Menu


Leder lättnadsåtgärderna till zombieföretag?

14 december 2020

Skapar ECB:s pandemirespons zombieföretag?

Coronapandemin har varit en verklig chock för den europeiska ekonomin, med en exempellös nedgång i den globala aktiviteten och stor osäkerhet världen över. Efterfrågan har störtdykt både på hemmaplan och utomlands, många företag har behövt slå igen efter nedstängning och andra restriktioner och många människor som varit beroende av dessa företag för sitt uppehälle har förlorat sina jobb.

Allt detta har gjort det svårt för många företag att överleva när intäktskällor har sinat. För att hjälpa dessa företag, och på så vis även ekonomin i stort, har ECB och nationella regeringar beslutat om åtgärder för att stödja bankers utlåning till företag. Denna utlåning hjälper sunda företag att hantera krisen.

Men vissa kritiker har hävdat att att våra lättnadsåtgärder också stöder eller skapar zombieföretag – dvs. företag som inte på sikt kan överleva och som bara hålls vid liv med konstgjord andning i form av lån. Lånar banker ut pengar till företag som inte klarar att betala tillbaka sina lån? Och kommer detta att leda till att nödlidande lån skjuter i höjden? Låt oss se lite närmare på detta.

Även under krisen måste banker upprätthålla höga utlåningskrav.

Många företag som förlorat sina intäktskällor p.g.a. nedstängning har tvingats kompensera för detta genom att ansöka om banklån. Regeringar har skapat statliga garantisystem för att banker lättare ska kunna ge finansiellt stöd till drabbade företag. Tack vare detta har banker kunnat låna ut mer än de annars hade kunnat göra. Dessa lån har också inneburit att många företag kunnat fortsätta sin verksamhet. Men har detta lett till att banker lånat ut till zombieföretag?

De utlåningsregler som banker måste följa gäller även för statligt garanterade lån: banker måste alltid pröva kunders kreditvärdighet, med andra ord, kundernas finansiella situation och risken att lån inte återbetalas. Det betyder att banker endast bör bevilja lån när de tror att låntagaren kan betala tillbaka. Statliga garantier ändrar inte på denna regel och bör alltså inte leda till att banker lånar ut till zombieföretag. ECB har vid upprepade tillfällen understrukit att banker måste upprätthålla höga utlåningskrav.

Banker ska kontinuerligt bedöma låntagarnas kreditvärdighet.

En annan regel som banker måste följa är att kontinuerligt utvärdera den faktiska kreditrisken i samband med beviljade lån. Detta gör att banker tidigt kan upptäcka om låntagare har finansiella svårigheter och i god tid hitta lämpliga lösningar för i övrigt solida kunder. Det innebär också att banker i ett tillräckligt tidigt läge kan sätta av de pengar som behövs som skydd mot förväntade förluster. Detta kallas även “reservering för kreditförluster”.

Vissa lättnadsåtgärder har gjort det svårare för banker att avgöra om en låntagare har svårigheter. Normalt sett är uteblivna betalningar den tydligaste indikatorn. Under krisen har banker i ett flertal länder beviljat låntagare uppskov från lånebetalningar, antingen på eget initiativ eller till följd av ett nationellt moratorium. Bankerna kan således inte mekaniskt fastställa låntagarnas risknivå utan måste förlita sig på mer kvalitativ information. För detta krävs att banker upprättar system för effektiv riskbedömning respektive för tidig varning.

För att i god tid upptäcka zombiebolag, även under krisen, har ECB begärt att banker ska ha tillräcklig kapacitet att övervaka situationen för låntagarna och deras lån. De bör även i större utsträckning använda sig av expertutlåtanden i sina bedömningar. Banker behöver dessutom bli bättre förberedda för att ta kreditförluster. Avsättningar för kreditförluster bör vara så stora att de klarar att hantera en ökning av dåliga lån när betalningsanstånden upphör.

Kapitalbuffertar är avsedda för just kristider.

I den här krisen står banker inför ett dilemma. Å ena sidan ska de upprätthålla eller öka sin utlåning. Å andra sidan leder ökade risker till att deras utlåningskapacitet minskar eftersom de måste klara högre förluster.

För att lösa denna till synes omöjliga ekvation ECB låtit dem använda sina kapitalbuffertar. Detta innebär med andra ord att de får använda de medel de satt undan för kristider. Buffertarna får använda för att erbjuda nya lån eller till att täcka förluster från befintliga lån. I kombination med andra lättnadsåtgärder har detta möjliggjort bibehållen bankutlåning trots högre risknivåer. Det betyder dock inte att banker får frångå befintliga utlåningskrav eller bortse från riskhantering.

Simuleringar visar att det ekonomiska läget skulle varit värre om banker inte fått utnyttja sina kapitalbuffertar. Till syvende och sist är det ju så att banker bygger upp kapitalbuffertar under goda tider just för att kunna använda dem i dåliga tider.

Livsviktig hjälp till ekonomin, inte bara livsuppehållande av zombieföretag.

ECB:s lättnadsåtgärder, statliga garantier och betalningsanstånd har bidragit till att dämpa den chock som coronapandemin har inneburit för ekonomin. De har varit en livsviktig hjälp till företag som under normala förhållanden är solida men som p.g.a. krisen dränerats på finansiella medel. ECB:s förväntningar och de riskhanteringsregler som banker ska följa bör också ha inneburit att zombieföretag inte gynnats.

Denna avsikt är djupt förankrad i hur lättnadsåtgärderna och tillsynssystemen har utformats. Men eftersom åtgärderna är nya och volymen av beviljade lån hög finns det en risk för att utlåning till icke-livsdugliga företag slinker igenom. Det är därför viktigt att banker, revisorer, tillsynsmyndigheter och beslutsfattare gemensamt gör sitt yttersta för att hålla denna risk under kontroll.