ECB bibehåller oförändrade kapitalkrav 2023 – bankerna fortsatt motståndskraftiga

8 februari 2023

• ÖUP-resultat visar att banker har solida kapital- och likviditetspositioner, stigande lönsamhet och i stort sett oförändrade betyg
• CET1 (kärnprimärkapital): viktat genomsnitt av pelare 2-krav fastställs till 1,1 procent, oförändrat från förra året
• CET1 (kärnprimärkapital): viktat genomsnitt av samlade kapitalkrav och vägledning i CET1 ökar till 10,7 procent från 10,4 procent, vilket återspeglar effekter av makrotillsynsåtgärder
• Kreditrisk och intern styrning – fortsatt viktiga områden för tillsynsåtgärder

Europeiska centralbanken (ECB) publicerade idag resultaten av sin översyns- och utvärderings­process (ÖUP) för 2022. Förfarandet ger en övergripande bedömning av vilka utmaningar som betydande institut står inför samt motsvarande kapitalkrav och andra tillsynsåtgärder som banker förväntas uppfylla under det kommande året i syfte att bättre kunna bemöta dessa utmaningar.

ÖUP genomfördes i ett läge där ekonomiska förhållanden och finansmarknadens dynamik försämrades till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Trots att utsikterna förmörkades under det gångna året ledde stigande räntor till högre lönsamhet och kapitalgenerering. I genomsnitt hade bankerna solida kapital- och likviditetspositioner. Det stora flertalet hade mer kapital än vad som fastställts i kapitalkrav och vägledning i den förra ÖUP-cykeln. ÖUP-betygen var också i stort sett oförändrade.

Enligt Andrea Enria, ordförande för ECB:s tillsynsnämnd, har bankerna lyckats väl med att hantera de ekonomiska effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Skälet till detta är bankernas starka kapital- och likviditetspositioner, ökade lönsamhet och fortsatt förbättrade tillgångskvalitet. Han säger: ”Det kommer dock att finnas utmaningar så länge som kriget pågår och effekterna av stigande räntor behöver följas noga. Bankerna behöver ta itu med kvarvarande svagheter, särskilt vad rör riskkontroll och styrsystem och därutöver på ett ansvarsfullt sätt bedöma den framtida utvecklingen.”

ECB har under 2022 tagit en rad initiativ för att stärka bankernas respons på medelfristiga strukturomvandlingar, t.ex. digitaliseringen av finanssystemet och omställningen till en grön ekonomi. Dessa initiativ har utformats för att i ÖUP inkorporera den tematiska granskningen av klimat- och miljörelaterade risker samt resultat från klimatstresstester. ECB har även lanserat ett projekt för att samla in kunskap från banksektorn om hur den digitala omvandlingen och anpassningen av affärsmodeller genomförs.

För det kommande året gäller att det vägda genomsnitt för pelare 2-krav (P2R) som ECB har fastställt för totalt kapital är 2,0 procent av de riskvägda tillgångarna (RWA). Det ligger i linje med de krav som fastlagts under tidigare år (för 2022: 1,9 procent).

Även P2R för CET1 var i stort sett oförändrat 2023: 1,1 procent.

I och med att inget SSM-omfattande kapitalstresstest gjordes under 2022 var pelare 2-vägledningen (P2G) i stort sett oförändrad på ett genomsnitt av 1,3 procent.

ÖUP-resultaten för 2022 resulterade i P2R-tillägg för nödlidande exponeringar (NPL) för 24 banker som inte uppfyllde ECB:s täckningsförväntningar för NPL som beviljats före den 26 april 2019. Instituten har uppmanats att åtgärda detta. Det totala underskottet i avsättningar för NPL uppgick i slutet av ÖUP-cykeln till 7 baspunkter av de riskvägda tillgångarna. Banker som aktivt tar itu med att åtgärda underskott i förhållande till ECB:s täckningsförväntningar kommer snabbt att kunna reducera detta nya tillägg under loppet av 2023 utan att behöva invänta nästa ÖUP-bedömning.

Ett kapitaltillägg i P2R infördes även för ett par banker med mycket höga exponeringar mot finansiering med hög andel främmande kapital eller med mycket bristfälliga riskkontroller i denna del av verksamheten.

För första gången i ett ÖUP-förfarande bedömde ECB också risken för alltför låg bruttosoliditet. Syftet var att identifiera banker som behöver tillgripa kvalitativa åtgärder eller P2R för bruttosoliditetsgraden. Som resultat utfärdade ECB kvalitativa åtgärder för fyra banker.

För den kommande perioden har de totala kapitalkraven och vägledningen ökat, till i genomsnitt 15,0 procent av de riskvägda tillgångarna, från 14,7 procent i den förra ÖUP-cykeln.

Det genomsnittliga beloppet av samlade kapitalkrav och vägledning i CET1 ökade till runt 10,7 procent av de riskvägda tillgångarna för 2023, från 10,4 procent 2022. I slutet av det tredje kvartalet 2022 uppgick det genomsnittliga beloppet av CET1 som innehades av betydande institut till 14,7 procent av de riskvägda tillgångarna.

Att kapitalkrav och vägledning totalt sett har ökat återspeglar mestadels effekterna av de makrotillsynsåtgärder som vidtagits av nationella behöriga myndigheter. Under 2022 ledde ett flertal aviserade ökningar i kontracykliska kapitalbuffertar och systemriskbuffertar, tillämpliga fr.o.m. början av 2023, till en höjning av det genomsnittliga kombinerade buffertkravet från 3,6 procent av de riskvägda tillgångarna första kvartalet 2022 till 3,8 procent av de riskvägda tillgångarna första kvartalet 2023.

Det genomsnittliga samlade ÖUP-betyget 2022 var i stort sett oförändrat: 92 procent av de berörda bankerna fick samma samlade ÖUP-betyg som 2021. Hälften av de återstående 8 procenten erhöll ett sämre betyg.

ECB införde även kvalitativa åtgärder, främst inom områdena intern styrning och kreditrisk. Här gjordes en tillsynsgranskning av den mer generella kvaliteten i bankernas interna riskkontrollsystem och effektiviteten i ledningsorgan, i linje med tillsynsprioriteringarna för åren 2022–2024.

De uppgifter som framkom rörande intern styrning väckte farhågor vad gäller ledningsorganens effektivitet, sammansättning, kollektiva lämplighet och tillsynsroll. De främsta problemområdena inom riskhantering var bankernas brist på tydlighet vad gäller den egna riskaptiten samt deras bristfälliga praxis för bedömning och hantering av klimat- och miljörelaterade risker.

ECB kunde också konstatera att många banker hade otillräckliga resurser i samtliga kontrollfunktioner (riskhantering, regelefterlevnad och internrevision). Samtidigt hade många banker underlåtit att i tillräcklig utsträckning förbättra förmågan att sammanställa och rapportera riskdata. Detta fick i sin tur en negativ effekt på datakvalitet och bankernas förmåga att producera icke-standardiserade rapporter. Många IT-landskap var fortsatt fragmenterade och oharmoniserade, vilket hindrade sammanställning och rapportering av data.

Kriget i Ukraina ledde också till ökade operativa samt IT- och cyberrelaterade risker, vilket i sin tur tvingade bankerna att ta itu med brister i sina utkontrakteringsförfaranden och ramverk för IT-säkerhet och cyberresiliens.

Trots en fortsatt minskning av antalet nödlidande lån var kreditriskbetygen oförändrade för mer än hälften av bankerna. Tecken på latenta kreditrisker uppstod, i fall där kvoter och anstånd i 2:a stadiet översteg nivåerna från före pandemin, medan många bankers täckning i 2:a stadiet sjönk under prepandemiska nivåer. Betygen 2022 påverkades fortfarande av bestående brister i riskkontroll, framför allt vad gäller klassificering av lån och implementeringen av EBA:s riktlinjer om utgivning och övervakning av lån.

Frågor från media kan riktas till Andrea Zizola, tfn. +49 170 2292502.

För information

• ÖUP är en årlig översyn där tillsynsmyndigheterna undersöker bankernas risker och fastställer kapitalkrav och vägledning för varje enskild bank (utöver det lagstadgade kapitalkravet). Inom ÖUP bedöms fyra huvudkomponenter: affärsmodellernas överlevnadsförmåga och hållbarhet, ändamålsenlighet sett till intern styrning och riskhantering, risker för kapital samt risker för likviditet och finansiering. Varje komponent betygssätts från 1 till 4 (där 1 är bäst och 4 sämst). Dessa betyg kombineras sedan till ett sammanlagt betyg (som även det går från 1 till 4).
• ÖUP:s bedömningscykel 2022 baseras generellt på uppgifter vid slutet av 2021. Besluten från ÖUP-bedömningen 2022 gäller under 2023.
• Kombinerade buffertkrav består av kapitalkonserveringsbufferten, den kontracykliska kapitalbufferten och systembuffertar (där systembuffertar innefattar buffertar för globala systemviktiga institut, andra systemviktiga institut samt systemrisk) som är rättsliga krav, etablerade antingen genom EU:s kapitalkravsdirektiv (CRD IV) eller fastställda av nationella myndigheter.
• Det kapital som banker förväntas upprätthålla som resultat av ÖUP består av två delar. Den första är pelare 2-kravet (P2R), som täcker risker som underskattas eller inte täcks av pelare 1. Den andra är pelare 2-vägledningen (P2G). Den indikerar för banker vilken kapitalnivå som en bank bör upprätthålla för att ha tillräcklig buffert i stressituationer, i synnerhet utifrån det negativa scenariot i tillsynsmyndigheternas stresstester. P2R är bindande och överträdelser kan få direkta rättsliga konsekvenser för bankerna. P2G är inte bindande.
• Samlat kapitalkrav och vägledning omfattar pelare 1-krav + pelare 2-krav + kombinerat buffertkrav + pelare 2-vägledning. Se tillsynsmetoder för mer information om kapitalstrukturens sammansättning. Samtliga uppgifter rapporteras i procent av riskvägda tillgångar.
• Lån i 2:a stadiet avser tillgångar med en avsevärt ökad kreditrisk sedan det första redovisningstillfället.