Stresstest visar att euroområdets banksystem har motståndskraft i svårt makroekonomiskt scenario

30 juli 2021

• I ett treårigt negativt scenario är den genomsnittliga slutliga kärnprimärkapitalrelationen (CET1) för 89 banker under ECB-tillsyn 9,9 procent, 5,2 procentenheter lägre än utgångspunkten på 15,1 procent.
• Totalt ingick 38 banker i EBA:s urval. Till detta kommer ytterligare 51 medelstora banker som står under ECB:s tillsyn.
• Huvudsakliga faktorer för kapitalförbrukning är kreditrisk, marknadsrisk och intäktsgenererande kapacitet.
• För första gången publicerar ECB enskild information om banker som inte ingår i EBA:s stresstest.

Europeiska centralbanken (ECB) publicerade idag resultaten av 2021 års stresstest, som visar att banksystemet i euroområdet är motståndskraftigt vid en negativ ekonomisk utveckling. Kärnprimärkapitalrelationen (CET1) för de 89 banker som ingår i stresstestet skulle minska med i genomsnitt 5,2 procentenheter, från 15,1 procent till 9,9 procent, om de utsattes för en stressperiod på tre år med svåra makroekonomiska förhållanden. CET1-relationen är ett viktigt mått på en banks finansiella sundhet.

De 89 banker som behandlas i rapporten står alla under tillsyn av ECB. De omfattar 38 banker i euroområdet som är del av det EU-omfattande stresstestet under ledning av Europeiska bankmyndigheten (EBA) samt ytterligare 51 medelstora banker i euroområdet. Tillsammans står de för något mer än 75 procent av de totala banktillgångarna i euroområdet.

Tidigare idag publicerade EBA resultaten för de enskilda banker som deltog i det EU-omfattande stresstestet. Här ingår även detaljerade data för de 38 banker i euroområdet som ingick i urvalet. För första gången publicerade ECB idag också utvald information om de 51 medelstora banker som inte ingick i EBA:s urval.

Stresstestet handlar inte om att godkänna eller underkänna bankerna och fastställer ingen tröskel för när en bank ska anses ha lyckats eller misslyckats. Istället kommer stresstestresultaten att tas upp inom ramen för den löpande tillsynsdialogen.

Bankerna var bättre rustade när stresstestet inleddes än för tre år sedan, men kapitalförbrukningen på systemnivå var högre. Detta berodde på att scenariot var allvarligare än det scenario som användes i 2018 års stresstest.

Den genomsnittliga totala kapitalförbrukningen på 5,2 procentenheter kan delas upp enligt följande: För de 38 banker som testades av EBA minskade den genomsnittliga CET1-relationen med 5 procentenheter från 14,7 procent till 9,7 procent. De 51 medelstora banker som testades enbart av ECB minskade sin genomsnittliga kapitalförbrukning med 6,8 procentenheter till 11,3 procent, från en utgångspunkt på 18,1 procent.

Huvudskälet till att kapitalförbrukningen skilde sig åt i det negativa scenariot är att de medelstora bankerna påverkas mer av lägre nettoränteintäkter, nettoavgiftsintäkter och handelsintäkter under treårsperioden.

Resultaten visar också att den första huvudfaktorn för kapitalförbrukning var kreditrisk eftersom den ekonomiska chocken i det negativa scenariot ledde till låneförluster. Trots den övergripande motståndskraften i banksystemet har nya utmaningar uppstått till följd av coronaviruset (covid-19), och banker behöver se till att de mäter och hanterar kreditrisk på rätt sätt.

För ett antal banker var marknadsrisk den andra huvudfaktorn för kapitalförbrukning. Många finansiella produkter behövde helt omvärderas, vilket gjorde detta till den största enskilda faktorn för marknadsrisk. Detta påverkade särskilt de största bankerna i och med att de är mer exponerade mot eget kapital och kreditspreadchocker.

Den tredje huvudfaktorn var den begränsade förmågan att generera intäkter i ett negativt ekonomiskt läge i och med att bankerna i ett negativt scenario fick kraftigt minskande nettoränteintäkter, nettoavgiftsintäkter och handelsintäkter.

Kreditrisk, marknadsrisk och intäktsgenererande kapacitet är de tre huvudfrågor som ECB:s tillsyn fokuserar på i det dagliga tillsynsarbetet.

Införlivande i ÖUP

Vid sin bedömning av bankernas styrning och riskhantering beaktar de som arbetar med tillsynen, som del av den årliga översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP), vissa kvalitativa resultat från stresstestet, såsom datauppgifternas aktualitet och korrekthet, samt informationens kvalitet.

Vidare utgör den kvantitativa effekten av det negativa stresstestscenariot ett viktigt tillsynsunderlag när pelare 2-vägledningen (P2G) ska fastställas. P2G är en tillsynsrekommendation som talar om för bankerna hur mycket kapital de förväntas hålla för att klara stressade situationer.

I linje med EBA:s senaste inriktning kommer ECB:s banktillsyn att tillämpa en ny metod för att fastställa P2G. Det innebär ett ramverk bestående av en tvåstegsmetod med olika spann. I ett första steg kommer i stresstestet varje bank att klassificeras i ett P2G-spann baserat på sin maximala CET1-kapitalförbrukning på ”helt infasad” basis. I det andra steget fastställs i tillsynen ett slutligt P2G inom intervallen för varje spann samt, i undantagsfall, i enlighet med särdragen för respektive bank.

Så även om det P2G som tilldelas varje enskild bank inte kan härledas från dess kapitalförbrukning i stresstestet, bör de uppgifter som ingår i den nya metoden främja en bättre förståelse för hur stresstestresultaten används i ÖUP-förfarandet. Med den nya metoden försvinner dessutom de P2G-golv som tillämpats i de senaste ÖUP-cyklerna. Resultatet blir ett rimligt P2G, även för banker med mycket hög kapitalförbrukning. Ingen bank i den aktuella tillsynscykeln väntas t.ex. få ett P2G högre än 4,5 procent.

Så även om metoden har en enkel utformning säkerställer den likvärdiga förutsättningar och enhetlighet samt leder till att särdrag för varje bank beaktas när den slutliga P2G-nivån fastställs.

För att erbjuda tillfälliga kapital- och verksamhetslättnader under covid-19-pandemin lät ECB banker bedriva verksamhet som understiger P2G och det kombinerade buffertkravet åtminstone till slutet av 2022. Denna tidsram påverkas inte av implementeringen av den nya P2G-metoden. ECB kommer att låta bankerna få tillräckligt med tid på sig för att fylla på sitt kapital om P2G-nivåerna skulle höjas.

Frågor från media kan riktas till Esther Tejedor, tfn. +49 172 5171280

Anmärkningar

• Det slutliga urvalet omfattar 51 medelstora banker istället för 53 som tidigare meddelats när stresstestet inleddes. Skälet till detta är att två av de banker som ursprungligen ingick i urvalet tagits bort p.g.a. en fusion under det första kvartalet 2021.
• Vissa betydande banker som står under ECB:s direkta tillsyn ingick inte i något av stresstesterna. Det kan t.ex. bero på att de är dotterbolag till banker som ECB bedömer som betydande och som redan omfattas av stresstestet på högre konsolideringsnivå. En annan anledning kan vara att en bank redan ingår i ett annat stresstest vid samma tidpunkt (t.ex. som del av en samlad bedömning) eller genomgår en fusion eller omstrukturering.
• För bättre jämförbarhet förutsätter alla här angivna CET1-relationer att bankerna redan är ”helt infasade", dvs. att de helt och hållet uppfyller alla lagstadgade kapitalkrav enligt övergångsbestämmelserna.