Omlokalisering till euroområdet

ECB har förbundit sig att informera banker och intresserade parter om sina tillsynsförväntningar. Detta är av särskild betydelse för de banker i euroområdet som har verksamhet i Förenade kungariket samt även för de banker som överväger att omlokalisera bankverksamhet till euroområdet.

Förfaranden för bankers omlokalisering till euroområdet i samband med Brexit

Här följer några vanliga frågor om ECB:s tillsynsroll för bankerna i euroområdet. Ämnena omfattar ECB:s förväntningar avseende auktorisationer och banklicenser, intern styrning och riskhantering – inbegripet tillsynsförväntningar på bokningsmodeller – interna modeller i banker samt löpande tillsyn.

Denna sida uppdaterades senast i juli 2019 med uppdaterad information om:
ECB:s tillsynsförväntningar som följer av förlängningen av tidsfristen enligt artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, ECB:s auktorisation till banker i euroområdet att upprätta en filial i ”ett tredjeland” och tillsynsbedömningar av interna modeller för banker i samband med deras omlokalisering till euroområdet eller utökning av verksamheten. Vidare har ett par frågor som inte längre är relevanta tagits bort.

Banktillsynsbefogenheter i euroområdet

Vem bedriver banktillsyn i euroområdet?

I euroområdet bedrivs banktillsynen av ECB och de deltagande ländernas nationella tillsynsmyndigheter – även kallade de nationella behöriga myndigheterna. Detta arbete görs inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM).

Tillsynsroller och tillsynsansvar fördelas mellan ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna för bankerna i euroområdet utifrån betydelsen av de enheter som står under tillsyn.

  • En bank som uppfyller vissa kriterier för betydande institut kommer som regel att stå under direkt tillsyn av ECB.
  • En bank som inte uppfyller dessa kriterier (mindre betydande institut) kommer att stå under direkt tillsyn av den nationella tillsynsmyndigheten i det land där banken är lokaliserad. (I ECB:s tillsynsroll ingår att se till att tillsynen av sådana institut och hela systemet är enhetlig och håller god kvalitet).

ECB är ensamt ansvarig för att bevilja och återkalla licenser för alla kreditinstitut i de länder som deltar i SSM. ECB godkänner också förvärv av kvalificerade innehav och andra gemensamma förfaranden för sådana kreditinstitut inom ramen för SSM-förordningen (se även avsnitt 3 ”Auktorisationer och licenser för bankverksamhet i euroområdet” under Vanliga frågor).

Kriterier för instituts betydelse

Hur samarbetar tillsynsmyndigheterna inom SSM?

SSM omfattar ECB och de nationella behöriga myndigheterna i de deltagande medlemsstaterna. I och med detta system med samordnad banktillsyn i euroområdet kan större nytta dras av den styrka, erfarenhet och expertis som finns inom ECB och de nationella behöriga myndigheterna. ECB ansvarar för att SSM fungerar på ett effektivt och enhetligt sätt, övervakar systemet och respekterar den fördelning av tillsynsansvar som fastställs i SSM-förordningen. I syfte att säkerställa en effektiv tillsyn delas kreditinstitut upp i ”betydande institut” och ”mindre betydande institut”. ECB har direkt tillsynsansvar för betydande banker medan de nationella behöriga myndigheterna ansvarar för tillsynen över mindre betydande banker.

De nationella behöriga myndigheterna och ECB har ett nära samarbete om tillsynen över banker lokaliserade i euroområdet. De nationella behöriga myndigheterna och ECB har samordnat sina processer och förfaranden, bl.a. för att säkerställa att tidsramarna vid auktorisationer efterlevs.

Tillsynsmanual för SSM

Mer information om tillsynspraxis

Hur fastställs betydelse?

En sammanfattning av de relevanta kriterierna kan hittas här: kriterierna för att fastställa betydelse.

Är en samlad bedömning obligatorisk för alla banker som bedömts vara betydande?

Ja. ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna genomför finansiella hälsokontroller av de banker som står under ECB:s direkta tillsyn eller sannolikt kommer att göra det. Dessa samlade bedömningar hjälper till att säkerställa att bankerna har tillräckligt kapital och att de kan motstå eventuella finansiella chocker. Dessa samlade bedömningar inbegriper en översyn av tillgångarnas kvalitet och ett stresstest.

Samlad bedömning

När genomförs samlade bedömningar för banker som blir betydande till följd av att verksamheter/tillgångar överförs till euroområdet?

ECB kommer att besluta om den exakta tidpunkten för att inkludera respektive institut i bedömningen från fall till fall. Syftet är generellt att göra en samlad bedömning så snart det står klart att ett institut kommer att uppfylla kriterierna som betydande institut och att överföringen av verksamheter/tillgångar från Förenade kungariket till euroområdet är tillräckligt långt framskriden för att en bedömning ska vara befogad.

Kommer den samlade bedömningen uteslutande att fokusera på traditionella bankverksamheter? Kommer investmentbolag som ingår i den deltagande banken att granskas inom ramen för bedömningen?

Den samlade bedömningen görs på den högsta nivån av tillsynskonsolidering i deltagande medlemsstater. Om ett investmentbolag är en del av en konsoliderad bankgrupp kommer den enheten att omfattas av bedömningen. Fokus ligger på att bedöma risker som är relaterade både till utlåningsverksamhet och till investeringstjänster.

Vad händer om min bank är del av en större bankgrupp? Skulle ECB i sådant fall utöva direkt tillsyn över alla enheterna i gruppen? Skulle det påverka min banks ställning som betydande?

Ingår banken i en grupp kommer situationen för gruppen som helhet att granskas på högsta nivå av konsoliderad tillsyn inom euroområdet i syfte att fastställa om den är betydande (inte varje enhets enskilda situation för sig). Exempel: Om gruppens tillgångar överskrider 30 miljarder euro på ovannämnda konsoliderade nivå, betraktas alla enheter som står under tillsyn i gruppen som betydande, även om de inte uppfyller tröskelvärdet på 30 miljarder euro i tillgångar på individuell nivå.

Om en bank utgör en del av en betydande grupp under ECB:s direkta tillsyn kommer tillsynen av banken att utövas både på individuell och på konsoliderad nivå. Enligt SSM-förordningen och ramförordningen om SSM (nedan kallade "förordningarna") har ECB särskilda tillsynsbefogenheter för att utöva båda (dessa) lager av tillsyn. Det gäller inte bara för tillsyn av bankerna utan även för t.ex. (blandade) finansiella holdingföretag så länge som dessa är lokaliserade i länder i euroområdet och ska ske i enlighet med specifika regler i förordningarna. Om gruppen omfattar andra finansiella institut, t.ex. investmentbolag, skulle dessa inte övervakas av ECB på individuell nivå utan ingå i tillsynen av gruppen på konsoliderad nivå.


Enligt artikel 2.20 i ramförordningen om SSM betyder ”enhet under tillsyn” endera av följande: a) ett kreditinstitut etablerat i en deltagande medlemsstat, b) ett finansiellt holdingföretag etablerat i en deltagande medlemsstat, c) ett blandat finansiellt holdingföretag etablerat i en deltagande medlemsstat, förutsatt att det uppfyller de villkor som fastställs i punkt 21 b, d) en filial som har etablerats i en deltagande medlemsstat av ett kreditinstitut som är etablerat i en icke-deltagande medlemsstat.

Kommer valet av etableringsland i euroområdet att resultera i mer eller mindre stränga tillsynskrav?

ECB intar en helt neutral hållning till val av lokalisering och säkerställer en enhetlig tillsyn inom hela euroområdet. Det innebär att det inte gör någon skillnad vilket land instituten är lokaliserade i, eftersom samtliga betydande institut står under ECB:s direkta tillsyn, och ECB använder en enhetlig uppsättning standarder för tillsyn. Mindre betydande institut står under direkt tillsyn av den nationella tillsynsmyndigheten i det land där banken är lokaliserad. I ECB:s tillsynsroll ingår att se till att tillsynen av alla institut och hela systemet är enhetlig och håller god kvalitet.

Gäller det som avhandlas i dessa vanliga frågor bara för betydande institut som står under direkt tillsyn av ECB?

Nej. ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna har kommit överens om att använda enhetliga tillvägagångssätt inom hela euroområdet, både för betydande institut och för mindre betydande institut.

Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen

I enlighet med vad som beslutades vid Europeiska rådets möte den 10 april 2019 får Förenade kungariket förbli EU-medlem fram t.o.m. den 31 oktober 2019. Har detta någon effekt på vad ECB:s banktillsyn förväntar sig av bankerna? Har bankerna nu mer tid på sig för att förbereda sina Brexitplaner?

ECB:s förväntningar på att banker vidtar lämpliga förberedelser i god tid inför Brexit har inte ändrats.

I och med EU-rådets beslut att förlänga tidsfristen enligt artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen undveks en hård Brexit i mitten av april 2019. En hård Brexit är dock fortfarande en mycket reell möjlighet och kan förverkligas den 1 november 2019.

Vidare är det viktigt att notera att slutdatumet för övergångsperioden i utträdesavtalet oförändrat är den 31 december 2020. Det betyder att om Förenade kungariket skulle besluta att ratificera utträdesavtalet är tiden fram till dess att EU-lagstiftningen slutar att gälla för Förenade kungariket fortfarande begränsad. Det innebär att den tid som återstår för bankerna att genomföra sina Brexitplaner är oförändrad.

Således bör bankerna använda de kommande månaderna till att säkerställa att de är fullt förberedda. Bankerna förväntas alltså att inte sakta ner på genomförandet av sina planer utan snarare att fokusera på att genomföra sina målinriktade verksamhetsmodeller fullt ut.

Vad förväntar sig ECB från bankerna under den sista tiden fram till Brexit?

Mot bakgrund av de utmaningar som bankerna står inför för att anpassa sig till den nya situation som uppstår när Förenade kungariket lämnar EU har ECB intagit en flexibel inställning vad gäller den tid som bankerna behöver för att uppfylla vissa tillsynsförväntningar och bygga upp sina kapaciteter i euroområdet. Denna flexibilitet har utsträckts till att gälla inte bara internationella banker som vill omlokalisera sin verksamhet från Förenade kungariket till euroområdet utan även till de banker som har huvudkontor i euroområdet och bedriver verksamhet i Förenade kungariket.

Efter att ha gått igenom enskilda bankers detaljerade och välbetänkta verksamhetsplaner och skapat sig en klar förståelse av bankernas målinriktade verksamhetsmodeller efter Brexit har ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna fastställt hur mycket flexibilitet som kan tolereras. Oavsett förlängningen av tidsfristen enligt artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen förväntas bankerna fortfarande genomföra sina planer så snart som möjligt och i linje med de tidsfrister som överenskommits tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna kommer att följa upp ingångna åtaganden och övervaka bankernas arbete för att genomföra sina målinriktade verksamhetsmodeller. Detta kan ingå i viktiga tillsynsprocesser såsom översyns- och utvärderingsprocessen.

Auktorisationer och licenser för bankverksamhet i euroområdet

Till vem ska jag ställa min licenssansökan? Hur samordnas arbetet mellan nationella behöriga myndigheter och ECB?

Nationella behöriga myndigheter och ECB har ett nära samarbete både vad gäller tillsyn och auktorisation av banker. Förfarandet för att bevilja auktorisation sker i enlighet med ramförordningen om SSM.

I euroområdet är förfarandet för att bevilja eller utvidga en banklicens (i förekommande fall) ett av de så kallade allmänna förfarandena. ECB ansvarar för dessa förfaranden för samtliga institut i euroområdet, dvs. för både betydande institut och mindre betydande institut. ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna är involverade i olika steg i dessa förfaranden. I ett allmänt förfarande ska alla ansökningar lämnas till den nationella tillsynsmyndigheten i det land där banken kommer att vara lokaliserad, oavsett om kriterierna för betydande institut uppfylls eller ej. Tillsynsmyndigheternas arbete koordineras redan från första början i syfte att säkerställa en smidig process som inte påverkar tidsramarna. De nationella tillsynsmyndigheterna och ECB arbetar nära tillsammans under hela förfarandet som slutförs för alla kreditinstitut under tillsyn och avslutas med att ECB fattar sitt beslut.

Således ska licensansökningar alltid inlämnas direkt till den behöriga nationella tillsynsmyndigheten så att det allmänna förfarandet kan inledas. I linje med artikel 22 i kapitalkravsdirektivet (CRD IV) ska samma förfarande följas vid förvärv av ett kvalificerat innehav i en bank.

Gemensamma förfaranden

Kommer det att vara nödvändigt att ansöka om en ny eller kompletterande auktorisation om verksamheten skulle expandera?

Om en bank som planerar att expandera sin verksamhet behöver ansöka om en ny eller kompletterande auktorisation beror på olika faktorer. Dessa kan t.ex. inbegripa såväl lokala krav som formen på och omfattningen av den befintliga bankauktorisation som redan utfärdats av den behöriga myndigheten, vilket kan variera från en deltagande medlemsstat till en annan. Om en bank avser att utvidga sin verksamhet ska (beroende på om det är ett betydande eller mindre betydande institut) antingen ECB eller den behöriga tillsynsmyndigheten kontaktas för att klargöra om en ny eller kompletterande auktorisation behövs.

Oberoende av om auktorisation behövs eller ej förväntas banker som expanderar sin verksamhet tidigt och aktivt informera tillsynsmyndigheterna om sina planer för hur de avser att säkerställa att deras system och kontroller är tillräckliga för att hantera denna nya verksamhet. Alla krav i samband med auktorisation ska förstås uppfyllas löpande.

Är det möjligt att kontakta ECB/nationella tillsynsmyndigheter för en diskussion innan ansökan lämnas in även om ansökan i sig inte är komplett?

Ja. ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna värdesätter förberedande diskussioner med banker som är intresserade av att etablera eller öka sin närvaro i euroområdet. Sådana diskussioner uppmuntras i alla frågor som rör ansökan så snart som grundläggande frågor har definierats och tänkbara alternativ för omvandlings- eller omorganisationsplanen har avgränsats. ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna kommer i varje fall att börja diskutera dessa ansökningar i ett tidigt skede i syfte att säkerställa en smidig process.

Är det möjligt att lämna en ansökan om auktorisation även om en juridisk person ännu inte har upprättats?

Ja, ECB beaktar licensansökan även om det ännu inte finns styrkande dokumentation för det företag som ansökan gäller. Dokumentationen måste dock inlämnas under bedömningsperioden.

Observera att informationskraven för auktorisation av kreditinstitut ytterligare har specificerats av Europeiska bankmyndigheten i ett utkast till tekniska tillsynsstandarder, som publicerades den 14 juli 2017 och som ska antas av kommissionen enligt artikel 8.2 i CRD IV. Följaktligen kan ECB:s ovan beskrivna praxis komma att ändras i syfte att säkerställa överensstämmelse med respektive förordning när den väl blir tillämplig.

Hur lång tid tar auktorisationsförfarandet? Ska jag utgå från att det tar kortare tid om jag bara ansöker om en förlängning av en befintlig licens?

Det tar vanligtvis sex månader från det att den sökande lämnar in en fullständig ansökan till dess att ett beslut om licensansökan har fattats. Det kan gå fortare om den sökande begär en förlängning av en befintlig licens, förutsatt att det nationella ramverket tillåter en sådan förlängning och att det inte finns några invändningar från tillsynsmyndigheterna om den befintliga SSM-enheten. Ett beslut ska under alla förhållanden fattas inom tolv månader från det datum då ansökan mottogs. (För detaljerad information om de gemensamma förfarandena, se artiklarna 14 och 15 i SSM-förordningen och del V i ramförordningen om SSM.) För att säkerställa att behandlingen av ansökan löper så smidigt som möjligt är det i vilket fall som helst avgörande att lämna in fullständiga handlingar av god kvalitet redan från första början. De interna förberedelserna av all relevant dokumentation är följaktligen viktiga. Instituten ska därför avsätta tillräckligt med tid för att förbereda sin ansökningsdokumentation.

Auktorisationer

Vägledning vid bedömning av tillståndsansökningar

Påverkas tidsperioden och bedömningskriterierna av vilket euroland jag väljer för min lokalisering?

Nej. Alla licensansökningar behandlas enligt det gemensamma förfarande som beskrivits ovan, oavsett i vilket land ansökan lämnas in (se även frågan om hur man lämnar in en licensansökan).

När en auktorisation väl har beviljats, vilken är då den maximala tidsramen innan verksamheten måste inledas?

Enligt artikel 18 a i CRD IV får de behöriga myndigheterna återkalla en auktorisation som beviljats ett kreditinstitut bl.a. om kreditinstitutet inte utnyttjar auktorisationen, dvs. inte har inlett någon verksamhet inom tolv månader efter det att auktorisationen har beviljats. I vissa medlemsstater kan emellertid ytterligare eller kortare tidsfrister gälla för kravet på när verksamhet ska inledas efter det att en auktorisation har beviljats. I vilket fall som helst ska bankerna i auktorisationsförfarandet klart och tydligt ange när de avser att inleda sin verksamhet. Bankerna behöver även tillhandahålla en strategi som klart och tydligt anger hur de avser att genomföra verksamhetsplanen och bygga upp ett adekvat system för riskkontroll.

Vad händer om ett beslut om att omstrukturera gruppen resulterar i en förändring av innehaven i en bank som står under ECB:s direkta tillsyn? Underrättar jag ECB direkt?

Förvärv av, eller ökning i, ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut är, enligt kapitalkravsdirektivet, föremål för förhandsauktorisation av ECB. Precis som bedömningen för beviljande av en banklicens görs denna bedömning enligt ett gemensamt förfarande. Anmälan ska alltså lämnas till den nationella tillsynsmyndigheten. Efter nära samarbete och överläggningar med den nationella tillsynsmyndigheten fattar ECB ett tillsynsbeslut om förvärvet av innehav. För ett smidigt förfarande bör sökande överväga att föra en dialog med den nationella behöriga myndigheten och ECB innan de officiellt lämnar in sin anmälan.

Vad kommer att hända med en EU-filial till ett brittiskt kreditinstitut efter Brexit?

Enligt artikel 8 i CRD IV ska kreditinstitut generellt erhålla auktorisation innan de inleder sin verksamhet. När Förenade kungariket väl har lämnat EU kommer EU-filialer till brittiska kreditinstitut att förlora sina passrättigheter och kan alltså inte längre bedriva verksamhet i EU. För att kunna fortsätta att bedriva reglerad verksamhet måste dessa institut säkerställa att de har lämplig auktorisation.

Min bank är belägen i euroområdet och för närvarande också verksam genom en filial i Förenade kungariket. I mars utfärdade ECB beslut som auktoriserade banker att etablera (eller bibehålla) en filial i Förenade kungariket när Förenade kungariket blir ett ”tredjeland”. Vad innebär förseningen av Brexit för sådana auktorisationer?

När Förenade kungariket lämnar EU kommer kreditinstitut som är etablerade i euroområdet att förlora sina EU-passrättigheter för tillträde till den brittiska marknaden. Befintliga filialer kommer då att bli ”tredjelandsfilialer”. Enligt de flesta nationella lagar i euroområdet krävs förhandsgodkännande från tillsynsmyndigheten i hemlandet för att etablera en filial i tredjeland. I och med detta har betydande banker ansökt hos ECB om en sådan auktorisation för att kunna fortsätta att bedriva verksamhet i sin filial i Förenade kungariket.

De beslut som ECB har fattat i denna fråga blir aktuella då Förenade kungariket blir ett tredjeland. Så snart det är klart vilket datum detta sker kommer ECB från fall till fall att bedöma om besluten måste dras tillbaka eller ändras, t.ex. beroende på om bankens situation har ändrats eller i vilken utsträckning banken har genomfört sina målinriktade verksamhetsmodeller.

Detta åsidosätter inte kravet på att bankerna också ansöker om auktorisation från de berörda myndigheterna i värdlandet (Förenade kungariket).

Intern styrning och riskhantering

Skulle ECB acceptera en verksamhetsmodell där en bank bedriver verksamhet, inbegripet kapitalmarknadstransaktioner, i euroområdet medan den fortsätter att använda gruppomfattande infrastruktur, expertis och arrangemang (t.ex. en centraliserad funktion för riskhantering) i ett tredjeland?

Banker i euroområdet ska oberoende och på lokal nivå vara i stånd att hantera alla väsentliga risker som potentiellt kan påverka dem samt ha kontroll över balansräkningen och alla exponeringar. De ska vara i en position att direkt och självständigt kunna reagera på eventuella förfrågningar från ECB eller nationella tillsynsmyndigheter i frågor som rör samtliga aktiviteter som påverkar banken och snabbt kunna tillhandahålla information. Styrnings- och riskhanteringsmekanismer ska stå i proportion till verksamhetens art, omfattning och komplexitet och helt och hållet följa europeisk lagstiftning. Upprättandet av ett skalbolag är inte acceptabelt.

Tillsynsförväntningar på bokningsmodeller

Vilka krav gäller för bemanning i bankerna?

Generellt måste bankerna säkerställa att det finns tillräcklig bemanning i den enhet som står under tillsyn för att bedriva verksamhet, både i riskhantering och i front office.

Om bankerna planerar att tillfälligt eller permanent ge mer än en roll till personal, dvs. med personal som arbetar för flera gruppenheter (dubbla befogenheter), kommer ECB och de nationella myndigheterna att genomföra en noggrann bedömning för att säkerställa att tillräcklig tid läggs på dessa funktioner i bankerna under tillsyn. Organisationsstrukturer bör inte utformas så att de undergräver klara rapporteringsvägar och ansvarsområden inom den enhet som står under tillsyn eller så att de leder till möjliga intressekonflikter. Bankerna behöver upprätta lokalt oberoende funktioner och kontroller som rapporterar till den lokala styrelsen, t.ex. på områdena riskkontroll, efterlevnad och internrevision. Vissa nyckelroller bör inte omfattas av ett arrangemang med dubbla befogenheter.

Det är viktigt att ledningsorganet ägnar tillräcklig tid åt att beakta riskfrågor. Ledningsorganet måste aktivt delta i och se till att tillräckliga resurser avsätts för hanteringen av samtliga väsentliga risker samt även åt värderingen av tillgångar och användningen av externa kreditbetyg och interna modeller avsedda för dessa risker. Instituten måste även ha en riskhanteringsfunktion som är fristående från de operativa funktionerna och som har tillräcklig auktoritet, tyngd, resurser och möjlighet att vända sig direkt till styrelsen.

Kan jag efter Brexit fortsätta att tillhandahålla tjänster till kunder i EU från en filial i London?

ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna anser att syftet med filialer i tredjeland är att tillgodose lokala behov. ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna förväntar sig inte att filialer i tredjeland ska utföra kritiska funktioner för kreditinstitutet i sig eller tillhandahålla tjänster åt kunder baserade i EU.

Bankerna ska i sina Brexitplaner klargöra rollen för filialer i tredjeland och i Förenade kungariket. Detta innebär att lämna detaljerad information om filialens verksamheter, organisationsstruktur och geografisk fördelning av kunder samt om vilka personer som är ansvariga för ledning av filialen och eventuellt föreslagna arrangemang för dubbla befogenheter som involverar andra enheter i gruppen.

Kan jag börja bedriva bankverksamhet i euroområdet om alla nödvändiga arrangemang ännu inte har upprättats, men om jag räknar med att de ska vara på plats inom en snar framtid?

Kraven för en väl fungerande bank måste vara uppfyllda innan ett institut inleder någon bankverksamhet i euroområdet.

Utifrån den utgångspunkten kan det vara möjligt att vissa ytterligare lokala kapaciteter och arrangemang byggs upp parallellt, i den utsträckning institutet bygger upp sin verksamhet över tid. Sådana arrangemang kan tillåtas av en tillsynsmyndighet från fall till fall, om de är i linje med bankens verksamhetsplan. Alla arrangemang måste vara baserade på en realistisk och detaljerad verksamhetsplan för att utveckla sådana kapaciteter som ska inbegripas i en ansökan om auktorisation. Följande måste beaktas: de planerade verksamheternas omfattning och risk, bokningspolicy och diversifiering av motparter för säkring/handel, omlokalisering av resurser, SSM-enhetens lönsamhet samt rapporteringskapacitet och IT-infrastruktur.

Arrangemangen får inte under några förhållanden äventyra en robust intern styrning och en sund och effektiv riskhantering eller innebära att kapacitet och kontroll ”drivs bakom verksamheten”.

Accepterar ECB att back-to-back-bokningsmodeller används? Vilka arrangemang förväntar sig ECB mer generellt vad gäller bokningsmodeller?

Oavsett tillfälliga arrangemang som från fall till fall kan överenskommas med tillsynsmyndigheten, förväntar sig ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna att banker som är etablerade i euroområdet har tillräcklig kapacitet (inbegripet lokal infrastruktur, personal och riskhantering) för att kunna hantera samtliga väsentliga risker lokalt.

Med särskild hänvisning till ”back-to-back-bokningsmodellen” förväntar sig ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna (även för möjliga övergångsarrangemang som godkänts från fall till fall) att en del av risken som uppstått från samtliga väsentliga produktlinjer bör hanteras och kontrolleras lokalt. För marknadsrisk kan detta betyda att man senare etablerar permanenta, lokala handelskapaciteter och riskkommittéer, och handels- och säkringsrisker med diversifierade externa motparter. Specifika krav och möjliga övergångsperioder kommer bl.a. att bero på bokningsmodellens struktur, affärsverksamhetens väsentlighet och komplexitet, nivån på exponeringar inom gruppen samt underliggande avtalsförhållanden och interna arrangemang.

Hur bedöms bokningsmodeller? Vilka är tillsynsförväntningarna på back-to-back-bokningsmodeller?

ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna bedömer bokningspraxis (inbegripet back-to-back och bokning på distans) och tillhörande risker när en licensansökan inlämnas samt genom löpande tillsyn (övervakning). Bokningsmodeller för inkommande och befintliga banker bör inte resultera i ”skalbolag”, ett behov av att tillhandahålla tjänster från enheter i tredjeland eller hinder för ett snabbt genomförande av återhämtningsåtgärder. Banker förväntas också kunna fungera autonomt (dvs. oberoende av stöd från gruppen). ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna bedömer i vilken omfattning banker uppfyller (eller planerar att uppfylla) dessa tillsynsförväntningar när de bedömer bokningsmodeller.

ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna bedömer särskilt om banker genomför (eller planerar att genomföra) lämplig, lokalt baserad styrning och riskhantering samt anställer personal för att identifiera och hantera risker som uppkommer lokalt. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att bankernas lokala styrningsram och personalinfrastruktur samt deras kapacitet för riskhantering är lämpliga och står i proportion till bankens handelsverksamhet, säkringsstrategier och förmåga att säkra risk med en diversifierad uppsättning motparter, dess planerade nivå av åtkomst till finansmarknadens infrastruktur, nivå på och interna arrangemang för transaktioner och exponeringar inom gruppen samt dess koncentration av motparter och andra stora exponeringar.

Tillsynsförväntningar på bokningsmodeller tillämpas proportionellt enligt väsentligheten och komplexiteten i varje enskilt instituts verksamhet. Det innebär att stora banker, med betydande inbördes kopplingar och komplexa kapitalmarknadstransaktioner, är föremål för högre tillsynsförväntningar och bedömningar.

Vad är ECB:s tillsynsförväntningar när det gäller outsourcing? Vilka funktioner och tjänster skulle vara möjliga att outsourca för en bank i euroområdet?

ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna förväntar sig att banker under tillsyn har upprättat robusta mekanismer för riskkontroll för enheter som är etablerade i euroområdet. Dessa mekanismer ska säkerställa att genomförandet av outsourcingavtal (oavsett om det är inom gruppen eller ej) övervakas på rätt sätt av enhetens ledningsorgan och helt i enlighet med regleringskraven.

Dessutom får det operativa oberoendet för en bank som står under tillsyn inte riskeras på grund av de outsourcade funktionerna eller tjänsterna. Lämpliga beredskapsförfaranden måste finnas och regelbundet testas för att säkerställa kontinuitet i enhetens affärsverksamhet. Det är också av yttersta vikt att outsourcingavtal föreskriver att lokal ledning och tillsynsmyndigheter ska ha tillgång till all information samt möjlighet att inspektera enheten som tillhandahåller tjänsterna.

ECB och nationella tillsynsmyndigheter kommer generellt sett att granska och bedöma outsourcingarrangemangen från fall till fall.

Återhämtningsplanering

Har Förenade kungarikets utträde ur EU någon påverkan på återhämtningsplaneringen för institut i euroområdet? Vilka är kraven för återhämtningsplanering för nyligen upprättade banker i euroområdet?

Kreditinstitut i euroområdet måste säkerställa att deras återhämtningsplaner på lämpligt sätt återspeglar riskerna med Brexit, både för situationer i hem- och värdländerna. Enligt artikel 7.1 i direktivet om återhämtning och resolution av banker (BRRD) ska moderföretag inom EU upprätta en koncernåterhämtningsplan på högsta konsolideringsnivå inom EU. Efter Förenade Kungarikets utträde ur EU kommer de återhämtningsplaner som tidigare utarbetats av en enhet i Förenade Kungariket som är moderbolag till ett dotterbolag i EU inte längre att vara verkningsfulla. När Förenade Kungariket utträder ur EU ska moderbolagets nya återhämtningsplan endast gälla för bankens verksamhet i EU och klargöra eventuell interaktion med bolag i Förenade Kungariket.

Nyligen upprättade kreditinstitut och befintliga banker som planerar att kraftigt expandera sin aktivitet kommer att behöva utveckla en återhämtningsplan för EU som är i enlighet med BRRD. Planen måste återspegla de förpliktelser som ställts av den relevanta behöriga myndigheten och bör utvecklas inom en lämplig tidsram, dvs. inom tre till sex månader efter det att verksamheten påbörjats. En tydlig och detaljerad projektplan för hur institutets ledningsorgan avser att uppfylla dessa krav inom tidsramen ska inkluderas i dokumentationen för auktorisation.

I förekommande fall, och innan Förenade kungariket faktiskt lämnar EU, uppmuntras institut med väsentlig exponering mot Förenade kungariket att uppdatera sina återhämtningsplaner på följande vis:

  • De bör tillhandahålla uppgifter om hur Brexit kommer att påverka deras a) förmåga att tillämpa återhämtningsalternativ, b) strategiska analys, och c) återhämtningsindikatorer.
  • De bör ange lämpliga förberedande åtgärder för att dämpa identifierade risker, inbegripet planerade förändringar i gruppstrukturen.

Interna modeller

Kan befintliga tillstånd för interna modeller av en tredjelandsmyndighet övertas av ECB?

I detta sammanhang anses det enligt nuvarande rättsliga ramverk inte genomförbart att överta tillstånd för interna modeller .

För att interna modeller ska kunna fortsätta användas av

  • en nyligen upprättad bank i euroområdet
  • en befintlig bank, som avser att göra ändringar i de underliggande portföljerna (t.ex. lägga till portföljer som ska omfattas av de interna modellerna),

krävs enligt kapitalkravsförordningen (CRR) att banken skickar in en ny ansökan om tillstånd.

Hur kommer ECB att bedöma interna modeller vid en omlokalisering eller omstrukturering inom en bankgrupp?

I samband med att Förenade kungariket lämnar Europeiska unionen kan nya banker i euroområdet som utökar eller flyttar sin verksamhet från Förenade kungariket eventuellt under en begränsad period använda interna modeller som inte ännu godkänts av ECB.

Ett sådant avtal skulle omfattas av stränga villkor.

För det första måste de interna modellerna ha godkänts av den brittiska tillsynsmyndigheten och detta godkännandes omfattning och innehåll på konsoliderad nivå måste motsvara de portföljer som kommer att finnas i den nya/utökade enheten. ECB kommer även noga att överväga ytterligare kommentarer från den brittiska tillsynsmyndigheten vad gäller modellernas kvalitet.

För det andra måste bankerna ha ansökt om godkännande av dessa interna modeller i euroområdet.

För det tredje kan ECB, i linje med principen om proportionell tillsyn, tidigarelägga vissa kontroller och vidta åtgärder vid behov om det finns brister. ECB kan t.ex. ta hänsyn till faktorer som tillgångarnas väsentlighet inom ramen för modellen, hur lång tid som gått sedan modellen godkänts samt beakta slutsatser från intern validering och internrevision. Om ECB tar över den direkta tillsynen av en bank eftersom den blir betydande, och den nationella tillsynsmyndigheten redan har identifierat och åtgärdat svagheter i bankens interna modeller i samband med sina bedömningar av bankens flytt till euroområdet eller utökning av bankens portfölj, kommer de åtgärder som redan vidtagits av den nationella tillsynsmyndigheten att fortsätta gälla efter det att ECB tagit över den direkta tillsynen.

Detta ska inte påverka tillämpningen av ytterligare tillsynsåtgärder som ECB vidtar, inbegripet, om så behövs, att kräva att banken återgår till ett standardiserat tillvägagångssätt för att fastställa sina kapitalbaskrav inom pelare 1, tills dess att ECB meddelar banken om sitt slutgiltiga beslut för tillämpningen av interna modeller.

Den begränsade perioden då banker kan använda interna modeller som ännu inte godkänts av ECB kommer att upphöra senast den 30 juni 2022 eller så fort bankernas tillämpning av modeller har godkänts eller avslagits av ECB.

Interna modeller

Frågor om löpande tillsyn

EBA offentliggjorde yttrandet ”Opinion on Brexit Issues” i oktober 2017, i syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen på företag som vill etablera sig i eller utöka sin närvaro i EU27-länderna. Kommer det att ske några ändringar till följd av yttrandet från EBA?

I yttrandet från EBA, Opinion on Brexit Issues, fastställs principer för många ämnen som även tas upp i dessa frågor och svar. ECB:s ståndpunkter är i linje med dessa principer.

ECB håller t.ex. med om att det finns ett behov att bevara höga standarder för auktorisation och planerar att genomföra en strikt bedömning av ansökningar utan några undantag. Institut kommer inte tillåtas att outsourca aktivitet i en sådan omfattning att de drivs som ”skalbolag” och kommer att behöva ha lokal kapacitet för att identifiera och hantera risk. ECB:s inställning till interna modeller överensstämmer också med alla EBA:s principer. Så bör t.ex. institut som ansöker om ytterligare tillstånd för interna modeller skicka in de ansökningar som krävs, och behöriga myndigheter i EU27-länderna kan lita på den brittiska bedömningen men bör utföra en översyn vid ett senare tillfälle.

Om det sker en omlokalisering till ett euroland, vilka regler gäller då för tillgängliga alternativ och handlingsutrymmen för tillsyn i enlighet med CRD IV-paketet?

För betydande institut gäller ECB:s policy om alternativ och handlingsutrymme för tillsyn, som finns tillgänglig i EU-lagstiftningen. Policyn återspeglas i ECB:s förordning och i ECB:s handbok om de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten, som tillämpas sedan 2016.

För att säkerställa lika konkurrensvillkor och en konsekvent tillämpning av hög tillsynsstandard i hela euroområdet beslutades om att harmonisera utövandet av alternativ och handlingsutrymmen även för mindre betydande institut. De slutgiltiga rättsliga instrumenten offentliggjordes den 13 april 2017.

Hur hanteras stora exponeringar inom grupper?

Det allmänna ramverket om stora exponeringar som fastställs i kapitalkravsförordningen ska tillämpas direkt av alla banker. När det specifikt handlar om ett potentiellt undantag för stora exponeringar inom enheter i en grupp eller ett nätverk i euroområdet, bör det undersökas om landet där ni befinner er har antagit nationell lagstiftning om undantag för stora exponeringar inom en och samma grupp genom att utnyttja den övergående bestämmanderätten enligt artikel 493.3 i CRR.

  • Om så är fallet måste de nationella lagarna följas. Dessa lagar kommer att beaktas vid bedömningen av stora exponeringar inom en och samma grupp där enheten inte vill behöva omfattas av de begränsningar om stora exponeringar som fastställs i CRR.
  • Om så inte är fallet, måste ni följa ECB:s policy om att tillämpa denna bestämmanderätt i dess nuvarande utformning. Policyn återspeglas i den ovan nämnda ECB-förordningen om alternativ och handlingsutrymmen (se artikel 9 och bilaga 1). Observera att om det sker en potentiell ökning i volym och vikt av exponeringar mot enheter i tredjeland, överväger ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna att introducera förhandstillsyn innan de godkänner undantag från limiterna.

Översyn av de olika systemen i euroländerna

Överblick över det nationella genomförandet av limiter för stora exponeringar*
ECB:s förordning om alternativ och nationellt handlingsutrymme gäller i länder där artikel 400.2 i CRR tillämpas. ECB:s förordning om alternativ och nationellt handlingsutrymme gäller inte i länder där artikel 493.3 i CRR tillämpas.
IE, NL, SK, LT, EL, CY, SI, LV AT, FR, LU, ES, PT, IT , MT, FI, EE, BE, DE

*Informationen gäller från andra kvartalet 2015.

Hur tillämpas tillsynsarbetet? (Baselkommittén för banktillsyn, ”pelare 2”)? Skulle ett moderföretag i tredjeland täckas av åtgärder som vidtagits av ECB eller nationella myndigheter?

Översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) baseras på tillämpningsområdet för konsoliderad tillsyn inom EU och utförs genom att beakta den konsoliderade nivån på gruppen på EU-nivå och därigenom bedöma finansiell situation och risker för alla enheter inom gruppen. Det betyder att ÖUP för banken under tillsyn kommer att täcka även moderföretaget i EU, men inte ett moderföretag i ett tredjeland för en grupp under tillsyn. ECB beslutar om ÖUP-krav för betydande bankgrupper i euroområdet. Om det yttersta moderföretaget i EU är beläget i en icke deltagande medlemsstat, kommer den behöriga myndigheten i detta EU-land att ansvara för ÖUP-beslut på gruppnivå.

Översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP)

Europeiska kommissionen har offentliggjort ett förslag till ändring av kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet. Vad tycker ECB om detta förslag, och framför allt om reglerna som påverkar bankgrupper i tredjeländer?

ECB har noggrant gått igenom förslaget och meddelade sina synpunkter i ett yttrande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 31 januari 2018.

Kommer ECB att ge ytterligare vägledning om tillsynsfrågor i framtiden?

ECB kan komma att publicera nya och/eller uppdaterade svar på vanliga frågor på webbplatsen för banktillsyn.

Kontakt

Vem kan bankerna kontakta för mer information?