PRESSMEDDELANDE

Överlag goda likviditetspositioner för banker i euroområdet men ECB anser att vissa sårbarheter erfordrar fortsatt uppmärksamhet

7 oktober 2019

  • Banker uppvisade tillräckliga likviditetsreserver för att klara stress
  • I testet bedömdes bankers förmåga att hantera sex månader långa hypotetiska likviditetschocker
  • Sårbarheter där tillsynsuppföljning erfordras berör särskilt utländska valutor, datakvalitet och förvaltning av säkerheter
  • Slutsatser tas med i den årliga översynsprocessen

Resultaten av 2019 års stresstest visar att det stora flertalet banker under direkt tillsyn av Europeiska centralbanken (ECB) överlag har goda likviditetspositioner, trots vissa sårbarheter som erfordrar fortsatt uppmärksamhet.

De i testet simulerade chockerna hade kalibreras utifrån den samlade tillsynserfarenhet från de senaste kriserna, utan hänvisning till några penningpolitiska beslut. Känslighetsanalysen fokuserade endast på den potentiella effekten av idiosynkratiska likviditetschocker för enskilda banker. I testet undersöktes varken de potentiella orsakerna bakom dessa chocker eller effekten av vidare marknadsturbulens.

Resultaten är i stort sett positiva. Runt hälften av de 103 banker som deltog i testet rapporterade en ”överlevnadsperiod” på mer än sex månader vid en negativ chock och mer än fyra månader vid en extrem chock. ”Överlevnadsperioden” definieras som det antal dagar en bank kan fortsätta att bedriva verksamhet med befintliga kontanta medel och säkerheter utan tillgång till finansieringsmarknader.

Sexmånadersperioden överskrider den period som täcks av likviditetstäckningsgraden som innebär att en bank ska ha tillräckligt med likvida tillgångar av god kvalitet för att kunna överleva en väsentlig likviditetsstress på 30 kalenderdagar. Långa överlevnadsperioder vid allvarliga chocker i testet borde ge bankerna tillräckligt med tid för beredskapsplaner för finansiering.

Dotterbolag i euroområdet till betydande institut och banker som fusioneras eller omstruktureras undantogs från urvalet.

Universalbanker och globalt systemviktiga banker skulle generellt sett drabbas hårdare än andra av idiosynkratiska likviditetschocker då de ofta förlitar sig på mindre stabila finansieringskällor – t.ex. kapitalmarknads- och företagsinlåning, som i testet hade högre utflödesnivåer. Retailbanker bör påverkas mindre eftersom de har en mer stabil inlåningsbas.

Baserat på testresultaten kommer ECB att kräva att banker vidtar åtgärder, främst på följande områden där sårbarheter identifierats:

  • Överlevnadsperioder beräknade på basis av kassaflöden i utländsk valuta är ofta kortare än de som rapporteras på konsoliderad nivå. Ett flertal banker tillgriper kortfristig marknadsfinansiering i sådana valutor och vissa förlitar sig kanske alltför mycket på att dessa valutaswapmarknader ska fungera.
  • Dotterbolag till euroområdesbanker med säte utanför euroområdet uppvisar, om de betraktas enskilt, normalt kortare överlevnadsperioder än de inom euroområdet. Det förekommer ofta att dotterbolag förlitar sig på finansiering inom gruppen och/eller finansiering från moderbolaget. Detta kan dock exponera vissa banker för risk för särskiljning (s.k. ring-fencing) i utländska jurisdiktioner.
  • Vissa reglerande ”optimeringsstrategier” som framkom vid testet kommer att diskuteras med bankerna i samband med tillsynsdialogen.
  • Många banker skulle kunna mobilisera ytterligare säkerheter utöver lättillgängliga likviditetsbuffertar för att säkra extra finansiering vid behov. I vissa banker skulle dock praxis för förvaltning av säkerheter – som är avgörande vid en likviditetskris – gagnas av ytterligare förbättringar.
  • Ett sänkt kreditbetyg kan negativt påverka likviditeten, vilket är en risk som banker kan komma att underskatta. Banker med färska erfarenheter av likviditetshantering vid stress kunde tillhandahålla uppgifter av högre kvalitet.

De flesta banker lämnade in den begärda informationen utan dröjsmål. Testet bidrog samtidigt till att synliggöra problem med datakvalitet i samband med likviditetsrapportering från ett antal banker. Resultaten kommer att bidra till att förbättra kvaliteten på tillsynsinformationen i framtiden.

Inom tillsynen kommer slutledningar att diskuteras enskilt med bankerna som del av den årliga översyns- och utvärderingsprocessen. Resultaten kommer inte direkt att påverka tillsynskapitalkraven men de kommer att ge information till bedömningen av bankers styrning och hantering av likviditetsrisk.

Frågor från media kan riktas till Esther Tejedor, tfn. +49 69 1344 95596.

Kontakt för media