ECB låter i stort sett kapitalkraven ligga kvar på samma nivå under 2026 med anledning av fortsatta globala utmaningar

18 november 2025

• Aggregerade resultat från översyns- och utvärderingsprocessen för banker under ECB:s tillsyn visar stabila kapital- och likviditetspositioner och stark lönsamhet
• Samlat kärnprimärkapitalkrav och vägledning samt pelare 2-krav för 2026 förblev i stort sett stabila på 11,2 procent respektive 1,2 procent
• Icke-bindande pelare 2-vägledning för 2026 minskade från 1,3 % till 1,1 %
• Kvalitativa åtgärder är främst inriktade på kreditrisk, styrning och kapitaltäckning, med intensifierad tillsynsuppföljning av sanering från bankernas sida
• Tillsynsprioriteringarna för 2026–2028 fokuserar på bankernas motståndskraft mot geopolitiska risker och makrofinansiella osäkerheter, liksom på deras operativa motståndskraft och IT-kapacitet

Europeiska centralbanken (ECB) offentliggjorde i dag resultaten av sin översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) för 2025 och sina tillsynsprioriteringar för åren 2026–2028. Bedömningen omfattar 105 banker som står under direkt tillsyn av ECB. Här görs en översyn av deras kapital, likviditet, lönsamhet, styrning och riskhantering.

Överlag upprätthöll bankerna stabila kapital- och likviditetspositioner och en stark lönsamhet under andra kvartalet 2025. Det viktade genomsnittet av kärnprimärkapital, den högsta kvaliteten på en banks kapital, uppgick till 16,1 % av bankernas riskvägda tillgångar. Bruttosoliditetsgraden var 5,9 %, och den totala kapitalrelationen var 20,2 %.

På samma sätt låg likviditetsbuffertarna kvar långt över minimikravet på 100 %, och den aggregerade likviditetstäckningskvoten (LCR) låg på 158 % andra kvartalet 2025. Bankerna hade fortsatt god tillgång till både inlåning från allmänheten och från marknaden, och den genomsnittlig stabila nettofinansieringskvoten (NSFR) låg på i stort sett oförändrad nivå på 127 procent.

Lönsamheten var fortsatt stark och understöddes av räntenetto och nettoavgifter och provisioner. Den samlade årsberäknade avkastningen på eget kapital var 9,5 procent under det fjärde kvartalet 2024 och förbättrades ytterligare till 10,1 procent under andra kvartalet 2025.

Tillgångskvaliteten i sektorn var fortsatt stabil och andelen nödlidande lån (NPL) låg på 1,9 % andra kvartalet 2025. Andelen nödlidande lån för kommersiella fastigheter och till små och medelstora företag ligger fortfarande över genomsnittet (4,6 % respektive 4,9 %), medan vissa länder med historiskt låg andel nödlidande lån nu har en måttlig ökning av stocken av nödlidande lån.

Steg-2 lån och förskott, dvs. lån för vilka kreditrisken har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället, ökade marginellt från 9,5 procent andra kvartalet 2024 till 9,6 procent andra kvartalet 2025.

Den för närvarande goda motståndskraften inom euroområdets banksektor beror på flera faktorer. Det handlar bland annat om effektiv reglering, sund tillsyn och förbättringar i bankernas riskhantering, men även extraordinära finans- och penningpolitiska åtgärder mot den senaste tidens makroekonomiska chocker.

Kvalitativa och kvantitativa tillsynsåtgärder

Tillsynsåtgärderna i denna ÖUP-cykel följde de prioriteringar som tillsynsnämnden hade fastställt för 2025–2027 och var främst inriktade på bankernas motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella hot och allvarliga geopolitiska chocker samt bankernas åtgärder för att komma tillrätta med brister som tillsynsmyndigheterna hade upptäckt, t.ex. vad gäller styrning, riskhantering och utmaningar i den digitala omställningen.

Jämfört med föregående år utfärdade ECB ungefär 30 procent färre nya kvalitativa åtgärder. Denna minskning är i linje med ECB:s förbättrade riskfokuserade tillsyn och en förbättrad uppföljning från bankernas sida. De kvalitativa åtgärder som har utfärdats gäller kreditrisk (40 %), intern styrning (17 %), kapitaltäckning (11 %) och operativ risk (10 %). Detta inbegriper övervakning av kreditrisker och förvaltning av specifika portföljer, ledningsorganens sammansättning, förbättrade ramverk för stresstester i den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKU) eller åtgärdande av insatser kopplade till driftskontinuitet på IT-området.

Vad gäller ÖUP-betygen förbättrades det totala betyget något till 2,5 från 2,6 förra året. Denna förbättring var inte enhetlig, eftersom betygen är mer koncentrerade till mitten av fördelningen. Banker som tidigare fått betyget 3 hade fått bättre betyg, och de som tidigare fått betyget 2 eller bättre har försämrats något. Totalt sett är en fjärdedel av bankerna fortfarande i de svagaste kategorierna (betyg 3–4).

När det gäller kvantitativa krav var de samlade kraven och vägledningen för kärnprimärkapital i stort sett stabila på 11,2 procent. I denna siffra ingår pelare 1- och pelare 2-krav, kombinerade buffertkrav och pelare 2-vägledning.

Pelare 2-kraven på kärnprimärkapital som bankerna måste uppfylla under 2026 förblir i stort sett desamma på 1,2 procent av de riskvägda tillgångarna.

Det kombinerade buffertkravet, dvs. summan av kapitalkonserveringsbufferten, systembuffertarna och den kontracykliska kapitalbufferten, ökade något på grund av den högre kontracykliska kapitalbuffert som gällde i vissa länder som resultat av nationella åtgärder.

Den icke-bindande pelare 2-vägledningen, som bygger på det EU-omfattande stresstestet 2025 och som ska gälla för 2026, minskar från 1,3 % till 1,1 % (kärnprimärkapital). Detta återspeglar resultaten av årets stresstest som uppvisade högre förluster, bättre förmåga att absorbera dessa förluster till följd av högre vinster, och därmed en lägre kapitaldränering, jämfört med det förra stresstestet 2023.

ECB övervakar särskilt bankernas nödlidande exponeringar och lånefinansierade transaktioner. När en situation bedöms vara otillräcklig eller framstegen med att åtgärda brister är otillräckliga tillämpas ett tillägg till pelare 2-kraven. Med ÖUP-besluten 2025 minskade antalet banker som omfattades av sådana tillägg eftersom vissa banker hade åtgärdat tidigare upptäckta brister.

I ÖUP 2025 fick tio banker ett tillägg för nödlidande exponeringar som det inte fanns tillräckliga avsättningar för, vilket är en minskning från 18 i den förra ÖUP-cykeln. För sex banker inkluderade pelare 2-kraven ett tillägg för hävstångsfinansiering, vilket var en minskning från nio förra året.

ECB anser att 14 banker har haft en förhöjd risk för alltför låg bruttosoliditet och tillämpade därför ett pelare 2-krav på bruttosoliditetsgrad för 14 banker, jämfört med 13 banker i den förra översynen. Detta krav är rättsligt bindande och tillkommer utöver den minsta bruttosoliditetsgrad på 3 procent som är obligatorisk för alla banker.

ECB tillämpade dessutom icke-bindande pelare 2-vägledning för bruttosoliditetsgrad på fem banker och krävde kvantitativa likviditetsåtgärder från fyra banker.

Tillsynsprioriteringar 2026–2028

De europeiska bankerna fortsätter att bedriva sin verksamhet i ett läge som kännetecknas av ökade geopolitiska risker och förändrade konkurrensmönster som beror på digitalisering och ökat tillhandahållande av finansiella tjänster via icke-banker. Detta kräver framåtblickande riskbedömningar och tillräcklig motståndskraft.

Detta återspeglas i den strategi som ECB:s banktillsyn följer på medellång sikt för åren 2026–2028, som i stort sett ligger i linje med nuvarande prioriteringar.

Enligt den första prioriteringen ska bankerna förbli motståndskraftiga mot geopolitiska risker och makrofinansiella osäkerheter. Detta inbegriper att säkerställa att bankerna upprätthåller sunda kreditstandarder, adekvat kapitalisering genom ett konsekvent genomförande av kapitalkravsförordningen (CRR3) samt att de hanterar klimat- och naturrelaterade risker med försiktighet.

Den andra prioriteringen är att säkerställa stark operativ motståndskraft och IKT-kapacitet. Det handlar om behovet av att ha motståndskraftiga ramverk för hantering av operativa risker och åtgärda brister i riskrapporteringen och sammanställningen av data så att man får tillförlitliga informationssystem.

Reform av tillsyn och metoder

ECB:s banktillsyn har reagerat på de förändrade externa förutsättningarna med en omfattande reform för att öka sin effektivitet, ändamålsenlighet och riskfokus. Dessa mål tillämpas på all tillsynsverksamhet, med ÖUP i centrum. I linje med detta överlämnades de slutliga ÖUP-besluten eller ÖUP-breven till bankerna i slutet av oktober 2025, mer än en månad tidigare än under tidigare cykler. Dessa beslut är nu kortare och fokuserar på kvantitativa och kvalitativa krav, de viktigaste resultaten av ÖUP och de viktigaste tillsynsfrågorna.

År 2026 kommer en mer transparent och förenklad metod för beräkning av pelare 2-kraven att börja användas. Mer information om de viktigaste inslagen i denna nya metod för pelare 2-kraven finns på ECB:s webbplats för banktillsyn.

Slutligen offentliggjorde ECB i dag en reviderad och mer omfattande metod för att bedöma bankernas IKU. I denna metod utvärderas bland annat bankernas interna processer för att säkerställa att de har tillräckligt med kapital för att täcka väsentliga risker och upprätthålla tillfredsställande riskhanteringspraxis.

Frågor från media kan ställas till François Peyratout, tfn: +49 172 8632 119.

Anmärkningar

• I ÖUP bedöms fyra huvudkomponenter: affärsmodellernas bärkraftighet och hållbarhet, ändamålsenligheten i den interna styrningen och riskhanteringen, risker för kapital samt risker för likviditet och finansiering. Varje komponent betygssätts från 1 till 4 (där 1 är bäst och 4 sämst). Dessa betyg kombineras sedan till ett sammanlagt betyg (som även det går från 1 till 4).
• ÖUP:s bedömningscykel 2025 baseras generellt på uppgifter från årsslutet 2024. Besluten från ÖUP-bedömningen 2025 gäller under 2026. Av de 113 institut som stod under tillsyn i september 2025 ingick 105 banker i ÖUP-bedömningen och kommer att få antingen ett ÖUP-beslut eller ett operativt ÖUP-brev. Åtta banker kommer inte att få något nytt ÖUP-beslut eller något nytt operativt brev i år på grund av pågående sammanslagningar och förvärv eller institutets karakteristika eller särskilda omständigheter. Se här för mer information.
• Det kapital som bankerna förväntas upprätthålla som resultat av ÖUP består av två delar. Den första är pelare 2-krav, som täcker risker som underskattas eller inte täcks av pelare 1. Den andra är pelare 2-vägledning som indikerar den adekvata nivå av kapital som en bank ska upprätthålla för att kapitalet ska räcka som buffert för att klara av stressituationer (som särskilt bedömts på grundval utifrån det negativa scenariot i tillsynsmyndigheternas stresstester). Pelare 2-kraven är bindande och om de inte uppfylls kan det få direkta rättsliga konsekvenser för bankerna. Pelare 2-vägledningen är inte bindande.
• Med samlat kapitalkrav och vägledning avses pelare krav + pelare 2-krav + kombinerat buffertkrav + pelare 2-vägledning. Se tillsynsmetoderna för mer information om kapitalstrukturens sammansättning. Samtliga siffror avser procent av riskvägda tillgångar.
• De kombinerade buffertkraven består av kapitalkonserveringsbufferten, den kontracykliska kapitalbufferten och systembuffertar (där systembuffertar innefattar buffertar för globala systemviktiga institut, andra systemviktiga institut samt systemrisk) som är rättsligt bindande antingen för att de är fastställda i EU:s kapitalkravsdirektiv eller av nationella myndigheter.
• Likviditetstäckningskvoten är ett lagstadgat krav som ingår i Basel III-regelverket, enligt vilket banker ska ha tillräckligt med högkvalitativa likvida tillgångar för att täcka beräknade kassautflöden under ett stresscenario på 30 dagar.
• NSFR är en indikator som mäter stabiliteten i en banks finansiering genom att jämföra tillgänglig stabil finansiering med den obligatoriska stabila finansiering som behövs för att täcka behoven under en ettårsperiod.