Menu

PRESSMEDDELANDE

ECB ber banker att åtgärda kreditrisk och öka effektiviteten

28 januari 2021

  • ÖUP-krav och -vägledning är överlag stabila, som resultat av pragmatiskt tillvägagångssätt
  • Banker visar motståndskraft men sårbarheter syns fortfarande inom vissa områden, framför allt kreditrisk
  • Tillsynsprioriteringar för 2021: kreditriskhantering, kapitalstyrka, affärsmodellers hållbarhet och styrning

Europeiska centralbanken (ECB) offentliggjorde idag resultatet av 2020 års översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) och tillkännagav tillsynsprioriteringarna för 2021.

Årets ÖUP-resultat återspeglar ECB:s beslut om att vidta ett pragmatiskt tillvägagångssätt vid genomförandet av sina främsta årliga arbetsuppgifter mot bakgrund av coronapandemin (covid-19).

ECB:s pragmatiska tillvägagångssätt för ÖUP fokuserades på bankers förmåga att bemöta de utmaningar och risker för kapital och likviditet som uppstått i samband med den pågående pandemin. ECB beslutade att pelare 2-kraven (P2R) och pelare 2-vägledningen (P2G) skulle hållas stabila och att ÖUP-betygen inte skulle uppdateras, såvida ändringar inte kunde motiveras av exceptionella omständigheter för en enskild bank. Tillsynsmässiga betänkligheter åtgärdades främst genom kvalitativa rekommendationer snarare än tillsynsåtgärder.

Bankerna i euroområdet inledde 2020 med betydligt högre kapitalnivåer och bättre motståndskraft mot ekonomisk försämring än vid den förra finanskrisen.

Koordinerade policyåtgärder, inbegripet extraordinära tillsynsåtgärder, gav ett starkt skydd för hushåll, företag och banksektorn genom att avleda procyklikalitet från pandemichocken.

Betryggande kapitalbuffertar fanns tillgängliga från det tredje kvartalet 2020. Läget förblir osäkert på kort och medellång sikt. ÖUP-data indikerar för närvarande ett fortsatt behov av vaksamhet. Ytterligare tillsynsutmaningar syns inom flera kritiska områden, främst pga. risken att antalet nödlidande lån plötsligt skulle öka.

Inom ramen för ECB:s pragmatiska tillvägagångssätt var ÖUP-kapitalkrav och -vägledning (exkl. systemviktiga buffertar och kontracykliska kapitalbuffertar) för 2020 i linje med 2019 års cykel, på runt 14 procent i genomsnitt.

P2R var fortsatt stabila med ett genomsnitt på 2,1 procent för ÖUP 2020, förutom i ett par fall, t.ex. när banker gavs ett P2R för första gången under 2020 års ÖUP-cykel efter att ha blivit föremål för direkt tillsyn av ECB.

Samtidigt sjönk P2R-komponenten för kärnprimärkapitalet (P2R CET1) till 1,2 procent från 2,1 procent pga. ECB:s tidigareläggning av reglerna från det reviderade kapitalkravsdirektivet (CRD V). Som resultat därav sjönk CET1-komponenten för ÖUP-kapitalkrav och -vägledning (exkl. systemviktiga buffertar och kontracykliska kapitalbuffertar) till 9,6 procent.

Även P2G förblev stabil på cirka 1,4 procent mot bakgrund av att de EU-omfattande stresstesterna som genomförs av Europeiska bankmyndigheten (EBA) flyttades fram till 2021.

De viktigaste punkterna som identifierades under ÖUP 2020 rörde kreditrisk, kapitaltäckning, affärsmodellers hållbarhet och intern styrning. Dessa punkter åtgärdades genom kvalitativa rekommendationer. Eftersom ECB har senarelagt tidsfristerna för tidigare kvalitativa ÖUP-åtgärder förblir ett stort antal av punkterna från tidigare ÖUP-cykler utan åtgärd, i synnerhet de som rör intern styrning.

Vad gäller kreditrisk låg tillsynsfokus på adekvata åtgärder och klassificering av risker i bankers balansräkningar samt på bankers beredskap att i rimlig tid hantera låntagare med betalningssvårigheter. På grund av försämrade ekonomiska förhållanden under pandemin avtog den pågående minskningen i antalet nödlidande lån. Det finns dock ej klarlagda nivåer av osäkerhet i låneböckerna. Utfasningen av flera stödåtgärder under 2021 kan öka risken för tröskeleffekter. För att uppmuntra till ett ansvarsfullt tillvägagångssätt har de tillsynsansvariga utfärdat betydligt fler rekommendationer till bankerna.

Vad gäller intern styrning hanterades och kontrollerades de risker som uppstod till följd av covid-19-pandemin på ett adekvat sätt av de flesta bankerna. Vissa banker var dock långsamma i att åtgärda pandemirelaterade utmaningar inom styrning. De tillsynsansvariga fann dock ibland en avsaknad av adekvat engagemang hos ledningsorgan, med otillräcklig uppföljning och övervakning av verksamhetsfunktioner, framför allt avseende tillfredställande rapportering. Frågor fanns också avseende kreditriskhantering inom interna kontrollfunktioner och ihållande strukturella svagheter inom området för aggregering av riskdata och rapportering.

I fråga om affärsmodell framförde de tillsynsansvariga sin oro avseende hållbarheten i vissa bankers affärsmodeller. Detta hanterades med kvalitativa rekommendationer om att förbättra lönsamheten. Lönsamheten sjönk under 2020, främst beroende på högre nedskrivningsflöden, lägre räntenetto och sjunkande avgifter och provisioner. Sjunkande marginaler intensifierade trycket på banker att anpassa sin kostnadsbas. Detta ledde till en rad kostnadsnedskärningar under loppet av 2020, exempelvis konsolidering av filialer, innovationsprojekt samt distansarbete. Händelser på senare tid har drivit trenden mot digitalisering av interna processer, men en av fyra banker ligger fortfarande efter med resultat av sådana initiativ. Banker har även svarat på de utmaningar som stora strategiöversyner, restruktureringar och inhemsk konsolidering innebär. De tillsynsansvariga har uppmuntrat banker att ta itu med dessa strategiöversyner och förbättra effektiviteten. Man följer också noga hur bankerna implementerar sina strategiåtgärder.

Vad gäller kapitaltäckning har de tillsynsansvariga uttryckt farhågor för tillförlitligheten i bankernas ramverk för kapitalplanering, t.ex. förmågan att, som del av den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKU), ta fram tillförlitliga kapitalprognoser som täcker en tidshorisont på tre år. Banker med lågt kapitalutrymme, dvs. med liten marginal mellan kapitalkvot och minimikapitalkrav, erhöll rekommendationer om att förstärka sin kapitalplanering. Som del av ECB:s lättnadsåtgärder kan banker få använda kapitalbuffertar, inbegripet P2G-vägledning fram till åtminstone slutet av 2022. Nio banker utnyttjar dessa åtgärder. Deras CET1-nivåer baseras på tredje kvartalet 2020 och ligger under CET1-kraven och -vägledningen före covid-19-åtgärderna.

Baserat på ÖUP-analysen och med beaktande av den situation som pandemin har utlöst beslutade ECB:s banktillsyn att koncentrera sitt arbete på fyra huvudområden vilka i väsentlig grad har påverkats av den aktuella krissituationen. Följande tillsynsprioriteringar gjordes för 2021: kreditriskhantering, kapitalstyrka, affärsmodellers hållbarhet och styrning.

Beträffande kreditrisk kommer de tillsynsansvariga att undersöka om bankerna har adekvata verktyg för mätning och hantering av dessa risker så att de kan identifiera dem i tid, effektivt övervaka dem och begränsa procyklikalitet.

Vad gäller kapitalstyrka kommer de av EBA genomförda EU-omfattande stresstesten att ligga i förgrunden och utgöra en viktig del i bedömningen av bankers kapitalresiliens, utöver den fortsatta översynen av bankers kapitalplanering.

Avseende affärsmodellers hållbarhet kommer bankernas strategiplaner och underliggande insatser för att övervinna befintliga strukturella brister fortsätta att prövas.

När det gäller intern styrning kommer de tillsynsansvariga även framöver att fokusera på om bankerna har lämpliga ramverk för kris- och riskhantering, aggregering av riskdata, IT- och cyberrisker samt bekämpning av penningtvätt.

Ordförande för ECB:s tillsynsnämnd Andrea Enria ger sina synpunkter på resultaten från ÖUP 2020 vid en presskonferens kl. 09.00 centraleuropeisk tid torsdagen den 28 januari 2021. Se presskonferensen live på ECB:s webbplats för banktillsyn.

Frågor från media kan riktas till Andrea Zizola, tfn +49 69 1344 6551

Kontakt för media