningschocker på portföljer som tas upp till verkligt värde.

Det går att se att resultaten från det negativa scenariot påverkats av att det makroekonomiska scenariot var allvarligare och av införandet av IFRS 9. Det återspeglar även en mer riskkänslig metod. Detta överkompenserar för effekterna av förbättrad tillgångskvalitet, särskilt som resultat av en framgångsrik minskning av volymerna på nödlidande lån, och den nytta som uppstått till följd av den brantare uppgången i de långa räntorna i scenariot.

Trots att kärnprimärkapitalet minskat mer är den sammanlagda kapitalkvoten för kärnprimärkapital på 9,9 procent efter stressperioden högre än 2016, då den låg på 8,8 procent. Detta visar att de deltagande bankerna har bättre motståndskraft mot makroekonomiska chocker. Testerna uppdagade även sårbarheter i enskilda banker. Detta kommer att följas upp av tillsynsmyndigheterna.

I det negativa scenariot minskas bruttosoliditeten i de 33 banker som ECB har direkt tillsyn över med 0,98 procentenheter, på helt infasad basis, vilket innebär att bruttosoliditeten minskar från i genomsnitt 5,11 procent vid årsslutet 2017 till i genomsnitt 4,13 procent vid årsslutet 2020.

Förväntas efterfrågan på kapital i genomsnitt att öka i systemet till följd av stresstestet?

Vi räknar inte med att efterfrågan på kapital i genomsnitt kommer att öka som en följd av testet. Utveckling i vissa komponenter ökar mekaniskt efterfrågan på kapital. Detta var dock väntat och beror inte på stresstestet. Detta omfattar komponenter av kapitalefterfrågan som fortsatt kommer att fasas in och nå sitt fullt infasade värde den 1 januari 2019, till exempel de systemviktiga buffertarna som fastställs av makrotillsynsmyndigheter (buffertar som är tillämpliga på globala och andra systemviktiga företag). Så som anges i ÖUP metodhandboken för 2016 och 2017 bör bankerna även vara förberedda på positiv pelare 2-vägledning i framtiden, oavsett infasningen av kapitalkonserveringsbuffertar.

På vilket sätt tar man hänsyn till resultaten från stresstestet i ÖUP?

Det kvalitativa resultatet från stresstestet beaktas vid fastställandet av pelare 2-kravet, särskilt vad gäller riskstyrningselementet i ÖUP.

De kvantitativa resultaten, det vill säga kapitalminskningen i det hypotetiska negativa scenariot, tjänar som utgångspunkt för fastställande av pelare 2-vägledningen. I fastställandet av pelare 2-vägledning använder ECB av en mängd olika typer av information. Ett riktmärke kommer att vara bankernas resultat efter det negativa stresstestscenariot i förhållande till en kapitalkvot på 5,5 procent, eller för globalt systemviktiga banker (G-SIB) 5,5 procent plus bufferten för globala systemviktiga banker.

Resultatet kommer att justeras ytterligare uppåt eller nedåt utifrån andra faktorer, som till exempel det enskilda institutets specifika riskprofil och hur känsligt det är för olika  stresscenarier, interimistiska förändringar i riskprofilen efter stresstestets slut (den 31 december 2017) samt åtgärder som vidtagits av banken för att minska riskkänsligheten, som t.ex. försäljning av tillgångar. Resultaten från stresstestet kommer att inte att på något mekaniskt sätt ligga till grund för pelare 2-vägledningen.

Det går därför inte att mekansikt räkna ut pelare 2-vägledningen för ett institut utan kunskap om dessa andra faktorer.

Vilken är den viktigaste behållningen från årets stresstest?

Kreditförlusterna kan till största delen förklaras genom det makroekonomiska scenariot. Stockar av nödlidande lån spelade en mindre framträdande roll 2018 än de gjorde 2016 på grund av förbättringar i bankernas balansräkningar.

I det negativa scenariot hade den fullständiga omvärderingen av marknadsriskerna störst effekt på globala systemviktiga banker. Å andra sidan ledde omvärderingen också till högre kundintäkter. Stresspåverkan på modellosäkerhet och likviditetsreserver var också större i dessa banker än i andra.

Om vinstutdelningar, kupongbetalningar på primärkapitaltillskott och olika ersättningar (högsta utbetalningsbara belopp) justeras enligt artikel 141 i kapitalkravsdirektivet för att motverka en kris skulle det negativa scenariets samlade effekt minska med cirka 40 baspunkter.

Stresstestet ger viktig ytterligare information om bankernas förmåga att genomföra stresstester och hantera risker. Denna information, liksom om bankerna lämnade in uppgifter i tid och av god kvalitet under stresstestet, kommer att beaktas i ÖUP, vid fastställandet av pelare 2-kravet och planeringen av inspektioner på plats och andra tillsynsåtgärder.

Genom testet kunde vi även kontrollera om bankerna åtgärdat svagheterna som hade uppdagats i de tidigare testerna, till exempel rörande sådant som stresstestning, sammanställning av data och modelleringsförmåga.

Vad exakt testades och vilka var de främsta skillnaderna jämfört med stresstesterna 2016?

I testet bedömdes bankernas förmåga att stå emot en ogynnsam utveckling på marknaden. Det gjordes genom en analys av hur deras kapitalposition utvecklades både i ett grundscenario och ett negativt scenario under antagande om en statisk balansräkning. Grundscenariet gick i linje med framtidsbedömningen som ECB offentliggjorde i december. I det negativa scenariet materialiserades däremot fyra systemrisker som ansågs motsvara de mest reella hoten mot stabiliteten i EU:s banksektor. De materialiserade riskerna var följande:

  1. en abrupt och betydande prisjustering av riskpremierna på de globala finansiella marknaderna
  2. negativa återkopplingar mellan dålig lönsamhet i bankerna och låg nominell tillväxt som en följd av en konjunkturnedgång i EU
  3. oro över hållbarheten i den offentliga och privata skuldsättningen på grund av den eventuella prisjusteringen av riskpremierna och ökad politisk oro
  4. likviditetsrisker i den icke-finansiella sektorn med potentiella spridningseffekter till finanssystemet i stort.

I stresstestet bedömdes vilken effekt olika riskfaktorer hade på bankernas solvens. Alla banker ombads att stresstesta samma risker (kreditrisk, inbegripet värdepapperiseringar, marknadsrisk och motpartskreditrisk samt operativ risk, inbegripet uppföranderisk). De skulle även undersöka scenariernas effekter på räntenettot och stresstesta resultaträkningen och kapitalposter som inte omfattas av andra risktyper.

För de banker som tillämpar IFRS beaktades införandet av IFRS 9 den 1 januari 2018 i stresstestprognoserna. Hänsyn togs även till bestämmelserna i förordning (EU) 2017/2395 om övergångsarrangemang för att mildra inverkan från införandet av IFRS 9. Även i genomlysningsmallarna som EBA offentliggjorde ingick inverkan från införandet av IFRS 9.

På vilket sätt medverkade ECB i utarbetandet av stresstestet?

ECB medverkade i utarbetandet av det EU-omfattande stresstestet genom att hjälpa EBA med utformningen av metoden som skulle användas och genom att tillhandahålla grundscenariet.

Grundscenariet återspeglade den makroekonomiska utvecklingen under normala förhållanden med beaktande av de framtidsbedömningar som gjorts av Eurosystemet, Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Inom ramen för Europeisk systemrisknämndens övergripande samordning medverkade ECB även i utformningen av det negativa scenariet för stresstestet.

Vilken roll har ECB i utförandet av de EBA-ledda stresstesterna?

I det övergripande arbetet med de EU-omfattande stresstesterna som samordnas av EBA ansvarar ECB för kvalitetssäkringen för bankerna som står under ECB:s direkta tillsyn. Denna uppgift, som ECB utför tillsammans med nationella behöriga myndigheter, går främst ut på att kontrollera att bankerna tillämpar den gemensamma metoden som EBA tagit fram på rätt sätt.

Utöver det EU-omfattande stresstestet utför ECB:s banktillsyn ÖUP-stresstester på de banker som står under ECB:s direkta tillsyn men som inte ingår i EBA:s urval. I detta stresstest används samma metoder som i EBA:s tester men hänsyn tas till att de deltagande instituten är mindre och inte lika komplexa.

Hur säkerställer ECB proportionalitet i stresstesterna?

Proportionalitetshänsyn har redan tagits när EBA:s metod och mallar utformades. Det framgår genom att små och mindre komplexa banker får tillämpa mindre avancerade metoder och inte behöver lämna lika många enkätuppgifter.

Även i ÖUP-stresstestet tillämpar ECB:s banktillsyn proportionalitetsprincipen för små och mindre komplexa banker genom att använda mindre invecklade metoder och mindre strikta tröskelvärden för rapportering.

Vilka var de främsta beståndsdelarna i det negativa scenariet som användes i 2018 års stresstest och hur realistiskt var det?

Det negativa scenariet för 2018 års stresstest bygger på långvariga allvarliga makroekonomiska förhållanden, bland annat en 2,4-procentig minskning av bruttonationalprodukten (BNP) i hela euroområdet, prischocker i fastighetspriserna om 17 procent och en 31-procentig nedgång i aktiekurserna.

Scenariet omfattade de största systemriskerna som fastställdes inför stresstestet, nämligen abrupt och betydande prisjustering av riskpremierna på de globala finansiella marknaderna, negativa återkopplingar mellan dålig lönsamhet i bankerna och låg nominell tillväxt, oro över hållbarheten i den offentliga och privata skuldsättningen och likviditetsrisker i finansinstitut som inte är banker med potentiella spridningseffekter till finanssystemet i stort.

När det gäller rimligheten bör negativa makroekonomiska scenarier för stresstester vara allvarliga men rimliga så att stresstestresultaten blir trovärdiga.

Vid kalibreringen av EBA:s scenario utgick man ifrån de risker för den finansiella stabiliteten som ansågs mest relevanta vid testets början. Händelseförloppet i scenariet är rimligt, även om en sådan sammansättning av negativa chocker lär vara ovanlig.

För de flesta länder var till exempel huvudkomponenterna i det makroekonomiska scenariet 2018 allvarligare än i 2016 års stresstest. En djup global makroekonomisk kris som varade i två till tre år förutsågs. Scenariet innehöll en global chock som påverkade de europeiska ekonomierna på olika sätt. Resultaten bör därför tolkas som orsakade av en blandning av landsspecifik risk och idiosynkratisk bankrisk.

Scenariet för 2018 behövde tas fram tidigare än 2016. Det beror på att stresstestet utfördes tidigare för de grekiska bankerna än för andra banker, och huvudtestet tog längre tid på grund av införandet av IFRS 9. Trots det var scenariet tillräcklig omfattande för att inbegripa ett flertal olika eventualiteter. Detta gäller särskilt eftersom scenarier inte är tänkta användas som prognosövningar utan som en ”tänk om-process”, genom vilken det går att upptäcka sårbarheter som är relevanta för bedömningen av banker, även om de underliggande riskerna kan materialisera sig på olika sätt.

Kan 2018 års stresstest jämföras med stresstest i andra jurisdiktioner?

Trots att något olika metoder används i olika stresstester är det i stort sett möjligt att jämföra de övergripande resultaten från det EBA-ledda stresstestet med resultaten från andra nyligen genomförda tester i andra jurisdiktioner.

Om vi till exempel jämför EBA:s negativa scenario för 2018 med amerikanska centralbankens Federal Reserves Comprehensive Capital Analysis and Review 2018 ligger EBA:s scenario för den inhemska ekonomin mellan det amerikanska negativa och mycket negativa scenariet. Allvarlighetsgraden i EBA:s negativa scenario för den inhemska ekonomin 2018 är jämförbar med Bank of Englands årliga konjunkturscenario 2018. Det är även jämförbart med IMF:s stresstest av euroområdets finansiella sektor (Financial Sector Assessment Program) som offentliggjordes i juli 2018.

Tog man i stresstestet hänsyn till den eventuella inverkan som resultatet från Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskap kan få? Beaktades konsekvenserna av ett utträde utan avtal?

Grundscenariet innehöll delar där hänsyn tagits till konsekvenserna, som ett genomsnitt av ett antal olika möjliga brexitalternativ, skulle innebära för Storbritanniens handelsförbindelser med EU.

Det negativa scenariet var betydligt tuffare än analytikernas prognoser om Brexits negativa konsekvenser för euroområdets ekonomi. Ingen enskild händelse, som Brexit, fanns med. Prognoserna för euroområdets BNP i det negativa scenariet var för varje enskilt år i stresstestperioden allvarligare än den negativa effekt som Brexit förväntades få på BNP-tillväxten enligt analytikers bedömningar.

I det negativa scenariet ingick ett stort antal olika makroekonomiska risker som kan kopplas till Brexit. En av de främsta påverkande faktorerna i det negativa scenariet rörde politisk osäkerhet (vari även brexitrelaterade händelser ingår). Denna osäkerhet förutsågs bland annat ge upphov till förtroendestörningar i utvecklade ekonomier i början av bedömningsperioden.

Konsekvenserna av ett utträde utan avtal beaktades inte uttryckligen, men de potentiella effekterna för den ekonomiska tillväxten ingick i det negativa scenariet, där man föreställde sig att alla de huvudsakliga ekonomiska och finansiella variablerna i allmänhet skulle förvärras för Storbritannien. Dock kan Brexit få allvarliga konsekvenser för enskilda banker.