Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
  • PRESSMEDDELANDE

ECB behåller i stort sett kapitalkraven på samma nivå 2027 och fokuserar på bankernas finansiella och operativa motståndskraft i sina prioriteringar

19 november 2026

  • Resultaten från 2026 års översyns- och utvärderingsprocess för banker som står under ECB:s tillsyn visar sammantaget stabila kapital- och likviditetspositioner, god lönsamhet och stabila betyg
  • Krav och vägledning för kärnprimärkapital för 2027 ligger samlat på 11,3 procent av de riskvägda tillgångarna, vilket är en mindre förändring sedan 2026, då de låg på 11,2 procent
  • Pelare 2-kravet som ska uppfyllas med kärnprimärkapital ligger på 1,2 procent, vilket är i stort sett detsamma som föregående år
  • Den nya pelare 2-metoden har använts för första gången, vilken stärker kopplingen mellan kapitalkrav och bankspecifika riskprofiler, samtidigt som överlappningar mellan pelare 1- och pelare 2-krav undviks för de enskilda bankerna
  • Nya kvalitativa åtgärder gällde främst kreditrisk, intern styrning och operativ risk
  • Tillsynsprioriteringarna för 2027–2029 fokuserar på bankernas motståndskraft mot geopolitiska risker och makrofinansiella chocker, liksom på operativ motståndskraft mot teknikrelaterade risker

Europeiska centralbanken (ECB) offentliggjorde i dag resultaten av sin översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) för 2026 och sina tillsynsprioriteringar för åren 2027–2029. Kapital, likviditet, affärsmodell, styrning och riskhantering granskades i 108 banker som står under ECB:s direkta tillsyn.

Banksektorn i euroområdet har upprätthållit goda kapital- och likviditetspositioner trots förhöjda geopolitiska risker och makrofinansiell osäkerhet. Det viktade genomsnittet av den totala kapitalrelationen låg på 20,1 procent andra kvartalet 2026 och den helt infasade bruttosoliditetsgraden låg på 5,8 procent.

Likviditetsbuffertarna låg kvar långt över minimikravet på 100 procent, och den aggregerade likviditetstäckningskvoten (LCR) låg på 155 procent andra kvartalet 2026. Banksektorn hade fortsatt god tillgång till både inlåning från allmänheten och från marknaden, och den genomsnittliga stabila nettofinansieringskvoten (NSFR) var 125 procent.

Lönsamheten var fortsatt god. Den samlade årsberäknade avkastningen på eget kapital ökade från 9,5 procent 2025 till nästan 11 procent andra kvartalet 2026. Nettointäkterna från avgifter och provisioner ökade inkomsterna, och räntenettot hölls uppe av högre lånevolymer och större räntemarginaler. De goda intäkterna bidrog till att de samlade kostnads-/intäktskvoterna minskade något från 55 till 53 procent.

Tillgångskvaliteten var fortfarande ungefär densamma. Andelen nödlidande lån var förblev liten på 1,9 procent andra kvartalet 2026, och sammantaget minskade andelen lån i steg 2. Det fanns dock sårbarheter kvar i vissa portföljer, till exempel för konsumentkrediter och lån till små och medelstora företag. På marknaderna för kommersiella fastigheter fanns det tecken på att läget håller på att stabilisera sig, även om osäkerhet och nedåtrisker kvarstår.

Det kan dröja ett tag innan den senaste tidens geopolitiska chocker visar sig i bankernas balansräkningar. Bankerna bör därför vara försiktiga i sitt risktagande och ha sund styrning och framtidsorienterad kapital- och likviditetsplanering för att kunna absorbera eventuella chocker och fortsätta att förse hushåll och företag med finansiering även om tiderna blir svåra.

Kvantitativa och kvalitativa tillsynsåtgärder

De övergripande kraven och vägledningen för kapital 2027 ligger mer eller mindre stabilt kvar på 11,3 procent av de riskvägda tillgångarna, jämfört med 11,2 procent 2026. Pelare 2-kravet som ska uppfyllas med kärnprimärkapital ligger på 1,2 procent, vilket också är i stort sett detsamma som 2026, då det låg på 1,1 procent. Den icke-bindande pelare 2-vägledningen för 2027 ligger oförändrat kvar på 1,1 procent.

Krav och vägledning för kapital 2027, det vill säga samlat kapital, låg också kvar på ungefär samma nivå som föregående år, nämligen på 15,7 procent av de riskvägda tillgångarna, jämfört med 15,6 procent 2026, och de samlade pelare 2-kraven fortsätter att ligga på runt 2 procent.

För att motverka risken för alltför låg bruttosoliditet ställde ECB bindande pelare 2-krav avseende bruttosoliditetsgrad på 14 banker. Man har även fastställt icke bindande pelare 2-vägledning för bruttosoliditetsgrad för fem banker i syfte att stärka deras motståndskraft i svåra lägen.

Det genomsnittliga samlade ÖUP-betyget 2026 var 2,5, vilket i princip är detsamma som förra året. Åttiosex procent av bankerna fick samma samlade betyg som 2025. De flesta upp- och nedgraderingarna berodde på icke-finansiella risker.

ECB fattade beslut om nya kvalitativa åtgärder för 78 banker 2026. Jämfört med året innan minskade antalet sådana nya åtgärder med runt 50 procent. Numera lägger man större vikt vid väsentliga svagheter och större problem som framkommer i tillsynen. Allvarliga och bestående brister följs upp snabbt, och verkställighetsåtgärder vidtas om bankerna inte rättar till bristerna. De nya kvalitativa åtgärderna gällde främst kreditrisk (33 procent), intern styrning (24 procent) och operativ risk (12 procent). De gällde brister i hanteringen av nödlidande exponeringar, ledningsorganets ändamålsenlighet och riskdataaggregering och riskrapportering.

Operativa risker och IKT-risker var alltjämt de kategorier där betygen var sämst. Brister i cybersäkerhet, hantering av tredjepartsrisker och IKT-riskkontroller upptäcktes i 92 procent av de betydande instituten. Bankerna måste även stärka sin förmåga till riskdataaggregering och riskrapportering, eftersom brister vad gäller datakvalitet, it-arkitektur och det faktum att man litar för mycket på manuella processer fortsatte att vara hinder för verkningsfull riskhantering.

Tillsynsprioriteringar för 2027–2029

Tillsynsprioriteringarna för 2027–2029 är anpassade efter det aktuella riskläget och säkerställer kontinuitet från de tidigare tillsynsprioriteringarna. De två viktigaste prioriteringarna i denna cykel är att stärka bankernas finansiella motståndskraft mot geopolitiska risker och makrofinansiella chocker, samt att förbättra deras operativa motståndskraft och IKT-kapacitet.

I den första prioriteringen ligger fokus på ansvarsfull kreditgivning och riskbaserad prissättning på lån. Utöver det kommer tillsynen fortsätta att kontrollera om bankerna följer kapitalkravsförordningen (CRR III) på ett rätt och konsekvent sätt, särskilt vad gäller beräkningen av riskvägda tillgångar för kreditrisk och operativ risk enligt schablonmetoden.

I tillsynen kommer man även att titta på potentiella sårbarheter i banker med väsentliga exponeringar mot finansinstitut som inte är banker, som fondfinansiering och annan verksamhet på den privata marknaden. Man kommer att gå igenom bankernas strategier för värdepapperisering med betydande risköverföring och hur de är införlivade i bankernas riskhantering och kapitalplanering.

Klimat- och naturrelaterade risker utgör alltjämt en stor del i den första prioriteringen. I en tematisk granskning 2027 kommer man att undersöka bankernas omställningsplanering. Dessutom kommer arbetet med bestående svagheter i hanteringen av fysiska risker att fortsätta.

I den andra prioriteringen ligger fokus på hur bankerna åtgärdar väsentliga brister i IKT-riskhanteringen. Här kommer man att genomföra inspektioner på plats avseende cybersäkerhet och hantering av tredjepartsrisker, hotbildsstyrd penetrationstestning enligt förordningen om digital operativ motståndskraft och riktade granskningar av beroenden av utomstående leverantörer av molntjänster.

Man kommer att titta på bankernas hantering av cyberhot från AI och deras beredskap inför omställningen till postkvantumkryptografi. Tillsynen kommer dessutom att samarbeta mer med branschen och andra myndigheter inom området vad gäller hanteringen av risker som uppstår på grund av AI-användning.

Slutligen förväntas bankerna åtgärda väsentliga svagheter i sin förmåga att aggregera riskdata och rapportera risker i tid. Verkställighetsåtgärder kommer att vidtas om så behövs.

Reform av ÖUP och metoder

ECB slutförde 2026 sin reform av ÖUP, som har gjort tillsynsbedömningarna mer ändamålsenliga, effektiva och riskbaserade. Det nya ramverket för risktolerans och den fleråriga bedömningen innebär att bankerna och tillsynen kan fokusera på de mest väsentliga riskerna och större problem som dyker upp. Som ett resultat har ÖUP-besluten blivit kortare med mer fokus på de främsta sårbarheterna i bankerna, och de kvalitativa åtgärderna har blivit färre. Genom att man numera helt och hållet samordnar planeringen av tillsynsinsatserna, programmen för tillsynsgranskning och ÖUP kan resultaten nu tillkännages tidigare än förut.

Den omgjorda pelare 2-metoden användes för första gången i årets ÖUP, där kapitalkraven som gäller från och med januari 2027 fastställdes. Den nya metoden innebär mindre komplexitet och en mer direkt koppling mellan kapitalkrav och riskfaktorer. Den nya metoden innebär ingen allmän ändring av kapitalkraven på systemnivå, utan det är snarare kraven på de enskilda bankerna som ändras utifrån varje enskild banks riskprofil.

Utöver ovanstående var tillsynen särskilt uppmärksam på eventuella överlappningar mellan pelare 1- och pelare 2-kraven som kunde uppstå till följd av att de slutliga Basel III-reformerna genomfördes i EU eftersom det påverkar hur riskvägda tillgångar beräknas. Hittills har effekterna av CRR III på det stora hela varit begränsade och varierande mellan olika banker. Ofta har pelare 1-kapitalkraven sänkts. I de fall då pelare 1-kraven höjdes och man hittade överlappningar sänkte ECB pelare 2-kraven. ECB kommer att fortsätta att hålla koll på de här effekterna och ta itu med eventuell dubbelräkning av risker då sådana effekter uppstår när de nya reglerna fasas in.

Efter att den omgjorda pelare 2-metoden har börjat användas i år, och efter likviditetsmetoden som börjar gälla från och med 2027, förväntas inga fler ändringar av ÖUP-metoderna de närmaste två åren. Generellt förväntas ändringar inte göras lika ofta i framtiden som under de år då ÖUP-reformen genomfördes. På så sätt får bankerna en stabilare tillsynsram för sin kapital-, och likviditetsplanering och strategiska planering, samtidigt som man bibehåller samma strikthet och normer vad gäller motståndskraft i tillsynen.

Frågor från media kan riktas till Tim Breutner, tfn: +49 69 1344 4463.

Anmärkningar

  • I ÖUP bedöms fyra huvudkomponenter: affärsmodellernas bärkraftighet och hållbarhet, ändamålsenligheten i den interna styrningen och riskhanteringen, riskerna för kapital samt riskerna för likviditet och finansiering. Varje komponent betygssätts från 1 till 4 (där 1 är bäst och 4 sämst). Dessa betyg läggs sedan ihop till ett sammanlagt betyg (som även det går från 1 till 4).
  • I ÖUP-bedömningen 2026 användes i första hand uppgifter från årsslutet 2025. Besluten från ÖUP-bedömningen 2026 gäller 2027. Av de 110 institut som stod under tillsyn i september 2026 genomgick 107 banker ÖUP-bedömningen och kommer att få antingen ett ÖUP-beslut eller ett operativt ÖUP-brev. Tre banker kommer inte att få något nytt ÖUP-beslut eller operativt brev i år på grund av pågående sammanslagningar och förvärv eller på grund av särskilda omständigheter i institutet. ÖUP-betygsbedömningen omfattade 108 banker. De sammanlagda siffrorna för krav och vägledning avseende kapital bygger på ett urval av 109 enheter. Skattningarna av de sammanlagda buffertarna för 2027 har gjorts utifrån tillkännagivna räntor.
  • Det kapital som bankerna förväntas upprätthålla som resultat av ÖUP består av två delar. Den första är pelare 2-kravet, som täcker risker som underskattas eller inte täcks av pelare 1. Den andra är pelare 2-vägledningen som ger en fingervisning av den nivå av kapital som bankerna bör upprätthålla för att det ska räcka som buffert vid stressituationer (som främst bedöms på grundval av det negativa scenariot i tillsynsmyndigheternas stresstester). Pelare 2-kraven är bindande, och om de inte uppfylls kan det få direkta rättsliga konsekvenser för bankerna. Pelare 2-vägledningen är inte bindande.
  • Kärnprimärkapital är det lagstadgade kapital som har högst kvalitet, eftersom det absorberar förluster direkt när förluster inträffar. Primärkapitaltillskott ger också förlustabsorption under pågående verksamhet, även om sådant kapital inte uppfyller alla kriterier för primärkapital. Supplementärkapital används däremot vid likvidation. När en bank fallerar är det supplementärkapitalet som absorberar förluster före insättare och övriga fordringsägare. Det sammanlagda lagstadgade kapitalet är summan av dessa två delar: primärkapitalet, som består av kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott, och supplementärkapitalet.
  • Med samlat kapitalkrav och vägledning avses pelare-1- + pelare 2-krav + kombinerat buffertkrav + pelare 2-vägledning. Se tillsynsmetoderna för mer information om kapitalstrukturens sammansättning. Samtliga siffror redovisas som procent av riskvägda tillgångar.
  • Enligt CRD V, som trädde i kraft den 1 januari 2021, ska pelare 2-kravet ha samma sammansättning som pelare 1-kravet, alltså att minst 56,25 procent ska vara kärnprimärkapital och minst 75 procent primärkapital, i linje med minimikraven.
  • De kombinerade buffertkraven består av kapitalkonserveringsbufferten, den kontracykliska kapitalbufferten och systembuffertar (där systembuffertar innefattar buffertar för globala systemviktiga institut, andra systemviktiga institut samt systemrisk) som är rättsligt bindande antingen för att de är fastställda i EU:s kapitalkravsdirektiv eller av nationella myndigheter.
  • Likviditetstäckningskvoten är ett lagkrav, som ingår i Basel III-regelverket, enligt vilket banker ska ha tillräckligt med högkvalitativa likvida tillgångar för att täcka beräknade kassautflöden under ett stresscenario på 30 dagar.
  • NSFR är en indikator som mäter stabiliteten i en banks finansiering genom att jämföra tillgänglig stabil finansiering med den obligatoriska stabila finansiering som behövs för att täcka behoven under en ettårsperiod.
  • I program för tillsynsgranskning fastställs de huvudsakliga tillsynsuppgifterna och tillsynsinsatserna i ett institut de följande tolv månaderna, med preliminära tidsplaner och mål, samt behoven av inspektioner på plats och utredningar av interna modeller. Sådana program utarbetas av de gemensamma tillsynsgrupperna för alla betydande institut.
KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media