Menu

VANLIGA FRÅGOR

Vanliga frågor om 2021 års EU-omfattande stresstest

Frankfurt, 30 juli 2021

Vad handlar 2021 års EU-omfattande stresstest om? Vad är syftet?

I det EU-omfattande stresstestet analyseras hur bankernas kapitalposition utvecklas, både i ett grundscenario och ett negativt scenario, utifrån uppgifter från årsslutet 2020 under en treårsperiod framåt till 2023. Genom stresstesterna får tillsynsmyndigheter, banker och andra marknadsaktörer en gemensam analysram för att på ett konsekvent sätt jämföra och bedöma hur motståndskraftiga bankerna i EU är mot landspecifika ekonomiska chocker. Inom SSM kommer stresstestresultaten för alla betydande institut även att användas för att bedöma enskilda bankers behov av pelare 2-kapital i samband med översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP).

Det kvalitativa utfallet från stresstestet kommer att ingå under riskstyrning i ÖUP och därmed påverka pelare 2-kraven (P2R). De kvantitativa resultaten kommer att användas som viktigt underlag vid fastställandet av pelare 2-vägledning (P2G).

Stresstestet syftar till att stärka marknadsdisciplinen genom att enhetliga och detaljerade uppgifter offentliggörs för enskilda banker. På så sätt åskådliggörs hur balansräkningarna påverkas av allmänna chocker. Observera att tillsynsstresstester inte är avsedda att ersätta bankernas interna stresstester där man utgår från scenarier som har skräddarsytts efter omständigheterna i varje enskilt fall.

Varför offentliggör ECB vissa resultat för SSM-bankerna i år?

Syftet med offentliggörandet är att öka transparensen ytterligare. Samtidigt var det viktigt att upprätthålla proportionalitetsprincipen: banker som deltar i SSM:s stresstest är mindre än de som deltar i det EU-omfattande stresstestet och kan därför kanske inte lägga lika mycket resurser på det hela. Detta har vi beaktat när vi har lagt upp vår strategi för vad vi offentliggör genom att fokusera på nyckelindikatorer och i vissa fall använda intervall. Därmed behövs det inte ytterligare indikatorer. Dessa indikatorer avser bankspecifik information om 1) enskilda resultat på hög nivå, 2) data vid utgångspunkten och 3) sårbarheter i scenariot.

Vad kommer ECB att göra med de banker som har ett (allvarligt) underskott i stresstestets negativa scenario?

Precis som tidigare år gick 2021 års stresstest inte ut på att godkänna eller underkänna. Det är alltså inte fråga om att godkänna eller underkänna. Stresstestet utgör däremot ett viktigt underlag för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) för varje institut. I praktiken innebär detta att om ett institut förbrukar en (betydande) del av sin kapitalkvot i det negativa scenariot används stresstestresultatet som underlag för att fastställa pelare 2-vägledningen (P2G) (i enlighet med EBA:s riktlinjer för ÖUP och tillsynsstresstestning).

I linje med detta tillvägagångssätt bör banker som förbrukat en (betydande) del av sin kapitalkvot i det negativa scenariot förvänta sig en högre P2G jämfört med banker med bättre resultat. Samtidigt finns ingen direkt överensstämmelse mellan stresstestförbrukning och P2G.

I fall där betydande förbrukning av kapitalet signalerar speciella risker i vissa verksamhetsområden kommer de gemensamma tillsynsgrupperna att använda denna information för att följa upp med särskilt inriktade tillsynsinitiativ och, om lämpligt, åtgärder för att säkerställa lämplig hantering av dessa risker.

Varför visar ni inte de exakta CET1-kvoterna för de banker som ligger under 8 procent enligt vad SSM har offentliggjort, och hur ska observatörer tolka dessa data?

Stresstestresultaten är bara ett av flera tillsynsverktyg som ECB använder sig av. De ger en bedömning av bankens motståndskraft i ett hypotetiskt scenario med mycket specifika metodantaganden. Det enda de indikerar är hur en bank skulle klara sig om händelseutvecklingen skulle gå i negativ riktning. Så även om stresstestresultaten indikerar var en bank står, inte minst i förhållande till konkurrenterna, behöver de bedömas utifrån detta strukturella upplägg. För 2021 offentliggör vi resultaten från SSM:s stresstest med större transparens än 2018, då vi enbart offentliggjorde högnivåresultat på aggregerad nivå.

Samtidigt var det också viktigt att upprätthålla proportionalitetsprincipen: banker som deltar i SSM:s stresstest är generellt sett mycket mindre än de större banker som deltar i det EU-omfattande stresstestet och kan därför kanske inte lägga lika mycket resurser på det hela.

Detta har vi beaktat när vi har lagt upp vår strategi för vad vi offentliggör genom att fokusera på några få relevanta indikatorer. På så vis slipper vi den betydligt mer omfattande kvalitetssäkringsprocess som skulle behövas för att säkerställa konsekvens och ytterligare precision för ett betydligt större antal indikatorer.

Detta innebär därför att resultaten i intervallet varierar och även inbegriper banker som skulle behöva vidta åtgärder för att uppfylla minimikapitalkraven. Den samlade bedömningen för respektive bank utförs av våra tillsynsgrupper och stresstestresultaten integreras på lämpligt sätt i ÖUP.

Vilka coronakonsekvenser har ECB noterat? Ser ni några tydliga mönster?

I det negativa scenariot är utgångspunkten en långvarig coronapåverkan med räntor som förblir låga under längre tid. En förnyad bedömning av marknadsaktörernas förväntningar mot bakgrund av vikande bolagsvinster leder till en abrupt och omfattande värderingsjustering för de finansiella tillgångarna. I det negativa scenariot har den systemomfattande förbrukningen av CET1-kvoten minskat med 5,2 procentenheter på fullt genomförd basis, dvs. att bankerna helt och hållet uppfyller alla lagstadgade kapitalkrav enligt övergångsbestämmelserna. De faktorer som i första hand påverkar kapitalförbrukningen i det negativa scenariot är låneförluster, betydande stress i fråga om nettoränteintäkter, handelsintäkter och nettoavgiftsintäkter samt påverkan från eget kapital och kreditspreadchocker på positioner som tas upp till verkligt värde.

Offentliga garantisystem och coronarelaterade moratorier enligt EBA:s riktlinjer behandlas explicit i stresstestmetoden. Lån som omfattas av ett offentligt garantisystem antas kunna ersättas med garantin, oavsett om systemet i fråga finns kvar eller ej. Banker måste däremot räkna med låneförluster och inga fördelar av coronarelaterade moratorier enligt EBA:s riktlinjer.

Det har även konstaterats att de branscher som visade sig vara sårbara 2020 även har högre och mer volatila nedskrivningsnivåer i det negativa scenariot. Några av de som rapporterade de högsta samlade medianvärdena i fråga om nedskrivning var t.ex. grossist- och detaljhandel med samt reparation av motorfordon och motorcyklar, uthyrnings- och leasingverksamhet samt boendetjänster.

Sedan 2018 års stresstest har bankerna visserligen lyckats skära sina kostnader och genomföra riktade strategier för att minska de nödlidande lånen. Men ett betydligt mer allvarligt makroekonomiskt scenario än det som använts i stresstestet överkompenserar för effekten av dessa förbättringar och leder till en högre systemomfattande förbrukning av CET1-kvoten än 2018 (5,2 procentenheter jämfört med 4,0 procentenheter).

På vilket sätt integreras stresstestresultaten i ÖUP?

Resultaten används i ÖUP både kvalitativt och kvantitativt.

  • Kvalitativt utfall: De gemensamma tillsynsgrupperna beaktar olika aspekter när de bedömer en banks interna styrning och riskhantering i ÖUP, vilket i slutänden påverkar de pelare 2-krav som fastställs. Det kan t.ex. handla om datauppgifternas aktualitet och korrekthet samt kvaliteten på den information som erhålls. Kvantitativa mätvärden som genereras direkt från IT-baserade data ska också ge de gemensamma tillsynsgrupperna mätbara kriterier för att bedöma hur bankerna presterar med hjälp av en poängsättning i fyra nivåer. Här mäts både hur väl bankerna uppfyller datakraven och hur de reagerar under stresstestet. De gemensamma tillsynsgrupperna gör dessutom en kvalitativ bedömning av hur väl bankerna har klarat stresstestets kvalitetssäkringscykler.
  • Kvantitativt utfall: Metoden för att fastställa P2G omfattar två steg. I steg 1 placeras banken i ett spann baserat på den maximala CET1-förbrukningen under tillsynsstresstestet. Dessa spann har utformats utifrån aktuell tillsynserfarenhet, SSM:s risktolerans och stresstestets allvarlighetsgrad. I steg 2 gör de gemensamma tillsynsgrupperna en expertbedömning och justerar P2G utifrån varje instituts idiosynkratiska profil. Tillsynsgrupperna kan justera inom respektive spann samt, undantagsvis, även utanför spannet.

Kontakt för media