Vanliga frågor om 2023 års stresstest

Frankfurt, 28 juli 2023

Vad handlar 2023 års EU-omfattande stresstest om? Vad är syftet?

I det EU-omfattande stresstestet används uppgifter från årsslutet 2022 för att analysera hur en banks kapitalposition kommer att utvecklas under en treårsperiod fram till slutet av 2025, både i ett grundscenario och i ett negativt scenario. Genom stresstestet får tillsynsmyndigheter, banker och andra marknadsaktörer en gemensam analysram för att jämföra och bedöma hur motståndskraftiga bankerna i EU är mot landspecifika ekonomiska chocker.

ECB kommer att använda stresstestresultaten för att bedöma kapitalbehoven inom pelare 2 för enskilda banker inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). De kvalitativa resultaten kommer att ingå i riskstyrningsdelen av ÖUP och därmed påverka fastställandet av pelare 2-krav (P2R). De kvantitativa resultaten kommer att användas som ett viktigt underlag för att fastställa pelare 2-vägledningen (P2G) och, för första gången, bruttosoliditetsgraden i P2G.

Testet är utformat för att stärka marknadsdisciplinen genom att offentliggöra enhetlig och detaljerad information på enskild banknivå och för att visa hur vanliga chocker påverkar balansräkningarna. Tillsynsstresstester ersätter inte bankers interna stresstester, som baseras på scenarier som är skräddarsydda för bankernas specifika riskprofiler och sårbarheter.

Hur görs urvalet av banker i euroområdet i det EU-omfattande stresstestet och ECB:s parallella stresstest?

Bankerna i det EU-omfattande stresstest, samordnat av EBA, valdes ut för att omfatta ungefär 75 procent av banktillgångarna i euroområdet. För att ingå skulle banker ha minst 30 miljarder euro i tillgångar vid tidpunkten för urvalet. Banker med specifika affärsmodeller kunde dock uteslutas om den EU-omfattande stresstestmetoden ansågs vara mindre lämplig för att bedöma deras motståndskraft och kapitaltäckning. I EBA:s urval för 2023 ingick totalt 57 banker i euroområdet. Dessa banker står under ECB:s direkta tillsyn.

Parallellt med detta utförde ECB sitt eget stresstest av mindre banker under direkt tillsyn, men som inte ingick i EBA:s urval. År 2023 var det totala antalet banker i stresstestet 41.

Vissa banker under direkt tillsyn deltog inte i något av stresstesten. Detta skedde t.ex. om de var dotterbolag eller filialer till banker utanför den gemensamma tillsynsmekanismen som deltog i den EU-omfattande undersökningen. Andra skäl för att inte delta kunde ha varit att en bank vid den tidpunkten var föremål för ett samgående eller uppköp.

Vilken information om resultat offentliggörs?

Europeiska bankmyndigheten (EBA) publicerar detaljerade resultat för de enskilda banker som deltar i det EU-omfattande testet.

För de banker som deltar i SSM:s parallella stresstest publicerar ECB aggregerade resultat och utvald bankspecifik information. Publiceringsmetoden för detta urval följer proportionalitetsprincipen eftersom dessa banker är mindre än de som deltar i det EU-omfattande testet.

Vad kommer ECB att göra med de banker som har ett (allvarligt) underskott i stresstestets negativa scenario?

Precis som tidigare år handlar 2023 års stresstest inte om att godkänna eller underkänna. Det är därför inte tal om ”underskott” i sedvanlig mening. Testet utgör i stället ett viktigt underlag för ÖUP-beslut för varje bank. I praktiken innebär detta att stresstestresultaten (särskilt nivå av kapitaldränering) kommer att användas som utgångspunkt för att fastställa P2G (i enlighet med EBA:s riktlinjer för ÖUP och stresstester för tillsynsändamål).

I linje med detta tillvägagångssätt bör banker som förbrukat en (betydande) del av sitt kapital i det negativa scenariot generellt sett förvänta sig att de får högre P2G än banker med bättre resultat.

I fall där betydande kapitaldränering signalerar speciella risker i vissa verksamhetsområden kommer de gemensamma tillsynsgrupperna att använda denna information för att följa upp med riktade tillsynsinitiativ och, där så är lämpligt, åtgärder för att säkerställa lämplig hantering av dessa risker.

På vilket sätt integreras stresstestresultaten i ÖUP?

Stresstestresultaten ingår, både kvalitativt och kvantitativt, i ÖUP.

1. Kvantitativt utfall

• Metoden för att fastställa P2G omfattar två steg. I steg 1 placeras banken i ett spann baserat på sin maximala kapitaldränering av primärkapitalet (CET1) under tillsynsstresstestet. Dessa spann har utformats utifrån aktuell tillsynserfarenhet, SSM:s risktolerans samt statistisk analys av stresstestresultat. I steg 2 gör de gemensamma tillsynsgrupperna en expertbedömning för att justera P2G utifrån varje banks profil. De gemensamma tillsynsgrupperna kan justera detta inom respektive spann samt, i undantagsfall, även utanför spannet.
• I ÖUP 2023 kommer ECB för första gången att tillämpa en ny metod att fastställa P2G för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet. Denna vägledning avser att säkerställa att en banks kapitalbas kan absorbera potentiella förluster till följd av stresscenarier. För att fastställa bruttosoliditetsgraden P2G kommer ECB att använda prognoserna för bruttosoliditetsgrad i stresstestets negativa scenario som utgångspunkt och följa samma två-stegsprocess för P2G som beskrivs ovan. Bruttosoliditetsgrad P2G tillämpas endast för vissa institut, till exempel om den prognostiserade bruttosoliditetsgraden sjunker under det totala bruttosoliditetskravet.

2. Kvalitativt utfall

• Stresstestet ger tillsynsmyndigheterna många insikter om en banks risker, sårbarheter och riskhanteringskapacitet. De gemensamma tillsynsgrupperna beaktar olika aspekter när de bedömer en banks interna styrning och riskhantering inom ramen för ÖUP, vilket så småningom påverkar hur P2R beräknas. Dessa aspekter omfattar t.ex. datauppgifternas aktualitet och korrekthet samt kvaliteten på den information som erhålls. På liknande sätt ska kvantitativa mätvärden ge de gemensamma tillsynsgrupperna mätbara kriterier för att bedöma hur bankerna presterar, med hjälp av ett poängsystem i fyra nivåer. Här mäts både hur väl bankerna uppfyller datakraven och hur de reagerar under stresstestet. De gemensamma tillsynsgrupperna gör dessutom en kvalitativ bedömning av hur väl bankerna har klarat stresstestets kvalitetssäkringscykler.

Noter

• Bankprognoser i stresstestet 2023 beräknades utifrån de redovisningsregler som var tillämpliga från och med den 31 december 2022. Eftersom redovisningsstandarden IFRS 17 för försäkringsverksamhet trädde i kraft först den 1 januari 2023 beaktades inte detta i testet. För att säkerställa tillräcklig transparens har EBA dock offentliggjort utvalda memorandumposter som omfattar inverkan av IFRS 17. Detta bör underlätta jämförelser mellan stresstestresultatet och de relevanta kapitalrelationerna från och med den 1 januari 2023. Dessa memorandumposter har dock inte varit föremål för samma noggranna kvalitetssäkring som de som utförts av behöriga myndigheter för andra offentliggjorda stresstestdata.