PRESSMEDDELANDE

ECB håller kapitalkrav och vägledning för banker på stabil nivå och ökar transparensen

28 januari 2020

  • ÖUP-krav och vägledning för kärnprimärkapital 2019 ligger kvar oförändrade sedan 2018, på 10,6 procent
  • För att uppnå ökad transparens publicerar ECB bankspecifika data
  • Risk avseende affärsmodell är fortsatt en fråga av största vikt på grund av låg lönsamhet
  • Intern styrning fortsätter att visa tecken på försämring

Europeiska centralbanken (ECB) publicerar idag resultatet av översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) 2019. ÖUP-kraven och vägledningen för kärnprimärkapital (CET1) ligger stabilt på 10,6 procent 2019, samma nivå som 2018. Kärnprimärkapitalet är den högsta kapitalkvaliteten som en bank innehar. Det består till stor del av aktiekapital. Det genomsnittliga pelare 2-kravet, som fastställs för varje bank av tillsynsmyndigheten, uppgick till 2,1 procent och den icke-bindande pelare 2-vägledningen till 1,5 procent. Båda är alltså oförändrade jämfört med föregående år.

ÖUP är en årlig översyn där tillsynsmyndigheten undersöker bankers risker och därefter fastställer kapitalkrav och vägledning för varje bank, utöver det lagstadgade kapitalkravet.

För första gången publicerar ECB nu även aggregerade uppgifter per affärsmodell samt information om pelare 2-krav bank-för-bank i syfte att förbättra transparensen. I denna ÖUP-cykel har 108 banker samtyckt till att offentliggöra, eller har redan offentliggjort, pelare 2-krav på sina webbplatser.

”Vi är i stort sett nöjda med kapitaltäckningsnivån i de betydande institut som står under vår tillsyn”, sade Andrea Enria, ordförande för ECB:s tillsynsnämnd. ”Vår bedömning visade att det fortfarande finns orosmoment, speciellt när det gäller bankernas affärsmodeller, interna styrning och operativa risker. Vi måste skärpa vår tillsynsverksamhet inom dessa områden.”

De kärnprimärkapitalnivåer som begärs av myndigheterna, inbegripet systembuffertar och kontracykliska buffertar, som inte fastställs av ECB:s banktillsyn, steg med 20 baspunkter till 11,7 procent. Detta berodde på att den kontracykliska bufferten och systembufferten hade ökat med 10 baspunkter var.

De mest betydande instituten har kärnprimärkapitalnivåer som överstiger det samlade kapitalkravet och vägledningen. Sex av de 109 banker som deltog i ÖUP-cykeln 2019 hade kärnprimärkapitalnivåer som understeg pelare 2-vägledningen. Vad gäller de banker som inte vidtagit tillräckliga åtgärder under det sista kvartalet 2019 har korrigerande åtgärder begärts inom en angiven tidsram.

Inom ÖUP bedöms följande fyra huvudelement: affärsmodellernas överlevnadsförmåga och hållbarhet, ändamålsenlighet sett till intern styrning och riskhantering, risker för kapital (med delkomponenterna kreditrisk, marknadsrisk, ränterisk i bankboken och operativ risk) och risker för likviditet och finansiering. Bedömningen av varje element leder till ett elementspecifikt betyg för varje bank från 1 till 4 (där 1 är det bästa och 4 det sämsta betyget), som sedan leder till ett sammanlagt betyg från 1 till 4 enligt Europeiska bankmyndighetens riktlinjer om ÖUP.

Andelen banker som fick ett sammanlagt betyg på 3 ökade från 38 procent 2018 till 43 procent 2019. Andelen banker som presterade sämst och alltså hade betyget 4 minskade från 10 procent till 8 procent. Samtidigt minskade andelen banker med betyget 2 från 52 procent till 49 procent. Ingen betydande bank uppnådde betyg 1.

ÖUP-betygen har försämrats betydligt inom tre områden:

  • En bedömning av affärsmodellerna visade att de flesta betydande institut har en intjäning som understiger deras kapitalkostnader. Detta hämmar kapaciteten att generera kapital organiskt och att nyemittera. På grund av låg lönsamhet fokuserar tillsynsmyndigheter allt mer på bankers framtida motståndskraft och hållbarheten i deras affärsmodeller.
  • Intern styrning har visat sig vara ett orosmoment för tillsynsmyndigheterna – betygen avseende styrning har försämrats under de senaste åren. Tre av fyra banker tilldelades betyget 3 (en ökning från 67 procent 2018 till 76 procent). Endast 18 procent av bankerna fick betyget 2, vilket är en minskning från 25 procent 2018. Resultaten visar att ledningsorganen i många fall är ineffektiva och de interna kontrollerna svaga.
  • Utöver detta rapporterade vissa banker väsentliga förluster som i första hand berodde på uppföranderiskhändelser. Detta återspeglades i det ökande andelen banker som fick betyget 3 för operativ risk: 77 procent, vilket är en ökning från 63 procent 2018. IT- och cyberrisker har också varit en viktig orsak till operativ risk.

För att bemöta de försämrade betygen kommer tillsynsmyndigheterna att intensifiera bedömningarna av affärsmodellers hållbarhet och fortsätta att begära att bankerna effektiviserar sina ledningsorgan för att förstärka den interna kontrollen och riskhanteringen.

Denna ÖUP-cykel visade att banker med höga nivåer av nödlidande lån i stort sett uppnår målen för att rensa upp sina balansräkningar. Dessa banker rekommenderas att hålla ett fortsatt starkt fokus på att förbättra sina kreditriskprofiler.

När ECB inledde sitt tillsynsarbete för fem år sedan uppgick de betydande institutens volym av nödlidande lån (NPL) till omkring 1 000 miljarder euro (en NPL-kvot på 8 procent). I slutet av september 2019 hade volymen minskat till 543 miljarder euro (en NPL-kvot på 3,4 procent).

När det gäller likviditetsrisker visade de sammanlagda betygen totalt sett att bankerna har en god likviditetsposition. I denna kategori hade 76 procent av bankerna betyget 2 (70 procent 2018) och endast fyra banker gavs betyget 1 (en minskning från 2018 då motsvarande antal var 12). Många betydande institut har inte nått upp till målen för sina egna finansieringsplaner 2018, vilket också beror på att de har ändrat sina förväntningar på monetära förhållanden.

Frågor från media kan riktas till Uta Harnischfeger, tfn. +49 69 1344 6321; Andrea Zizola, tfn. +49 69 1344 6551.

Anmärkningar

  • ÖUP:s bedömningscykel 2019 baseras på uppgifter vid årets slut 2018. Besluten från ÖUP-bedömningen 2019 gäller under 2020.
  • Kapitalkonserveringsbufferten, den kontracykliska bufferten och systembuffertar (systembuffertar innefattar buffertar för globala, systemviktiga institut (G-SII), och andra systemviktiga institut (O-SII) och systemrisk) är lagmässiga krav som etablerats antingen av EU:s kapitalkravsdirektiv (CRD IV) eller som fastställts av nationella myndigheter.
  • Kapitalkravet från ÖUP består av två delar. Den ena är krav enligt pelare 2 eller P2R, som täcker risker som underskattas eller inte täcks av pelare 1. Den andra är pelare 2-vägledning eller P2G, som indikerar till banker den adekvata nivå av kapital som ska upprätthållas för att kapitalet ska räcka som buffert för att klara av stressituationer, i synnerhet utifrån det negativa scenariot i tillsynsmyndigheternas stresstester. P2R är bindande och avtalsbrott kan ha direkta rättsliga konsekvenser för banker. P2G är inte bindande. ECB:s banktillsyn förväntar sig dock att bankerna följer P2G.

Kontakt för media