Lansering av SSM – vad kommer att förändras inom banktillsyn och vilka är de nära förestående effekterna för banksektorn?
Tal av Danièle Nouy, ordförande för SSM:s tillsynsnämnd,
vid Finansinspektionens tredje konferens om reglering och tillsyn inom EU,
Helsingfors, 5 juni 2014
***
Sammandrag
Idén om SSM föddes när statsskuldkrisen hotade sammanhållningen i euroområdet. Sedan det politiska beslutet om att upprätta SSM fattades vid Europeiska rådets möte i juni 2012 har vi har kommit långt med arbetet att bygga upp ett starkt och oberoende, överstatligt tillsynsorgan.
För första gången i EU:s historia kommer vi att ha ett tillsynsorgan med ett verkligt europeiskt mandat och ett gemensamt ansvar. SSM kommer att göra en övergripande granskning av bankernas verksamhet i SSM-staterna (och även utanför) och avlägsna nationella bindningar i tillsynen. Dessutom kommer ECB att vara ansvarig inför både Europaparlamentet och EU-rådet, två institutioner som representerar medborgarna i Europeiska unionen och medlemsstaterna. Genom att minska den finansiella fragmenteringen kommer SSM även att underlätta ett smidigt genomförande av penningpolitiken inom hela den monetära unionen. Penningmarknaderna kommer också att fungera mer effektivt över landsgränserna.
Starten för SSM närmar sig snabbt och fr.o.m. den 4 november 2014 tar SSM över ansvaret för banktillsynen i euroområdet. ECB publicerade och slutförde SSM-ramförordningen den 25 april. I ramförordningen fastställs de viktigaste reglerna för att SSM ska fungera väl. Vi har till största delen utvecklat tillsynsmodellen för SSM. SSM:s aktuella kärnprojekt, den samlade bedömningen, som består av en översyn av tillgångars kvalitet och ett stresstest löper väl på flera fronter. Det faktiska arbetet med kvalitetsgranskning av tillgångar går planenligt. Totalt arbetar nu mer än 6 000 tillsynsexperter och revisorer med kvalitetsgranskningen. Om banker hotas av kapitalbrist p.g.a. kvalitetsgranskningen eller stresstestet kommer de att uppmanas återställa sin kapitalposition inom sex månader. För bortfall förorsakade av det negativa stresstestscenariot är tiden för återställning nio månader. SSM arbetar på harmoniserade mallar för rapportering baserat på uppgifter om allmän rapportering (COREP) och finansiell rapportering (FINREP). På sikt kommer de att minska rapporteringsbördan för paneuropeiska banker genom att eliminera olika rapporteringsstandarder i Europa och bidra till att skapa likvärdiga konkurrensvillkor.
Ur en överstatlig tillsynsmyndighets synvinkel är regionen verkligen intressant. Det bedrivs mycket gränsöverskridande bankverksamhet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige, i form av både dotterbolag och filialer. Mycket tack vare erfarenheterna från kriserna i början av 1990-talet har de fyra nordiska länderna nu starka nationella tillsynsmyndigheter. Nordiska banker anses redan ha god soliditet och även god riskhantering. Men vilka fördelar skulle bankunionen ge dem? Bland annat kommer den extra transparens som skapas genom denna bedömning att ytterligare förstärka förtroendet hos investerare och insättare. Det starka samband som finns mellan transparens och förtroende har positiva effekter på finansieringskostnaderna.
Var och en av de mest betydande bankerna i Finland kommer att stå under tillsyn av en gemensam tillsynsgrupp med medlemmar från ECB och personal från den finska finansinspektionen. Genom SSM strävar vi efter att bygga vidare på bästa praxis från alla nationella tillsynsmyndigheter.
Den nordiska regionen är en intressant tillsynsutmaning för ECB. Vi kommer att vara värdtillsynsorgan för den största banken i ert land. Och hemtillsynsorganet för en av de största bankerna i regionen ligger i en icke deltagande medlemsstat. SSM kommer inte att skapa nya eller artificiella gränser inom en bankgrupp när det gäller tillsyn. Det vore inte logiskt att betrakta enheterna inom SSM-länder var och en för sig; det är viktigt att ha kollegier. Ett värdtillsynsorgan med ett europeiskt perspektiv, ett perspektiv som omfattar hela EU, är något nytt.
För mindre än två år sedan lade europeiska kommissionen fram förslaget att skapa SSM. Vi är nu väl förberedda för denna enorma uppgift.
***
Mina damer och herrar!
Tack för att ni bjudit in mig till Finansinspektionens konferens i år.
SSM:s roll när en ny paradigm för banktillsyn skapas
Låt mig börja med att sammanfatta skälen bakom den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och dess huvuddrag. Som ni säkert kommer ihåg föddes idén om SSM när statsskuldkrisen hotade sammanhållningen i euroområdet. Det finns nu ett nytt verktyg för omedelbar rekapitalisering i Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) verktygslåda som hjälp för att bryta upp sambandet mellan stat och bank. Och parallellt med att ansvaret för bankerna flyttade överfördes även tillsynen till överstatlig nivå.
Vi har kommit långt sedan det politiska beslutet om att upprätta SSM fattades vid Europeiska rådets möte i juni 2012. Rådets förordning om SSM (SSM-förordningen) har etablerat SSM som ett starkt, oberoende, överstatligt tillsynsorgan. Inom SSM kommer ECB att överta ansvaret för direkt tillsyn av de omkring 130 mest betydande bankerna. ECB kommer dessutom att ha ansvaret för SSM:s övergripande funktion som ett integrerat tillsynssystem och således även ha ett tillsynsansvar över tillsynen av mindre betydande banker. Dessa fortsätter att stå under de nationella behöriga myndigheternas tillsyn, men de gemensamma SSM-metoderna kommer att tillämpas. I de fall det bedöms vara nödvändigt för att säkerställa en konsekvent tillämpning av hög tillsynsstandard kommer ECB att ha rätten att överta ansvaret för direkt tillsyn även för mindre betydande banker.
För första gången i EU:s historia kommer vi att ha ett tillsynsorgan med ett verkligt europeiskt mandat och ett gemensamt ansvar. SSM kommer att göra en övergripande granskning av bankernas verksamhet i SSM-staterna (och även utanför) och avlägsna nationella bindningar i tillsynen. Dessutom kommer ECB att vara ansvarig inför både Europaparlamentet och EU-rådet, två institutioner som representerar medborgarna i Europeiska unionen och medlemsstaterna.
För att säkerställa enhetlighet kommer SSM att tillämpa samma standarder för samtliga banker i SSM-staterna. Varje bank i SSM kommer att granskas enligt en gemensam tillsynsmodell som fastställts i tillsynsmanualen och med samma mallar för datarapportering. Vi kommer således att säkerställa höga standarder för tillsyn och en harmoniserad och enhetlig tillämpning av stabilitetstillsynsreglering i hela SSM. Detta enhetliga tillvägagångssätt kommer effektivt att få slut på den ”uppdelning i olika fack” som tidigare skett vid tillsynen. Det kommer att säkerställa konkurrens på lika villkor inom SSM, minska tillsynsbördan för banker med verksamhet i flera SSM-stater och öka marknadsförtroendet. De gemensamma standarderna kommer även att främja finansiell integration och hjälpa oss att dra nytta av den gemensamma marknadens fördelar.
Genom att minska den finansiella fragmenteringen kommer SSM även att underlätta ett smidigt genomförande av penningpolitiken inom hela den monetära unionen. Penningmarknaderna kommer också att fungera mer effektivt över landsgränserna. Så kommer vi till exempel i kristider inte längre att uppleva att nationella tillsynsmyndigheter kräver att bankernas nationella tillgångar ska matchas mot nationella skulder. SSM kommer således att göra det mycket lättare att bedriva penningpolitik.
Hur långt har SSM kommit?
Starten för SSM närmar sig snabbt och fr.o.m. den 4 november 2014 tar SSM över ansvaret för banktillsynen i euroområdet. Låt mig göra en kort sammanfattning av de förberedelsearbeten som gjorts på ECB inför SSM.
För det första publicerade och slutförde ECB SSM-ramförordningen den 25 april. I ramförordningen fastställs de viktigaste reglerna för att SSM ska fungera väl. I den anges vilka förfaranden som styr samarbetet mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna samt metoden för bedömning av om ett institut ska betraktas som betydande eller inte. De gemensamma tillsynsgrupperna kommer att utgöra ryggraden i arbetet med tillsyn över betydande banker. Dessa grupper kommer att bestå av lokala experter från de nationella behöriga myndigheterna i de deltagande medlemsstaterna under samordning av ECB, som ska säkerställa att tillsynsgrupperna arbetar efter ett europeiskt perspektiv.
För det andra har vi till största delen utvecklat tillsynsmodellen. Vi avser att publicera en handledning för tillsynsrutiner och metoder i SSM, riktad till övriga parter, huvudsakligen de banker som står under tillsyn. Handledningen kommer att säkerställa transparens.
För det tredje fortgår arbetet på flera fronter med SSM:s aktuella kärnprojekt – den samlade bedömningen, som består av en översyn av tillgångars kvalitet och ett stresstest.
Låt mig understryka att det faktiska arbetet med kvalitetsgranskning av tillgångar går planenligt. Totalt arbetar nu mer än 6 000 tillsynsexperter och revisorer med kvalitetsgranskningen. Arbetet med att validera dataintegritet är snart slutfört. Arbetet pågår med att värdera bankernas säkerheter och fastighetsinnehav, göra avsättningar och att göra en översiktlig granskning av marknadsvärden framtagna enligt nivå 3 under IFRS 13.
Vad gäller den senaste utvecklingen av arbetet med stresstester publicerade Europeiska bankmyndigheten (EBA) metoderna för stresstest och scenarier den 29 april. Det omfattande arbetet med att reparera bankbalansräkningar pågår redan och testet, utformat för att bedöma bankernas motståndskraft mot hypotetiska externa chocker, kommer att avslöja kvarvarande sårbarheter i banksektorn och ge en hög nivå av banktransparens i EU.
Den gemensamma metoden och underliggande antaganden omfattar många olika risker bl.a. kredit- och marknadsrisker, värdepapperiseringsexponeringar, statsskuldsrisker och finansieringsrisker. Det negativa scenario som Europeiska systemrisknämnden (ESRB) har utarbetat tillsammans med ECB och EBA återspeglar de systemrisker som i dagsläget anses utgöra de största hoten mot stabilitet i den europeiska banksektorn. Dessa innefattar 1) en uppgång i internationella obligationsräntor, förstärkt av en plötslig omvägning i riskbedömningen, särskilt gentemot tillväxtekonomierna och 2) en ytterligare försämring av kreditkvaliteten i länder med svag efterfrågan.
Om banker hotas av kapitalbrist p.g.a. kvalitetsgranskningen eller stresstestet kommer de att uppmanas återställa sin kapitalposition inom sex månader. För bortfall förorsakade av det negativa stresstestscenariot är tiden för återställning nio månader. Till följd av den samlade bedömningen i oktober 2014 måste vissa banker bygga upp kapitalbuffertar, vilket leder till mer motståndskraft i det finansiella systemet.
För det fjärde arbetar SSM på harmoniserade mallar för rapportering baserat på uppgifter om allmän rapportering (COREP) och finansiell rapportering (FINREP). På sikt kommer de att minska rapporteringsbördan för paneuropeiska banker genom att eliminera olika rapporteringsstandarder i Europa och bidra till att skapa likvärdiga konkurrensvillkor. Ingen möda sparas i arbetet med att samordna begäranden om datainsamling på ett effektivt sätt och undvika duplicering och överlappning med andra dataprojekt. Framför allt kommer proportionalitetsprincipen att säkerställa en meningsfull uppsättning data utan att lägga en alltför stor börda på de mindre bankerna.
Slutligen vill jag understryka att de nya lediga befattningarna på SSM har rönt stort intresse och att, som del i en rekryteringsprocess med en ”top-down”-ansats, rekryteringen till chefspositioner på mellannivå samt experter i stort sett är klar.
Vilka förändringar kommer SSM att innebära för bankerna i Norden?
Nu, kommer vi till den fråga som troligen sysselsätter er mest. Hur kommer SSM att påverka de nordiska bankerna?
Ur en överstatlig tillsynsmyndighets synvinkel är er region verkligen intressant. Det bedrivs mycket gränsöverskridande bankverksamhet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige, i form av både dotterbolag och filialer. Detta gäller särskilt för Nordens största bank, som identifierats som ett globalt systemviktigt finansinstitut. Det är faktiskt så att dotterbolagen i Finland och Danmark är större än moderbolaget i Sverige. [1] Så, banktillsyn över nationalgränserna är inget nytt för er.
Banker i dessa länder stod emot den senaste finanskrisen ganska väl jämfört med banker i många andra europeiska länder. Och för nästan ett kvarts sekel sedan visade tre av dessa länder hur stora bankkriser kunde hanteras mycket effektivt. Mycket tack vare erfarenheterna från dessa kriser i början av 1990-talet har de fyra nordiska länderna nu starka nationella tillsynsmyndigheter.
Nordiska banker anses redan ha god soliditet och även god riskhantering. Så man kan undra om det finns något att vinna på att skapa ett nytt europeiskt tillsynsorgan?
Mitt svar är Ja! Det kommer att finnas både positiva direkteffekter och positiva effekter på längre sikt.
Låt mig först nämna en direkt positiv effekt. Alla banker som ska stå under direkttillsyn av ECB, inklusive de nordiska bankerna, kommer att genomgå en samlad bedömning. För de nordiska bankerna kommer den extra transparens som skapas genom denna bedömning att ytterligare förstärka förtroendet hos investerare och insättare. Det starka samband som finns mellan transparens och förtroende och dess viktiga betydelse för finansieringskostnaderna är ett viktigt skäl till varför vi anser att banker generellt vinner på att använda sig av samma harmoniserade standarder, metoder och definitioner i de olika länderna. Detta gäller särskilt för banker som i stor utsträckning är beroende av marknadsfinansiering, som flera av de stora nordiska kreditinstituten.
För nordiska banker med verksamhet på internationella marknader utanför den egna regionen borde det faktum att de står under tillsyn av ett överstatligt europeiskt tillsynsorgan ytterligare stärka marknadens förtroende. Och det är något som även har betydelse på längre sikt.
Var och en av de mest betydande bankerna i Finland kommer att stå under tillsyn av en gemensam tillsynsgrupp med medlemmar från ECB och personal från den finska finansinspektionen. Våra finska kollegors arbete och deras tillsynsresurser kommer även fortsättningsvis att vara mycket viktigt för en effektiv tillsyn, inte minst tack vare deras långa erfarenhet av tillsyn över dessa institutioner och deras specifika nationella expertis. Men att även låta människor med erfarenhet från andra länder utanför Norden ingå i dessa tillsynsgrupper kan också ge nya insikter om tillsynen av era banker. Genom SSM strävar vi efter att bygga vidare på bästa praxis från alla nationella tillsynsmyndigheter. Det kommer att bli en kontinuerlig läroprocess och vi kommer alla att lära av varandra.
Den nordiska regionen är en intressant tillsynsutmaning för ECB. För den största banken i ert land, kommer vi att vara värdtillsynsorgan. Och hemtillsynsorganet för den ligger i en icke deltagande medlemsstat. Jag vill understryka att SSM inte kommer att skapa nya eller artificiella gränser inom en bankgrupp när det gäller tillsyn. Vi anser att det är avgörande att ha en helhetssyn på hur andra grupper arbetar och på hur enskilda enheter är knutna till varandra, även ur ett riskperspektiv. Det vore inte logiskt att betrakta enheterna inom SSM-länder var och en för sig. Det är skälet till varför det är viktigt att ha kollegier. Den gemensamma tillsynsgrupp som ska utöva tillsyn över den största banken i Finland kommer förstås att ingå i tillsynskollegiet för den gruppen. Den kommer att representeras av den gemensamma tillsynsgruppens samordnare och vara helt inriktad på starkt samarbete. EBA har gjort ett viktigt arbete med att bygga upp och förbättra ramen för sådant samarbete och SSM har åtagit sig att spela en mycket konstruktiv roll. På längre sikt kommer det bilaterala hem- och värdsamarbetet mellan SSM och tillsynsmyndigheter från icke deltagande medlemsstater även att baseras på gemensamma överenskommelser, så kallade MoU. Dessa överenskommelser kommer att vara ett avgörande instrument för att upprätta ett bra ramverk för effektivt och givande samarbete.
Det pågående arbetet med den samlade bedömningen som jag nämnde tidigare är redan ett bra exempel på hur gränsöverskridande samordning mellan tillsynsmyndigheter kan fungera i praktiken. ECB gör denna bedömning för ett antal gränsöverskridande banker. Och i den processen samordnar vi ett antal relevanta aspekter med svenska och danska hemlandsmyndigheter. De deltog vid ett annat möte förra veckan på ECB för att diskutera sambandet mellan den samlade bedömningen och översyns- och utvärderingsprocessen (SREP) 2014. Här drar vi helt klart nytta av det väletablerade och väl fungerande hem- och värdsamarbetet för dessa grupper.
Ett värdtillsynsorgan med ett europeiskt perspektiv är något nytt. Och nu vill jag bara säga att ett europeiskt perspektiv inte bara innebär euroområdet. Det är ett perspektiv som omfattar hela EU, ett kollektivt ansvar. Det första stycket i artikel 1 i SSM-förordningen säger uttryckligen att ECB i sin tillsynspolitik ska bidra till ”det finansiella systemets stabilitet inom unionen och inom varje medlemsstat”. Och detta har praktiska följder för oss. Vi kommer att utöva tillsyn över stora banker med omfattande gränsöverskridande verksamhet i flera medlemsstater. I våra tillsynsbeslut om sådana banker kommer vi att ta hänsyn till potentiella effekter i alla medlemsstater där banken bedriver verksamhet. Och det kommer vi att göra i större omfattning än ett nationellt tillsynsorgan brukar göra eller kan göra.
Låt mig avsluta med att säga att skapandet av SSM är ett jättelikt åtagande för EU. För mindre än två år sedan lade europeiska kommissionen fram förslaget att skapa SSM. Vi är nu väl förberedda för denna enorma uppgift. Jag ser fram emot att samarbeta med Finansinspektionen i tillsynen av banker i SSM-området.
Tack för er uppmärksamhet!
- Se Nordic Regional Report, Staff Report för 2013 Cluster Consultation, IMF Country Report Nr. 13/274, september 2013, s. 15.
Europeiska centralbanken
Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster
- Sonnemannstrasse 20
- 60314 Frankfurt am Main, Tyskland
- +49 69 1344 7455
- media@ecb.europa.eu
Texten får återges om källan anges.
Kontakt för media