ECB bibehåller oförändrade kapitalkrav 2024 – omfördelar tillsynsprioriteringar

19 december 2023

• ÖUP-resultat visar att banker har solida kapital- och likviditetspositioner och ökad lönsamhet
• Intern styrning, riskhantering och kapitalplanering är fortsatt viktiga områden för tillsynsåtgärder i ljuset av försämrade riskutsikter
• Det samlade genomsnittliga ÖUP-betyget 2022 var i stort sett oförändrat; pelare 2-krav för kärnprimärkapital (CET1) på i genomsnitt 1,2 %, jämfört med 1,1 % 2023
• Samlat CET1 kapitalkrav och vägledning ökade från 10,7 % till 11,1 %, som resultat av makrotillsynsåtgärder
• Tillsynsprioriteringar skiftade till att fokusera på uppbyggnad av motståndskraft för hantering av riskutsikter på kort sikt, stärka styrning och riskhantering av klimat- och miljörisker samt göra ytterligare framsteg i digital omvandling och operativ resiliens

Europeiska centralbanken (ECB) publicerade idag resultaten av sin översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) för 2023 och sina tillsynsprioriteringar för åren 2024–2026.

ÖUP är en kärnverksamhet för europeiska banktillsynsmyndigheter som möjliggör för dem att bedöma vilka risker bankerna står inför och hur väl de hanterar dem. Baserat på resultaten av ÖUP specificerar ECB kapitalkrav och utfärdar kvalitativa åtgärder för att åtgärda brister för varje enskild bank. Resultatet från ÖUP bidrar även till ECB:s tillsynsprioriteringar för de nästkommande tre åren.

Euroområdets banksektor var fortsatt stark och motståndskraftig 2023. I genomsnitt bibehöll bankerna solida kapital- och likviditetspositioner, väl över lagstadgade krav. Bankernas lönsamhet återgick till nivåer som inte setts på över tio år, vilket stärkte deras förmåga att motstå externa chocker något som resultaten av det EU-omfattande stresstestet 2023 visade.

De svaga makroekonomiska utsikterna och stramare finansieringsförhållanden är emellertid fortsatt en källa till risk för de europeiska bankerna. Den snabba ränteuppgången har bidragit till högre lönsamhet för bankerna men denna effekt kommer att minska allteftersom de för över högre räntor till insättarna. Samtidigt har högre räntor har bidragit till kredit-, värderings- och likviditetsrisker. Turbulensen på finansmarknaderna i mars 2023 visade på hur viktigt det är för banksektorn att effektivt hantera ränterisken.

I detta sammanhang förblev det genomsnittliga ÖUP-resultatet i stort sett stabilt på 2,6 (i ett intervall mellan 1 och 4) med 70 % av bankerna på samma resultat som 2022, 14 % med lägre och 15 % med högre betyg.

ECB ökade ansträngningar för att säkerställa att bankerna vidtog försenade åtgärder för att åtgärda utestående iakttagelser som meddelats dem. Kvalitativa åtgärder vidtogs, en nyckelkomponent i tillsynsarsenalen, främst för att bemöta brister relaterade till intern styrning, kreditriskhantering och kapitalplanering. Bankerna måste fortsätta att ägna särskild uppmärksamhet åt intern styrning i och med att tre av fyra banker har erhållit åtgärder för att bemöta brister på detta område. Det skedde en betydande ökning av åtgärder för att hantera likviditetsrisker och ränterisker i bankboken, till följd av det förändrade mikrofinansiella landskapet.

Under 2023-årscykel arbetade tillsynsmyndigheterna för att få en bättre förståelse för vilka faktorer som låg bakom svaga affärsmodeller. De noterade att återkommande strukturella svagheter beror på dålig strategisk planering och otillräckliga diversifiering, ytterligare förvärrat av brister i den interna styrningen

Efter denna bedömning ökade det bankspecifika pelare 2-kravet (P2R) för kärnprimärkapital (CET1) i genomsnitt något från 1,1 % till runt 1,2 % av riskvägda tillgångar. P2R inkluderar tillägg för riskfylld finansiering med hävstång för åtta banker och tillägg för nödlidande exponeringar (NPL) för 20 banker.

De övergripande kraven och icke-bindande pelare 2-vägledning vad gäller kärnprimärkapital ökade i genomsnitt till 11,1 % jämfört med 10,7 % 2023. Detta berodde främst på att flera länder återinförde eller ökade sina kontracykliska kapitalbuffertar och, i mindre utsträckning, på ändringar i riskprofiler och tillägg för nödlidande exponeringar Övergripande krav och vägledning för pelare 2 i termer av totalt kapital har ökat något till 15,5 % av riskvägda tillgångar, från 15,1 % 2022-års ÖUP-cykel.

ECB tillämpade för första gången ett pelare 2-krav för bruttosoliditetsgrad på 6 banker med särskilt hög risk för alltför låg bruttosoliditet. Detta bankspecifika obligatoriska krav uppgick till i genomsnitt 10 baspunkter och går utöver det bindande krav avseende skuldsättningsgrad på minst 3 % som gäller för alla banker. ECB tillämpade även en pelare 2-vägledning för skuldsättningsgrad på sju banker.

Dessutom införde ECB kvantitativa likviditetsåtgärder för tre banker, med krav på minimiöverlevnadsperioder och en valutaspecifik likviditetsbuffert.

I detta sammanhang omfördelade ECB något sina tillsynsprioriteringar för de kommande tre åren. För att stärka bankernas motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker (prioritet 1) ämnar ECB begära att bankerna åtgärdar brister i sina ramverk för tillgångar och skulder samt kredit- och motpartsriskhantering. Bankerna måste även påskynda en effektiv korrigering av brister i den interna styrningen och i hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker (prioritet 2). Vidare måste de göra ytterligare framsteg i sin digitala omställning och bygga upp robusta ramverk för operativ motståndskraft (prioritering 3).

Frågor från media kan riktas till Andrea Zizola, tfn.: +49 69 1344 6551.

För information

• ÖUP är en årlig översyn där tillsynsmyndigheterna undersöker bankernas risker och fastställer kapitalkrav och vägledning för varje enskild bank (utöver det lagstadgade kapitalkravet). Inom ÖUP bedöms fyra huvudkomponenter: affärsmodellernas överlevnadsförmåga och hållbarhet, ändamålsenlighet sett till intern styrning och riskhantering, risker för kapital samt risker för likviditet och finansiering. Varje komponent betygssätts från 1 till 4 (där 1 är bäst och 4 sämst). Dessa betyg kombineras sedan till ett sammanlagt betyg (som även det går från 1 till 4).
• ÖUP:s bedömningscykel 2023 baseras generellt på uppgifter vid slutet av 2022. Besluten från ÖUP-bedömningen 2023 gäller under 2024.
• Det kapital som banker förväntas upprätthålla som resultat av ÖUP består av två delar. Den första är pelare 2-kravet (P2R), som täcker risker som underskattas eller inte täcks av pelare 1. Den andra är pelare 2-vägledningen (P2G). Den indikerar för banker vilken kapitalnivå som en bank bör upprätthålla för att ha tillräcklig buffert i stressituationer, i synnerhet utifrån det negativa scenariot i tillsynsmyndigheternas stresstester. P2R är bindande och överträdelser kan få direkta rättsliga konsekvenser för bankerna. P2G är inte bindande.
• Pelare 2-kravet omfattar inte risken för alltför hög skuldsättning, som i stället täcks av det särskilda pelare 2-kravet för bruttosoliditet. Pelare 2-kravet för bruttosoliditet uttrycks som en procentandel av exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden, vilket inbegriper en banks tillgångar och poster utanför balansräkningen oavsett risknivå. Det är därför ett icke-riskbaserat krav.
• Samlat kapitalkrav och vägledning innebär pelare 1- och pelare 2-krav + kombinerat buffertkrav + pelare 2-vägledning. Se tillsynsmetoder för mer information om kapitalstrukturens sammansättning. Samtliga uppgifter rapporteras i procent av riskvägda tillgångar.
• Kombinerade buffertkrav består av kapitalkonserveringsbufferten, den kontracykliska kapitalbufferten och systembuffertar (varav systembuffertar innefattar buffertar för globala, systemviktiga institut, andra systemviktiga institut samt systemrisk) som är lagmässiga krav etablerade antingen genom EU:s kapitalkravsdirektiv (CRD IV) eller fastställda av nationella myndigheter.