Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Vanliga frågor om 2022 års klimatstresstest

Varför utför ECB:s banktillsyn ett klimatstresstest?

Klimatförändringar utgör en ökande risk för banker och för Europas finansiella system som helhet.

I 2022 års klimatstresstest bedöms bankernas beredskap att hantera klimatrelaterade risker. Detta görs genom att titta närmare på bankernas förmåga att utföra klimatstresstest och jämföra de deltagande enheterna utifrån en gemensam uppsättning klimatriskparametrar. Testet omfattar även prognoser för olika scenarier med fokus på särskilda omställningsrisker och fysiska risker.

Detta är inget typiskt stresstest som är inriktat på kapitaltäckning. Det är en möjlighet till lärande som syftar till att identifiera sårbarheter och bästa praxis och vägleda bankerna för den gröna omställningen.

Vilka klimatrelaterade risker omfattar stresstestet?

I stresstestet utvärderas aspekter av såväl fysiska risker som omställningsrisker.

Vid bedömningen av fysisk risk är utgångspunkten två extrema väderhändelser: en större översvämning och en allvarlig torka under en ettårsperiod.

När det gäller omställningsrisk omfattar testet flera olika scenarier och tidsramar. För det första bedöms bankernas kortsiktiga sårbarheter genom ett treårigt grundscenario och ett okontrollerat omställningsscenario, utlöst av en kraftig prisökning på koldioxidutsläpp.

För det andra undersöks deras mer långsiktiga strategier inför tre olika omställningsscenarier under en 30-årsperiod. I testet beaktas omställningsriskens påverkan sett till kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk och anseenderisk samt i ett kvalitativt perspektiv.

Vilken typ av uppgifter har bankerna rapporterat till ECB?

Bankerna har lämnat en hel uppsättning mallar som omfattar testets tre moduler och underliggande beräkningar samt en förklarande not om hur de har gått tillväga när de har genomfört testet. För första gången någonsin uppmanades t.ex. bankerna att rapportera sitt intäktsberoende av växthusgas­intensiva industrier samt utsläppen från de företag med inriktning på fossila bränslen som de finansierar.

Hur tolkar ECB testresultaten?

Resultaten från stresstestscenariot visar att vi är i början av en lång resa. Bankerna har gjort vissa framsteg med att integrera klimatrisker i sina ramverk för stresstester, men det finns stor förbättringspotential.

För att bli bättre rustade för den gröna omställningen behöver banker bland annat öka sitt kundengagemang för att komma tillrätta med utmaningen vad gäller datatillgänglighet.

Har ECB sett att det har dragits några särskilda lärdomar?

Ett mycket viktigt inslag i det här stresstestet är att det ger lärdomar för både banker och tillsynsmyndigheter. För att se till så att bankerna kan dra fördel av alla lärdomar som har dragits genom klimatstresstestet avser vi att informera om resulterande bästa praxis under det sista kvartalet 2022. Generellt sett är det helt avgörande att banker får bättre data från sina kunder och i mindre utsträckning använder proxyvariabler för att uppskatta exponeringen mot koldioxidintensiva sektorer. De bör även fastställa förmågan att genomföra klimatstresstester utifrån flera olika transmissions­kanaler för klimatrisk (t.ex. marknads- och kreditrisker) och portföljer (t.ex. företagslån eller bolån).

Hur kommer ECB att använda resultaten?

Resultaten från stresstestet om klimatrisk utgör underlag för kvalitativa element i översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). Detta innebär att resultaten kan få en indirekt effekt på pelare 2-kraven genom ÖUP-betyg. Det kommer dock inte att bli någon direkt kapitalpåverkan genom pelare 2-vägledning under 2022.

Visselblåsning