Förord av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

Omständigheterna för de europeiska bankerna var fortsatt utmanande 2023. Ekonomin i euroområdet var svag, och de geopolitiska riskerna ökade, särskilt på grund av Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern. Finansiella spänningar i andra jurisdiktioner påverkade finansieringsmarknaderna under våren. Och eftersom inflationen såg ut att fortsätta att vara alltför hög under alltför lång tid fortsatte ECB att strama åt sin penningpolitik.

Men det hårda arbete som utförts under tidigare år för att göra euroområdets banker mer motståndskraftiga har gett resultat. Bankerna upprätthöll solida kapital- och likviditetspositioner, och den samlade kärnprimärkapitalrelationen i bankerna under tillsyn låg på 15,6 procent, vilket är nära rekordnivå. Det skyddade sektorn från externa chocker och gjorde att bankerna utan några hinder kunde föra vidare ECB:s penningpolitiska åtstramningar till ekonomin.

Flera utmaningar återstår dock. De högre räntorna påverkade räntenettomarginalerna i euroområdets banker och ledde till att den genomsnittliga avkastningen på eget kapital låg på 10 procent tredje kvartalet 2023. Samtidigt stiger inlåningsräntorna och de nödlidande lånen blir fler. Tillsynsmyndigheterna kommer att fortsätta att bevaka riskerna noggrant. De kommer särskilt att hålla ett öga på bankernas exponeringar mot sårbara sektorer, som kommersiella fastigheter, och ta itu med tveksamheter kring bankernas styrning och rutiner för intern riskkontroll.

Motståndskraft och anpassningsförmåga är måsten för att kunna klara de strukturella utmaningar som klimatförändringarna och digitaliseringen innebär. Bankerna förväntas uppfylla ECB:s tillsynsförväntningar angående klimat- och miljörelaterade risker 2024 och ta hänsyn till dessa risker i sina strategier och riskhanteringsrutiner. Och när användningen av artificiell intelligens nu blir allt vanligare kommer tillsynsmyndigheterna även att granska bankernas digitaliseringsstrategier och deras motståndskraft mot cyberangrepp. Genom detta arbete vill man se till att bankerna förblir starka och fortsätter att fylla sin funktion att stötta euroområdets ekonomi på vägen mot en grönare och mer digital framtid.

Intervju med Claudia Buch, tillsynsnämndens ordförande

Du tog över som ordförande för ECB:s tillsynsnämnd i januari 2024. Vilken vägledande princip kommer du att arbeta efter när du utför detta viktiga uppdrag?

Vi får aldrig glömma att vi som tillsynsmyndighet står i allmänhetens tjänst. Bankerna spelar en otroligt stor roll i vardagen: De skyddar insättningar, ser till att det går att göra betalningar och lånar ut pengar till hushåll och företag. Vår uppgift är att se till att bankerna är säkra och inte tar för stora risker.

Det har väldigt praktisk innebörd för oss: Vi måste vara framåtblickande och hela tiden ifrågasätta, så som det även står i Baselkommitténs kärnprinciper för effektiv banktillsyn. Den framåtblickande delen är särskilt viktig nu när många ekonomier och samhällen har kommit till en vändpunkt. Och vi måste vara ifrågasättande och tänka kreativt. Väl fungerande banker är helt klart bra för samhället. Men bankerna är privata företag och agerar till syvende och sist i sina aktieägares intressen. Det är vår uppgift som tillsynsmyndighet att se till att de även agerar i hela samhällets intresse.

År 2024 har den europeiska banktillsynen funnits i tio år. Hur väl utvecklad tycker du att banktillsynen är, och vad kan fortfarande förbättras?

Med den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) har Europa tagit ett stort steg vad gäller institutsbyggande och överförande av befogenheter till europeisk nivå. För tio år sedan var tillsynen i Europa fragmenterad, både vad gäller institutioner och arbetssätt. Gränsöverskridande risker ignorerades ofta, och det var omöjligt att jämföra banker med andra liknande banker. De olika länderna hade olika tillsynsstandarder.

Nu har vi verkningsfulla tillsynsbefogenheter på europeisk nivå, samtidigt som vi har ett nära samarbete med nationella myndigheter. Jag tror att det sätt som den europeiska banktillsynen är organiserad i dag skulle kunna tjäna som förebild för andra politikområden där det behövs mer integration.

Men vi kan förstås alltid bli bättre. Ett av mina mål är att göra den europeiska tillsynen ännu mer integrerad. År 2024 fyller vi tio år, och det året har vi döpt till ”integrationsåret”. Vi kommer att genomföra ett antal insatser för att främja mer kunskapsutbyte, investera i gemensam tillsynsteknik och utnyttja de nationella tillsynsmyndigheternas sakkunskaper. Det ska kännas som att vi spelar i samma lag.

Hur tycker du att bankerna skötte sig 2023?

De europeiska bankerna har visat sig vara motståndskraftiga mot de chocker som har drabbat våra ekonomier de senaste åren. Pandemin, stigande energipriser och inflation, den ryska invasionen av Ukraina och, nu på sistone, konflikten i Mellanöstern har alltsammans satt press på våra ekonomier. Effekterna av de här chockerna har lett till högre inflation och räntor och lägre tillväxt i ekonomin. Räntorna steg mer än de någonsin gjort sedan ECB inrättades.

Dessa högre räntor är självklart en viktig anledning till bankernas starkt ökade lönsamhet, som även beror på att bankerna har tagit tid på sig att vidareförmedla ökningarna till inlåningsräntorna. Bankernas kapitalpositioner har legat kvar på en stabil nivå väl över lagkraven. De europeiska bankernas orealiserade förluster på grund av nedskrivning av värdepapper har också varit relativt begränsade. Även deras likviditetspositioner har varit fortsatt starka, även efter att ECB gradvis dragit tillbaka det extra likviditetsstödet. Det beror sannolikt på de regel- och tillsynsförändringar som gjordes efter den globala finanskrisen, men vi måste även vara medvetna om att bankerna har gynnats av de omfattande penning- och finanspolitiska åtgärderna som sattes in i samband med tidigare chocker.

Så vi får inte sänka garden. De makrofinansiella och geopolitiska riskerna är förhöjda, och i många länder måste den reala ekonomin anpassa sig efter strukturförändringar. Det kan påverka bankerna genom ökade kredit- och likviditetsrisker. Faktum är att några framväxande risker redan har börjat förverkligas. Vi ser att de nödlidande lånen, företagskonkurserna och betalningsinställelserna ökar. Vi kommer att fortsätta våra insatser för att stärka motståndskraften i de banker vi utövar tillsyn över och ta itu med de brister i deras styrning och riskhantering som vi har upptäckt.

Vilka lärdomar tror du att den europeiska banktillsynen kan dra av marknadsoron i mars 2023?

För mig var den främsta lärdomen att kriser ofta kan inträffa när bankernas bristande riskhantering utsätts för negativa externa chocker. Det har två konkreta konsekvenser för oss.

För det första måste vi som tillsynsmyndighet vara proaktiva och ta itu med brister i ett tidigt skede. Händelserna i mars 2023 visade att problem till och med i små, lokalt verksamma banker kan få globala återverkningar om de inte hanteras proaktivt. På internationell nivå ser vi därför över brister i regelverket, exempelvis när det gäller likviditets- och ränterisk, och vi diskuterar hur tillsynens ändamålsenlighet påverkas.

För det andra behöver vi bra förståelse för hur förändringar på makronivå påverkar bankerna. De amerikanska och schweiziska myndigheterna har bekräftat att det fanns brister i riskhanteringen och styrning före oron. Vid gynnsamma makroekonomiska förhållanden spelar de här bristerna ingen större roll, en när tiderna förändras kommer de upp i dagen och kan skada hela det finansiella systemet.

Att ha tillräckligt mycket kapital i systemet är förstås första linjens försvar mot oförutsedda händelser och externa chocker. Det gör även att konsekvenserna av dålig styrning och brister i riskhanteringen inte blir lika kännbara.

Ändamålsenlighet i tillsynen är en aktuell fråga och stod även i fokus i en rekommendation i den externa bedömningen av översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). Hur vill du göra den europeiska banktillsynen mer ändamålsenlig?

För tillsynsmyndigheter innebär ändamålsenlighet att upptäckta brister omvandlas till konkreta förbättringar i bankernas riskprofiler och motståndskraft. Det är en viktig lärdom från händelserna förra våren. Men ändamålsenlighet handlar även om att fokusera på relevanta brister.

Faktum är att vi redan har haft ögonen på ändamålsenligheten i den europeiska banktillsynen ett tag nu. Jag är mycket tacksam för att Andrea Enria upprättade en rådgivande expertgrupp som skulle se över ÖUP. Rapporten från gruppen innehåller tydliga rekommendationer för oss: Vi bör bli mer anpassningsbara, ingående och riskfokuserade, förbättra vår effektivitet och ändamålsenlighet och utnyttja alla tillsynsverktyg fullt ut.

Vi har diskuterat dessa rekommendationer grundligt i tillsynsnämnden. Några av rekommendationerna började vi följa i 2023 års ÖUP. Vi har ett nytt ramverk för risktolerans och en flerårsbedömning i ÖUP, vilket också ger tillsynsmyndigheterna större flexibilitet att fokusera på sårbarheterna i enskilda banker. Under 2025 års ÖUP kommer vi att börja följa andra rekommendationer. Vi stärker även vår tillsyn genom att använda mer inträngande åtgärder, som Frank Elderson nyligen förklarade i ett tal.

Vad tror du kommer att vara den största utmaningen för de europeiska bankerna under den närmaste tiden?

Jag skulle säga att de största utmaningarna för bankerna är förändringarna i de makrofinansiella och geopolitiska omständigheterna och den nya konkurrenssituationen som håller på att växa fram.

Vi håller på att komma ur en period med extremt låga räntor. De låga räntorna kan ha lockat bankerna att ta mer risk för att öka sin lönsamhet. Trots den senaste tidens BNP-chocker har obestånd och fallissemang legat kvar på låga nivåer, liksom bankernas avsättningar för kreditförluster. Att utvecklingen inte har följts åt på dessa två områden beror till stor del på det rekordstora finans- och penningpolitiska stöd som har skyddat bankernas balansräkningar från dessa chocker.

Det får konsekvenser för bedömningarna av risker framåt i tiden eftersom uppgifter om tidigare obetalda lån inte ger rätt bild av de framtida riskerna för tillgångskvaliteten. Och många av de risker som bankerna står inför, som cyberrisker, klimat- och miljörelaterade och geopolitiska risker har uppstått först på senare tid.

Det är därför väldigt viktigt att bankerna anpassar sina riskhanteringsrutiner efter de nya förutsättningarna.

Den andra utmaningen som bankerna står inför är den nya konkurrenssituationen, där finansinstitut utanför banksektorn tar allt fler marknadsandelar. Nyheter som teknik med distribuerade liggare och artificiell intelligens ger bankerna möjligheter att förbättra sin produktivitet, men det blir även möjligt för nya aktörer att ta sig in på marknaden och utmana de befintliga affärsmodellerna. Innovation och ökad konkurrens kan förbättra det ekonomiska välståndet men även ge upphov till nya risker. Om bankerna ser att deras marginaler minskar kan de lockas att börja med mer riskfylld verksamhet. De kan exempelvis sänka sina krav för att bevilja nya lån. Vi bevakar därför noga bankernas exponeringar mot finansinstitut utanför banksektorn och det digitala ekosystemet och håller ögonen på hur deras affärsmodeller påverkas av större konkurrens.

Hur ser du på framtiden för bankunionen?

Vi har kommit långt när det gäller de två första pelarna i bankunionen, tillsyn och resolution, men med den tredje pelaren, insättningsgaranti, går det trögare. Jag tror inte att det är bra om fullbordandet av bankunionen dröjer ytterligare. Vi måste förbereda oss på mer ogynnsamma förutsättningar, och då måste vi även täppa till de återstående hålen i den europeiska krishanteringen och regelverken för insättningsgaranti.

De tre pelarna i bankunionen är faktiskt väldigt nära sammankopplade med varandra. Genom tillsyn ser man till att bankfallissemang är osannolika, och om sådana inträffar, att de inte blir allvarliga. Men även den bästa tillsynen kan inte, och bör inte, förebygga alla fallissemang. När bankfallissemang inträffar bör avbrotten i banktjänsterna minimeras och skattebetalarnas pengar skyddas. Det är där som den andra pelaren kommer in: en trovärdig och effektiv resolutionsordning under överinseende av den gemensamma resolutionsnämnden.

Mer arbete behöver uppenbarligen göras på den tredje pelaren: ett gemensamt insättningsgarantisystem. Det är viktigt att det finns en insättningsgaranti som skyddar insättarna. Men precis som med andra försäkringar kan det leda till moralisk risk och risktagande. Det är därför som den europeiska banktillsynen ser till att höga tillsynsstandarder tillämpas konsekvent i alla deltagande länder.

Som det ser ut i dag sköts insättningsgarantierna till stor del på nationell nivå, vilket inte fungerar tillsammans med tillsyn och resolution på europeisk nivå. Vi behöver ett europeiskt insättningsgarantisystem så att skyddet för insättare blir likformigt i hela euroområdet. Det skulle även kunna leda till att bankmarknaderna blir mer integrerade och till att riskerna delas över gränserna.

Jag vill även poängtera att gamla problemtillgångar inte längre är en anledning att skjuta upp fullbordandet av bankunionen. När bankunionsprojektet först inleddes var det logiskt att först fokusera på att få bort gamla problemtillgångar från bankernas balansräkningar. Det har nu gjorts: Andelen nödlidande lån i de betydande bankerna har sjunkit från 7,5 procent 2015 till 1,9 procent tredje kvartalet 2023, vilket snudd på rekordlåga nivåer.

1 Banktillsynen 2023

1.1 Motståndskraften i bankerna som står under europeisk banktillsyn

1.1.1 Inledning

Översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) 2023 bekräftade att bankerna i euroområdet fortsätter att uppvisa motståndskraft, med robusta kapital- och likviditetspositioner trots det osäkra ekonomiska läget. Bankerna är överlag välkapitaliserade. De betydande institutens samlade kärnprimärkapitalrelation återgick till de historiskt höga nivåer som sågs 2021 och låg på 15,6 procent tredje kvartalet 2023 medan den nådde 17,7 procent i de mindre betydande instituten. Den samlade bruttosoliditeten förbättrades också, och nådde 5,6 procent (+0,5 procentenheter) för betydande institut och 9,3 procent (+0,7 procentenheter) för mindre betydande institut.

Sammantaget har de betydande instituten även välfyllda likviditetsbuffertar sett utifrån lagkraven, trots att dessa likviditetsbuffertar har minskat sedan penningpolitiken började stramades åt. Tredje kvartalet 2023 låg de betydande institutens likviditetstäckningskvot på 159 procent jämfört med 140 procent före pandemin. För de mindre betydande instituten låg denna kvot högre, på 205 procent.

Dämpad ekonomisk tillväxt de första nio månaderna 2023, de svaga ekonomiska utsikterna på grund av stramare finansieringsvillkor och högre geopolitiska spänningar bidrog alla till stor osäkerhet kring det makrofinansiella läget.

Tredje kvartalet 2023 låg de betydande institutens samlade avkastning på eget kapital på 10 procent för årets första nio månader uppräknat till årstakt, vilket var oförändrat sedan kvartalet innan och upp från 7,6 procent ett år tidigare. De mindre betydande instituten fick lägre årsberäknad avkastning på eget kapital. Den låg på 8,0 procent tredje kvartalet 2023, vilket är en nedgång från 8,3 procent från kvartalet innan men en betydande ökning från 1,3 procent ett år tidigare.

Räntenettomarginalerna var det som låg bakom lönsamheten 2022 och de första nio månaderna 2023. De mer än vägde upp för de stagnerade eller något minskade utlåningsvolymerna. Intäkterna från handelsverksamhet och investeringstjänster minskade med 5 procent jämfört med 2022 med minskade avgifter för handel med aktier, obligationer och råvaror under andra kvartalet, vilket delvis vägdes upp av ett bra tredje kvartal och, för vissa banker, av kredithandel.

Tillsynsmyndigheterna fortsatte 2023 att vara vaksamma på sådant som hållbarheten i den kraftigt ökade lönsamheten och kreditrisker som uppkommer på grund av exponeringar mot sårbara sektorer, som sektorn för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. Även den interna styrningen och riskhanteringen förblev ett fokusområde för tillsynsmyndigheterna. Högre finansieringskostnader var den största nedåtrisken för vinsterna i euroområdets banker. Kostnaderna för insättningar, som har anpassat sig sakta hittills, förväntas öka ytterligare när konkurrenstrycket ökar och insättare flyttar sina medel från avistainlåning till tidsbunden inlåning som ger bättre avkastning.

Siffror för de första nio månaderna 2023 visar att mängden nödlidande lån ökar mer och mer, om än i måttlig takt. Inflations- och marknadstrycket var fortsatt högt på sårbara kreditriskportföljer, som konsumentkrediter, bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter, liksom på små och medelstora företag. Ökade avsättningar på grund av högre kreditrisker kan därmed dämpa de framtida vinsterna.

1.1.2 Stresstester och särskild insamling av uppgifter om orealiserade förluster

1.1.2.1 Stresstester av bankerna i euroområdet

Under 2023 genomförde ECB två stresstester av betydande institut i euroområdet. I det EU-omfattande stresstestet som samordnas av Europeiska bankmyndigheten (EBA) deltog 57 större banker i euroområdet. Ytterligare 41 medelstora betydande institut deltog i de samtidiga stresstester som ECB samordnar. Dessa två stresstester utgjorde det tillsynsstresstest som ECB måste genomföra enligt EU-rätten.^[1]

EBA har offentliggjort detaljerade resultat från sitt EU-omfattande stresstest 2023 för de 57 största bankerna i euroområdet. ECB har offentliggjort de enskilda resultaten för de ytterligare 41 medelstora bankerna, liksom en rapport om de aggregerade slutliga resultaten från sitt stresstest av euroområdets banker där alla 98 enheter under tillsyn ingår.

Resultaten från ECB:s stresstest 2023 visar att euroområdets banksektor skulle kunna stå emot en allvarlig konjunkturnedgång. I det negativa scenariot skulle kärnprimärkapitalrelationen i genomsnitt minska med 4,8 procentenheter och ligga på 10,4 procent i slutet av 2025.^[2] Den påtagliga förbättringen av bankernas tillgångskvalitet och lönsamhet jämfört med i tidigare stresstester, tillsammans med en betydande kapitaltillväxt under de senaste tio åren (diagram 1), hjälpte bankerna att klara den höga allvarlighetsgraden i det negativa scenariot. Trots det uppdagades även potentiella sårbarheter i stresstestet, vilket innebär att riskerna fortfarande måste bevakas.

ECB använder resultaten från stresstestet som underlag i den årliga översyns- och utvärderingsprocessen. De kvantitativa resultaten är viktiga för att fastställa pelare 2-vägledningen, som i förekommande fall nu för första gången även omfattar pelare 2-vägledning för bruttosoliditetsgrad. De kvalitativa resultaten från stresstestet ingår i riskstyrningsdelen i ÖUP och kan därmed påverka pelare 2-kraven.

Diagram 1

Utvecklingen vad gäller utgångspunkter och prognoser för kärnprimärkapitalrelationen

(procentenheter)

1.1.2.2 Insamling av uppgifter för att bedöma orealiserade förluster i euroområdesbankernas obligationsportföljer värderade till upplupet anskaffningsvärde

EBA och ECB genomförde även en särskild insamling av uppgifter för att kunna göra en heltäckande bedömning av riskerna förknippade med orealiserade förluster i bankernas obligationsportföljer värderade till upplupet anskaffningsvärde och tillhörande risksäkringar. De orealiserade nettoförlusterna i bankernas obligationsportföljer är överlag begränsade. De uppgick till 73 miljarder euro i februari 2023 efter att har räknat in effekterna av risksäkringar till verkligt värde. De ytterligare förlusterna utan risksäkringar inräknade till verkligt värde beräknades uppgå till 155 miljarder euro i det negativa scenariot i det EU-omfattande stresstestet. Att dessa orealiserade förluster faktiskt skulle realiseras måste ses som en osannolik, hypotetisk händelse, eftersom bankernas portföljer som värderas till upplupet anskaffningsvärde är utformade för att hållas till förfall och bankerna lär först använda sig av repotransaktioner och andra avhjälpande åtgärder innan de likviderar sina obligationspositioner. ECB har offentliggjort det bokförda och det verkliga värdet på dessa obligationsportföljer för de enskilda bankerna per februari 2023.

1.2 Tillsynsprioriteringarna för 2023–2025

1.2.1 Inledning

Rysslands invasion av Ukraina 2022 och invasionens makrofinansiella konsekvenser ökade osäkerheten kring hur ekonomin och finansmarknaderna skulle utvecklas, samtidigt som riskerna för banksektorn blev högre. Därför ombads enheterna under tillsyn att stärka sin motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker (prioritering 1). ECB krävde att bankerna skulle se över sina rutiner för kreditriskhantering och inrikta sig på de sektorer där det fanns störst sannolikhet för att kreditriskerna skulle försämras. ECB granskade även hur lämpliga bankernas finansieringsplaner var och hur varierade deras finansieringskällor var. Dessutom ombads bankerna att ta itu med digitaliseringsutmaningar, stärka sina ledningsorgans styrningsförmåga (prioritering 2) och öka sina insatser för att hantera klimatförändringarna (prioritering 3).

ECB bedömer och bevakar hela tiden hur riskerna och sårbarheterna i enheterna under tillsyn förändras. På så sätt kan ECB flexibelt anpassa sitt arbete efter hur riskbilden utvecklar sig. Den alltmer åtstramande penningpolitiken som många centralbanker förde under 2023 visade hur viktigt det är att bankerna hanterar sina exponeringar mot ränte- och kreditspreadrisker i bankboken på ett klokt och försiktigt sätt. Efter marknadsoron våren 2023, då några medelstora banker i USA fallerade, justerade ECB dessutom sina tillsynsprioriteringar och utökade sin riktade granskning av ränte- och kreditspreadrisker i bankboken så att fler institut omfattades. Samtidigt genomförde ECB särskilda analyser för att se om det fanns sårbarheter i bankerna på grund av orealiserade förluster i deras balansräkningar. Den förhöjda risken inom kommersiella fastigheter gjorde även att tillsynsmyndigheterna omprioriterade vissa inspektioner på plats så att man vid inspektionerna bedömde bankernas hantering av några av de mer riskfyllda motparterna i denna sektor och vad bankerna gjorde för att minska riskerna.

1.2.2 Prioritering 1: Stärka motståndskraften mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker

1.2.2.1 Brister i kreditriskhanteringen, inbegripet exponeringar mot sårbara portföljer och tillgångsklasser

Under 2023 fortsatte ECB att genomföra ett arbetsprogram för kreditrisk, där man främst arbetade med strukturella brister i bankernas rutiner för kreditriskhantering, bland annat vad gäller fastigheter och sårbara portföljer. Med stigande räntor och makroekonomisk osäkerhet är det särskilt viktigt att tillsynsmyndigheterna ser till att bankerna proaktivt tar itu med framväxande kreditrisker i sårbara portföljer och tillgångsklasser. Även långivning är en viktig del i bankernas kreditriskhanteringscykel som alltmer blir föremål för tillsynsmyndigheternas intresse, eftersom nödlidande lån kan undvikas om bankerna beviljar lån med god kvalitet. ECB fortsatte med sitt fokus på hantering av nödlidande lån^[3] och därmed förknippat arbete 2023, där man kontrollerade att bankerna har de rutiner och förfaranden som behövs för att kunna reagera proaktivt om mängden nödlidande lån skulle börja öka.

På samlad nivå förblev andelen nödlidande lån relativt stabil 2023. ECB noterade dock en försämring i vissa portföljer som är mer sårbara för inflationstryck, som lån till hushåll^[4]. En nedgång på marknaden för kommersiella fastigheter kunde också noteras^[5], tillsammans med ökat tryck på låntagarnas möjligheter att refinansiera lån till kommersiella fastigheter när de förfaller. Dessutom ökade antalet företagskonkurser och andelen fallissemang från de låga nivåer som sågs under pandemin^[6]. Företagen i euroområdet, särskilt små och medelstora företag, fortsatte att kämpa med högre finansieringskostnader men även högre kostnader generellt på grund av inflationen^[7]. Företag med höga skulder och företag med verksamhet i sårbara sektorer påverkades mest av högre kostnader och lägre efterfrågan, vilket i sin tur pressade vinstmarginalerna.

Tillsynsinsatser och tillsynsresultat

Insatserna på distans och på plats 2023 visade att bankerna har gjort framsteg när det gäller att minska riskerna i sårbara portföljer och tillgångsklasser. Det fanns dock flera brister som fortfarande inte hade åtgärdats.

Nyligen genomförda djupgående bedömningar av sådant som betalningsanstånd^[8] visade att det fanns betydande brister i vissa bankers beredskap för att klara ett ökat antal låntagare med betalningssvårigheter och refinansieringsrisker. Bland annat fanns brister när det gällde att hitta och bevaka kunder som ha problem med ekonomin. Bedömningarna visade även att bankerna måste vidta fler förebyggande korrigerande åtgärder. Inspektioner på plats och riktade granskningar av rutinerna för avsättning enligt IFRS 9 (inklusive eftermodellsjusteringar) visade att många banker har lämpliga rutiner men att ett betydande antal måste blir bättre på att fånga framväxande risker och anpassa sin stegindelning därefter. För alla dessa tillsynsinsatser har bankerna underrättats om ett antal tillsynsåtgärder som ska leda till att korrigerande åtgärder vidtas inom rimlig tid. ECB följer noggrant upp de planerade korrigerande åtgärderna och hur de genomförs.

I en riktad granskning av bolån, med särskilt fokus på portföljer med lån till hushåll, framgick att bankerna har begränsad förmåga att förutse risker och skilja ut dem, både när lån beviljas och när lån prissätts. I denna riktade granskning ingick ett urval av 34 betydande institut med större portföljer innehållande bolåneexponeringar. Flera fall upptäcktes då EBA:s riktlinjer om kreditgivning och övervakning inte hade följts, även när det gällde rutinerna för att värdera säkerheter.

I djupgående bedömningar av bankernas exponeringar mot kommersiella fastigheter upptäcktes exponeringar med bullet- och ballongbetalningar och lån med rörlig ränta, liksom med möjlig övervärdering av de ställda säkerheterna (se ruta 1).

De detaljerade tillsynsresultaten från tillsynen på distans och på plats överlämnades till bankerna. I förekommande fall användes dessa resultat som underlag i 2023 års ÖUP och tillhörande tillsynsåtgärder, som diskuterats med enheterna under tillsyn i den löpande tillsynsdialogen.

Ruta 1
Kommersiella fastigheter: framväxande risker

Kommersiella fastigheter är en materiell tillgångsklass som stod för 1,4 biljoner euro i de betydande institutens låneböcker andra kvartalet 2023. Det kvartalet var det lån till kommersiella fastigheter på 52 miljarder euro (3,67 procent) som var klassificerade som nödlidande. Det utgör 15 procent av den totala mängden nödlidande lån, varav de flesta är lån som har varit nödlidande sedan finanskrisen 2008. Väsentliga exponeringar mot lån till kommersiella fastigheter återfinns främst i tyska, franska och nederländska banker (runt 52 procent av de sammanlagda lånen till kommersiella fastigheter).

Diagram A

Väsentligheten i betydande instituts lån till kommersiella fastigheter

(biljoner euro)

Efter år av stigande fastighetspriser ses nu en nedgång på marknaden för kommersiella fastigheter^[9], och tecken på försämring börjar visa sig i flera länder i euroområdet^[10]. Finansieringsvillkoren för kommersiella fastigheter har stramats åt och de ekonomiska utsikterna är osäkra, samtidigt som efterfrågan har vikit efter pandemin.^[11]

Den största faktorn som påverkade marknaden för kommersiella fastigheter var de högre räntorna och de högre kostnaderna för skuldfinansiering. Tillsammans med högre byggkostnader och förändringar i efterfrågan (distansarbete och energieffektivare affärs- och kontorslokaler) ledde detta till prisjusteringar i värderingarna av kommersiella fastigheter (särskilt kontors- och detaljhandelsfastigheter), som fortfarande pågår. Investerings- och transaktionsvolymerna föll också kraftigt och nybyggnationen stannade av helt, samtidigt som avkastningen på kommersiella fastigheter krympte, vilket ledde till negativa marginaler.

Lån där ett stort eller hela beloppet ska betalas när lånet förfaller^[12] kallas ofta bulletlån eller ballonglån och är något som ECB tittar extra på just nu på grund av de rådande marknadsförhållandena. En betydande andel av lånen till kommersiella fastigheter är upplagda som bullet- eller ballonglån och som lån utan regressrätt. Dessa typer av finansieringsupplägg medför högre refinansieringsrisk, i och med att låntagaren, när lånet förfaller till betalning, kan behöva refinansiera lånet till mycket högre finansieringskostnader än man först hade beräknat. Andra återbetalningsalternativ har också blivit svårare, eftersom det försämrade marknadsläget och de högre finansieringskostnaderna även påverkar låntagarnas möjligheter att sälja tillgångar och/eller refinansiera lån i en annan bank.

Om man tittar på de exponeringar som redovisas i AnaCredit för andra kvartalet 2023 utgör bullet- och ballongupplägg som förfaller inom de närmaste två åren 8 procent av lånen till kommersiella fastigheter. Det är viktigt att bankerna för en aktiv dialog med låntagarna inom kommersiella fastigheter och på ett meningsfullt sätt bedömer refinansieringsrisken för lån till kommersiella fastigheter. De behöver fokusera på de punkter som är viktigast i denna bedömning, som en uppdaterad och realistisk värdering av säkerheterna, om det går att skapa ett kassaflöde som kan täcka finansieringskostnaderna och om det, i förekommande fall, finns möjligheter att få in kontanta medel utifrån genom sponsring.

Diagram B

Lån till kommersiella fastigheter med olika typer av återbetalningsupplägg uppdelade efter förfallodag

(andel av samtliga lån till kommersiella fastigheter)

ECB fortsätter att genomföra en rad olika tillsynsinsatser på plats och på distans^[13] för att säkerställa att fokus i tillsynen aktivt ligger på riskerna förknippade med kommersiella fastigheter. Detta aktiva fokus kommer att fortsätta in på 2024^[14], då tillsynsmyndigheterna noga kommer att följa bank- och marknadsutvecklingen inom denna betydelsefulla portfölj.

Motpartskreditrisker och finansinstitut utanför banksektorn

Genom insatser på plats och på distans följde ECB 2023 upp resultaten från det arbete som genomförts rörande styrning och hantering av motpartskreditrisker. Man offentliggjorde en rapport om god praxis för styrning och hantering av motpartskreditrisker med titeln Sound practices in counterparty credit risk governance and management, där man sammanfattar resultaten från den granskning som genomfördes 2022 och beskriver god praxis som man sett exempel på i branschen.

ECB anordnade även en konferens om motpartskreditrisker där högre chefer med ansvar för riskhantering i betydande institut och andra banktillsynsmyndigheter kunde diskutera utvecklingen på området motpartskreditrisker och branschpraxis, liksom utmaningar och möjligheter både ur institutens och myndigheternas perspektiv.

1.2.2.2 Bristande diversifiering av finansieringskällor och brister i finansieringsplanerna

Under de senaste tio åren har riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO) hjälpt bankerna att upprätthålla försörjningen av krediter till ekonomin i kristider. Användningen av TLTRO III under pandemin ledde dock till att skuldkoncentrationen ökade betydligt.^[15] TLTRO III-lånen håller nu på att förfalla, och de betydande instituten måste nu utarbeta och genomföra sunda och trovärdiga, fleråriga finansieringsplaner för hur man ska klara utmaningarna med de ändrade finansieringsförhållandena och se till att finansieringskällorna är tillräckligt diversifierade.

I linje med tillsynsprioriteringarna för 2023–2025, och som del av den bredare analysen av likviditets- och finansieringsplaners genomförbarhet, bedömde ECB de planerade återbetalningarna av TLTRO III-lånen för betydande institut som löper större risk för ökade finansieringskostnader. De flesta av de granskade enheterna under tillsyn visade sig ha trovärdiga utträdesstrategier från TLTRO III och kunde fortsätta att uppnå både den lägsta likviditetstäckningskvoten och den stabila nettofinansieringskvoten. Vissa visade sig dock ha en relativt hög andel likvida tillgångar av låg kvalitet i eurosystemets pool med säkerheter, som när de frigörs, inte kan användas som säkerhet för privata säkerställda finansieringstransaktioner. Andra betydande institut hade gjort något väl optimistiska antaganden om att deras insättningar skulle öka, vilket gjorde deras strategier mindre livskraftiga.

När Silicon Valley Bank, liksom ett antal andra regionala banker i USA, fallerade i mars 2023 förstod man att insättare utan förvarning plötsligt kan ändra sitt beteende. Sociala medier och digitalisering, i kombination med att alternativa investeringsmöjligheter blir mer lockande, kan göra att investerare agerar fortare på prissignaler och marknadsrykten. År 2023 inledde ECB därför ytterligare analyser av beredskapsplaner och möjligheter att hitta tillgångar att lämna som säkerhet. Syftet vara att få en bild av i vilken utsträckning bankerna kan motstå chocker mot den kortfristiga likviditeten och oväntade krishändelser, som stora utflöden av insättningar. Här ingick även utvärderingar av strategierna för tillgångs- och skuldförvaltning, liksom modelleringen av beteendeantaganden utifrån det rådande ränteläget.

Fortsatt tillsynsgranskning av exponering mot ränte- och kreditspreadrisker

Under 2023 följde ECB:s banktillsyn upp resultaten från sin riktade granskning av exponering mot ränte- och kreditspreadrisker som genomfördes i 29 betydande institut 2022^[16]. Andra kvartalet 2023 utökades granskningen till ytterligare tio betydande institut. Granskningen kompletterades sedan med inspektioner på plats. Utöver detta inledde ECB andra kvartalet 2023 en övergripande granskning av styrningen över tillgångs- och skuldförvaltningen i 24 betydande institut, där aspekter relaterade till både ränte- och likviditetsriskhantering ingick, som modelleringen av insättningar utan avtalad löptid.

1.2.2.3 Finansiering av högt belånade förvärv

Sedan redovisningsmallar för finansiering av högt belånade förvärv infördes 2018 har ECB sett att innehavet av lån till högt skuldsatta långivare (högrisklån) har fortsatt att öka i de betydande instituten. Denna ökning beror på den långa period som vi hade med låga räntor och riklig likviditet, vilket uppmuntrade låntagare och långivare till högre belåning, samtidigt som man lättade på lånekraven. Denna trend gick åt andra hållet 2022 och första halvåret 2023. Antalet nya högrisklån föll markant på grund av energikrisen, inflationen och räntevolatiliteten. Denna minskning börjar alltmer märkas i de minskande exponeringsnivåerna i de betydande instituten (diagram 2). De minskande exponeringsnivåerna och de ökande kärnprimärkapitalrelationerna har lett till att förhållandet mellan lån till högt belånade förvärv och kärnprimärkapital har minskat avsevärt de senaste kvartalen.

Diagram 2

De betydande institutens exponering mot högrisklån

(vänster skala: miljarder euro; höger skala: procent av kärnprimärkapitalet)

ECB har vid upprepade tillfällen efterlyst mer återhållsamhet från de betydande institutens sida i just detta marknadssegment på grund av den fortsatta ökningen av transaktioner med hög andel lånefinansiering. Att låntagare håller på att få det allt svårare visar sig, som förväntat, i den högre andelen fallissemang för högrisklån både i Europa och USA. Överlag har dessa fallissemangsnivåer dock förblivit låga jämfört med tidigare stressperioder, vilket kan bero på att det på marknaden inte längre är lika vanligt med särskilda lånevillkor. Med tanke på den höga lånerefinansieringsrisk som de som lånar till högt belånade förvärv är utsatta för när räntorna stiger finns det risk för att de nödlidande exponeringarna och fallissemangen blir många fler inom de närmaste åren.

År 2022 skrev ECB ett VD-brev med detaljerat beskrivna förväntningar på interna riskaptitramar som skulle införas och rapporterade om hög grad av risktagande i lånefinansierade transaktioner. En bristbedömning avslöjade flertalet brister, för vilka de betydande instituten ålades att vidta särskilda uppföljningsåtgärder. Under 2023 fortsatte ECB att kontrollera hur långt bankerna hade kommit med att genomföra dessa åtgärder. Vissa banker hade kommit en bit på väg, men det finns fortfarande betydande brister i riskkontrollen. Jämfört med 2022 ökade därmed även antalet banker som fick särskilda kapitalkrav på sig på grund av riskerna förknippade med deras verksamhet inom finansiering med hög belåningsgrad.

Som stöd för den pågående tillsynsgranskningen av bankernas exponeringar mot finansiering av högt belånade förvärv gjorde ECB dessutom en djupgående kvalitetssäkringsanalys av finansiering av högt belånade förvärv i sitt EU-omfattande stresstest 2023. Resultaten från denna analys offentliggjordes i ett särskilt avsnitt i ECB:s rapport om 2023 års stresstest av euroområdets banker.

1.2.3 Prioritering 2: Ta itu med digitaliseringsutmaningar och stärka ledningsorganens styrningskapacitet

1.2.3.1 Strategier för digital omställning och ramverk för operativ motståndskraft

Bankerna blir alltmer digitala. Det innebär att mer uppmärksamhet i tillsynen måste ägnas åt strategierna för digital omställning och åt förmågan att hantera de risker som omställningen för med sig. Bland annat måste man undersöka riskerna med innovativ teknik, såväl som risker som rör ramverken för operativ motståndskraft, där bland annat cyberrisker och beroende av utomstående parter ingår.

När det gäller digitaliseringen mer allmänt offentliggjorde ECB i februari 2023 en översikt över de främsta slutsatserna från en undersökning om digital omställning och användningen av fintech som hade genomförts 2022. I översikten bekräftas att de flesta betydande institut har en strategi för digital omställning, som främst handlar om hur man ska förbättra kundupplevelsen. Denna översikt visade även hur viktigt det är att den verkställande ledningen sätter rätt ton, liksom att det finns ändamålsenliga rutiner för intern kontroll.

Utifrån ovan nämnda undersökningsresultat genomförde man även riktade granskningar av 21 betydande institut 2023 för att få insikt i hur bankerna beskriver målen för sina digitaliseringsstrategier, kontrollerar om dessa mål har nåtts och ser till att deras riskaptitramar och styrning ger önskade resultat. Resultaten från dessa granskningar ska offentliggöras första halvåret 2024 och kommer att ge enheterna under tillsyn en bra bild av tillsynsmyndigheternas synpunkter och riktmärken.

När det gäller motståndskraft ökade antalet större cyberincidenter som anmäldes till ECB markant 2023 jämfört med året innan. Det som låg bakom ökningen var främst hotaktörer som körde samordnade överbelastningskampanjer mot flera banker. Det åtföljdes av en noterbar ökning av incidenter hos utomstående tjänsteleverantörer som hade att göra med utpressningsvirus, som kan orsaka stora störningar. Cyberangrepp begångna av statsunderstödda aktörer ökade också inom finanssektorn. ECB genomförde därför ett antal tillsynsinsatser på plats och på distans som rörde IT- och cyberrisker 2023 och offentliggjorde de främsta resultaten och observationerna i sitt nyhetsbrev om banktillsynen i november 2023.

Utöver det stresstest om cyberresiliens som är inplanerat för 2024 genomförde ECB en intern simuleringsövning av cyberresiliensen, där man testade hur ECB:s och flera nationella behöriga myndigheters interna kommunikation, samordning och eskaleringsförfaranden skulle fungera om flera av enheterna under tillsyn skulle utsättas för ett cyberangrepp. Testet genomfördes internt utan inblandning från branschen.

När det gäller utkontraktering samlade man 2023 återigen in alla betydande instituts utkontrakteringsregister. Jämfört med den första insamlingen 2022 har datakvaliteten och enhetligheten i den information som samlas in ökat betydligt. Resultaten från denna insats bekräftade att utkontraktering är ett viktigt område för de betydande instituten, särskilt på informations- och kommunikationsteknikområdet. Att det finns ett väletablerat förfarande för hur enheter under tillsyn ska anmäla sina planer för utkontraktering av nya tjänster var till ytterligare hjälp när riskerna med utkontraktering skulle bedömas. ECB inledde även en riktad granskning av utkontrakteringsrisker i flera betydande institut, som kommer att fortsätta fram till 2025. Varje år granskas dessa betydande instituts utkontrakteringsrutiner, liksom ett urval av deras utkontrakteringsupplägg. Denna granskning kommer att ge en övergripande bild över de betydande institutens riskhanteringsrutiner vid utkontraktering.

I linje med internationella standarder^[17] låg fokus på operativ motståndskraft och digitalisering i de tillsynsinsatser som genomfördes i arbetsgrupper med andra europeiska tillsynsmyndigheter 2023. Dessa tillsynsinsatser handlade bland annat om att tillämpa förordningen om marknader för kryptotillgångar och pilotordningen för teknik för distribuerade liggare, liksom om diskussioner kring AI-lagen och om att tillämpa rättsakten om digital operativ motståndskraft. ECB införlivade även principerna för operativ motståndskraft, som tagit fram av Baselkommittén för banktillsyn, i sitt ÖUP-ramverk.

1.2.3.2 Ledningsorganens funktions- och styrningsförmåga

För att främja adekvat beslutsfattande och förhindra överdrivet risktagande är det viktigt att bankerna har slagkraftiga ledningsorgan, sunda styrningsformer^[18], robusta interna kontroller och tillförlitliga data. Att det är viktigt att ha sunda arrangemang inom dessa olika områden bevisades även av de bankfallissemang som inträffade i USA och Schweiz våren 2023. Roten till dessa fallissemang var brister i styrningen och riskhanteringen. Trots vissa framsteg under senare år ser ECB fortfarande ett stort antal strukturella brister i internkontrollfunktioner, ledningsorganens funktion liksom förmåga till aggregering och rapportering av riskdata.^[19]

Därför har tillsynsmyndigheterna fortsatt att samarbeta med enheterna under tillsyn för att ytterligare framsteg ska åstadkommas på detta område. Sedan 2022 har ECB genomfört riktade granskningar av banker med brister i ledningsorganens sammansättning och funktion, inspektioner på plats och riktade riskbaserade (nya) lämplighetsbedömningar. ECB har dessutom utarbetat ett sätt att få in mångfald i sina lämplighetsbedömningar och även förfinat sina uppgiftsinsamlingar för att underlätta jämförelser mellan liknande institut^[20]. Riktade granskningar och tillsynsinsatser inom detta område ska fortsätta hela 2024.

Uppföljning av brister genomfördes också som en del i 2023 års ÖUP (se avsnitt 1.3.1.5).

Att ha sunda styrningsformer är viktigt för alla banker, oavsett storlek. Därför fortsatte ECB att följa upp resultaten från den tematiska granskning av styrningsformerna som genomfördes 2021–2022.^[21] Inom detta område har ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna fortsatt att arbeta för större enhetlighet i de europeiska tillsynsförväntningarna och normerna för intern styrning.

För att både uppmuntra till dialog kring vad effektiv styrning är och informera om sina tillsynsmetoder och förväntningar på detta område anordnade ECB tillsammans med EUI:s Florence School of Banking ett seminarium för branschföreträdare i april 2023^[22].

1.2.3.3 Riskdataaggregering och riskrapportering

ECB har konstaterat flera brister när det gäller riskdataaggregering och riskrapportering och tog med dessa brister som en viktig sårbarhet i sin planering för tillsynsprioriteringarna för 2023–2025. Därför utarbetades en övergripande, riktad tillsynsstrategi med insatser både på plats och på distans i syfte att säkerställa att bankerna har ändamålsenliga styrnings- och riskhanteringsförfaranden som är grundade på tillförlitliga uppgifter.

När det gäller insatser på plats fortsatte under 2023 en särskild kampanj med inspektioner på plats om riskdataaggregering och riskrapportering, omfattade 23 betydande institut, som hade påbörjats 2022. Under denna kampanj uppdagades brister vad gäller ledningsorganens delaktighet, otydlig och ofullständig definition av vad som omfattas av ramverket för datastyrning, liksom avsaknad av oberoende validering. Även brister i dataarkitekturen och IT-infrastrukturen, att man till stor del förlitade sig på manuella lösningar som kringgår systemen och långa rapporteringstider, såväl som avsaknad av datakvalitetskontroller var sådant som gav anledning till oro.

I insatserna på distans utgick man till stor del från utkastet till vägledning om effektiv aggregering och rapportering av riskdata, som innehåller ett antal minimikrav för ändamålsenlig riskdataaggregering och riskrapportering och som ska hjälpa bankerna att stärka sin förmåga på detta område.^[23] Detta utkast till vägledning innebär inga nya krav, utan i den sammanställs och förtydligas viktiga tillsynsfrågor. Det är därför viktigt att bankerna inte ser den senaste versionen av vägledningen som ett tillfälle att ställa om klockorna för när vissa krav måste vara uppfyllda. Den ska snarare ses som vägledning för hur de kan hitta brister och göra noterbara framsteg mot att rätta till bristerna. Andra tillsynsinsatser som genomfördes var bland annat att man testade ledingsrapporten om datastyrning och datakvalitet^[24], bidrog till lägesrapporten om globala systemviktiga bankers efterlevnad av Baselkommitténs banktillsynsprinciper för effektiv aggregering och rapportering av riskdata, stärkte mätningen av datakvalitet i tillsynsrapporteringen ytterligare och effektiviserade användningen av tillsynsverktyg i syfte att trappa upp insatserna mot kvarvarande allvarliga brister i aggregeringen och rapporteringen av riskdata, bland annat genom kvantitativa och kvalitativa åtgärder.

1.2.4 Prioritering 3: Intensifiera insatserna för att hantera klimatförändringarna

Sedan ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker kom 2020 har ECB konsekvent betonat att bankerna på allvar måste ta itu med dessa risker. En av ECB:s främsta tillsynsprioriteringar för 2023–2025 är att få bankerna att på lämpligt sätt ta hänsyn till dessa risker i sina affärsstrategier och i sina ramverk för styrning och riskhantering, både för att minska riskerna och informera allmänheten om dem.

1.2.4.1 Uppföljning av de brister som upptäcktes i den tematiska granskningen

Efter den tematiska granskningen av klimat- och miljörelaterade risker 2022 satte ECB upp tidsgränser inom vilka bankerna gradvis skulle ställa om för att i slutet av 2024 helt uppfylla de förväntningar om beskrivs i ovan nämnda vägledning från ECB. ECB meddelade samtidigt att man noggrant skulle kontrollera att dessa tidsgränser följdes och vidta verkställighetsåtgärder om så behövdes.

Den första tidsgränsen var i mars 2023 då bankerna skulle ha infört rutiner för att göra sunda och heltäckande väsentlighetsbedömningar och sonderingar av affärsklimatet. Eftersom ett antal banker inte hade gjort detta inom den fastställda tidsgränsen utfärdade ECB under 2023, för de 18 mest framträdande fallen, bindande tillsynsbeslut för 23 enheter under tillsyn med föreläggande om vite som enheterna under tillsyn ska betala om de inte uppfyller kraven inom de tidsgränser som fastställs i dessa beslut och så länge de inte uppfylls därefter. Ett antal förfaranden för ytterligare utkast till beslut, varav några inbegriper viten, pågick fortfarande vid utgången av 2023 (se avsnitt 2.3.1).

ECB kommer att fortsätta att noggrant bevaka hur det går för bankerna 2024 och 2025 och vid behov vidta verkställighetsåtgärder.

1.2.4.2 Engångsanalys av klimatriskscenario för 55 %-målet

Som en del av paketet för hållbara finansmarknader gav Europeiska kommissionen i mars 2023 de tre tillsynsmyndigheterna^[25] i uppdrag att tillsammans med Europeiska systemrisknämnden och ECB genomföra en engångsanalys av ett klimatriskscenario för 55 %-målet, där man skulle undersöka hur den omställningspolitik som man enats om skulle påverka finanssektorn. ECB deltar i den modul som rör banksektorn, som bland annat inbegriper en datainsamlingsuppgift, som inleddes den 1 december 2023. I de datainsamlingsmallar som används efterfrågas uppgifter om kredit- och marknadsrisker, risker förknippade med fastigheter och uppgifter om intäkter, samt klimatrelaterade uppgifter om omställningsrisker och fysiska risker på motparts- och sektorsnivå. ECB planerar att återkoppla till de banker som deltog i datainsamlingen och ge dem den information som rör dem, bland annat om de främsta resultaten. De allmänna resultaten från klimatscenarioanalysen för banksektormodulen förväntas offentliggöras i början av 2025. Genom denna datainsamling kan tillsynsmyndigheterna följa utvecklingen i linje med 2022 års klimatriskstresstest och bedöma bankernas förmåga vad gäller klimatriskdata och om de tillämpar god praxis enligt ECB:s rapport om god praxis för klimatstresstester.

1.3 Direkt tillsyn över betydande institut

1.3.1 Skrivbordstillsyn

ECB strävar efter att utöva tillsyn över betydande institut på ett proportionerligt och riskbaserat sätt. Av denna anledning planerar och genomför ECB varje år olika slag av skrivbordstillsynsinsatser, både övergripande och institutspecifika. Detta tillsynsarbete utförs med utgångspunkt i gällande lagkrav, tillsynsmanualen och tillsynsprioriteringarna och ingår i det program för tillsynsgranskning som utförs varje år för alla enskilda institut. Dessa insatser ska motverka institutspecifika risker, samtidigt som man ser till att de tillsynsprioriteringar som ECB fastställt efterlevs.

1.3.1.1 Proportionalitetsprincipen

Programmet för tillsynsgranskning följer proportionalitetsprincipen, vilket innebär att tillsynens omfattning ska bero på respektive betydande instituts storlek, systemviktighet, risk och komplexitet. I genomsnitt planerar därför de gemensamma tillsynsgrupper som har tillsyn över större betydande institut med större risker också ett större antal insatser i programmet för tillsynsgranskning (diagram 3).

Diagram 3

Genomsnittligt antal planerade uppgifter per betydande institut 2023

Antalet tillsynsuppgifter som genomfördes 2023 var marginellt lägre än vad som hade planerats i början av året (diagram 4). Det berodde främst på att ett mindre antal administrativa uppgifter ställdes in under året, vilket även skett tidigare år.

Diagram 4

Genomsnittligt antal uppgifter per betydande institut 2023

1.3.1.2 Riskbaserad metod

I programmet för tillsynsgranskning används en riskbaserad metod där man främst inriktar sig på de mest relevanta systemriskerna och institutspecifika riskerna i varje enskilt betydande institut. I banker med en stor mängd nödlidande lån genomförde de gemensamma tillsynsgrupperna till exempel (jämförelsevis) fler insatser som handlade om kreditrisk än i genomsnittliga betydande institut (diagram 5).

Diagram 5

Kredit- och marknadsriskkopplade uppgifter som andel av det totala antalet granskningsuppgifter i programmet för tillsynsgranskning 2022 och 2023

Kreditrisk

(i procent)

Marknadsrisk

År 2023 införde ECB ett nytt ramverk för risktolerans för att bättre kunna fokusera sitt arbete på strategiska prioriteringar och de främsta sårbarheterna. Detta nya ramverk är viktigt för att tillsynen ska blir mer riskfokuserad och för att tillsynsmyndigheterna ska kunna skräddarsy sina insatser efter just den situation som det institut som man utövar tillsyn över befinner sig i i stället för att arbeta på exakt samma sätt med alla.

Ramverket för risktolerans är utformat för att det ska bli enklare att omsätta tillsynsprioriteringarna i strategisk planering och daglig tillsyn. För att detta ska åstadkommas innehåller ramverket dels vägledning om prioriterade risker och sårbarheter som kommer uppifrån från tillsynsnämnden, dels relevansbedömningar som görs på golvet för varje enskilt institut under tillsyn. Bedömningarna på golvet kompletterar vägledningen uppifrån på ett ändamålsenligt sätt, i och med att vissa enheter under tillsyn handskas med institutspecifika frågor som påverkar de risktoleransnivåer som sätts för olika risker och som därmed även påverkar var fokus i tillsynen ligger. Inom ramverket för risktolerans har tillsynsmyndigheterna befogenhet att fullt ut utnyttja den flexibilitet som finns inbyggd i lådan med tillsynsverktyg och fokusera på det som är viktigast. Det innebär att tillsynsmyndigheterna utifrån de särskilda omständigheterna i ett institut kan intensifiera sina insatser inom vissa områden där mer kontroll behövs och prioritera ned de områden som de anser vara mindre angelägna.

Med lärdom från de positiva erfarenheterna som man samlat på sig under året ämnar ECB införa ramverket för risktolerans helt och hållet genom att använda det i alla sina tillsynsprocesser.^[26] På så sätt bör de gemensamma tillsynsgrupperna få ännu lättare att fokusera på det som är viktigast i de enskilda enheterna under tillsyn, samtidigt som de får den flexibilitet de behöver för att kunna ta itu med nya och framväxande risker i föränderliga makroekonomiska omständigheter.

1.3.1.3 Planeringen av tillsynen

Tillsynsplaneringen, som gjordes om 2022, sker genom en konsekvent och integrerad process där tillsynsprioriteringarna styr planeringen av bland annat övergripande åtgärder, inspektioner på plats och utredningar av interna modeller.

För att tillsynen ska vara ändamålsenlig samarbetar de olika verksamhetsområdena inom ECB nära med varandra när de planerar sina insatser med utgångspunkt i tillsynsprioriteringarna, de betydande institutens institutsspecifika risker och ramverket för risktolerans. I planeringen väljer man ut de enheter under tillsyn som ska bli föremål för dessa övergripande insatser och inspektioner på plats. Precis som tidigare år genomfördes inspektionerna på plats i kampanjer (se avsnitt 1.3.3 om tillsyn på plats). Resultaten från denna process återspeglas i programmen för tillsynsgranskning som varje gemensam tillsynsgrupp genomför för den enhet som man har tillsyn över. I och med att programmet för tillsynsgranskning är en viktig del i de gemensamma tillsynsgruppernas kommunikationen med betydande institut får instituten även ta del ett förenklat program för tillsynsgranskning som utgör arbetsprogrammet för det kommande året.

Utifrån proportionalitetsprincipen ingår följande skrivbordstillsynsinsatser i programmet för tillsynsgranskning: i) riskrelaterad granskning (t.ex. ÖUP), ii) övrig granskning som är kopplad till organisatoriska, administrativa eller rättsliga krav (t.ex. den årliga bedömningen av betydelse) och iii) ytterligare granskning som planeras av de gemensamma tillsynsgrupperna för att ytterligare anpassa programmet för tillsynsgranskning efter respektive grupp eller enhet som står under tillsyn (t.ex. analyser av bankernas affärsmodeller eller styrningsstruktur).

1.3.1.4 Översikt över tillsynsverksamheten

ECB ser till att man har tillräckliga resurser för att tillgodose strategiska behov och tillsynsbehov. Den högre ledningen får regelbundet rapporter om hur tillsynsprioriteringarna har införlivats i planeringen och om huruvida alla insatser och projekt har genomförts som planerat.

Under 2023 genomförde ECB en bedömning av den organisatoriska beredskapen, där man utvärderade om man kunde omsätta de föreslagna tillsynsprioriteringarna i praktiken med den kompetens och de resurser man har (se avsnitt 5.3.3).

Att följa och regelbundet redovisa tillsynsarbetet är av avgörande betydelse för den strategiska styrningen av tillsynsinitiativen. På så sätt kan den högre ledningen bedöma vad som händer med tillsynsprioriteringarna, liksom i andra initiativ, och hålla sig à jour med hur det går med de tillhörande tillsynsinsatserna. Denna bedömning ligger sedan till grund för uppdateringen av tillsynsprioriteringarna och gör att den högre ledningen kan fatta beslut på ett effektivt sätt.

1.3.1.5 Tillsynsåtgärder

Tillsynsåtgärder är ett av de främsta resultaten som de regelbundna insatserna på plats och på distans leder fram till. I dessa beskrivs utförligt vad enheterna under tillsyn måste göra för att komma till rätta med brister. Sedan är det de gemensamma tillsynsgrupperna som ansvarar för att se till att åtgärderna blir vidtagna i tid och ger önskat resultat. År 2023 var antalet registrerade åtgärder ungefär detsamma som 2022. Det som främst gav upphov till tillsynsåtgärder 2023 var skrivbordstillsynsinsatser (39 procent). Precis som 2022 gällde det största antalet tillsynsåtgärder (45 procent) kreditrisk (diagram 6).

Diagram 6

Tillsynsåtgärder

a) Antal registrerade åtgärder per år

(antal åtgärder)

b) Åtgärder efter typ av insats	c) Åtgärder efter riskkategori
(antal åtgärder)	(antal åtgärder)

1.3.1.6 Övergripande analyser i ÖUP

ECB offentliggjorde resultaten från 2023 års översyns- och utvärderingsprocess den 19 december 2023. Här ingick nya förändringar i ÖUP-betygen, pelare 2-krav och pelare 2-vägledning, liksom en djupare analys av utvalda riskområden. Med de aktuella betydande institutens medgivande offentliggjorde ECB pelare 2-kraven för de enskilda bankerna, även de krav som används för att komma till rätta med risken med alltför låg bruttosoliditet som börjar gälla 2024.

ÖUP 2023 visade att bankerna överlag har motståndskraft, i och med att de har upprätthållit solida kapital- och likviditetspositioner i en tid med flera olika makroekonomiska utmaningar (se avsnitt 1.1.1).

Nedåtrisker fanns fortfarande på grund av minskad ekonomisk tillväxt, en fortsatt restriktiv penningpolitik, åtstramad kreditgivning och avskaffat finanspolitiskt stöd. Bankoron som kunde ses i USA och Schweiz förra våren påverkade inte enheterna under tillsyn i någon större utsträckning men gjorde att man insåg att det finns risk för att snabba ränteförändringar kan orsaka instabilitet på marknaden.

ECB har kunnat se förbättringar i banksektorn 2023. Den samlade avkastningen på eget kapital i enheterna under tillsyn ökade tack vare högre ränteintäkter och låg på 10,0 procent de första nio månaderna 2023. Tillgångskvaliteten förbättrades, och andelen nödlidande lån hade minskat från 2,6 procent 2021 till 2,3 procent tredje kvartalet 2023.

Det samlade ÖUP-betyget låg kvar på 2,6, och betyget hade förbättrats för 30 procent av enheterna under tillsyn. De samlade kapitalkraven och vägledningarna ökade något från 15,5 procent av de riskvägda tillgångarna (15,1 procent 2022), medan medianvärdet för pelare 2-kraven låg på 2,25 procent (2,15 procent 2022). Bankerna bör fortsätta att arbeta med de strukturella utmaningar som beskrivs i tillsynsprioriteringarna för 2024–2026 (se avsnitt 1.6).

1.3.1.7 ÖUP-granskning av externa experter

Den 17 april 2023 offentliggjorde ECB en expertgrupps resultat och rekommendationer angående den europeiska banktillsynen, särskilt ÖUP.

I bedömningen av Europeiska centralbankens översyns- och utvärderingsprocess bekräftas att man har gjort framsteg när det gäller att se till att betydande institut har tillräckliga kapitalnivåer, men ECB uppmanas även att se över sina riskbetyg, liksom processen för att fastställa kapitalkraven i pelare 2. Eftersom det inte räcker med endast kapital för alla typer av risker rekommenderas ECB i rapporten att utnyttja alla verktyg i sin verktygslåda fullt ut, exempelvis kvalitativa åtgärder, för att få bankerna att åtgärda svaga affärsmodeller och styrningssätt.

Rapporten kompletterar slutsatserna i Europeiska revisionsrättens rapport om att ytterligare förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i ECB:s banktillsyn (se avsnitt 5.1.1).

ECB började följa några av expertgruppens rekommendationer under 2023 års ÖUP. Som en del i arbetet med att helt och hållet införa ramverket för risktolerans i alla tillsynsprocesser införde ECB till exempel en ny flerårig bedömning i ÖUP. På detta sätt kan tillsynsmyndigheterna bättre kalibrera hur ingående deras analyser ska vara och hur ofta de ska göras utifrån de enskilda bankernas sårbarheter och de mer omfattande tillsynsprioriteringarna. ECB strävar även efter att förbättra sin riskbaserade tillsyn och främja gott omdöme i tillsynen. Därför kommer initiativ som den fleråriga bedömningen och ramverket för risktolerans att förfinas ytterligare så att en väldefinierad tillsynskultur främjas.

År 2023 förbättrade ECB även sin kommunikation kring offentliggörande av ÖUP-metoderna för pelare 2-kraven. Bland annat förbättrades informationen om metoderna för att bedöma bruttosoliditet, intern styrning och riskhantering och affärsmodells-, kredit- och marknadsrisker.

1.3.2 Tillsyn över enheter med dotterbolag i Ryssland

Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har ECB noga följt utvecklingen och har haft en dialog med det fåtal enheter under tillsyn som har dotterbolag i Ryssland. De flesta av dessa enheter har kvar sina dotterbolag i Ryssland men har till viss del lyckats skala ned sin verksamhet på denna marknad. Överlag hade de betydande instituten minskat sina exponeringar mot Ryssland med 21,4 procent mellan slutet av 2022 och tredje kvartalet 2023^[27], vilket innebär att de successivt har minskat sina exponeringsnivåer sedan kriget började. De flesta banker har även beslutat att inte inleda några nya affärer i Ryssland, inom de områden där det är tillåtet, och undersöker nu sätt att dra sig ur, exempelvis genom att sälja verksamhet och trappa ned sin verksamhet på den ryska marknaden. Såsom förklaras i ett brev daterat den 27 juni 2023 till Europaparlamentets ledamöter Esther de Lange och Rasa Juknevičienė om bankers verksamhet i Ryssland har ECB bett bankerna att fortsätta med sina nedskalnings- och avvecklingsstrategier genom att upprätta tydliga färdplaner och regelbundet rapportera till sina ledningsorgan och ECB om hur det går, liksom att förklara eventuella förseningar och/eller hinder för genomförandet av strategierna. I förekommande fall vidtog ECB särskilda åtgärder för att lösa en specifik situation i enskilda betydande institut.

1.3.3 Tillsyn på plats

Under 2023 inleddes 178 inspektioner på plats och 83 utredningar av interna modeller i betydande institut. Precis som under de senaste åren genomfördes de flesta inspektioner på plats och utredningar av interna modeller genom hybridarbete 2023. ECB fortsatte även arbetet med att införa ramverket för risktolerans^[28].

Ramverket för risktolerans gav ökad effektivitet i och med att man kunde optimera resursfördelningen efter de enskilda inspekterade institutens omfattning, storlek och komplexitet. Genom det stärktes även den riskbaserade metoden, och det gjorde att man kunde göra flera inspektioner på samma gång och, där så var möjligt, undersöka döda vinklar och prioriteringar som bestämts ovanifrån, samtidigt som skrivbordstillsynen, den övergripande tillsynen och tillsynen på plats kunde integreras bättre. Genom denna förenkling har antalet inspektioner på plats kunnat ökas de senaste tre åren. Antalet utredningar av interna modeller har däremot minskat de senaste två åren (diagram 7) på grund av resursbrist tillsammans med ett större antal omfattande utredningar av interna modeller som gjorts för att bankerna har ansökt om att få göra väsentliga ändringar av sina modeller utifrån de senaste regelkraven.

Den kampanjstrategi som tillämpats för inspektioner på plats tidigare år fortsatte man att tillämpa inom ett antal riskområden, vilket innebar att tillsynsprioriteringarna gjordes om till strategiska initiativ och att de kompletterade andra mer institutspecifika inspektioner på plats. I dessa kampanjer riktade man in sig på i) kreditrisk, ii) ränte- och kreditspreadrisk i bankboken, iii) aggregering och rapportering av riskdata, iv) den interna bedömningen av kapitaltäckning och v) affärsmodell och lönsamhet. Särskilda inspektioner på plats genomfördes även utifrån tillsynsprioriteringarna om sådant som digital omställning, IT- och cybersäkerhet och ledningsorganens funktionssätt och ändamålsenlighet. Klimat- och miljörelaterade risker bedömdes genom antingen institutspecifika eller riskspecifika inspektioner på plats.

Utredningarna av interna modeller 2023 rörde sådant som införandet av de senaste standarderna och riktlinjerna från EBA, den grundläggande granskningen av handelslagret och uppföljningen av de riktade granskningarna av interna modeller.

Diagram 7

Inspektioner på plats och utredningar av interna modeller inledda 2021, 2022 och 2023

(antal inspektioner/utredningar)

1.3.3.1 De främsta resultaten från inspektioner på plats

Avseende kreditrisk påträffades allvarliga brister när det gällde att upptäcka kreditförsämringar, exempelvis när det gällde att upptäcka och utvärdera betydande ökningar av kreditrisk och att klassificera både exponeringar i steg 2 och exponeringar med betalningsosannolikhet och anstånd med tillhörande anståndsförfaranden. Det fanns även vissa större problem vad gäller riskövervakningsrutinerna, som brister i systemet för tidig varning samt i den funktion som riskhanteringsansvariga har när det gäller att se till att kreditrisker övervakas och kontrolleras på lämpligt sätt. Dessutom påträffades brister när det gäller förväntade kreditförluster, bland annat vad gäller beräkning och kalibrering av sådana parametrar som förlust givet fallissemang, sannolikhet för fallissemang och kureringsgrad samt när det gällde avsättningsrutinerna för exponeringar i steg 2 och 3 både på enskild och samlad nivå.

När det gäller marknadsrisk handlade de främsta riskerna om styrning, beräkningar av verkligt värde och ytterligare värdejusteringar. De mest framträdande bristerna var att källorna till marknadsdata inte var tillräckligt tillförlitliga och de oberoende priskontrollerna inte tillräckligt omfattande, att metoderna för verkligt värde-hierarkin och ytterligare värdejusteringar var bristfälliga och beräkningarna av uppskjutna vinster dag ett undermåliga. Allvarliga brister noterades även när det gällde motpartskreditrisk, där ramarna för stresstester, riskupptäckt, fastställande av gränsvärden och hantering av säkerheter sågs som problemområden.

När det gäller likviditetsrisk handlade de allvarliga bristerna om mätningen och övervakningen av risker. Bland annat sågs brister i kvantifieringsmetoderna, uppgifternas riktighet och fullständighet och i utformningen av stresstestscenarier. Ytterligare allvarliga brister observerades vad gäller lagstadgad rapportering och beräkningen av likviditetstäckningskvot och stabil nettofinansieringskvot.

Avseende ränterisk i bankboken gällde de allra flesta av de allvarliga observationerna svagheter i mätningen och övervakningen av dessa risker. Främst gällde det att kvantifieringsmetoderna inte var lämpliga, att viktiga modelleringsantaganden inte var tillräckligt robusta och att uppgifter var för gamla och modellriskramarna bristfälliga. Andra allvarliga brister som uppdagades var att profilen och strategin för hantering av ränterisk i bankboken inte var tillräckligt formaliserade, liksom att de riskhanteringsansvariga inte var tillräckligt delaktiga när det gällde att fastställa och överse rutinerna för hantering av ränterisk i bankboken.

När det gällde affärsmodeller och lönsamhet handlade de allvarligaste bristerna om den strategiska planeringen, kontrollerna av om strategierna följs, ramarna för inkomst- och kostnadsfördelning och finansiella framtidsbedömningar, där antagandena befanns vara inaktuella och inte tillräckligt motiverade.^[29]

De inledande inspektionerna på plats, där man tittade på bankernas digitala omställning^[30], visade på utmaningar när det gäller att överse och styra projekt och förändringsledning. Även att IT- och affärsstrategierna inte gick i linje med varandra gav upphov till tveksamheter vad gällde styrningen.

Avseende klimatrisker, som är en risk som förvärrar andra kategorier av risker, som affärsmodeller, kreditrisk, intern styrning och klimat- operativa risker, visade de särskilda inspektionerna på plats om klimatrisker att det fanns ytterligare brister när det gällde att ta hänsyn till klimatrisker i kreditriskhanteringen och klimat- och miljödatastyrningen, liksom i kvalitetskontroller och datastrategier. Det framgick även i en övergripande tillsynsgranskning, som i slutänden ledde till verkställbara omställningsplaner för alla betydande institut.

När det gällde intern styrning rörde de flesta allvarliga bristerna i) alla interna kontrollfunktioners oberoende, ansvarsomfattning och resurser, ii) otillräckligt omfattande ramverk, bristande dataarkitektur och IT-infrastruktur samt svagheter i datakvalitetshanteringen vad gäller aggregering och rapportering av riskdata och iii) ledningsorganens styrningsförmåga, bland annat otillräcklig samverkan mellan ledamöterna i ledningsorganet, undermålig riskkultur på institutsnivå samt otillräcklig kontroll av huruvida bankernas affärs- och riskstrategier följs. Dessa resultat bekräftar även att styrning fortsatt bör vara ett prioriterat område i tillsynen.

När det gällde IKU gällde de allvarligaste observationerna i) undermåliga interna metoder för kvantifiering av kredit-, marknads- och ränterisker, ii) bristfälliga metoder för att upptäcka väsentliga risker i riskidentifieringsprocessen med en överlag osammanhängande IKU-arkitektur och iii) avvikelser mellan det interna och det ekonomiska kapitaltäckningskonceptet.

Vad gällde lagstadgat kapital (pelare 1) rörde de främsta observationerna i) otillräckliga kontrollrutiner för beräkningen av kapitalkrav och kapitalbas och ii) oriktig indelning i exponeringsklasser eller felaktigt satta riskvikter på exponeringar.

När det gällde IT- och cybersäkerhetsrisker utgjorde dessa runt hälften av de allvarligaste bristerna som påträffades inom det allmänna IT-området. Tidigare hade observationerna på detta område handlat om att förebygga cyberangrepp, upptäcka cybersäkerhetsrisker och skydda IT-tillgångar. Under 2023 kunde ECB däremot konstatera en ökning av antalet observationer som rörde förmågan att hantera cyberincidenter och återställa driften efter sådana angrepp.^[31]

Ett betydande antal (runt 16 procent) av de resterande allvarliga IT-bristerna gällde de upplägg kring utkontraktering av IT-tjänster som bankerna har med utomstående parter. Förutom att bedöma dessa risker i de vanliga IT-riskrelaterade inspektionerna på plats hos de betydande instituten genomförde ECB 2023 därför även en särskild inspektion på plats hos en stor molntjänstleverantör.

1.3.3.2 De främsta observationerna från utredningar av interna modeller

De flesta utredningarna av interna modeller 2023 inleddes efter att banker hade bett om att få modeller bedömda i samband med ändringar^[32], utökningar eller godkännanden och inte på ECB:s initiativ. ECB fick även in och bedömde flera ansökningar om att få gå tillbaka till mindre avancerade metoder, oftast som en del av mer omfattande initiativ för att förenkla de interna modellerna.

Bankernas interna modeller har i allmänhet förbättrats efter de 200 modellutredningar som genomfördes i den riktade granskningen av interna modeller mellan 2017 och 2021. Deras modelleringsmetoder uppfyller nu (eller håller på att ändras för att uppfylla) i större utsträckning specifikationerna i EBA:s nya regelverk. I utredningarna påträffades ändå flera brister, varav några allvarliga, vilket visar att instituten inte hade varit tillräckligt förberedda när de ansökte om att få ändra sina modeller. Bankernas interna kontrollfunktioner borde vara mera aktiva och oberoende i detta avseende.

Ungefär en tredjedel av resultaten från utredningarna av interna modeller var av hög allvarlighetsgrad. Oavsett vilken risktyp som utreddes återfanns de flesta bristerna inom modellbeskrivning, processer och validering. Om man endast tittar på de förfaranderelaterade aspekterna i IRK-modeller var ungefär en tredjedel av resultaten av hög allvarlighetsgrad, och av dessa rörde runt hälften IT-infrastruktur och definitionen av fallissemang. För modellering av sannolikheten för fallissemang och för förlust vid fallissemang hade ungefär en tredjedel av resultaten hög allvarlighetsgrad och de flesta gällde riskkvantifiering och riskklassificeringssystemets struktur.^[33] På områden där det fanns många allvarliga brister tillhandahöll ECB ytterligare förtydliganden i sin reviderade vägledning för interna modeller.

Endast ett fåtal marknadsriskutredningar genomfördes under rapporteringsperioden på grund av de förestående FRTB-kraven. Observationerna från dessa marknadsriskutredningar av interna modeller gällde främst validering, x-värdejustering och modelleringen av kapitalkrav vid ytterligare risk. Eftersom endast ett mycket litet antal utredningar av interna modeller gjordes rörande motpartskreditrisker kunde man inte se någon ansamling av resultat inom något visst område.

1.4 ECB:s indirekta tillsyn över mindre betydande institut

1.4.1 Strukturen i sektorn med mindre betydande institut

Sektorn med mindre betydande institut är relativt fragmenterad. Av alla mindre betydande institut i Europa ligger 83 procent i Tyskland, Österrike och Italien. Därför är det även i dessa länder som konsolideringen bland mindre betydande institut har varit störst. Antalet mindre betydande institut minskade till 1 956 enheter tredje kvartalet 2023, vilket kan jämföras med 2 014 i slutet av 2022. De flesta av dessa strukturella förändringar berodde på sammanslagningar av 53 enheter, varvid fyra banktillstånd drogs in. Samtidigt beviljade sex nya tillstånd, varav de flesta för teknikgrundade företag (fintechföretag).

Sektorn med mindre betydande institut är relativt diversifierad med ibland väldigt specialiserade affärsmodeller. Den största delen utgörs dock av långivare till privatpersoner och företag. Det rör sig ofta om regionala sparbanker och/eller kooperativa banker, varav många ingår i institutionella skyddssystem, och de återfinns främst i Tyskland och Österrike. I allmänhet är verksamheten i mindre betydande institut mer koncentrerad till specifika regioner än vad de betydande institutens verksamhet är.

Trots det överlag minskande antalet mindre betydande institut utgör denna sektor fortfarande en väsentlig del av den europeiska banksektorn med runt 15,4 procent av alla banktillgångar, om man inte räknar in finansiell infrastruktur. Andelen tillgångar som innehas av mindre betydande institut i förhållande till de sammanlagda banktillgångarna i respektive land varierar dock kraftigt, vilket visar att det finns strukturella skillnader mellan medlemsstaterna. I Luxemburg, Tyskland, Malta och Österrike innehar mindre betydande institut mer än en tredjedel av sammanlagda tillgångarna i den inhemska banksektorn medan mindre betydande institut utgör en väldigt liten del av banksektorn i de flesta andra länder. I Frankrike, Grekland och Belgien innehade de endast 2,4, 4,1 respektive 5,5 procent av de samlade banktillgångarna i det aktuella landet.

Diagram 8

Klassificering av de mindre betydande institutens affärsmodeller

(i procent)

1.4.1.1 Insatser inom den indirekta tillsynen

På grund av geopolitiska händelser var volatiliteten stor på finansmarknaderna 2023. De snabba ränteökningarna påverkade dessutom befintliga räntebärande tillgångar och skulder. Investerarnas ökade riskaversion ledde till att tillsynsmyndigheterna satte likviditets- och finansieringsrisker högst upp på dagordningen. ECB:s banktillsyn och de nationella behöriga myndigheterna började mer och mer rikta in sig på ränterisker, liksom på lämpligheten och hållbarheten i de mindre betydande institutens finansiering.

Trots att andelen nödlidande lån fortsatte att minska 2023 förblev kreditrisk ett viktigt fokusområde i tillsynen över mindre betydande institut. Utöver flera kvantitativa riktmärkningsjämförelser genomförde ECB även en granskning av rutinerna för kreditriskbedömning inom den europeiska banktillsynen, och man uppdaterade även den harmoniserade ÖUP-metoden för kreditrisk i mindre betydande institut.

Samtidigt stärkte tillsynsmyndigheterna ramarna för sitt samarbete kring krishantering (se avsnitt 3.3).

1.4.2 Övergripande arbete med stresstester i mindre betydande institut

Med utgångspunkt i 2022 års granskning av nationella rutiner för tillsynsstresstester i mindre betydande institut har ECB och de nationella behöriga myndigheterna arbetat med att samla in och utbyta information om de stresstestrutiner som tillämpas för mindre betydande institut, exempelvis om vilka metoder och verktyg som används. Genom detta pågående arbete vill man främja både god praxis och synergier och, i förekommande fall, även dra lärdom av de metoder som används i tillsynsstresstesterna för betydande institut.

1.5 ECB:s makrotillsyn

ECB fortsatte att arbeta aktivt med de nationella myndigheterna under 2023, i enlighet med de makrotillsynsuppgifter som ECB tilldelats enligt artikel 5 i SSM-förordningen^[34]. Precis som tidigare år mottog och handlade ECB makrotillsynsanmälningar från de nationella myndigheterna. Dessa anmälningar gällde beslut om kontracykliska kapitalbuffertar, beslut om identifiering och kapitalbehandling av globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut (O-SII), liksom beslut om andra makrotillsynsåtgärder, som fastställande av systemriskbuffertar och andra åtgärder enligt artikel 458 i kapitalkravsförordningen^[35].

Flera nationella myndigheter införde krav på, eller ökade, kontracykliska eller strukturella kapitalbuffertar 2021 och 2022 på grund av ökande makrofinansiella sårbarheter. Denna trend fortsatte 2023, då några nationella myndigheter införde nya systemriskbuffertar som skulle motverka systemrisker i särskilda sektorer. De nationella myndigheterna identifierade även 127 andra systemviktiga institut och fastställde kapitalbuffertnivåer för de bankerna. Dessa buffertnivåer var i linje med den golvmetod för att fastställa andra systemviktiga instituts buffertar som ECB har använt sedan 2016. Så som nämndes i ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2022 kommer ECB från och med den 1 januari 2024 att använda en reviderad golvmetod för att fastställa buffertar för andra systemviktiga institut.^[36] Den reviderade golvmetoden är utformad för att stärka de andra systemviktiga institutens förmåga att absorbera förluster, ytterligare minska risken för skillnader i dessa instituts buffertar och leda till att dessa institut behandlas mer lika i de länder som ingår i den europeiska banktillsynen.

ECB:s banktillsyn deltog även aktivt i flera av Europeiska systemrisknämndens arbetsområden, som dess regelbundna bedömningar av riskerna och sårbarheterna i EU:s finansiella system, dess arbete om de högre räntornas konsekvenser för den finansiella stabiliteten, analyser av likviditetsbrist i systemet, makrotillsynsverktyg för cyberresiliens^[37] och dess arbete om kryptotillgångar och decentraliserad finans^[38], såväl som dess arbete om klimatrisker^[39]. ECB:s banktillsyn bidrog även till de negativa scenarierna i EBA:s EU-omfattande stresstest 2023 och engångsanalysen av klimatrisker och 55 %-målet.

1.6 Risker och tillsynsprioriteringar för 2024–2026

Huvudsyftet med att identifiera risker och fastställa prioriteringar är att ge ECB:s banktillsyn en sund strategi att följa tre år framåt. Det första som görs i denna strategi är att fastställa vilka de främsta sårbarheterna är som såväl banker som tillsynsmyndigheter måste fokusera på med tanke på hur riskbilden ser ut, och därefter utformas de strategiska målen och det tillhörande arbetsprogrammet för tillsynen som ska motverka de risker som konstaterats föreligga. Inflationen som blev högre och bet sig kvar längre än man hade räknat med ledde både till att finansieringsvillkoren stramades åt snabbare och till att de ekonomiska utsikterna blev blekare än förväntat 2023. Den markanta omsvängningen i räntecykeln hjälpte dock även till att öka bankernas lönsamhet totalt sett genom att de fick högre räntenettomarginaler, vilket alltså gjorde att banksektorn överlag fick ett extra lager motståndskraft.

Denna utveckling gjorde att ECB:s banktillsyn ändrade sina tillsynsprioriteringar något för perioden 2024–2026, samtidigt som man upprepade sin uppmaning till bankerna att upprätthålla sunda och ansvarsfulla riskhanteringsrutiner för att bättre kunna stå emot de motgångar som förväntas uppkomma båda på kort och medellång sikt. För perioden 2024–2026 kommer enheterna som står under tillsyn därför att ombes stärka sin motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker (prioritering 1), skynda på korrigeringen av brister vad gäller styrning och hantering av klimat- och miljörelaterade risker (prioritering 2) och fortsätta med sin digitala omställning, samtidigt som man bygger upp robusta ramverk för operativ motståndskraft (prioritering 3). Mer information om de uppdaterade tillsynsprioriteringarna, de underliggande riskbedömningarna och tillhörande tillsynsinsatser finns i SSM:s tillsynsprioriteringar för 2024–2026.

2 Förfaranden för tillståndsgivande, verkställighet och sanktioner

2.1 Tillstånd

2.1.1 Betydelsebedömningar, samlade bedömningar och klassificering av mindre betydande institut med stor påverkan

2.1.1.1 Betydelsebedömningar

Den årliga bedömningen, som görs i enlighet med ramförordningen om SSM[40], av huruvida en bank eller bankgrupp uppfyller något av kriterierna för att vara betydande^[40], avslutades i november 2023. Den kompletterades av särskilda bedömningar av betydelse (vilket ledde fram till 61 beslut om betydelse) som gjordes på grund av förändringar i gruppstrukturer.

Detta innebär att det var 113 institut^[41] som var klassificerade som betydande den 1 januari 2024, vilket är lika många som efter den föregående årliga bedömningen av betydelse.

Den årliga bedömningen 2023 gav upphov till följande förändringar:

• Wüstenrot Bausparkasse Aktiengesellschaft klassificerades som betydande eftersom dess tillgångar översteg 30 miljarder euro.
• På begäran från Lietuvos bankas beslöt ECB att ta över den direkta tillsynen över Revolut Holdings Europe UAB i enlighet med artikel 6.5 b i SSM-förordningen och artikel 67 i ramförordningen om SSM på grund av faktorer som institutets stora gränsöverskridande närvaro på europeiska marknader, dess snabbt växande balansräkning och det väsentligt ökade antalet kunder i olika medlemsstater.
• Euroclear Holding SA/NV uppfyllde storlekskriteriet men klassificerades som mindre betydande på grund av särskilda omständigheter enligt artikel 6.4 i SSM-förordningen och artikel 70 i ramförordningen om SSM.

Därutöver fick tre klass 1-värdepappersföretag tillstånd som betydande kreditinstitut, vilket innebar att fyra betydande kreditinstitut blev del av befintliga betydande grupper 2023: ProCapital blev del av Confédération Nationale du Crédit Mutuel från och med den 11 april, GENO Broker GmbH blev del av DZ BANK AG Deutsche Zentral-Genossenschaftsbank från och med den 12 augusti, KBC Securities NV blev del av KBC Group NV från och med den 5 oktober och BNP Paribas Financial Markets blev del av BNP Paribas S.A. från och med den 9 december.

Utöver ovanstående skedde följande förändringar i gruppstrukturer som påverkade antalet betydande institut som står under tillsyn:

• HSBC Bank Malta p.l.c., HSBC Trinkaus & Burkhardt GmbH och HSBC Private Bank (Luxembourg) S.A. förvärvades av HSBC Continental Europe och ingick från och med den 30 november 2022 respektive den 1 februari 2023 och den 2 november 2023 i den betydande grupp under tillsyn som leds av HSBC Continental Europe. HSBC Trinkaus & Burkhardt GmbH:s drogs därmed in från och med den 30 juni 2023.
• LP Group B.V. och dess dotterbolag LeasePlan Corporation N.V. förvärvades av ett dotterbolag till Société Générale S.A. och ingick från och med den 22 maj 2023 i den grupp under tillsyn som leds av Société Générale S.A.
• CACEIS Investor Services Bank S.A. (tidigare RBC Investor Services Bank S.A.) och dess dotterbolag förvärvades av Crédit Agricole S.A. och ingick från och med den 3 juli 2023 i den betydande grupp under tillsyn som leds av Crédit Agricole S.A.
• De enheter som tillhör NatWest Group plc (med huvudkontor i Storbritannien) och som har säte i euroområdet: NatWest Bank Europe GmbH, gruppen som leds av RBS Holdings N.V. och RBS International Depositary Services S.A., klassificerades som betydande från och med den 13 november 2023 när två intermediära moderföretag inom EU inrättades under ledning av NatWest Bank Europe GmbH respektive RBS Holdings N.V.

Slutligen skedde även följande förändringar i gruppstrukturer utan att det påverkade antalet betydande institut som står under tillsyn:

• OTP Luxembourg S.à.r.l. (tidigare Biser Bidco S.à.r.l.) klassificerades som betydande från och med den 6 februari 2023 eftersom gruppen blev en av de tre största grupperna under tillsyn i Slovenien efter att Biser Topco S.à.r.l. hade sålt sina aktier i OTP Luxembourg S.à.r.l. (tidigare Biser Bidco S.à.r.l.) och Nova Kreditna Banka Maribor d.d.
• Atlantic Lux HoldCo S.à r.l. blev från och med den 7 juni 2023 den högsta enheten i en betydande grupp under tillsyn, som även består av Aareal Bank AG och Atlantic BidCo GmbH efter att denna enhet förvärvat över 50 procent av kapitalet och rösträtterna i Aareal Bank AG.
• Citibank Europe plc blev en fristående betydande enhet under tillsyn från och med den 17 oktober 2023 efter att Citibank Holdings Ireland Limited hade skiftat ut hela kapitalet och samtliga rösträtter i Citibank Europe plc.

Listan över enheter under tillsyn uppdateras regelbundet och finns på ECB:s webbplats för banktillsyn.

2.1.1.2 Samlade bedömningar och översyner av tillgångskvalitet

Första halvåret 2023 avslutade ECB fyra översyner av tillgångskvalitet som hade inletts 2022. Alla de fyra banker som granskades uppfyllde ett av kriterierna för att stå under ECB:s direkta tillsyn: AS Citadele banka i Lettland var ett av de tre största kreditinstituten i en medlemsstat och Crelan SA i Belgien, Goldman Sachs Bank Europe SE i Tyskland och Morgan Stanley Europe SE i Tyskland uppfyllde storlekskriteriet.

Under 2023 inledde ECB översyner av tillgångarnas kvalitet i tre banker: Översynerna av tillgångskvaliteten i AS LHV Group i Estland (en av de tre mest betydande kreditinstituten i en medlemsstat) och FinecoBank S.p.A. i Italien (storlek) inleddes i april 2023 och översynen av J.P. Morgan SE i Tyskland (storlek) inleddes i november 2023. De första två översynerna förväntas vara färdiga första kvartalet 2024 och översynen av J.P. Morgan SE förväntas vara färdig i slutet av andra kvartalet 2024.

2.1.1.3 Mindre betydande institut med stor påverkan

På grund av det stora antalet mindre betydande institut, såväl som skillnaderna mellan dem vad gäller storlek, komplexitet och riskprofil, klassificerar ECB:s banktillsyn dessa institut dels utifrån vilken påverkan de har på det finansiella systemet, dels utifrån riskprofil. Sedan 2022 bedöms påverkans- och riskkriterierna var för sig. Vilka mindre betydande institut som har stor påverkan fastställs en gång om året för varje land som deltar i den europeiska banktillsynen. Kriterierna som avgör om ett mindre betydande institut har stor påverkan finns i ruta 1 i LSI supervision report 2022.

Mindre betydande institut som anses vara små och icke-komplexa institut i den mening som avses i kapitalkravsförordningen kan inte klassificeras som institut med stor påverkan såvida de inte är det största mindre betydande institutet i en jurisdiktion där alla mindre betydande institut är små och icke-komplexa.

2.1.1.4 Konsekvenserna av klassificering som mindre betydande institut med stor påverkan

Att ett mindre betydande institut har fastställts ha stor påverkan är en viktig faktor som de nationella behöriga myndigheterna tar hänsyn till när de bestämmer hur ofta tillsynsinsatser, som översyns- och utvärderingsprocessen och inspektioner på plats, ska genomföras och hur ingående dessa insatser ska vara. Dessutom måste de nationella behöriga myndigheterna i enlighet med artiklarna 97 och 98 i ramförordningen om SSM informera ECB om alla väsentliga tillsynsförfaranden och tillsynsbeslut som de planerar för dessa institut.

De hundra mindre betydande institut som efter beslut i ECB:s tillsynsnämnd fastställts ha stor påverkan 2024 står upptagna på listan över banker under tillsyn.

2.1.2 Tillståndsförfaranden

Under 2023 anmäldes sammanlagt 777 tillståndsförfaranden till ECB (se tabell 2). Av dessa var 25 tillståndsansökningar, 10 indragningar av tillstånd, 61 upphöranden av tillstånd, 112 förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav, 558 passförfaranden och 11 auktorisationer av finansiella holdingföretag. Här ingick även tillstånd för tre klass 1-värdepappersföretag som fått tillstånd som betydande kreditinstitut i linje med den bredare definitionen av kreditinstitut som gäller sedan juni 2021.

Under 2023 färdigställdes 206 beslut^[42] i tillståndsförfaranden. För 106 av dessa överlämnade tillsynsnämnden utkast till beslut till ECB-rådet som sedan godkände dem. De övriga 100 godkändes av högre chefer enligt delegeringsbestämmelserna.^[43] Här ingår 79 åtgärder (som upphöranden av tillstånd och passförfaranden) som ECB godkände implicit^[44] genom att inte invända inom de lagstadgade tidsgränserna.

De 206 besluten i tillståndsförfaranden utgjorde 8,57 procent av alla ECB:s enskilda tillsynsbeslut 2023.

Tre tillståndsförfaranden resulterade i negativa beslut, och sju tillståndsansökningar och fem anmälningar om förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav drogs tillbaka innan beslut hade fattats på grund av en negativ bedömning.

2.1.2.1 Gemensamma förfaranden

Antalet anmälningar om gemensamma förfaranden för tillståndsprövning, kvalificerade innehav och indragningar som lämnades in till ECB förblev stabilt 2023 jämfört med året innan.

ECB bedömde ett stort antal kvalificerade innehav. I ett antal förfaranden valde de sökande att dra tillbaka sina anmälningar efter det att tillsynsmyndigheterna hittat tveksamheter i den inledande bedömningen eller efter det att ECB avgett ett negativt beslut. I andra fall valde de sökande att dra tillbaka sina ansökningar på grund av de långvarigt osäkra makroekonomiska förhållandena eller av fallspecifika skäl. Flera av förfarandena som rörde kvalificerade innehav kom sig av interna omorganisationer för vilka den förenklade metoden för bedömning av kvalificerade innehav tillämpades. Precis som tidigare år, och trots ett ökande antal ombildningar och pågående konsolideringstendenser, har endast begränsad gränsöverskridande konsolidering noterats.

De flesta tillståndsförfaranden 2023 rörde inrättandet av nya mindre betydande institut. De få tillståndsförfaranden som gällde betydande institut berodde i första hand på att tillstånd behövde utvidgas eftersom bankerna planerade att utöka sin tillståndspliktiga verksamhet, vilket det finns krav på i vissa medlemsstater. Flera tillstånd beviljades även enligt EU:s regelverk för värdepappersföretag, som infördes när förordningen och direktivet om värdepappersföretag började gälla den 26 juni 2021.

Liksom tidigare år var en av de främsta anledningarna till nya ansökningar den ökade användningen av digitala lösningar för att erbjuda tjänster till kunder i EU (t.ex. affärsmodeller som bygger på fintech). De flesta ansökningar rörande affärsmodeller som främst har att göra med kryptotillgångar lämnades in av kreditinstitut i Tyskland, eftersom det finns ett särskilt krav på tillstånd i tysk lag. Vissa av dessa tillståndsansökningar drogs tillbaka under den inledande bedömningen. ECB beviljade dock en tillståndsutvidgning i enlighet med tysk lag till ett tyskt kreditinstitut för en affärsmodell med kryptodepå. När tillståndsansökningar som rör verksamhet relaterad till kryptotillgångar bedöms använder ECB och de berörda nationella behöriga myndigheterna kriterierna i kapitalkravsdirektivet. De nationella regelverken för kryptotillgångar och därmed förknippad verksamhet varierar, så ECB vidtar åtgärder för att harmonisera bedömningen av tillståndsansökningar som gäller kryptotillgångar.

I och med att förordningen om marknader för kryptotillgångar trädde i kraft i juni 2023 och ska börja tillämpas från och med 2024 börjar kreditinstitut i EU att överväga om de ska börja med verksamhet och tjänster som har att göra med kryptotillgångar enligt den förordningen. Kreditinstitut enligt definitionen i kapitalkravsförordningen behöver inget ytterligare tillstånd enligt förordningen om marknader för kryptotillgångar för verksamhet och tjänster som har att göra med kryptotillgångar men det finns krav på anmälan. ECB kommer att fortsätta att se till att kreditinstitut som bedriver verksamhet inom kryptotillgångar gör det på ett sunt och säkert sätt.

Under 2023 fick ECB in ett stort antal tillståndsansökningar från banker med affärsmodeller som bygger på fintech. Bedömningarna visade att fintechföretag ofta och i stor utsträckning lägger ut kritiska tjänster på utomstående leverantörer eftersom de själva inte har tillräckligt med personal. Att lägga ut kritiska tjänster på utomstående leverantörer ökar de operativa riskerna särskilt vad gäller IT-tjänster och molnlagring av data men även när det gäller autentisering och kundkännedom. Fintechföretag utnyttjade ofta passförfarandeordningen, som innebär att kreditinstitut i EU kan erbjuda tjänster och inrätta filialer i alla EU-länder efter att ha fått tillstånd i ett land.

Tre mindre betydande institut (i Tyskland, Grekland och Lettland) fick sina tillstånd indragna på grund av kapitalproblem och allvarliga överträdelser vad gäller penningtvätt. Två ECB-beslut överklagades till ECB:s administrativa omprövningsnämnd och Europeiska unionens domstol. Domstolen fastställde ECB:s beslut om återkallande i ett av fallen som överklagats, och målet avslutades. I det andra fallet pågår målet fortfarande.

2.1.2.2 Passförfaranden och (blandade) finansiella holdingföretag

ECB och de nationella behöriga myndigheterna behandlade 558 passförfaranden 2023.

Genom artikel 21a i CRD V måste (blandade) finansiella moderholdingföretag godkännas eller vara undantagna. År 2023 godkände ECB två, och undantog fem (blandade) finansiella holdingföretag som redan ingick eller snart skulle ingå i betydande bankgrupper. Av alla godkännanden och undantag var det tre som rörde (blandade) finansiella holdingföretag som var nyinrättade inom betydande bankgrupper. Ett antal andra godkännanden och undantag berodde på att artikel 21a i CRD V inte hade införlivats i nationell lagstiftning i tid (det vill säga senast den 29 december 2020), vilket i sin tur försenade ansökningarna från befintliga blandade holdingföretag. Efter att CRD V hade införlivats genomfördes många förfaranden 2021 och 2022, men antalet stabiliserade sig 2023. Till sist skedde ett antal omorganisationer i grupper under tillsyn, som innebar att (blandade) finansiella holdingföretag inte längre ingick i gruppstrukturen.

2.2 Lämplighetsförfaranden

Under 2023 fick ECB in anmälningar om sammanlagt 2 573 lämplighetsförfaranden för enskilda personer^[45] i betydande institut (tabell 3).

År 2023 rörde 62 procent av alla förfaranden för lämplighetsbedömningar av enskilda personer personer i ledningen i dess tillsynsfunktion, och 28 procent rörde personer i ledningsorganet i dess verkställande funktion. Övriga förfaranden för enskilda personer rörde ledande befattningshavare (8 procent), filialchefer i tredjeland (1,5 procent) och ytterligare uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktion (0,5 procent).

I genomsnitt tog det ECB 109 dagar att genomföra en lämplighetsbedömning och fatta ett beslut, vilket är inom den högsta tillåtna perioden om fyra månader som anges i punkt 179 i Esmas och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare.

2.2.1 Förändringar i lämplighetsförfarandena

ECB har förenklat beslutsprocessen och uppdaterat vägledningar och mallar och kan nu fatta lämplighetsbeslut på ett effektivare sätt, vilket Europeiska kommissionen också noterar i sin andra rapport om den gemensamma tillsynsmekanismen^[46]. Kommissionen ansåg även att samarbetet med de nationella behöriga myndigheterna har förbättrats avsevärt när det gäller lämplighetsbedömningar. ECB har även kommunicerat med branschen i ett seminarium som man har anordnat tillsammans med Europeiska universitetsinstitutet i Florens och som handlade om mångfald och ändamålsenlighet i styrelser och utskott i en föränderlig och konkurrensutsatt värld.

När det gäller att se till att det finns mångfald i styrelserna utnyttjade ECB 2023 lämplighetskriteriet kollektiv lämplighet för att främja mångfald med avseende på kompetens och erfarenhet, könstillhörighet, ålder och geografisk härkomst i bankernas styrelser. ECB har även beslutat att höja sina förväntningar på kollektiv lämplighet 2024 med särskilt fokus på att det ska finnas kompetens inom informations- och kommunikationsteknik och säkerhetsrisker i ledningsorgan i dess tillsynsfunktion.

Lämplighetsbedömningar kan leda till beslut om tilläggsbestämmelser om det utifrån de fem lämplighetskriterierna finns vissa tveksamheter kring en utnämnd som måste rätas ut. Policyn för tilläggsbestämmelser ändrades 2022 så att kraven och tidsgränserna nu är mer specificerade. Sedan dess har tilläggsbestämmelserna blivit mer precisa, och antalet beslut med tilläggsbestämmelser har minskat från 32 procent av alla beslut 2022 till 9,5 procent 2023. De vanligaste tveksamheterna i lämplighetsbedömningar 2023 gällde tidsåtagande, erfarenhet och intressekonflikter. Det ledde till 47 villkor, 179 skyldigheter och 21 rekommendationer, en nedgång från 58, 225 respektive 95 sådana år 2022.

Om det finns väsentliga tveksamheter kring en utnämnds lämplighet kan ECB besluta att genomföra en mer djupgående bedömning och kan till sist tillkännage att man ämnar fatta ett negativt beslut. Då brukar bankerna dra tillbaka ansökan under tillsynsdialogen. Detta skedde i tio fall 2023.

ECB genomförde 19 nya bedömningar av befintliga ledamöter i ledningsorgan i banker, främst på grund av tveksamheter kring anseendet (14 fall).

ECB fortsatte under 2023 att utveckla IT-verktyg för lämplighetsförfarandena och uppmuntra till användning av dem (se avsnitt 5.9.2).

2.3 Visselblåsning, verkställighet och sanktioner

2.3.1 Verkställighets- och sanktionsåtgärder

Enligt SSM-förordningen och ramförordningen om SSM beror fördelningen av verkställighets- och sanktionsbefogenheter mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna på vilken typ av överträdelse det är fråga om, vem som är ansvarig och vilken åtgärd som ska vidtas. De sanktionsavgifter som ECB tar ut inom ramen för sitt tillsynsuppdrag och de sanktionsavgifter som de nationella behöriga myndigheterna tar ut på ECB:s begäran offentliggörs på ECB:s webbplats om tillsynssanktioner.

Sanktioner är tänkta som en bestraffning för försummelser och ska ha en avskräckande effekt inte endast på den berörda enheten utan på banksektorn som helhet. Verkställighetsåtgärder, som viten, är avsedda att förmå enheter under tillsyn att rätta sig efter de tillsynskrav som har fastställts i tillsynsbeslut eller tillsynsförordningar.

År 2023 hanterade ECB 14 verkställighets- och sanktionsförfaranden. Av dessa var 13 sanktionsförfaranden, som ledde fram till nio ECB-beslut^[47] och ett var ett verkställighetsförfarande, som ledde till fram ett ECB-beslut (tabell 4).

Därutöver utfärdade ECB år 2023 18 bindande tillsynsbeslut med föreläggande om vite för varje dag som bankerna i fråga inte levde upp till tillsynskraven om att stärka rutinerna för att upptäcka klimat- och miljörelaterade risker inom de tidsgränser som angavs i de besluten och som låg någonstans mellan slutet av 2023 och slutet av 2024 (se avsnitt 1.2.4). Ett antal förfaranden för ytterligare utkast till beslut med vitesförelägganden pågick fortfarande vid utgången av 2023.

Av de 13 sanktionsförfaranden som handlades under 2023 gällde fem misstänkta överträdelser av direkt tillämplig EU-lagstiftning (som ECB:s beslut och förordningar) som begåtts av fem betydande institut. Tre av dessa förfaranden avslutades 2023 med tre ECB-beslut om sanktionsavgifter uppgående till 17 925 000 euro som ska betalas av tre enheter under tillsyn för att de inte uppfyller kapitalkraven och för att ha rapporterat felaktiga uppgifter avseende kapitalbaskravet för marknads- respektive kreditrisk. Två förfaranden pågick fortfarande vid utgången av 2023.

De åtta återstående sanktionsförfarandena som handlades 2023 gällde misstankar om att enheterna inte uppfyllde krav i den nationella lagstiftning som införlivar kapitalkravsdirektivet avseende lämplighet, ersättning, styrning och kvalificerade innehav. Dessa förfaranden gällde fem betydande institut och ett mindre betydande institut och avslutades med sex begäranden från ECB om att berörda nationella behöriga myndigheter skulle inleda förfaranden.

Det verkställighetsförfarande som handlades 2023 rörde ett eventuellt vitesföreläggande mot ett betydande institut för att förmå det att uppfylla de tillsynskrav avseende ränterisk i bankboken som institutet skulle uppfylla enligt ett ECB-beslut. Utifrån de åtgärder som vidtogs och de dokument som institutet inkom med under yttrandefasen i verkställighetsförfarandet beslutade ECB att vitesföreläggande inte var nödvändigt eftersom endast det faktum att förfarandet hade inletts hade lett fram till önskat resultat.

I diagram 9 visas hur alla de misstänkta överträdelser som ECB behandlat inom ramen för verkställighets- och sanktionsförfaranden under 2023 fördelar sig på olika områden.

Diagram 9

Misstänkta överträdelser som ledde till verkställighets- och sanktionsförfaranden 2023

Efter begäranden från ECB om att inleda förfaranden, och efter att ha bedömt fallen i enlighet med nationell lagstiftning, fattade två nationella behöriga myndigheter under 2023 beslut om två sanktionsavgifter sammanlagt uppgående till 60 000 euro.

Utförlig information, med bland annat omfattande statistik om sanktionsförfaranden angående ouppfyllda tillsynskrav som ECB och de nationella behöriga myndigheterna genomförde 2023, ges i årsrapporten om sanktionsverksamhet i den gemensamma tillsynsmekanismen 2023. Denna rapport kommer att offentliggöras på ECB:s webbplats för banktillsyn andra kvartalet 2024.

2.3.2 Visselblåsning

Enligt artikel 23 i SSM-förordningen måste ECB se till att det finns effektiva mekanismer som gör att vem som helst kan anmäla överträdelser av EU-lagstiftning, en process som vanligtvis benämns visselblåsning. Därför har ECB en webbplattform för visselblåsare.

ECB garanterar fullständig sekretess för visselblåsaranmälningar som kommer in via webbplattformen eller på andra sätt (t.ex. e-post eller vanlig post) och tar hänsyn till all information som man har tillgång till i sitt tillsynsarbete.

ECB fick in 355 visselblåsaranmälningar 2023, vilket är en ökning med 74 procent jämfört med året innan. Av dessa rapporter gällde 117 påstådda överträdelser av relevant EU-lagstiftning, varav 106 ansågs ligga inom ramen för ECB:s tillsynsuppdrag och 11 inom ramen för de nationella behöriga myndigheternas tillsynsuppdrag. De återstående anmälningarna handlade huvudsakligen om påstådda överträdelser som inte rörde tillsynskrav (t.ex. konsumentskydd) och omfattades därför inte av visselblåsarmekanismen.

De vanligaste påstådda överträdelserna som låg inom ramen ECB:s uppdrag handlade om styrning (87 procent) och beräkningen av kapitalbas och kapitalkrav (9 procent). De styrningsrelaterade problemen handlade främst om riskhantering och interna kontroller, lämplighetskrav, organisationsstruktur och ledningsorganens funktion. Den fullständiga fördelningen visas i diagram 10.

Diagram 10

Påstådda överträdelser som anmälts genom visselblåsarmekanismen

(i procent)

Berörda gemensamma tillsynsgrupper informerades om de uppgifter som kommit in genom visselblåsarmekanismen och fattade beslut om lämpliga uppföljningsåtgärder.

Följande huvudsakliga utredningsåtgärder vidtogs under 2023 utifrån visselblåsaranmälningar om överträdelser av EU-lagstiftning som inkommit under året eller tidigare:

• Intern bedömning baserad på befintlig dokumentation (48 procent).
• Begäran till aktuell enhet under tillsyn om dokument eller förklaringar (42 procent).
• Begäran om internrevision eller inspektion på plats (10 procent).

3 Bidrag till krishantering

3.1 Kriser 2023

Bankoron 2023, som började i banksektorn i USA och kulminerade i övertagandet av Credit Suisse, utlöste den största systemomfattande bankstressen sedan den stora finanskrisen. Banksektorn i den europeiska bankunionen visade sig dock motståndskraftig med robusta kapital- och likviditetsnivåer. Därmed var det 2023 inga betydande institut som bedömdes fallera eller sannolikt vara på väg att fallera i enlighet med artiklarna 18.1 a och 18.4 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen[49].

3.2 Samverkan med den gemensamma resolutionsnämnden

ECB och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte sitt nära samarbete på alla plan 2023. Ordförandena för de båda organisationerna och chefer på högre nivå och mellannivå stod i regelbunden kontakt. Dessutom besökte ordföranden för ECB:s tillsynsnämnd och ordföranden för den gemensamma tillsynsnämnden tillsammans flera nationella behöriga myndigheter.

ECB och den gemensamma resolutionsnämnden intensifierade sitt samarbete efter bankoron våren 2023^[48], och har fortsatt att diskutera lärdomarna därifrån och genomfört uppföljande arbete.

ECB och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte sitt nära samarbete kring politiska frågor av gemensamt intresse. I oktober 2023 anordnade ECB och den gemensamma resolutionsnämnden ett högnivåseminarium om de föreslagna förändringarna i regelverket för hantering av bankkris och insättningsgaranti ur tillsyns- och resolutionsperspektiv.

ECB uppdaterade även sin interna operativa vägledning för att fullt ut följa det bilaterala samförståndsavtalet, som reviderades 2022. Precis som tidigare år deltog ECB i den gemensamma resolutionsnämndens krissimuleringstester och i det trepartsmöte där chefer för resolutionsmyndigheter, tillsynsmyndigheter och centralbanker samt finansministrar från USA, Storbritannien och bankunionen deltar.

ECB och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte sitt gemensamma arbete om hur likviditet ska mätas och redovisas. Bland annat gav man en gemensam arbetsgrupp i uppdrag att genomföra årliga gemensamma likviditetstester av bankernas krisberedskap. Arbetsgruppen genomförde sitt första test, som omfattade 204 banker, i oktober 2023.

Också den regelbundna kontakten mellan ECB:s gemensamma tillsynsgrupper och resolutionsnämndens interna resolutionsenheter fortsatte att utgöra en viktig del i samarbetet mellan de två organisationerna. För de banker om behandlades i ECB:s krishanteringssystem var samarbetet särskilt intensivt.

I enlighet med gällande regelverk inhämtades resolutionsnämndens synpunkter om de återhämtningsplaner som betydande institut lämnar in till ECB.

Den gemensamma resolutionsnämnden samrådde dessutom med ECB angående utkast till resolutionsplaner och beräkningen av de föreslagna förinbetalningarna som betydande institut ska göra till den gemensamma resolutionsfonden i enlighet med förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

3.3 Krishantering i mindre betydande institut

Vad gäller krishantering i mindre betydande institut måste aktuell nationell behörig myndighet och ECB ha ett nära samarbete. Även om ansvaret för tillsyn över mindre betydande instituts krishantering ligger hos de nationella behöriga myndigheterna behövs det intensifierat samarbete och informationsutbyte i de fall då ett mindre betydande institut närmar sig en punkt då det inte längre är bärkraftigt eftersom det är ECB som ansvarar för att dra in tillstånd.

Vid en kris som har uppstått på grund av ett mindre betydande instituts finansiella situation har försämrats informerar den aktuella nationella behöriga myndigheten ECB genom en officiell anmälan i ett tidigt skede. Tretton sådana anmälningar kom in till ECB från nationella behöriga myndigheter 2023.

När en anmälan om försämrad ekonomi har kommit in inrättas i allmänhet en kontaktgrupp för krishantering, bestående av företrädare för ECB och de berörda nationella behöriga myndigheterna. Precis som tidigare år säkerställde dessa grupper under 2023 att kriser övervakades noga och att tillsynsåtgärder vidtogs och tillsynsbeslut fattades snabbt och samordnat. Under året var det 17 kontaktgrupper som var verksamma. Tio banktillstånd drogs in, och tre tillstånd upphörde för att de berörda mindre betydande instituten i förväg gav upp sina tillstånd. Tillstånd kan exempelvis dras in för att affärsmodellerna inte är hållbara, för att lönsamheten låg eller negativ eller på grund av brister i styrning och riskkontroll.

Under 2023 såg ECB och de nationella behöriga myndigheterna tillsammans över ramarna för samarbetet kring hantering av kriser i mindre betydande institut utifrån de erfarenheter som man fått av att hantera kriser i mindre betydande institut sedan den europeiska banktillsynen inleddes. Genom det projektet ville man förbättra ramarna och göra de mer ändamålsenliga, och det ingår i en större insats, där flera EU-institutioner ser över krishanteringsmetoderna för finansinstitut i svårigheter.

4 Interinstitutionellt samarbete

4.1 Europeiskt och internationellt samarbete

4.1.1 Samarbete med andra tillsynsmyndigheter i EU och myndigheter i länder utanför EU

De samförståndsavtal som ECB har ingått med andra tillsynsmyndigheter offentliggörs på ECB:s webbplats för banktillsyn.

4.1.1.1 ECB och tillsynskollegierna

För betydande bankkoncerner med verksamhet utanför bankunionen deltar ECB i tillsynskollegier. På detta sätt kan ECB se till att tillsynsmetoderna och tillsynsbesluten blir samordnade och att man har ett gemensamt arbetsprogram med andra tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över samma gränsöverskridande bankkoncerner. ECB upprättar kollegier när ECB, som hemtillsynsmyndighet, är den myndighet som har ansvar för tillsynen över en bankkoncern på konsoliderad nivå. Om ECB är värdtillsynsmyndighet och har tillsyn över vissa enheter i en bankkoncern deltar ECB i tillsynskollegier dit man blir inbjuden. År 2023 fanns det tillsynskollegier för 47 banker som ECB utövade direkt tillsyn över.

4.1.1.2 Stärkt samarbete med marknadskontrollmyndigheter och EU-myndigheter utanför SSM

Det finns betydande bankkoncerner som bedriver verksamhet på marknader för finansiella instrument, och därför samarbetar ECB med nationella marknadsmyndigheter i EU i linje med unionsrätten.

ECB fortsatte att stärka informationsutbytet och samarbetet med nationella tillsynsmyndigheter i EU-medlemsstater utanför SSM angående betydande bankkoncerners verksamhet i de länderna.

4.1.1.3 Samarbete med myndigheter som utövar tillsyn över andra sektorer och finansiella tillsynsmyndigheter i länder utanför EU

Enligt direktivet om finansiella konglomerat[51] måste ECB samarbeta med relevanta behöriga myndigheter när det gäller den extra tillsynen över finansiella konglomerat. För koncerner som leds av ett institut som ECB är samordnande tillsynsmyndighet för ansvarar ECB för att inrätta samordningsåtgärder för det institutet. Under 2023 var ECB samordnare för 29 finansiella konglomerat^[49].

En tvärfunktionell grupp med experter från ECB och de nationella behöriga myndigheterna ser till att tillsynen över finansiella konglomerat är enhetlig i hela SSM.

Under 2023 stärkte ECB även sitt samarbete med tillsynsmyndigheter utanför EU vad gäller användning av tillsynsteknik. Bland annat samarbetade man med USA:s centralbankssystem Federal Reserve System, Bank of England och den brittiska finansinspektionen Financial Conduct Authority om att ta fram ett maskininlärningsprogram som ska hjälpa tillsynsmyndigheterna att hitta särskilda IT- och cyberrisker med hjälp av bearbetning av naturligt språk. Experter från de fyra myndigheterna arbetar just nu tillsammans i ett tvärvetenskapligt och tvärfunktionellt så kallat tigerteam som ska lägga fram resultaten från ett koncepttest i september 2024.

4.1.1.4 Internationella valutafondens FSAP-program (Financial Sector Assessment Programs)

Internationella valutafondens (IMF) granskningsprogram för den finansiella sektorn, FSAP, består av omfattande, djupgående bedömningar av ett lands finanssektor.

I FSAP-programmet 2018 undersöktes hur strukturen för banktillsyn och resolution såg ut i euroområdet. ECB har följt de flesta av IMF:s rekommendationer i sin tillsynspraxis. Dessutom har EU:s medlagstiftare tagit itu med de rekommendationer som innebär att EU:s lagstiftning måste ändras. Nästa FSAP-program för euroområdet är planerat till 2024 och förväntas inbegripa en djupgående bedömning av tillsynen över betydande institut.

År 2023 slutförde IMF det nationella FSAP-programmet för Belgien, fortsatte att arbeta med programmet för Nederländerna och inledde FSAP-program för Luxemburg, Slovakien och Spanien. I de nationella FSAP-programmen undersöks sådant som inte har med bankverksamhet att göra, som de inhemska regelverken för försäkringar och makrotillsyn, och i dessa program görs en övergripande bedömning av bankfrågor, och då särskilt de frågor som de nationella myndigheterna som utöver tillsyn över mindre betydande institut har ansvar för, samt frågor som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Man tar dessutom hänsyn till att mer arbete måste göras för att fullborda bankunionen.

ECB medverkar i IMF:s nationella artikel IV-konsultationer för de länder som deltar i den europeiska banktillsynen som gäller mikro- och makrotillsynsfrågor i linje med ECB:s ansvar på dessa områden.

4.2 Bidrag till utvecklingen av det europeiska och internationella regelverket

4.2.1 Bidrag till arbetet som utförs av rådet för finansiell stabilitet

I det läge som rådde 2023 med ihållande inflation, högre räntor och stramare finansieringsvillkor arbetade rådet för finansiell stabilitet (FSB) främst med att åtgärda befintliga sårbarheter i det finansiella systemet och förbättra systemets motståndskraft genom strukturella förändringar. Detta arbete gick i linje med G20-ordförandeskapets prioriteringar för finanssektorn.

Som medlem i FSB deltog ECB:s banktillsyn i arbetet på olika områden, som i i) slutförandet av rekommendationerna om kryptoverksamhet och kryptomarknader, ii) arbetet med färdplanen för klimatet, som bland annat inbegriper arbete för att åstadkomma enhetlighet i den klimatrelaterade finansiella redovisningen, iii) slutförandet av verktygslådan för hantering av tredjepartsrisker, iv) slutrapporten om rekommendationerna för hur större konvergens i anmälningar av cyberincidenter ska uppnås, v) resolutionsplanering och krisberedskap, där man bland annat tog itu med hinder för gränsöverskridande finansiering vid resolution och diskuterade hur resolutionsverktyg ska utnyttjas och vi) genomgång av lärdomarna från bankoron våren 2023 (bland annat vad gäller de internationella förutsättningarna för resolution).

ECB:s banktillsyn deltog i sammanträden i FSB:s plenum, FSB:s ständiga kommitté för genomförande av standarder samt dess ständiga kommitté för samarbete på tillsyns- och regleringsområdet. I juni och juli 2023 stod ECB värd för ett fysiskt sammanträde i den ständiga kommittén för samarbete på tillsyns- och regleringsområdet liksom för ett sammanträde i FSB:s plenum. ECB bidrog även till arbetet i styrgruppen för resolution, regionala samrådsgruppen för Europa och rundabordssamtalet om extern revision.

Utöver de områden som nämns ovan kommer ECB:s banktillsyn under 2024 att samarbeta med FSB vad gäller politik kring omställningsplanering, uppföljning av bankoron våren 2023, frågor rörande beredskap inför marginalsäkerhetskrav och införandet av sund ersättningspraxis.

4.2.2 Bidrag till Baselprocessen och de reviderade kärnprinciperna för effektiv banktillsyn

ECB fortsatte 2023 att bidra väsentligt till det arbete som Baselkommittén för banktillsyn utför. Man deltog aktivt i arbetet på flera områden, bland annat bistod man med kunskap i Baselkommitténs arbetsgrupper och samarbetade med Baselkommitténs medarbetare inom EU och i hela världen.

En av milstolparna var rapporten om bankoron 2023, där man gjorde en inventering av de lärdomar på lagstiftnings- och tillsynsområdet som man hade dragit från bankoron våren 2023. I rapporten understryks hur viktiga bankernas riskhanteringsrutiner och styrningsformer är, att det behövs stark och ändamålsenlig tillsyn för att säkerställa att bankerna är säkra och sunda samt att robusta regelverk med goda marginaler är avgörande för att finansiell stabilitet ska kunna upprätthållas.

En annan milstolpe var att ett offentligt samråd om ändringar av kärnprinciperna för effektiv banktillsyn inleddes. Ändringarna i samrådsdokumentet omfattar bland annat att överstatliga ramverk för tillsyn, som den gemensamma tillsynsmekanismen, ska omnämnas uttryckligen, liksom konsekvenserna av klimatrelaterade finansiella risker och digitaliseringen av finanssektorn liksom vikten av att kontrollera hållbarheten i bankernas affärsmodeller och deras operativa motståndskraft.

Utöver detta inleddes även offentliga samråd om i) regler för pelare 3-upplysningar angående klimatrelaterade finansiella risker (se ruta 7), ii) offentliggörande av information om bankernas exponeringar mot kryptotillgångar, där en standardiserad upplysningstabell och ett antal mallar för bankernas exponeringar och verksamhet inom kryptotillgångar föreslås, iii) ändringar av standarderna för bankernas exponering mot kryptotillgångar, som offentliggjordes i december 2022 och iv) föreslagna anpassningar av standarden för ränterisk i bankboken.

ECB fortsatte att sitta som medordförande i Baselkommitténs arbetsgrupp för klimatrelaterade finansiella risker och dess policy- och standardgrupp. I juni 2023 stod ECB värd för ett sammanträde i gruppen för tillsynssamarbete i Frankfurt am Main.

4.2.3 Bidrag till Europeiska bankmyndighetens arbete

Under 2023 fortsatte ECB:s banktillsyn att samarbeta med Europeiska bankmyndigheten (EBA) för att åstadkomma enhetlighet i tillsynen i den europeiska banksektorn och se till att kreditinstituten är säkra och sunda och det finansiella systemet stabilt.

Bland annat genomförde man ett EU-omfattande stresstest tillsammans 2023, där tillsynsmyndigheterna fick möjlighet att bedöma motståndskraften i den europeiska banksektorn. ECB samarbetade även med EBA för att få till stånd engångsanalysen av ett klimatriskscenario för 55 %-målet, där man ville göra en bedömning av motståndskraften i finanssektorn i linje med EU:s 55 %-paket. Tillsammans med den gemensamma resolutionsnämnden gjorde ECB och EBA dessutom ett gemensamt uttalande efter nedskrivningen av Credit Suisse primärkapitaltillskottsobligationer. Det bidrog till att EU:s resolutionsramar förtydligades och till att de europeiska marknaderna för primärkapitaltillskottsinstrument lugnades ned.

ECB deltog även i EBA:s lagstiftningsrelaterade arbete genom att bidra med synpunkter och stöd i flera projekt, som EBA:s politikutvecklingsplan avseende förordningen om marknader för kryptotillgångar och slutförandet av EBA:s riktlinjer om total återhämtningskapacitet i återhämtningsplaneringen, som ska göra återhämtningsplanerna mer användbara och krisberedskapen mer ändamålsenlig. ECB satt även med i underkommittén för digital operativ motståndskraft, under den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, och deltog därmed även i arbetet med att utforma de politiska instrument som tillsynsmyndigheterna ska ta fram enligt rättsakten om digital operativ motståndskraft. ECB bidrog även till EBA:s rapport om Basel III-övervakningen, där man analyserar konsekvenserna av de EU-specifika justeringarna, vilket är en viktig del för att Basel III ska färdigställas.

Vad gäller EBA:s ”uppfyll eller förklara”-förfarande informerade ECB:s banktillsyn 2023 EBA om sin efterlevnad av en riktlinje, som finns dokumenterad på ECB:s webbplats för banktillsyn. ECB:s banktillsyn har för avsikt att alltid följa alla tillämpliga riktlinjer från EBA och den gemensamma kommittén för europeiska tillsynsmyndigheter.

ECB arbetar tillsammans med EBA och andra berörda aktörer för att inrätta kommittén för gemensam bankrapportering, som ska bestå av företrädare för europeiska och nationella myndigheter, samt kontaktgruppen för rapportering, som ska bestå av banksektorexperter. Första sammanträdet i kommittén för gemensam bankrapportering förväntas hållas 2024. Man har redan påbörjat arbetet med att ta fram en datakatalog för sektorn i linje med Europeiska kommissionens strategi för tillsynsdata, som ska ge högre detaljeringsgrad i tillsynsrapporteringen och ytterligare integrera rapporteringen för statistiska och tillsynsrelaterade ändamål.

5 Organisationsstrukturen inom ECB:s banktillsyn

5.1 ECB och kraven på demokratisk kontroll

Denna årsrapport är en av de viktigaste kanaler som ECB:s banktillsyn har för att uppfylla de krav på ansvarighet gentemot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (rådet) som fastställs i SSM-förordningen. Enligt förordningen omfattas ECB:s tillsynsuppgifter av lämpliga krav på transparens och ansvarighet. ECB lägger stor vikt vid att upprätthålla och fullt ut tillämpa det ramverk för ansvarsutkrävande som fastställs i närmare detalj i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och ECB och i samförståndsavtalet mellan rådet och ECB.

Under 2023 utfrågades tillsynsnämndens ordförande i parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor fyra gånger: i tre ordinarie offentliga utfrågningar och en särskild diskussion. I den offentliga utfrågningen den 21 mars 2023 lade ordföranden fram ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2022. Samma dag deltog han tillsammans med Europeiska bankmyndighetens ordförande i en särskild diskussion om Silicon Valley Banks fallissemang och vilka konsekvenser det skulle kunna få för den finansiella stabiliteten i Europa. De två andra ordinarie offentliga utfrågningarna ägde rum den 28 juni och den 7 november 2023. Samtalen handlade om riskerna i de makroekonomiska utsikterna, särskilt vilka följder räntehöjningarna skulle få för banksektorn och för insättare, lärdomar från vårens marknadsturbulens och utvecklingen vad gällde nödlidande lån. Dessutom diskuterade man framväxande risker i kryptosektorn och skuggbanker liksom rättsakter för att stärka bankunionen, som bankpaketet och översynen av ramen för hantering av bankkriser och insättningsgaranti.

Under 2023 svarade tillsynsnämndens ordförande på två skriftliga frågor från ledamöter i Europaparlamentet som handlade om banktillsyn, och enligt rapporteringskraven på ECB gentemot de nationella parlamenten, på en skriftlig fråga från en ledamot i ett nationellt parlament. Alla svar på frågor från parlamentsledamöter offentliggörs på ECB:s webbplats. Frågorna handlade om den verksamhet som enheter under tillsyn har i Ryssland, tillsynsarbetet rörande bankernas exponeringar mot sårbara sektorer och lagstiftningsinitiativ för att främja sekundärmarknaden för nödlidande lån.

I enlighet med det interinstitutionella avtalet fick Europaparlamentet även ta del av protokollen från tillsynsnämndens sammanträden och sammanfattningar av tillsynsnämndens seminarier.

För att ytterligare främja dialog mellan ECB och Europaparlamentet har ECB:s banktillsyn även svarat på de kommentarer och förslag som Europaparlamentet lade fram i sin resolution om bankunionen – årsrapport 2022. I sitt svar^[51] redogjorde ECB för utvecklingen i banksektorn, klimat- och miljörelaterade risker och rättsakter med relevans för banktillsynen.

När det gäller kontakterna med rådet deltog tillsynsnämndens ordförande 2023 i två diskussioner med Eurogruppen, en den 15 maj och en den 8 november. Inför dessa diskussioner offentliggjorde ECB en översikt över relevant tillsynsarbete som man hade utfört^[52]. Främst diskuterade man tillståndet i det europeiska banksystemet med tanke på det rådande makroekonomiska och geopolitiska läget, samt tillsynsprioriteringar och lagstiftning och institutionella frågor.

5.1.1 Europeiska kommissionens översyn av den gemensamma tillsynsmekanismen och Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om EU:s tillsyn av bankernas kreditrisk

Den 18 april 2023 offentliggjorde Europeiska kommissionens en rapport om sin andra översyn av SSM. I översynen kommer kommissionen fram till att SSM överlag fungerar väl och har blivit en fullt utvecklad och etablerad tillsynsmyndighet som uppnår de mål som fastställdes vid inrättandet. Den gör att bankerna är väl förberedda och försedda med kapital för ekonomiska kriser och finanskriser. Den tillhandahåller också proaktiv banktillsyn av hög kvalitet och anpassar sig snabbt till tillsynsutmaningar, vilket visade sig under covid-19-krisen.

Den 12 maj 2023 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten sin särskilda rapport om EU:s tillsyn av bankernas kreditrisk. Enligt rapporten har ECB:s tillsynsbedömningar av bankernas kreditrisker vissa brister men är i allmänhet av god kvalitet. ECB:s kommentarer till iakttagelserna medföljer som bilaga till rapporten. ECB välkomnar resultaten av revisionsrättens granskning, som kommer att leda till ytterligare förbättring av rutinerna. ECB är som alltid fast besluten att tillämpa de högsta standarderna inom banktillsyn och förbättra sin tillsynspraxis.

Revisionsrätten slutförde även uppföljningen till den granskning man hade gjort 2016: särskild rapport 29/2016, Den gemensamma tillsynsmekanismen – En bra början men ytterligare förbättringar behövs. Resultaten offentliggjordes i en bilaga till den särskilda rapporten om EU:s tillsyn av bankernas kreditrisk.

5.2 Öppenhet och kommunikation

Under 2023 höll tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande 26 tal, och ECB:s företrädare i tillsynsnämnden höll tolv tal. Tillsammans gav de 32 medieintervjuer och skrev nio blogginlägg och debattartiklar. Ordföranden höll även två presskonferenser om resultaten från översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) 2022 och 2023. ECB:s banktillsyn spelade in fyra poddavsnitt och publicerade 28 pressmeddelanden och andra publikationer, som brev till Europaparlamentsledamöter, vägledning till banker och statistik över tillsynen. I den digitala publikationen Supervision Newsletter, som kommer ut en gång i kvartalet och har 10 000 prenumeranter, gavs information och nyheter om tillsynsprojekt och tillsynsresultat.

Under 2023 offentliggjorde ECB:s banktillsyn stresstestresultat och inledde fyra offentliga samråd. Samråden handlade om god praxis i styrningen och hanteringen av motpartskreditrisker, ECB:s reviderade vägledning för interna modeller, vägledningen om effektiv aggregering och rapportering av riskdata och utkastet till vägledning om rapportering av väsentliga riskkoncentrationer i finansiella konglomerat och transaktioner inom finansiella konglomerat. I samband med den schweiziska bankturbulensen tydliggjorde ECB:s banktillsyn snabbt de bankresolutionsregler som gäller i EU. Man informerade även om flera sanktioner och offentliggjorde resultaten från en extern granskning av ÖUP (se avsnitt 1.3.1.7). Dessutom anordnade ECB sitt femte forum för banktillsyn. För att främja dialog mellan ECB:s banktillsyn och marknadsaktörer höll ECB två möten i marknadskontaktgruppen för banktillsyn, där man främst talade om riskutsikterna för den europeiska banksektorn.

Under 2023 svarade ECB på 1 355 tillsynsrelaterade frågor från allmänheten. Bland annat behandlade man en framställan från invånare som uttryckte oro över klimatförändringarnas effekter på den europeiska finanssektorn och svarade på frågor om klimatstresstestet. Genom besökscentret hölls föredrag om banktillsyn för 401 deltagare, och 9 096 besökare (8 903 på plats och 193 virtuellt) fick lära sig om ECB:s huvuduppgifter och grunderna i banktillsynen i Europa.

5.3 Bemanningen i ECB:s banktillsyn

5.3.1 Rekrytering

ECB:s banktillsyn annonserar i allmänhet om vakanta tjänster internt först, utom när det gäller ingångstjänster, som annonseras på den externa marknaden. Under 2023 anställde ECB:s banktillsyn 40 externa sökande med anställningsavtal för en längre tid.

Diagram 11

Antal tillsatta tjänster per personalgrupp 2023

I den årliga rotationen flyttade 48 medarbetare till nya gemensamma tillsynsgrupper för att inlåsningseffekter skulle undvikas och medarbetarna få nya personliga och yrkesmässiga erfarenheter.

5.3.2 Personalutbyten

Utöver SSM:s personalutbytesprogram (se avsnitt 5.4) gick ECB:s banktillsyn även med i Schumanprogrammet, genom vilket anställda inom det europeiska centralbankssystemet och den europeiska banktillsynen kan arbeta i gemensamma projekt vid andra institutioner.

Förutom utbytet mellan Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och ECB, som inleddes den 1 februari 2023, gick det även att ansöka om att få delta i utbyten mellan ECB och Europeiska investeringsbanken, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och den gemensamma resolutionsnämnden.

5.3.3 Kapacitetsuppbyggnad

Under 2023 utförde ECB:s banktillsyn ett test av den organisatoriska beredskapen där man fann tre områden där det finns utrymme för utveckling: IT- och cyberrisker, klimatrisker och digital omställning.

Denna bristanalys utgjorde grunden för SSM:s kapacitetsuppbyggnadsplan för 2024. Planen innehåller åtgärder för att hitta och matcha kompetens mot organisationens behov, liksom mot utbildning och annan kompetensutveckling, och för att förbättra rekryteringen av ny kompetens. Utifrån detta avsattes 35 tjänster till SSM:s flexibilitetspool för 2024 som stöd för initiativ inom de tre utvecklingsområdena.

5.3.4 Mångfald och inkludering

ECB:s banktillsyn arbetar för mångfald och inkludering i alla former. Jämn könsfördelning är alltjämt en viktig strategisk prioritet. Kvinnor utgör i dag 43 procent av de anställda. Andelen kvinnliga medarbetare varierar något på olika nivåer i hierarkin. På analytikernivå ökade andelen kvinnliga medarbetare med två procentenheter till 52 procent. På expertnivå minskade andelen med fyra procentenheter till 39 procent. På arbetsledar- och chefsnivå ökade den med 2 respektive 1 procentenheter till 34 respektive 35 procent. ECB kommer att fortsätta stärka sina insatser för att uppnå jämn könsfördelning.

Figur 1

Bemanningen på ECB:s banktillsyn i siffror

5.4 Integration inom SSM

Tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna utarbetade ECB 2023 ett tvärvetenskapligt grundutbildningsprogram, som började användas i början av 2024. Alla anställda som arbetar för den europeiska banktillsynen kan gå utbildningen, som togs fram i samarbete med Europeiska universitetsinstitutet. Syftet är att de som går utbildningen ska få samma nivå av teoretiska och praktiska tekniska kunskaper inom grundläggande och nya tillsynsområden.

Den gemensamma plattformen för informations- och kunskapsutbyte SSMnet fick nytt innehåll och nya funktioner anpassade efter användarnas behov och blev på så sätt en mer ändamålsenlig kanal för direkt kommunikation inom den europeiska banktillsynen. Medarbetare från alla nationella tillsynsmyndigheter och ECB tog fram engagerande innehåll och informerade läsarna om interna aktiviteter, viktiga möten, resultaten från den regelbundna, SSM-omfattande undersökningen om samarbete och annat.

För att stärka denna gemensamma tillsynskultur utarbetades ett större integrationsinitiativ 2023 som började genomföras i början av 2024. Initiativet går ut på att göra det år då SSM fyller tio till ett ”integrationsår”, då alla nationella tillsynsmyndigheter och ECB ska erbjuda fler möjligheter för personalen att lära känna varandra.

Inom SSM:s personalutbytesprogram genomfördes 2023 personalutbyten med etablerade samarbetsinstitutioner (Autorité de contrôle prudentiel et de résolution och Banco de España) liksom med nya (Banca d’Italia och De Nederlandsche Bank). Dessa utbyten mellan personal från ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna är viktiga för att integrerade karriärvägar ska skapas inom den europeiska banktillsynen. Femton par anställda deltog i utbyten.

Samarbetet kring viktiga tillsynsfrågor fördjupades också. Över 50 medarbetare som arbetar med tillsyn hos nationella tillsynsmyndigheter introducerades i expertgrupper för hybridsamarbete. I ett pilotprojekt inrättade de som arbetar med inspektioner på plats två kompetenscenter för särskilda riskområden som ska förbättra samarbetet och kunskapsutbytet mellan inspektörer ytterligare. För att stärka samarbetet fastställde man även vad som var bästa praxis för kunskapsutbyte och för hur SSM-nätverken ska fungera.

För att samarbetet ska kunna fördjupas krävs gemensam planering, och därför började man använda ramverket för risktolerans som hjälp i tillsynsbedömningarna och för att lättare kunna omvandla de strategiska prioriteringarna till tillsynsplanering (se avsnitt 1.3.1).

5.5 SSM:s digitala agenda

Eftersom banksektorn blir mer och mer komplex och tillsynsresurserna alltmer begränsade har den europeiska banktillsynen börjat använda digitalisering för att kunna hänga med i förändringarna i banksektorn och klara framväxande tillsynsrisker. Därför ser den europeiska banktillsynen den digitala agendan som en prioritet sedan 2020 och har investerat i flera olika tekniklösningar för tillsyn (suptech).

I dag används ett fjortontal tillsynstekniska verktyg som på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser tillsynsmedarbetarnas varierande behov. Ett exempel är Navi. Det är en plattform för nätverksanalys och avancerade visualiseringar, varifrån man genom samkörning av data kan få fram viktig information om sådant som ägarstrukturer i betydande institut. Dessutom finns Agora, där alla tillsynsdata som används inom den europeiska banktillsynen finns samlade på ett ställe.

Under 2022 sjösattes många verktyg medan man 2023 arbetade för att koppla samman och bättre integrera dessa verktyg i IT-miljön, skala upp suptechplattformar, få tillsynsmedarbetarna att börja använda dem och för att undersöka nya tekniklösningar. Den inledande investeringen i teknik gjorde det även enklare att utveckla spjutspetsinfrastruktur för att kunna öka användningen av artificiell intelligens (AI). Ett exempel värt att notera är det virtuella laboratoriet, som är en toppmodern molnbaserad plattform. Genom laboratoriet förbättrades inte bara samarbetet och det digitala utbytet utan det gjorde det även möjligt för användarna att utforska banbrytande tekniklösningar, som hur man kan använda generativ AI. Det kunde till exempel handla om att ta fram information ur tillsynsdata med hjälp av naturligt språk och testa chattbotfunktioner för tillsynsföreskrifter och tillsynsmetoder.

Utöver detta slutfördes den första strategin i SSM:s digitala agenda 2023, i och med att SSM:s digitaliseringsplan var färdiggenomförd. En ny digital strategi för SSM för perioden 2024 till 2028 håller på att tas fram. Ett av huvudmålen i den nya strategin är att bygga upp en gemensam tillsynscockpit där de data, nyheter, IT-program och IT-system som efterfrågas mest finns samlade på ett ställe.

Till sist har den europeiska banktillsynen börjat arbeta enligt en verksamhetsmodell med ett fortvarighetstillstånd för den digitala agendan, vilket innebär att man stärker den interna kompetensen och minskar beroendet av externa konsulter när det gäller att utveckla och underhålla tillsynstekniska program och plattformar. I detta sammanhang har man tagit initiativ till ett suptechcenter, där vissa nationella behöriga myndigheter ska utveckla och dela med sig av tillsynstekniska lösningar så att de kan användas i hela SSM.

5.6 Beslutsfattande

5.6.1 Sammanträden och beslut i tillsynsnämnden och styrkommittén

ECB:s tillsynsnämnd sammanträdde 20 gånger 2023. Sedan pandemirestriktionerna lättats ytterligare hölls fem sammanträden i Frankfurt am Main och ett i Dubrovnik. Alla andra sammanträden hölls via videokonferens.

Utöver det höll tillsynsnämnden två informella möten för utbyte av information om den aktuella finansiella utvecklingen och anordnade ett seminarium för diskussion om tillsynsrelaterade frågor. På inbjudan från Banca d’Italia höll tillsynsnämnden även ett avskilt strategimöte i Rom i oktober 2023, där deltagarna talade om hur man ska gå vidare med integrationen inom SSM, uppföljningen av rapporten från expertgruppen om ÖUP, sätt att förbättra tillsynens ändamålsenlighet och EBA:s prioriteringar för 2024.

Tillsynsnämndens styrkommitté^[53] sammanträdde fyra gånger 2023, alla gånger via videokonferens.

Styrkommittén höll 13 extra sammanträden som handlade om digitalisering, förenkling av SSM-processerna och SSM-integration. Alla dessa sammanträden genomfördes via videokonferens, och alla ledamöter i tillsynsnämnden som anmälde intresse kunde delta.

I maj utlystes en tjänst, och från en förteckning över lämpliga kandidater, som Europaparlamentet och rådet tidigare tagit del av, valde ECB-rådet den 13 september 2023 Claudia Buch som Andrea Enrias efterträdare som ordförande för tillsynsnämnden från och med den 1 januari 2024. Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor höll en offentlig utfrågning av Claudia Buch den 20 september och röstade sedan i hennes favör. ECB:s utnämningsförslag godkändes därefter av Europaparlamentet i plenum den 3 oktober och bekräftades av ett genomförandebeslut i rådet den 19 oktober 2023, tillämpligt från och med den 1 januari 2024.

Under 2023 fattade ECB 2 403 tillsynsbeslut^[54] rörande enskilda enheter som står under tillsyn (figur 2). Av dessa fattades 1 286 beslut av chefer för organisationsenheter på ECB enligt den allmänna ramen för delegering av beslutsbefogenheter för rättsliga instrument som rör tillsynsuppgifter, och 1 117 beslut fattades av ECB-rådet enligt förfarandet med implicit godkännande utifrån ett utkast till beslut från tillsynsnämnden. Av dessa gällde 189 åtgärder^[55] (som inrättande av filialer) som ECB godkände implicit genom att inte invända inom de lagstadgade tidsgränsen.

Den största delen av tillsynsbesluten rörde lämplighetsbedömningar (48,4 procent), kapitalbasen (9,6 procent), nationella befogenheter (7,9 procent), interna modeller (7,7 procent), ÖUP (4,7 procent) och särskild rapportering (4,7 procent).

Förutom de bankspecifika slutliga utkasten till beslut som överlämnades till ECB-rådet för antagande fattade tillsynsnämnden beslut i flera övergripande frågor. Dessa beslut gällde frågor som rörde SSM:s stresstest om cyberresiliens 2024, de slutliga resultaten från EBA:s EU-omfattande stresstest 2023, former och operativa aspekter för hur ECB:s vitesförelägganden ska offentliggöras, ECB:s tillsynsprioriteringar för 2024–2026 och lämplighetsprinciperna för att bedöma kunskaperna inom informations- och kommunikationsteknik och säkerhetsrisker i bankernas styrelser. Vissa av dessa beslut utarbetades av tillfälligt sammansatta grupperingar på uppdrag av tillsynsnämnden. Dessa grupperingar bestod av företrädare för ECB och de nationella behöriga myndigheterna och utförde förberedande arbete om frågor som översynen av de metoder som används i ÖUP 2024 för att bedöma operativ motståndskraft, operativ risk och IT-risk liksom kalibreringen av metoderna för hur man fastställer pelare 2-vägledning och pelare 2-vägledning för risken för alltför låg bruttosoliditet.

Utöver ovanstående ledde vissa av tillsynsnämndens beslut fram till offentliga vägledningar, rapporter och översikter, som ECB:s vägledning om förfaranden för kvalificerade innehav.

Tillsynsnämnden fattade de flesta av sina beslut genom skriftligt förfarande.^[56]

Av de 113 bankgrupper som stod under ECB:s direkta tillsyn 2023 begärde 32 att få formella ECB-beslut på ett annat officiellt EU-språk än engelska.

Figur 2

Tillsynsnämndens beslut 2023

5.6.2 Den administrativa omprövningsnämndens verksamhet

Den administrativa omprövningsnämnden är ett ECB-organ bestående av ledamöter som är individuellt och kollektivt oberoende från ECB och som har till uppgift att ompröva ECB-rådets beslut i tillsynsfrågor på grundval av begäranden om omprövning som bedöms vara tillåtliga.

Under 2023 fick den administrativa omprövningsnämnden in fyra begäranden om omprövning av tillsynsbeslut som ECB fattat (tabell 5). Ett av dessa begäranden drogs tillbaka sedan ECB utanför omprövningsnämndens förfaranden hade rett ut frågan med den som hade lämnat in begäran.

Av det återstående tre begärandena gällde två indragna banktillstånd. Efter att ha hört de parter som lämnat in begärandena lämnade den administrativa omprövningsnämnden ett förslag till tillsynsnämnden om att besluten skulle ersättas med beslut med identiskt innehåll. I det tredje fallet avgav den administrativa omprövningsnämnden, också det efter att ha hört den part som begärt omprövning, ett yttrande, där man föreslog att tillsynsnämnden skulle ersätta beslutet med ett beslut som fastställer samma tillsynsåtgärder. Den administrativa omprövningsnämnden uppmärksammade även tillsynsnämnden på ny information som den omprövningsbegärande parten inkommit med och redogjorde för denna information i sitt yttrande.

I maj 2023 publicerades en intervju med den administrativa omprövningsnämndens ordförande, Pentti Hakkarainen, i nyhetsbrevet om banktillsyn, Supervision Newsletter. I intervjun förklarar han hur den administrativa omprövningsnämnden arbetar och nämndens arbetsplan för de kommande åren.

Under 2023 var det Pentti Hakkarainen som var ordförande för den administrativa omprövningsnämnden. De andra ledamöterna var André Camilleri (vice ordförande sedan maj 2023), F. Javier Aríztegui Yáñez, René Smits och Christiane Campill (ledamot sedan mars 2023, tidigare suppleant). Damir Odak var suppleant. Den administrativa omprövningsnämndens sammansättning kan ses på ECB:s webbsida för omprövningsnämnden.

5.6.3 Intresseområden för ECB:s företrädare i tillsynsnämnden

Enligt SSM-förordningen och ECB:s beslut 2014/4^[57] utser ECB-rådet fyra företrädare för ECB som ska sitta i tillsynsnämnden.

I dag är Kerstin af Jochnick, Edouard Fernandez-Bollo, Elizabeth McCaul och Anneli Tuominen ECB:s företrädare i tillsynsnämnden.

Deras uppgift är att stötta tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande och företräda ECB:s banktillsyn internt och externt.

Eftersom Kerstin af Jochnicks, Edouard Fernandez-Bollos och Elizabeth McCauls mandatperioder löper ut vid årsskiftet 2024 kommer intresseområdena för ECB:s företrädare i tillsynsnämnden att fördelas om när deras efterträdare har utsetts.

5.7 Tillämpning av uppförandekoden

Enligt artikel 19.3 i SSM-förordningen har ECB fastställt ett etiskt ramverk för personal och ledning inom ECB. Det består av den gemensamma uppförandekoden för medlemmar i organ på hög nivå inom ECB, ett särskilt kapitel i ECB:s personalföreskrifter och riktlinjen om principerna för det etiska ramverket för den gemensamma tillsynsmekanismen. ECB:s etikkommitté, ECB:s byrå för efterlevnad och organisationsstyrning (CGO) och kommittén för etik- och efterlevnad har ansvar för att ramverket följs och vidareutvecklas.

Sedan den 1 januari 2023 måste högre tjänstemän på ECB följa skärpta regler för privata transaktioner och högre krav på öppenhet kring sådana transaktioner. Enligt de nya reglerna måste tjänstemän nu även ha förhandsgodkännande för att få sälja sådana tillgångar, eller utöva någon rättighet knutna till sådana tillgångar, som man innehade innan man påbörjade sitt mandat, samt tillhandahålla förteckningar över privata finansiella transaktioner som man har utfört under kalenderåret.

I enlighet med sitt uppdrag gjorde etikkommittén sin årliga bedömning av de intresseförsäkringar som ledamöterna i tillsynsnämnden hade lämnat in, varpå dessa offentliggjordes på webbplatsen för ECB:s banktillsyn. Etikkommittén svarade även på förfrågningar om råd som kom in från högre tjänsteman på ECB som arbetar med banktillsyn och avgav i detta sammanhang 13 yttranden, varav de flesta gällde privat verksamhet och sysselsättning efter avslutad tjänstgöring. Etikkommitténs yttranden offentliggörs på ECB:s webbplats sex månader efter att de har avgetts.

CGO fortsatte sitt digitaliseringsarbete 2023 för att kunna ge personalen etiska råd på ett snabbare, säkrare och mer användarvänligt sätt. Förutom en etikchattbot som svarar på enkla frågor har personalen på ECB nu tillgång till en intern plattform där de hittar mallar för att skicka in information och kan se vad som händer med uppföljningen. Det nya verktyget kan användas på flera olika enheter. Under 2023 kom det in 2 767 frågor som krävde arbetsinsats från CGO:s personal jämfört med 1 690 år 2022. Cirka 44 procent av frågorna kom från personal inom ECB:s banktillsyn.

Diagram 12

Översikt över frågor från personal inom ECB:s banktillsyn under 2023

(antal frågor)

Utöver specialutbildningar och e-kurser anordnade CGO informationskampanjer om det etiska ramverket, som öppna etikdagar för nyanställda och en etikmånad under oktober, som även innefattade bidrag till cybersäkerhetsmånaden. På den globala etikdagen 2023 för alla medarbetare tog man bland annat upp regler om privata finansiella transaktioner, om vad som gäller efter avslutad anställning och möten med externa parter och vikten av att säga till om något inte står rätt till.

För att undvika faktiska eller uppfattade svängdörrssituationer bedömde CGO intressekonflikter som kan uppstå när anställda överväger erbjudanden om anställning inom den privata sektorn och gav råd om gällande regler och om vad som kunde göras för att lösa eventuella problem. När det gäller medarbetare som lämnade sina befattningar inom banktillsynen under 2023 var det i två fall aktuellt med ett tidsbegränsat förbud mot att uppta annan yrkesverksamhet i enlighet med det etiska ramverket. I sju fall vidtogs ytterligare säkerhetsåtgärder för att undvika svängdörrsproblematik. Det kunde röra sig om att medarbetaren fick andra arbetsuppgifter eller annan tjänst eller om att inskränka behörigheter, vilket i praktiken innebar en karensperiod under anställningstiden.

CGO genomförde sina regelbundna kontroller av medarbetares privata finansiella transaktioner. Precis som tidigare år uppdagades endast ett begränsat antal fall där reglerna inte följts, varav under 40 procent gällde personal inom ECB:s banktillsyn. Inte i något av fallen rörde det sig om avsiktliga överträdelser eller andra allvarliga regelbrott.

Etik-och efterlevnadskommittén är ett forum för kunskapsutbyte och samarbete inom Eurosystemet och SSM i frågor som rör etik och integritet. Under 2023 inrättade etik- och efterlevnadskommittén en arbetsgrupp för uppföranderisker som skulle jämföra, förbättra och harmonisera de befintliga reglerna för bedömning av uppföranderisk liksom övervaknings- och rapporteringsrutinerna vid de nationella behöriga myndigheterna. Vid ett möte i etik- och efterlevnadskommittén informerade ECB uppdragstagare om sina uppföranderiskregler för uppdragstagare och om vad de innebär för uppdragstagare inom SSM.

5.8 Principen om åtskillnad mellan penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter

Tillämpningen av principen om att penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter ska hållas åtskilda handlade under 2023 främst om utbytet av information mellan de två funktionerna.

I enlighet med beslut ECB/2014/39 om genomförandet av åtskillnaden mellan ECB:s penningpolitiska funktion och tillsynsfunktion^[59] skedde detta utbyte av information på behovsbasis, det vill säga den ena funktionen behövde visa att den information som man begärde från den andra funktionen var nödvändig för man skulle uppnå sina policymål.

Enligt beslut ECB/2014/39 måste direktionen godkänna att icke-anonymiserade uppgifter i rapporteringsformaten COREP (common reporting) och FINREP (financial reporting), andra rådata och information som innehåller bedömningar eller policyrekommendationer lämnas ut till den andra funktionen. ECB:s olika verksamhetsområden utbytte sådana uppgifter enligt de regler som direktionen har godkänt och regelbundet ser över.

I de fall då den information som begärdes gällde anonymiserade uppgifter eller inte var policykänslig godkände den funktion som hade informationen direkt att den andra funktionen fick ta del av förtrolig information i enlighet med beslut ECB/2014/39.

I maj 2023 fattade direktionen beslut om att godkänna utbyte av förtrolig information mellan de två funktionerna enligt artikel 8 i beslut ECB/2014/39 på grund av en negativ utveckling på marknaden som skulle kunna äventyra marknadslikviditeten och den finansiella stabiliteten. Godkännandet gällde endast information som den andra funktionen verkligen behövde känna till, och godkännandet omprövades och förlängdes varje månad fram till den sista juni 2023. Utbytet av information som rör de konsekvenser som den ryska invasionen av Ukraina har för banksektorn, som godkändes enligt krissituationsbestämmelsen i artikel 8 i beslut ECB/2014/39 i februari 2022, fortgår, alltid med krav på att det ska finnas ett verkligt behov av att känna till informationen. Undantaget för utbyte av bankuppgifter som samlades in i samband med pandemin upphörde i oktober 2023.

Åtskillnaden på beslutsnivå fungerade utan problem, och medlingspanelen behövde inte ingripa.

5.9 Ramverket för tillsynsrapportering och informationshantering

5.9.1 Utveckling när det gäller ramverket för tillsynsrapportering

Under 2023 kom ECB och de nationella behöriga myndigheterna ännu längre när det gäller att ytterligare harmonisera de gemensamma rutinerna för att samla in tillsynsuppgifter med hjälp av den så kallade sekventiella metoden. Kravet på att de nationella behöriga myndigheterna direkt ska vidarebefordra inlämnade tillsynsuppgifter till ECB började tillämpas, och den rättsliga ramen för ECB uppdaterades därefter (se kapitel 7).

ECB:s centrala inlämningsplattform Casper, som hade över 3 400 interna och externa användare 2023, håller på att uppgraderas så att inkommande uppgifter kontrolleras mot ECB:s datamängder när de kommer in.

Utifrån en rekommendation från internrevisionen började ECB i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna utarbeta tydliga regler för hur man ska avgöra betydelsen av ominlämnade tillsynsuppgifter enligt EBA:s tekniska genomförandestandarder för tillsynsrapportering. Man inledde ett pilotprogram, där man testade kriterier för att avgöra om uppgifter som lämnas in på nytt är betydelsefulla och efterfrågade utförliga förklaringar till varför uppgifter lämnas in på nytt när uppgifterna överstiger tillämpliga lagstadgade tröskelvärden eller gränsvärden för att vara betydelsefulla.

Dessutom började ECB använda ledningsrapporten om datastyrning och datakvalitet.^[60] Rapporten består av ett antal nyckeltal och ett frågeformulär till bankerna, och tanken är att den ska få ledningsorgan att ta ansvar och leda till att man kan upptäcka och eventuellt minska bankernas strukturella brister vad gäller sammanställning och redovisning av riskdata.

Under 2023 utökade ECB innehållet i sin kvartalsstatisk över banktillsynen med nya indikatorer för räntenettomarginalen, en ytterligare uppdelning av den stabila nettofinansieringskvoten och uppdelning av räntebärande värdepapper efter motpart. I maj 2023 offentliggjorde ECB även ny sammanställd bankstatistik om mindre betydande institut innehållande nyckeltal för kapital, lönsamhet, likviditet och tillgångskvalitet.

I slutet av 2023 offentliggjorde ECB pelare 3-informationen för enskilda banker, där man kompletterade de utvalda kapital- och likviditetskvoterna och mallarna för kreditkvalitet med information om bankernas exponeringar för miljörelaterade risker. ECB gjorde en avstämning mellan utvalda uppgifter som offentliggjorts enligt pelare 3 och uppgifter som ska rapporteras enligt lag, vilket ledde till väsentliga förbättringar av överensstämmelsen mellan uppgifter.

5.9.2 Informationshantering

SSM:s informationshanteringssystem IMAS består av ett antal system för tillsynsprocesser. Inom IMAS återfinns program för ÖUP-förfarandena, alla primära arbetsflöden för tillsyn, en datatjänst där man kan hämta och analysera inrapporterade tillsynsuppgifter (Idra) och ett program där enheter under tillsyn kan komma i kontakt med tillsynsmyndigheterna och lämna in ansökningar och anmälningar via webbformulär (IMAS-portalen).

Under 2023 gjordes IMAS underliggande tekniska infrastruktur om helt och hållet. I systemet används nu den senaste tekniken, och det är mer effektivt och skalbart och enklare att underhålla. Det har även anpassats efter förändringarna i det finansiella systemet och regelverket för detta system, liksom i SSM:s metoder och strategi. Bland annat gjordes följande 2023: i) Förändringar gjordes till följd av uppdateringarna av metoderna och kalibreringarna i ÖUP, bland annat infördes särskilda verktyg för riktmärkning och övergripande analys. ii) Modulen för planering av programmet för tillsynsgranskning gjordes om. iii) Rapporterna som tas fram för SSM:s beslutande organ justerades. iv) Modulen för betydelsebedömning och registret över institut under tillsyn uppgraderades. v) Spårbarheten och de interna kontrollerna i alla tillsynsprocesser i IMAS förbättrades.

IMAS-portalen uppgraderades också 2023 och fick ett renoverat användargränssnitt som gör det enklare att hitta rätt. Fler tillsynsprocesser lades in. Nu går det exempelvis att lämna in elektroniska uppgifter om lån inför kreditkvalitetsgranskningen som görs vid inspektioner på plats, bankerna och tillsynsmyndigheterna kan följa arbetet med att rätta till upptäckta brister och relaterade åtgärder, och nu kan även bulgariska och kroatiska institut använda samma formulär för ansökningar om lämplighetsbedömningar som alla andra.

Användningen av IMAS-portalen ökade markant 2023, och över 3 900 nya processer genomfördes, som ansökningar om lämplighetsbedömningar, passanmälningar, föreslagna förvärv av kvalificerade innehav, nya tillstånd, godkännanden och undantag för finansiella holdingföretag, anmälningar av icke-väsentliga modelländringar och utkontrakteringsanmälningar. Exempelvis ökade användningen av IMAS-portalen för att lämna in ansökningar om lämplighetsbedömningar och följa bedömningsprocessen från 89 procent 2022 till 96 procent 2023.

Till sist infördes maskinläsningsverktyget Heimdall för ansökningar om lämplighetsbedömningar den 1 september 2023. Genom Heimdall hämtas uppgifter som bankerna lämnat in via IMAS-portalen, som frågeformulär, och analyseras innan handläggare kontrollerar och slutför bedömningen med hjälp av ett riskbaserat bedömningsverktyg. Tack vare Heimdall och det riskbaserade bedömningsverktyget blir lämplighetsbedömningsprocesserna effektivare och bedömningarna mer enhetliga.

6 Redovisning av budgetutnyttjande

6.1 Utgifter 2023

Enligt SSM-förordningen ska ECB ha tillräckliga resurser för att kunna utöva tillsyn på ett effektivt sätt. Resurserna finansieras genom en tillsynsavgift som tas ut av de enheter som står under ECB:s direkta och indirekta tillsyn. ECB gör allt man kan för att omprioritera och optimera sina resurser så att banktillsynen kan utföra sina uppgifter på rätt sätt under förutsättningar som hela tiden förändras, vilket innebär att man förbättrar effektiviteten och håller nere kostnaderna i linje med åtagandet om kostnadsstabilisering för hela organisationen.

Utgifterna för tillsynsuppdraget redovisas separat i ECB:s budget. De består av direkta utgifter för ECB:s banktillsynsfunktion. Tillsynsfunktionen använder sig därutöver också av gemensamma tjänster som tillhandahålls av ECB:s stabsavdelningar^[61].

Det är ECB-rådet som har ansvar för ECB:s budget. ECB-rådet antar ECB:s årliga budget på direktionens förslag och i samråd med tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande i frågor som rör banktillsynen. ECB-rådet bistås av budgetkommittén, som består av företrädare från alla nationella centralbanker i Eurosystemet och ECB. Budgetkommittén bistår ECB-rådet genom att förse det med utvärderingar av ECB:s rapporter om budgetplanering och budgetövervakning.

År 2023 uppgick de faktiska årsutgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter till 653,5 miljoner euro, vilket låg nära beräkningen på 649,0 miljoner euro som tillkännagavs i mars 2023 och 7,4 procent under ECB:s budgettak för tillsynsarbetet 2023 som låg på 705,6 miljoner euro.

Klassificeringarna i tabell 6 används för att se hur de årliga kostnaderna som ska täckas av årliga tillsynsavgifter från enheterna under tillsyn ska fördelas baserat på om instituten är betydande eller mindre betydande enligt artikel 8 i avgiftsförordningen^[62].^[63] I tabell 7 ges utförligare information om hur utgifterna fördelar sig mellan de olika tillsynsuppgifterna.

Utgifterna för tillsynsuppgifter (653,5 miljoner euro) ökade med 10,1 procent 2023 jämfört med 2022, då de uppgick till 593,8 miljoner euro. Denna ökning kan ses för alla de huvudsakliga tillsynsuppgifterna och beror på personalrelaterade kostnader, liksom på att 2023 var det första hela året då banktillsynsarbetet var tillbaka i samma omfattning som före pandemin. Ökningen beror även på att nya IT-tjänster relaterade till tillsynsteknikprojekt (suptech) har införts och på att andra IT-system för banktillsyn håller på att utvecklas. Mer information om detta arbete finns i avsnitt 5.9. Till sist beror ökningen även på inflationen och höga energipriser. Ökningen av utgifterna för makrotillsyn på 20,4 procent beror på att Europeiska bankmyndighetens stresstest, som utförs vartannat år, utfördes 2023.

För att komplettera sina interna resurser använder ECB externa konsulter som antingen tillhandahåller specialistkompetens eller konsulttjänster under kvalificerad intern vägledning för att komplettera de interna resurserna vid arbetstoppar. Under 2023 betalade ECB 33,9 miljoner euro för konsulter som arbetade med centrala tillsynsuppgifter, vilket var 6,9 miljoner euro mindre än 2022, främst för att uppdrag på plats som tidigare utfördes av externa resurser nu utförs av anställda på ECB. I dessa kostnader ingick 9,4 miljoner euro för utveckling av IT-system, 8,3 miljoner euro för granskningar av tillgångskvalitet och 16,2 miljoner euro för tillsynsarbete på plats, där även gränsöverskridande uppdrag ingick. Mer information om detta finns i kapitel 1. Utöver detta var kostnaderna för konsulter 11,2 miljoner euro. Det var kostnader för stödtjänster för ECB:s banktillsynsfunktion och gällde främst drift och utvecklande underhåll av IT-system.

År 2023 ökade kostnaderna för tjänsteresor kopplade till banktillsynen markant. De uppgick 2023 till 11,3 miljoner euro jämfört med 6,8 miljoner euro 2022. Det beror på att 2023 var det första hela året efter pandemin då det inte fanns några restriktioner för tjänsteresor.

Fördelningen av kostnaderna som direkt kan knytas till ECB:s banktillsynsuppgifter och kostnaderna för stabstjänster såg i stort sett likadan ut som året innan (diagram 13).

Diagram 13

ECB:s kostnader för tillsynsuppgifter uppdelade efter kategori

(miljoner euro)

De utgifter som direkt kan knytas till tillsynsfunktionen är kostnader för fast tillsynspersonal, tillsynsinitiativ (som kostnader relaterade till samlade bedömningar), andra utgifter för verksamhetsdriften, som tjänsteresor och utbildning, särskild informationsteknik, som IMAS och IT-systemet STAR, som används för stresstester och tillhörande projekt, liksom avancerad utveckling av tillsynsteknik.

I kategorin stabstjänster ingår sådana funktioner som används av både centralbanksfunktionen och tillsynsfunktionen.^[64] Kostnaden för stabstjänsterna delas upp mellan funktionerna genom en kostnadsfördelningsmekanism med standardmått inom branschen, som heltidsekvivalenter, kontorsyta och antalet översättningsbeställningar. Eftersom ECB arbetar hårt för att uppnå effektivitetsförbättringar förfinas kostnadsfördelningsmåtten hela tiden.

De sammanlagda faktiska utgifterna uppgick 2023 till 653,5 miljoner euro. De kostnader som kunde knytas direkt till tillsynsfunktionen uppgick till 403,0 miljoner euro, och kostnaderna för stödtjänster uppgick till 250,5 miljoner euro, det vill säga 61,7 respektive 38,3 procent av de faktiska utgifterna (vilket är i samma storleksordning som 2022 då andelarna var 59,2 respektive 40,8 procent). Avskrivningarna för IMAS och STAR bidrog till utgifterna för informationsteknik, och därmed förknippade projekt, som direkt kan knytas till tillsynsfunktionen uppgående till 22,9 miljoner euro 2023.

Av de 59,7 miljoner euro som de faktiska utgifterna ökade med totalt sett 2023 var 70,7 procent personalrelaterade kostnader (42,2 miljoner euro). År 2022 hade personalkostnaderna minskat på grund av att värderingen av långfristiga förmåner hade justerats eftersom en betydligt högre diskonteringsränta hade använts i den försäkringstekniska beräkningen. Det genomsnittliga antalet medarbetare som arbetade för ECB:s banktillsyn var också högre 2023. Bland annat behövdes personal till Europeiska bankmyndighetens stresstest, som utförs vartannat år, och för att täcka upp för konsulter som inte längre i lika hög utsträckning anlitas för inspektioner på plats och utredningar av interna modeller. Det ledde tillsammans med lönejusteringar till att personalkostnaderna ökade.

Att verksamheten gått tillbaka till normala nivåer efter pandemin har lett till att en större andel av det godkända antalet anställda har utnyttjats, men det har även påverkat de flesta kostnadstyper, som tjänsteresor, som också har bidragit till den totala kostnadsökningen.

Den återstående ökningen kan ses i de flesta av de andra kostnadskategorierna, både i kostnader som direkt kan knytas till tillsynsfunktionen och för stödtjänster. Även här beror det främst på att verksamheten har återgått till normala nivåer efter pandemin och på inflationen.

6.2 Prognos för ECB:s tillsynsavgifter 2024

Eftersom pandemins effekter på den förväntade förbrukningen av budgetmedel har avtagit har ECB justerat sin metod för att beräkna utgifterna för 2024. Den förväntade ökningen av förbrukade budgetmedel resulterade i att utgifterna för 2024 beräknas uppgå till 661,0 miljoner euro. ECB:s budgettak för tillsynsarbetet ligger 2024 på 698,9 miljoner euro. I linje med ECB:s åtagande om kostnadsstabilisering har man i beräkningen av de planerade utgifterna tagit hänsyn till arbetet med att omprioritera och optimera resurserna, till att Europeiska bankmyndighetens stresstester inte genomförs 2024 och till ökade kostnader för anställda som arbetar med suptechprojekt och inspektioner på plats. Då detta arbeta tidigare utfördes av konsulter vägs dessa ökningar upp av minskade konsultkostnader.

I linje med sitt åtagande om att uppnå kostnadsstabilitet för hela organisationen senast 2023 förutspår ECB en stabilisering av de planerade kostnaderna för ECB:s nuvarande uppdrag.

Tillsynsavgiften för 2024, som tas ut 2025, kan endast räknas fram efter 2024 års utgång. Den räknas då fram utifrån de faktiska utgifterna för hela 2024 justerat för de belopp som återbetalats till eller som mottagits från de enskilda bankerna för tidigare avgiftsperioder, dröjsmålsränta och avgifter som inte kan drivas in.

Fördelningen av det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut från varje kategori 2024 förväntas bli 95,8 procent från betydande institut och 4,2 procent från mindre betydande institut.

6.3 Avgiftsramar 2023

Avgiftsförordningen utgör tillsammans med SSM-förordningen och tillhörande beslut^[65] det regelverk enligt vilket ECB tar ut en årlig tillsynsavgift för sina utgifter för tillsynsuppdraget.

6.3.1 Det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut för avgiftsperioden 2023

Den årliga tillsynsavgiften som ska tas ut för avgiftsperioden 2023 uppgår till 653,7 miljoner euro. Detta belopp motsvarar nästan helt de faktiska kostnaderna för 2023, som uppgick till 653,5 miljoner euro, med en justering på 402 266 euro för (netto)återbetalningar till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och 182 137 euro för inbetald dröjsmålsränta, vilket innebär en total justering på 220 129 euro.

Den årliga tillsynsavgiften kan även justeras för belopp som avskrivits sedan de inte har kunnat indrivas. Ingen sådan justering behövde dock göras 2023.

Det belopp som ska tas ut i årliga tillsynsavgifter är uppdelat i två delar. Denna uppdelning beror på enheternas status som betydande eller mindre betydande och återspeglar hur omfattande ECB:s tillsyn över dem är. Kostnaderna fördelas på kategorierna av institut genom en metod som tillåter fortlöpande förbättringar och snabba justeringar, så att fördelningen hela tiden förbättras.

För 2023 ska sammanlagt 626,5 miljoner euro tas ut av betydande institut och 27,2 miljoner euro från mindre betydande institut, vilket motsvarar 95,8 respektive 4,2 procent av de sammanlagda kostnaderna för ECB:s tillsynsuppgifter.

6.3.2 Tillsynsavgifter för enskilda banker

På enhets- eller gruppnivå beräknas avgifterna på grundval av de enskilda bankernas betydelse och riskprofil med hjälp av årliga avgiftsfaktorer för bankerna som står under tillsyn.

Mer information om tillsynsavgifter finns på ECB:s webbplats för banktillsyn.

6.4 Andra intäkter relaterade till ECB:s tillsynsuppgifter

ECB får besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn som inte följer tillämplig EU-banklagstiftning om tillsynskrav (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Sådana intäkter beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna, och inte heller återbetalningar av sanktioner, om tidigare sanktionsbeslut ändras eller ogiltigförklaras. I så fall tas dessa belopp upp i ECB:s resultaträkning. År 2023 uppgick intäkterna från de sanktioner som ECB ålagt enheter under tillsyn att betala till 17,9 miljoner euro.

7 Rättsakter som antagits av ECB

ECB antar rättsakter som förordningar, beslut, riktlinjer, rekommendationer och instruktioner till nationella behöriga myndigheter (enligt i artikel 9.1 tredje stycket i SSM-förordningen och artikel 22 i ramförordningen om SSM). I detta avsnitt anges de rättsakter om banktillsyn som antogs av ECB under 2023 och som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på EUR-Lex. Här finns rättsakter som har antagits i enlighet med artikel 4.3 i SSM-förordningen och andra relevanta rättsakter.

7.1 ECB-förordningar

ECB/2023/20
Europeiska centralbankens förordning (EU) 2023/1678 av den 17 augusti 2023 om ändring av förordning (EU) 2015/534 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) (ECB/2023/20) (EUT L 216, 1.9.2023, s. 93).

7.2 Andra ECB-rättsakter än förordningar

ECB/2023/2
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/656 av den 28 februari 2023 om det totala årliga tillsynsavgiftsbeloppet för 2022 (ECB/2023/2) (EUT L 81, 21.3.2023, s. 42)

ECB/2023/5
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/672 av den 10 mars 2023 om delegering av befogenheten att anta beslut om inspektioner på plats och utredningar avseende interna modeller (ECB/2023/5) (EUT L 84, 23.3.2023, s. 18)

ECB/2023/6
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/673 av den 14 mars 2023 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade beslut om inspektioner på plats och utredningar avseende interna modeller (ECB/2023/6) (EUT L 84, 23.3.2023, s. 24)

ECB/2023/11
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/864 av den 13 april 2023 om ändring av beslut ECB/2014/16 om inrättandet av en administrativ omprövningsnämnd och nämndens arbetsordning (ECB/2023/11) (EUT L 112, 27.4.2023, s. 46)

ECB/2023/18
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/1681 av den 17 augusti 2023 om hur uppgifter som enheter som står under tillsyn rapporterar till de nationella behöriga myndigheterna ska tillhandahållas Europeiska centralbanken (ECB/2023/18) (EUT L 216, 1.9.2023, s. 105)

ECB/2023/19
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/1680 av den 17 augusti 2023 om de nationella behöriga myndigheternas rapportering till Europeiska centralbanken av finansieringsplaner för enheter som står under tillsyn (ECB/2023/19) (EUT L 216, 1.9.2023, s. 98)

ECB/2023/24
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/2530 av den 28 september 2023 om delegering av befogenheten att anta beslut om att inte invända mot nationella behöriga myndigheters eller nationella utsedda myndigheters planerade makrotillsynsåtgärder (ECB/2023/24) (EUT L, 2023/2530, 24.11.2023)

ECB/2023/26
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/2531 av den 24 oktober 2023 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade beslut om att inte invända mot nationella behöriga myndigheters eller nationella utsedda myndigheters planerade makrotillsynsåtgärder (ECB/2023/26) (EUT L, 2023/2531, 24.11.2023)