Intervju med Dagens Industri

Intervju med Kerstin af Jochnick, ledamot i ECB:s banktillsyn, genomförd av Robert Triches

20 maj 2022

Vad är dina tankar om kriget i Ukraina?

Det är fruktansvärt. Man känner så oerhört för befolkningen och detta land som ju gått igenom en demokratiseringsprocess och som också planerade för att söka EU-medlemskap. Det är väldigt sorgligt och kommer att ta lång tid att reparera. Som tillsynsmyndighet måste vi ju förstås i nästa led fundera över hur det påverkar oss och bankerna. Vi har ett antal banker som har viss exponering mot Ryssland eller som har dotterbanker i Ryssland och vice versa.

Hur allvarligt är kriget för europeiska banker, generellt?

Vi tror inte att den exponering som finns mot Ryssland är något som riskerar att påverka dem speciellt mycket. Vi är mer oroliga för de indirekta effekterna. Det handlar om hur länge kriget pågår och hur stora effekterna blir på den reala ekonomin och inflationen.

Inledningsvis hade vi möte varje kväll för att följa upp utvecklingen, nu är det några gånger i veckan. Vi följer marknaderna noga för att se hur aktie-, valuta och obligationsmarknaderna reagerar för att förstå hur de ser på utvecklingen. Vi följer förstås också noga banker som har exponeringar mot Ryssland, med dagliga kontakter för att veta hur de tänker och för att vi ska veta om vi behöver vidta åtgärder.

Vilka konsekvenser är det som ni oroas mest för?

Vi måste fundera över olika scenarion och se det med olika infallsvinklar, men när vi tittar på bankerna så är vår prioritering nu kreditrisker och cybersäkerhetsrisker. Hur mår bankernas låntagare i det här läget? Det ser olika ut men en del av bankernas kunder är exempelvis beroende av energimarknaden och påverkas därför mycket av att priserna gått upp väldigt mycket.

Innan kriget höll ni fokus på bankernas klimatarbete, hur ser ni på det nu?

Det är viktigt att det arbetet nu inte får falla tillbaka, för det är ju lika viktiga frågor trots att det pågår ett krig. Vi gör ett stresstest av bankerna i år för att se hur långt framme de är i klimatarbetet och se hur väl de klarar av sina åtaganden.

Effekterna av klimatkrisen syns inte i vårt liv varje dag på samma sätt som kriget, men de kommer att göra det om vi inte gör något

Hur påverkas bankerna av stigande inflation?

Det är självklart så att den allmänna ekonomiska utvecklingen och inflationen är viktig för våra banker. Om det går bra i ekonomin går det ofta bra för bankerna också.

Samtidigt är det så att om vi får en högre räntenivå, vilket verkar ligga i de flesta prognoserna, så skulle det sannolikt vara positivt för bankerna under förutsättning att tillväxten finns där. De har ju haft ganska låga räntenetto under lågränteperioden. Å andra sidan är det också så att om vi får högre räntor och högre inflation så drabbar det bankernas låntagare, beroende på vilken sektor de är i. Så det är många aspekter att väga samman. Men för en tillsynsmyndighet blir det förstås mycket fokus på hur varje enskild bank är exponerad.

Finns det några länder eller områden som är särskilt exponerade för riskerna?

Överlag ser den europeiska banksektorn stark ut och man har klarat covidkrisen bra. Kapital- och likviditetsnivåer ligger på stabila nivåer. Banksystemet är tillräckligt robust för att kunna hantera ganska stora störningar.

Vad är ert ansvar för att efterse EU-kommissionens sanktioner?

Vi följer noga situationen och för vår del handlar det om att se till man har en bra riskhanteringsfunktion i bankerna som fångar upp det här och att man följer de regler och sanktioner som finns. Men många banker klagar över att det inte är lätt att följa sanktionerna. Det blir komplext när många olika parter är involverade.

Vad anser du om den finansiella stabiliteten i Sverige i dag?

Hushållens höga skuldsättning och länken till bostadsmarknaden och att all finansiering ligger i banksektorn är fortfarande en sårbarhet, problemet har inte sprungit ifrån oss.

Svenska banker är ju stabila på det sättet att de är väl kapitaliserade och likviditeten är god. Men i dagsläget lever vi alla under oron och osäkerheten med kriget i Ukraina, inte minst vad det gäller den reala ekonomin. De sårbarheter som vi kan se i dag är desamma som under den period som jag var där, det är hushållens skuldsättning och företagsobligationsmarknaden. Det finns också en oro för den kommersiella fastighetsmarknaden med hög belåning och det är lite osäkert att bedöma de riskerna i dagsläget.

[Detta är en förkortad version av hela intervjuutskriften och innehåller inte de svar som gäller annat än banktillsyn eller finansiell stabilitet.]