Syftet med anmälningsprocessen är att förse ECB med enhetlig information om hur kreditinstituten följer artiklarna 295–297 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och på så sätt underlätta ECB:s uppgift att erkänna bilaterala nettningsavtal som riskreducerande.
Nej, avsikten är inte att introducera nya betydande krav i anmälningsprocessen utöver de som beskrivs i artiklarna 295–297 i förordning (EU) nr 575/2013.
Nej, i sådana fall krävs ingen anmälan.
Anmälningsprocessen ersätter nationell anmälningspraxis för erkännande av nettningsavtal som gäller för betydande kreditinstitut, men påverkar inte de anmälningskrav som grundar sig på nationell lag.
Kreditinstitut behöver inte meddela ECB om nettningsavtal av en typ som redan godtas som riskreducerande före den första ansökningsdagen i anmälningsprocessen.
Ingen ny anmälan krävs när det gäller nya nettningsavtal som är av samma typ som redan behandlas som riskreducerande med den specifika typen av motpart i den specifika jurisdiktionen.
Anmälningsprocessen gäller för alla nya typer av nettningsavtal som ska användas som riskreducerande på alla konsolideringsnivåer som gäller de betydande kreditinstituten i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013. Det räcker om det betydande kreditinstitutet på högsta konsolideringsnivå, för vilket ECB utövar tillsyn, meddelar ECB om alla aktuella konsolideringsnivåer. För att undvika missförstånd: nettningsavtal som ingåtts av enheter som inte står under ECB:s tillsyn och som inte omfattas av konsolideringen över vilken ECB utövar tillsyn måste inte anmälas.
ECB ska informeras när ett kreditinstitut avser att behandla nya typer av nettningsavtal, och/eller redan erkända typer av nettningsavtal med nya typer av motparter i samma jurisdiktion eller i nya jurisdiktioner (efter ansökningsdagen för anmälningsprocessen), som riskreducerande enligt artiklarna 295–298 i förordning (EU) nr 575/2013. När kraven enligt artiklarna 296 och 297 i förordning (EU) nr 575/2013 uppfylls och anmälan har gjorts, får kreditinstitutet behandla den typen av nettningsavtal eller motpart som riskreducerande.
Kreditinstitut ska skicka följebrevet till ECB för att bekräfta att institutet uppfyller de krav som fastställts i artiklarna 296 och 297 i förordning (EU) nr 575/2013. Detta brev ska inte ses som ett utlåtande där kreditinstitutet bekräftar att de nettningsavtal som anmäls är rättsligt giltiga.
Kreditinstitut kan följa sina egen interna regler för firmateckning. I anmälningsprocessen specificeras ingen viss undertecknare för följebrevet.
Det finns inga krav på hur en anmälan ska skickas. Följebrevet med anmälan kan till exempel skickas via e-post till den gemensamma tillsynsgruppen.
Informationen om motpartstyp behövs eftersom kreditinstitutet måste bekräfta att det juridiska utlåtandet avseende den lagstiftning som motparten omfattas av omfattar den motpartstyp med vilken nettningsavtalet ska erkännas som riskreducerande för första gången.
Det finns ingen föreskriven klassificering för identifiering av ”motpartstyper” i samband med anmälningar. I fotnot 7 i brevmallen ges endast exempel på allmänna typer av motpart som ska anmälas. Om kreditinstitutet har sin egen klassificering kan denna användas vid anmälan. Klassificeringen bör vara tillräckligt detaljerad för att uppfylla syftet som anges i svaret på föregående fråga.
Med ”typ” av nettningsavtal avses en nettningsavtalsmall som används av ett kreditinstitut med en eller flera motparter. Denna mall kan utformas av bank- eller branschorganisationer (såsom Europeiska bankförbundet, International Swaps and Derivatives Association, International Capital Market Association och Futures Industry Association, osv.) eller av kreditinstituten själva.
För att undvika missförstånd: termen ”typ” måste inte specificera om avtalet omfattas av artikel 295a eller 295b i förordning (EU) nr 575/2013. Kreditinstituten måste dock ange om avtalet är ett produktövergripande avtal i enlighet med artikel 295c i förordning (EU) nr 575/2013.
Nej. Nettningsavtal av en typ som redan behandlas som riskreducerande av kreditinstitutet (både sådana som tillämpats innan anmälningsprocessen började tillämpas eller som redan anmälts inom ramen för den nya anmälningsprocessen) för motpartstyper i den specifika jurisdiktionen kan slutas med nya motparter av samma typ och inom samma jurisdiktion utan anmälan.
En förändring i den lagstiftning som reglerar en redan erkänd typ av nettningsavtal skulle få den typen av nettningsavtal att betraktas som en ny typ av nettningsavtal och skulle kräva en anmälan.
Avtalet om clearingmedlemskap tillsammans med de relevanta nettningsbestämmelser som ingår i bestämmelserna och förordningarna om central motpart är en typ av nettningsavtal som bör anmälas om kreditinstitutet avser att behandla dem som riskreducerande enligt artikel 298 i förordning (EU) nr 575/2013.
Information om väsentliga ändringar i de grundläggande bestämmelserna (de avtalsbestämmelser som identifierats som grundläggande – se exempel i fotnot 3 i brevmallen) för redan erkända typer av nettningsavtal behövs för att försäkra att de väsentliga ändringarna i redan erkända typer av nettningsavtal omfattas av de juridiska utlåtandena i enlighet med artikel 296.2 b i förordning (EU) nr 575/2013.
Ändringar i de grundläggande bestämmelserna för en redan erkänd typ av nettningsavtal är väsentliga om kreditinstitutet anser (vilket inte nödvändigtvis måste baseras på externa juridiska utlåtanden) att sådana ändringar skulle påverka slutsatserna i nettningsutlåtanden och skulle kräva att man tar fram ett nytt eller uppdaterat juridiskt utlåtande. Det är kreditinstitutens interna funktioner (t.ex. inom riskhanteringsfunktionen, den rättsliga funktionen och/eller tillsynsfunktion) som avgör huruvida ändringarna är väsentliga enligt deras processer.
För att undvika missförstånd: ändringar i de grundläggande bestämmelserna som enligt kreditinstitutet inte är väsentliga eller rekommenderas i utlåtandet eller täcks av utlåtandet, och därför inte kräver att man tar fram ett nytt eller uppdaterat juridiskt utlåtande enligt artikel 296.2 b i förordning (EU) nr 575/2013, behöver inte anmälas till ECB.
Väsentliga ändringar i de grundläggande bestämmelserna ska anmälas som om nettningsavtalet där dessa ändringar finns är en ny typ av nettningsavtal. Anmälan ska därför innehålla alla relevanta utlåtanden, inbegripet utlåtanden som rör sådana väsentliga ändringar av en specifik typ av ramavtal.