Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Vanliga frågor om 2025 års stresstest

Vad handlar 2025 års EU-omfattande stresstest om? Vad är syftet?

I det EU-omfattande stresstestet analyseras utifrån uppgifter från årsslutet 2024 hur en banks kapitalposition skulle utvecklas, både i ett grundscenario och i ett negativt scenario, under en treårsperiod fram till slutet av 2027. Genom stresstestet får tillsynsmyndigheter, banker och andra marknadsaktörer en gemensam analysram för att jämföra och bedöma hur motståndskraftiga bankerna i EU är mot landspecifika ekonomiska chocker.

ECB kommer att använda stresstestresultaten för att bedöma kapitalbehoven inom pelare 2 för enskilda banker inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). De kvalitativa resultaten kommer att ingå i riskstyrningsdelen av ÖUP och därmed potentiellt påverka fastställandet av pelare 2-krav (P2R). De kvantitativa resultaten kommer att användas som ett viktigt underlag för att fastställa pelare 2-vägledningen (P2G) och, för bruttosoliditetsgraden i P2G.

Testet är utformat för att stärka marknadsdisciplinen genom att offentliggöra enhetlig och detaljerad information på enskild banknivå för att visa hur vanliga chocker påverkar bankers balansräkningar. Tillsynsstresstester ersätter inte bankers interna stresstester, vilka banker baserar på scenarier som är skräddarsydda för deras specifika riskprofiler och sårbarheter.

Syftet med stresstestet är att bedöma bankers motståndskraft mot negativ marknadsutveckling med hjälp av en konsekvent stresstestmetod, bidra till den övergripande ÖUP-processen för att säkerställa institutens kapital- och likviditetstäckning, främja bankers egna stresstest och riskhanteringsförmåga samt öka transparensen genom utökad rapportering.

Hur görs urvalet av banker i euroområdet i det EU-omfattande stresstestet och ECB:s parallella stresstest?

De banker i euroområdet som deltar i det EU-omfattande stresstestet, som samordnas av Europeiska bankmyndigheten (EBA), väljs ut för att täcka ungefär 75 procent av banktillgångarna i euroområdet. För att ingå måste banker ha tillgångar som uppgår till minst 30 miljarder euro. Banker med specifika affärsmodeller kan dock uteslutas om den EU-omfattande stresstestmetoden inte anses vara lämplig för att bedöma deras motståndskraft och kapitaltäckning. För 2025 ingår 51 banker i euroområdet som står under ECB:s direkta tillsyn i EBA:s urval.

För banker under direkt tillsyn, vilka är mindre och således inte ingår i EBA:s urval, utför ECB parallellt sitt eget stresstest. Under 2025 är antalet banker i detta parallella stresstest 45.

Vissa banker under direkt tillsyn deltar inte i något av stresstesten. Detta sker t.ex. om de är dotterbolag eller filialer till banker utanför den gemensamma tillsynsmekanismen som deltar i den EU-omfattande undersökningen. Andra skäl att inte delta kan vara att en bank för närvarande håller på att omstruktureras eller deltar i en fusion eller ett förvärv.

När kommer ECB att publicera resultaten och vilken information kommer att göras tillgänglig?

Resultaten av stresstesterna kommer att offentliggöras i början av augusti 2025.

EBA kommer att offentliggöra detaljerade resultat för de enskilda banker som deltar i det EU-omfattande testet.

För de banker som deltar i ECB:s parallella stresstest kommer ECB att publicera aggregerade resultat och utvald bankspecifik information. Eftersom dessa banker är mindre än de som deltar i det EU-omfattande testet kommer den mängd information som offentliggörs för detta urval att stå i proportion till bankernas storlek.

Vad kommer ECB att göra med de banker som har ett (allvarligt) underskott i stresstestets negativa scenario?

Precis som under tidigare år går inte 2025 års stresstest ut på att godkänna eller underkänna. Testet utgör i stället ett viktigt underlag för ÖUP för varje bank. I praktiken innebär detta att stresstestresultaten (särskilt kapitaldräneringen) kommer att användas som utgångspunkt för att fastställa P2G (i enlighet med vad som föreskrivs i EBA:s riktlinjer för ÖUP och stresstester för tillsynsändamål).

I linje med detta tillvägagångssätt bör banker som förbrukat en (betydande) del av sitt kapital i det negativa scenariot generellt sett förvänta sig att de får högre P2G än banker med bättre resultat.

I fall där betydande kapitaldränering signalerar speciella risker i vissa verksamhetsområden kommer de gemensamma tillsynsgrupperna att använda denna information för att följa upp med riktade tillsynsinitiativ och, där så är lämpligt, åtgärder för att säkerställa lämplig hantering av dessa risker.

På vilket sätt integreras stresstestresultaten i ÖUP?

Stresstestresultaten ingår, både kvalitativt och kvantitativt, i ÖUP.

  1. Kvalitativt utfall
  • Stresstestet ger insikter om en banks risker, sårbarheter och riskhanteringskapacitet. De gemensamma tillsynsgrupperna beaktar diverse aspekter när de bedömer en banks interna styrning och riskhantering inom ramen för ÖUP, och detta påverkar så småningom hur P2R beräknas. Dessa aspekter omfattar t.ex. datakvalitet, uppgifternas aktualitet och korrekthet samt kvaliteten på den information som erhålls. På samma sätt används kvantitativa mätvärden som genereras direkt från IT-baserade data för att ge de gemensamma tillsynsgrupperna mätbara kriterier för att bedöma bankernas resultat vad gäller datakvalitet med hjälp av ett poängsystem med fyra nivåer. Här mäts både hur väl bankerna uppfyller datakraven och hur de reagerar under stresstestet. De gemensamma tillsynsgrupperna gör dessutom en kvalitativ bedömning av hur väl bankerna har klarat stresstestets kvalitetssäkringscykler.
  1. Kvantitativt utfall
  • Metoden för att fastställa P2G omfattar två steg. I steg 1 placeras banken i ett spann baserat på sin maximala kapitaldränering av primärkapitalet (CET1) till följd av tillsynsstresstestet. Dessa spann har baserats utifrån aktuell tillsynserfarenhet, SSM:s ramverk för risktolerans samt hur allvarligt stresstestet är. I steg 2 gör de gemensamma tillsynsgrupperna en expertbedömning för att justera P2G utifrån varje banks idiosynkratiska profil. Tillsynsgrupperna kan göra en justering inom respektive spann samt, undantagsvis, även utanför spannet.
  • I ÖUP 2025 kommer ECB också att tillämpa metoden att fastställa P2G för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet. Denna vägledning avser att säkerställa att en banks kapitalbas kan absorbera potentiella förluster till följd av stresscenarier. För att fastställa bruttosoliditetsgraden P2G kommer ECB att använda prognoserna för bruttosoliditetsgrad i stresstestets negativa scenario som utgångspunkt och följa samma två-stegsprocess för P2G som beskrivs ovan.

Vad kommer ECB att göra med banker som inte lämnar in tillräckligt försiktiga prognoser?

Tidigare har ECB observerat att vissa banker har gjort framtidsbedömningar som är alltför optimistiska, vilket innebär att de inte fullt ut återspeglar effekten av stresstestscenariot och stresstestmetoden med tanke på dessa bankers specifika riskprofiler. För att motverka detta kommer ECB att införa en rad åtgärder som tar bort incitament till prognoser som inte är tillräckligt försiktiga. Åtgärderna kommer att vara ömsesidigt förstärkande och utgöra en eskaleringsmetod, där strängare åtgärder införs först när tidigare åtgärder har visat sig vara otillräckliga.

Som en del av dessa åtgärder kommer banker som har denna typ av beteende att genomgå ytterligare granskning under hela kvalitetssäkringsfasen, eventuellt även på plats. Baserat på de lärdomar som samlats in under sådana besök och det övergripande resultatet av kvalitetssäkringen kan vissa banker bli föremål för inspektioner på plats när stresstestet har avslutats för att identifiera strukturella svagheter i sina stresstester och för att främja förbättringar i sin stresstestkapacitet. Som en sista utväg kan banker som upprepade gånger underlåter att åtgärda problem i stresstestramverket så småningom möta andra åtgärder som en del av ett upptrappningsförfarande i efterföljande övningar.

Varför kommer ECB att genomföra en scenarioanalys av motpartskreditrisk utöver de EU-omfattande och ECB:s stresstester?

Analysen av motpartskreditrisken ingår inte i det EU-omfattande stresstestet utan kommer i stort sett att genomföras parallellt med det. Den är en djupdykning i bankernas motpartsriskexponeringar mot finansiella intermediärer som inte är banker och syftar till att följa upp vissa brister i stresstestrutiner som ECB identifierat i riktade granskningar av motpartskreditrisker.

Testet kommer att stärka vår förståelse av hur banker under tillsyn modellerar motpartskreditrisk under varierande stressförhållanden och vilka sårbarheter de har från kopplingar till finansiella institut som inte är banker.

Att åtgärda brister i kreditrisk och ramverk för hantering av motpartskreditrisker ingår i SSM:s tillsynsprioriteringar för 2024–2026 och 2025-2027.

Även om EBA:s metod omfattar vissa aspekter av motpartsriskexponeringar kommer ECB:s analys att ha vissa andra centrala inslag, bland annat ett fokus på de största finansiella motparterna som inte är banker, införandet av analys med flera scenarier och ett fokus på likviditet som komplement till fokuseringen på solvens.

Hur görs urvalet av banker i euroområdet som kommer att delta i den ytterligare analysen av motpartskreditrisker?

De banker som har valts ut för att delta i den ytterligare analysen av motpartskreditrisker är:

  • globala systemviktiga banker (GSIB),
  • banker med betydande exponeringar mot motparter från finansiella institut som inte är banker
  • banker med betydande kapitaldränering av primärkapitalet (CET1) p.g.a. motpartskreditrisker i 2023 års EU-omfattande stresstest
  • särskilda tillägg som bygger på de gemensamma tillsynsgruppernas tillsynsexpertis.

Namnen på de banker som deltar i analysen av motpartskreditrisker kommer inte att offentliggöras.

Visselblåsning