PRESSMEDDELANDE

ECB finner att ränterisk hanteras väl i de flesta europeiska banker

9 oktober 2017
  • ECB offentliggör undersökningsresultat från en tillsynsundersökning med olika hypotetiska ränteförändringar
  • Högre räntor torde leda till högre nettoränteintäkter de närmaste tre åren för majoriteten av banker, men lägre ekonomiskt värde av eget kapital
  • Tillsynsmyndigheter kommer att följa upp resultaten i tillsynsdialoger med de enskilda bankerna

Resultaten av Europeiska centralbankens (ECB) stresstest 2017 visar att högre räntor skulle leda till högre nettoränteintäkter de närmaste tre åren för de flesta banker som är under direkt tillsyn av ECB men till lägre ekonomiskt värde av eget kapital. Denna tillsynsundersökning möjliggör för tillsynsmyndigheterna att få mer insikt i och information om utfallen av olika hypotetiska scenarion vid ränteändringar.

ECB genomförde sin känslighetsanalys av ränterisk i låneboken baserat på siffror från årsslutet 2016. Undersökningen utformades för att förse ECB:s banktillsyn med ytterligare information om nettoränteintäkters räntekänslighet och det ekonomiska värdet av eget kapital i bankers lånebokspositioner.

Resultaten användes i den årliga bedömningen av bankers totala efterfrågan på kapital. Medan efterfrågan på kapital för enskilda banker kan vara anpassad till de identifierade riskerna, kommer den totala efterfrågan på kapital inte att ändras som resultat av känslighetsanalysen av ränteeffekter, allt annat lika.

ECB:s banktillsyn tillämpade sex hypotetiska räntechocker för att fastställa hur det ekonomiska värdet av eget kapital och bedömningar av nettoränteintäkter skulle ändras i en föränderlig räntemiljö. De sex chockerna byggde på de som satts upp av Baselkommittén för banktillsyn och fångade upp förändringar i räntekurvans nivå och form. Chockerna var hypotetiska och inte utformade som prognoser för ränteutvecklingen i euroområdet.

Enligt resultaten skulle en hypotetisk ränteökning på 200 punkter sammantaget leda till en ökning på 4,1 % i nettoränteintäkterna år 2017, och en ökning på 10,5 % år 2019, medan det ekonomiska värdet av eget kapital sammantaget skulle minska med 2,7 %. Med räntorna på samma nivå som vid årsslutet 2016 och utan någon kredittillväxt, skulle dock de sammantagna nettoränteintäkterna minska med 7,5 %. Dessa framtidsbedömningar är starkt påverkade av de antaganden som banker gör om kundernas beteende. Under ett scenario med stigande räntor utgör t.ex. trögrörligheten av inlåning från allmänheten ett viktigt antagande för en eventuell ökning av nettoränteintäkter.

ECB frågade även banker om vilka beteendemodeller de använder för att mäta och hantera ränterisk samt hur de bedömer underliggande risker. Eftersom kundbeteende är viktig information för bankers ränterisk, särskilt för inlåning, använder banker beteendemodeller för att bättre kunna mäta och hantera ränterisker. I det avseendet visade undersökningen att de flesta inlåningsmodeller endast är baserade på en period av sjunkande räntor och därmed kan utgöra innebära hög modellrisk. Tillsynsmyndigheter erhöll därmed nya och väsentliga belägg för hur de institut som står under deras tillsyn hanterar dessa risker vilka de hädanefter kommer att diskutera individuellt med bankerna under tillsynsdialogen.

Stresstestet visade även hur banker använder räntederivat för att säkra riskexponeringar och nå ett ränteprofilsmål samt hur de antar ganska diversifierade ”positioneringar” mot framtida ränterörelser. I förekommande fall kommer detta även att vara en del av tillsynsdialogen med enskilda banker.

Frågor från media kan riktas till Uta Harnischfeger, tfn. +49 69 1344 6321

Anm.:

Ränteförändringar påverkar både ränteintäkter från finansiella instrument (t.ex. en obligation), och det finansiella instrumentets marknadsvärde. Båda dessa dimensioner bör följaktligen observeras i känslighetsanalysen av ränteeffekter.

Kontakt för media