Offentligt samråd om utkastet till ECB:s riktlinje om väsentlighetströskeln för förfallna kreditförpliktelser för mindre betydande institut

Vanliga frågor

Vad är syftet med riktlinjen?

ECB har tidigare utövat sitt handlingsutrymme enligt artikel 178.2 d i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen) avseende betydande institut genom att anta förordning (EU) ECB/2018/1845 (förordning för betydande institut) avseende tröskeln för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är i förhållande till gäldenärers samtliga förpliktelser samt nivån för enskilda kreditfaciliteter. För att säkerställa enhetlighet och lika konkurrensvillkor, och i linje med den definition som fastställts för betydande institut, syftar utkastet till riktlinje till att definiera och harmonisera denna tröskel även för mindre betydande institut.

För att hitta en avvägning mellan å ena sidan behovet av att säkerställa en enhetlig tillämpning av tillsynsstandarder för såväl betydande som mindre betydande institut och å andra sidan efterlevnaden av proportionalitetsprincipen, anser ECB att de nationella behöriga myndigheter som är involverade i tillsynen av mindre betydande institut bör utöva sin valmöjlighet enligt artikel 178.2 d i kapitalkravsförordningen och kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/171 på samma vis som ECB gör enligt förordningen för betydande institut.

På vilken rättslig grund utfärdar ECB denna riktlinje?

Även om de nationella behöriga myndigheterna har det primära ansvaret för hur relevanta alternativ och handlingsutrymmen utnyttjas avseende mindre betydande institut, ingår det i ECB:s överordnade tillsynsroll, i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (SSM-förordningen), att främja en konsekvent tillämpning av alternativ och handlingsutrymmen avseende både betydande och mindre betydande institut där så är lämpligt. Av den anledningen får ECB, som en av flera åtgårder, utfärda riktlinjer till nationella behöriga myndigheter i syfte att säkerställa att den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) fungerar effektivt och enhetligt (artikel 6.5 a och c i SSM-förordningen).

Varför efterlyser ni synpunkter från branschen och vilka blir nästa steg?

Att efterlysa synpunkter från branschen är helt i linje med den SSM-praxis som tidigare har utarbetats för andra ECB-rättsakter som rör tillsyn. Samma tillvägagångssätt har använts tidigare, t.ex. för riktlinje (EU) 2017/697. När det offentliga samrådet har avslutats kommer ECB att gå igenom de kommentarer som inkommit och bemöta dem i ett feedbackdokument. Detta feedbackdokument kommer att offentliggöras på ECB:s webbplats.

Väsentlighetströskeln i utkastet till riktlinje definieras i linje med förordningen för betydande institut. Den förordningen behöver justeras något för att säkerställa full överensstämmelse med artikel 178.1 b i kapitalkravsförordningen, enligt vilken ett fallissemang anses ha inträffat bl.a. när någon av gäldenärens väsentliga kreditförpliktelser är förfallen till betalning sedan mer än 90 dagar. Således kommer ett korrigendum till förordningen för betydande institut att antas tillsammans med riktlinjen i syfte att säkerställa att definitionerna för väsentlighetströskeln är identiska i förordningen för betydande institut och riktlinjen.