Vad är nödlidande lån?

12 september 2016 (uppdaterad 14 januari 2021)

En av de viktigaste uppgifterna för ECB:s tillsynsarbete är att hindra och åtgärda nödlidande lån inom det europeiska banksystemet. Vad är det här för lån och varför är de dåliga?

Låt oss först titta på vad bankverksamhet är. En av huvuduppgifterna för en bank är att låna ut pengar så att företag kan investera och skapa arbetstillfällen och så att privatpersoner har möjlighet att köpa t.ex. bilar eller bostäder. Banken tjänar sedan pengar på räntan den tar ut på dessa lån.

När låntagarens finanser förblir sunda och överenskomna räntor och amorteringar betalas anses lånet vara livskraftigt. Men det finns alltid en risk att ett företag eller en individ inte klarar av att betala tillbaka inom den avtalade perioden. Om det händer, eller ser ut att kunna hända, måste banken klassificera lånet som ”nödlidande”. Nödlidande lån kallas också för ”dåliga lån”.

Vad gör ett lån nödlidande?

Ett lån blir nödlidande när det finns indikationer på att låntagaren sannolikt inte kommer att betala tillbaka lånet, eller när det gått över 90 dagar utan att låntagaren betalat de överenskomna beloppen. Detta kan hända när en person blir arbetslös och därför inte kan betala sitt bostadslån som planerat eller när ett företag hamnar i finansiell knipa.

Bankerna behöver noga följa upp sina beviljade lån och i ett tidigt skede identifiera vilka lån som löper risk att bli nödlidande. Detta kallas ”identifiering av nödlidande lån”.

Varför är nödlidande lån dåliga?

Nödlidande lån är en realitet för banker. Det händer ju tyvärr att personer blir av med jobbet eller att företag får ekonomiska svårigheter. Detta medför dock alltid kostnader för bankerna och därför måste de hålla nivån på dåliga lån så låg som möjligt.

Nödlidande lån påverkar bankerna på två olika sätt. De försvagar bankernas lönsamhet i och med att de genererar förluster som reducerar bankernas intäkter från kreditverksamhet. För att förbereda för dessa förluster behöver bankerna även göra avsättningar. Det betyder att de måste sätta undan medel, alltså pengar, för att täcka de väntade förlusterna. Dessa medel är därefter inte tillgängliga för nyutlåning eller för att absorbera andra förluster. Detta minskar ytterligare bankernas intjäning och försvagar deras förutsättningar.

En bank med för många nödlidande lån kan inte förse företag med de krediter de behöver för att investera och skapa arbetstillfällen. Om detta i bred utsträckning drabbar alltför många banker kan det påverka hela ekonomin.

Hur kan en bank undvika en ackumulering av nödlidande lån?

För det första bör bankerna undvika att bevilja alltför riskfyllda lån. De bör följa solida lånekriterier och ingående bedöma kreditvärdigheten hos låntagarna för att säkerställa att lån endast beviljas till kunder som sannolikt kommer att kunna betala tillbaka.

Det är också viktigt att banken har lämpliga system för att i ett tidigt skede upptäcka om en låntagare får ekonomiska svårigheter. Då har banken fortfarande verktyg tillgängliga för att åtgärda situationen. I vissa fall kan det räcka med att ge kunden råd om hans eller hennes ekonomiska situation för att hindra att lånet blir nödlidande.

Bankerna bör också göra tillräckliga avsättningar i ett tidigt skede.

Kommer coronakrisen att leda till mer nödlidande lån?

Coronakrisen har inneburit en aldrig tidigare skådad chock för ekonomin och många företag kämpar för att hålla verksamheten igång. Inte alla av dessa företag kommer att klara sig genom krisen och inte alla hushåll kommer att klara att betala de lån de tagit före eller under pandemin. Det innebär att en ökning av nödlidande lån är oundviklig eftersom inte alla lån kommer att betalas tillbaka fullt ut.

För att minimera denna ökning har ECB vid upprepade tillfällen understrukit att banker endast ska låna ut till kunder som klarar av att betala tillbaka. Vidare har ECB påmint bankerna om att hålla ett vakande öga på riskerna för att tidigt kunna identifiera och tackla nödlidande lån.

Tillsyn. Hur fungerar det? Leder lättnadsåtgärderna till zombieföretag?

Vad kan en bank göra för att reducera sina innehav av nödlidande lån?

Förutom att göra nödvändiga avsättningar bör bankerna aktivt försöka hitta lösningar till nödlidande lån.

En möjlighet är att omförhandla lånevillkoren, t.ex. genom att ge låntagaren längre tid att betala tillbaka lånet. Detta skulle kunna hjälpa en person eller ett företag med tillfälliga problem att överleva ekonomiskt och, i slutänden, att betala tillbaka lånet.

En bank kan också besluta att sälja sina osäkra fordringar till investerare, vilka då vanligtvis begär att få köpa under värdet. Banken kanske gör förlust vid en sådan transaktion men en fullständig avskrivning skulle normalt sett ge en ännu större förlust.

Om inget av dessa försök att hitta en lösning lyckas, t.ex. för att låntagaren är insolvent, kan bankerna inleda ett rättsligt förfarande för att försöka återfå åtminstone en del av pengarna.

I vissa fall kan bankerna även föra över sina nödlidande lån till en s.k. avvecklingsenhet (”bad bank”). Avvecklingsenheter är kapitalförvaltningsbolag, ofta nationellt upprättade i syfte att hantera nödlidande lån. De gör det möjligt för banker att städa ut nödlidande lån ur balansräkningarna och snabbare återställa sin utlåningsförmåga. Avvecklingsenheten ser därefter till att få tillbaka de utlånade pengarna, sälja av lån till investerare eller vidta andra åtgärder.

Vad kan tillsynsmyndigheten göra?

Tillsynsmyndigheter har ett direkt intresse av att se till att problemet med nödlidande lån åtgärdas i och med att de belastar bankerna och utgör ett hot mot deras soliditet. ECB har gjort detta ämne till ett fokusområde för tillsynsarbetet och bankerna har erhållit mycket omfattande vägledning om nödlidande lån och om ECB:s förväntningar.