Stresstest visar att euroområdets banksektor skulle kunna stå emot en allvarlig ekonomisk nedgång (finns enbart på engelska)

28 juli 2023

• Resultaten visade att en period med tre års allvarlig ekonomisk stress skulle leda till att kärnprimärkapitalrelationen (CET1-relation) i de banker som står under ECB:s tillsyn minskade med 4,8 procentenheter till 10,4 procent.
• Förbättrad tillgångskvalitet och lönsamhet hjälpte bankerna att förbli motståndskraftiga i ett läge med mycket negativa förhållanden
• Granskningen omfattade 98 (57 stora och 41 medelstora) banker i euroområdet som står under ECB:s direkta tillsyn

Europeiska centralbanken (ECB) publicerade idag resultaten av 2023 års stresstest, som visar att banksystemet i euroområdet kan motstå en kraftig ekonomisk nedgång.

Kärnprimärkapitalrelationen (CET1) för de 98 stresstestade bankerna skulle minska med i genomsnitt 4,8 procentenheter till 10,4 procent om de utsattes för tre års stress under mycket svåra makroekonomiska förhållanden. CET1-relationen är ett viktigt mått på en banks finansiella sundhet.

ECB stresstestade 98 banker som stod under dess direkta tillsyn. Av dessa är 57 de största bankerna i euroområdet som ingår i det EU-omfattande stresstest som samordnas av Europeiska bankmyndigheten (EBA) och 41 är medelstora banker utanför EBA:s urval. Tillsammans står de för ungefär 80 % av banksektorns totala tillgångar i euroområdet. Tidigare idag offentliggjorde EBA detaljerade resultat för de 57 största bankerna. ECB har publicerat utvalda data för de 41 medelstora bankerna.

Stresstestet mäter hur bankerna skulle klara sig i ett hypotetiskt negativt ekonomiskt scenario, där man utgår från en utdragen period med låg tillväxt, höjda räntor och hög inflation. Stresstestet handlar inte om att ”godkänna eller underkänna bankerna” och fastställer ingen tröskel för när en bank ska anses ha lyckats eller misslyckats. Resultatet av stresstestet kommer i stället att ligga till grund för den pågående tillsynsdialogen, där tillsynsmyndigheterna förklarar sin bedömning för bankerna och diskuterar möjliga åtgärder för att åtgärda eventuella brister.

Kredit- och marknadsrisk samt lägre inkomstgenerering drev på de negativa kapitaleffekterna i det negativa scenariot. Kreditförlusterna genererade 4,5 procentenheter av minskningen av CET1-relationen, där osäkrade portföljer med hushållsexponeringar var de mest sårbara. Bankerna var också skyldiga att lägga fram sektorsspecifika prognoser för kreditförluster och prognoser för sina lånefinansierade exponeringar mot högt belånade förvärv i låneportföljen och ännu inte slutförd underwriting (underwriting pipeline). Granskningen visade att exponeringar mot högt belånade förvärv är mer riskfyllda i en nedgång och att många banker behöver förbättra sin värdering av inkommande ärenden samt sin förmåga att hantera och göra modeller av sammanställda data.

Samtidigt kan 1,4 procentenheter av den totala kapitaldräneringen hänföras till marknadsrisk, särskilt omvärderingseffekter som härrör från positioner som tas upp till verkligt värde. Bankers förmåga att generera intäkter drabbas också i det negativa scenariot, med lägre nettoränteintäkter, utdelningsintäkter och avgifts- och provisionsintäkter totalt sett, vilket leder till 3,6 procentenheter mindre CET1-kapital än i grundscenariot. Stresstestet visade att bankernas förmåga att generera nettoränteintäkter i ett negativt scenario med stigande räntor i hög grad beror på deras affärsmodell och tillhörande tillgångs- och skuldstruktur. Banker med en större andel lån till rörlig ränta gynnas till exempel mer av stigande räntor än de som främst är beroende av lån till fast ränta. Följaktligen kräver ECB i nuläget att bankerna noga följer hur de hanterar ränterisker.

Kapitaldräneringen i slutet av treårsperioden var lägre än vid tidigare stresstester. Detta berodde främst på att bankerna överlag var bättre rustade inför testet, hade tillgångar av högre kvalitet och högre lönsamhet. För vissa banker hade kvaliteten på deras låneportfölj förbättrats avsevärt sedan 2021. Dessa faktorer hjälpte bankerna att klara det negativa scenariot, som utgick från en längre period med hög inflation och höga räntor. I många fall uppväger de stigande räntornas gynnsamma effekter på ränteintäkterna fortfarande stress av finansieringskostnader. Å andra sidan beräknades bankernas administrativa kostnader öka på grund av högre inflation.

Kapitaldräneringen var större för de mindre bankerna i ECB:s urval än för de större banker som står under ECB:s tillsyn (6,6 procentenheter, jämfört med 4,6 procentenheter). Detta berodde på lägre inkomstgenererande kapacitet att generera intäkter och högre kreditförluster under bedömningsperioden. Deras CET1-relation var dock fortfarande högre än deras större motparter (13,7 procent, jämfört med 10,1 procent), eftersom deras utgångsläge också var högre (20,2 procent, jämfört med 14,7 procent).

Införlivande i ÖUP

När tillsynsmyndigheterna bedömer bankers styrning och riskhantering som del av den årliga översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) beaktas vissa kvalitativa resultaten från stresstestet, t.ex. aktualitet, uppgifternas riktighet och informationens kvalitet.

Vidare utgör den kvantitativa effekten av det negativa stresstestscenariot ett viktigt tillsynsunderlag när pelare 2-vägledningen (P2G) ska fastställas. P2G är en bankspecifik rekommendation som anger vilken kapitalnivå som ECB förväntar sig att banker ska hålla utöver det lagstadgade kapitalkravet.Den syftar till att säkerställa att en banks kapitalbas kan absorbera potentiella förluster till följd av stresscenarier.

I ÖUP 2023 kommer ECB för första gången att tillämpa en ny metod att fastställa bruttosoliditetsgraden P2G för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet. På systemnivå minskade bruttosoliditetsgraden för banker i euroområdet med 1,1 procentenhet i det negativa scenariot. Den uppgick till 4,4 % i slutet av bedömningsperioden, vilket är över det minimum på 3 % som krävs enligt lag. Bruttosoliditetsgrad P2G tillämpas endast för vissa banker, till exempel om den prognostiserade bruttosoliditetsgraden sjunker under det totala bruttosoliditetskravet.

Frågor från media kan riktas till Simon Spornberger, tfn. +49 151 15661448 eller Esther Tejedor, tfn. +49 172, 5171280

För information

• I det slutliga urvalet ingick 41 medelstora banker i stället för de 42 som tillkännagavs när stresstestet inleddes. Detta berodde på OTP Bank Nyrts förvärv av Biser Topco S.à.r.l i början av 2023.
• Vissa banker under direkt tillsyn deltog inte i något av stresstesten. Detta var t.ex. fallet om de var dotterbolag eller filialer till banker utanför SSM, vilka deltar i det EU-omfattande testet. Andra skäl till uteslutningen kunde ha varit att en bank var föremål för omstrukturering vid den tidpunkten eller var inblandad i en fusion eller ett förvärv.
• För bättre jämförbarhet förutsätter alla här angivna CET1-relationer att bankerna redan är ”helt infasade", dvs. att de helt och hållet uppfyller alla lagstadgade kapitalkrav enligt övergångsbestämmelserna.
• I stresstestet 2023 använde bankerna för första gången fastställda parametrar för prognosen av nettoavgifts- och provisionsintäkter. Tidigare hade de använt egna modeller.
• Bankprognoser beräknades utifrån de redovisningsregler som var tillämpliga från och med den 31 december 2022. Eftersom redovisningsstandarden IFRS 17 för försäkringsverksamhet trädde i kraft först den 1 januari 2023 beaktades inte detta i testet. För att säkerställa tillräcklig transparens har EBA dock offentliggjort utvalda memorandumposter som omfattar inverkan av IFRS 17. Detta bör underlätta jämförelser mellan stresstestresultatet och de relevanta kapitalrelationerna från och med den 1 januari 2023. Dessa memorandumposter har dock inte varit föremål för samma noggranna kvalitetssäkring som de som utförts av behöriga myndighetert för andra offentliggjorda stresstestdata.
• För att fastställa P2G tillämpar ECB:s banktillsyn två steg. I steg 1 placeras varje bank i ett spann baserat på sin maximala totala CET1-kapitaldränering i stresstestet.
  I steg 2 fastställs i tillsynen ett slutligt P2G inom intervallen för varje spann samt, i undantagsfall därutöver, i enlighet med särdragen för respektive bank.
• För att fastställa bruttosoliditetsgraden P2G kommer ECB att använda prognoserna för bruttosoliditetsgrad i stresstestets negativa scenario som utgångspunkt och följa en liknande två-stegsprocess för P2G som den som beskrivs ovan.