Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Förord av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

Stoppdatum för ordförandens förord och intervjun med tillsynsnämndens ordförande var den 28 februari 2023.

2022 var ett år med utmaningar för människor i euroområdet. Ekonomin var på god väg att återhämta sig från pandemin men påverkades negativt av Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina. Även om krigets omedelbara inverkan på bankerna var begränsad, eftersom bara ett fåtal av dem hade betydande exponeringar mot de drabbade regionerna, stod bankerna inför en miljö som präglades av stor ekonomisk osäkerhet och historiskt hög inflation.

Den krigsorsakade energikrisen i kombination med flaskhalsar i leveranskedjan och uppdämd efterfrågan från pandemin ledde till ett starkt inflationstryck. Under sådana omständigheter är det penningpolitikens uppgift att se till att inflationen inte biter sig fast och i rimlig tid återgår till målet. Därför vidtog ECB åtgärder och började normalisera penningpolitiken genom att upphöra med nettotillgångsköpen och sedan höja räntan.

Stigande räntor påverkade resultatet för banker under tillsyn 2022. Lönsamheten, som är bankernas första försvarslinje mot chocker, stärktes genom räntenettointäkterna, som ökade för första gången på flera år. Tillsammans med den fortsatta förbättringen av tillgångskvaliteten, där nödlidande lån har sjunkit till sin lägsta nivå sedan 2015, då mätningarna av bankunionsdata inleddes, säkerställer detta att våra penningpolitiska impulser smidigt överförs från bankerna till euroområdets ekonomi.

I ett läge där finansieringsvillkoren stramas åt måste dock bankerna fortsätta att ta itu med utmaningar avseende sin styrning och sina ramverk för intern riskkontroll. Den europeiska banktillsynen följer därför noga uppbyggnaden av kreditrisker.

Även före 2022 behövde bankerna anpassa sina affärsmodeller för att komma till rätta med de strukturella utmaningar som digitaliseringen och klimatförändringarna medför, något som förvärrats av Rysslands orättfärdiga krig i Ukraina. Kriget har även ytterligare ökat risken för cyberattacker, och i takt med att Europa frigör sig från beroendet av rysk olja och gas, ökar också omställningsriskerna. Dessa, och ökande fysiska risker, kräver en proaktiv och heltäckande strategi från bankernas sida för att bli mer motståndskraftiga mot klimat- och omställningschocker.

ECB har redan vidtagit flera kraftfulla åtgärder för att säkerställa att bankerna har det som behövs för att klara utmaningen. Vi kommer inte att ge vika i våra ansträngningar och kommer att fortsätta att spela vår roll för att se till att européerna även framöver kan förlita sig på en stabil banksektor.

Intervju med Andrea Enria, tillsynsnämndens ordförande

Stoppdatum för ordförandens förord och intervjun med tillsynsnämndens ordförande var den 28 februari 2023.

Det var mycket som hände 2022. Hur var det för ECB:s banktillsyn?

På ett sätt var 2022 ett år då vi gick från en kris till nästa. I början av året pekade alla tecken på en återhämtning från pandemin, som hade vänt upp och ned på våra liv och ekonomier. Jag minns tydligt att banker och analytiker för första gången på länge såg framtiden an med viss optimism. Det var just då som Ryssland utan rätt och grund invaderade Ukraina. Först och främst har Rysslands krig utsatt ukrainarna för ett outsägligt lidande. Det har också medfört ekonomisk och finansiell turbulens i Europa och i hela världen, vilket gradvis har omvandlats till en fullt utvecklad makroekonomisk chock.

Vi måste reagera snabbt och vara flexibla i vår tillsyn för att hantera de snabbt föränderliga ekonomiska förutsättningarna och de utmaningar som detta medför för banksektorn. En handfull banker, med direkta exponeringar eller kopplingar till Ryssland, påverkades omedelbart av kriget och sanktionerna. Men samtliga banker drabbades negativt av energi- och råvaruchocken, liksom av läget med ihållande hög inflation i kombination med den snabba normaliseringen av penningpolitiken.

Samtidigt var det ett år då mycket hände för ECB:s banktillsyn. Vår personal återgick alltmer till att mer regelbundet arbeta på kontoret och det har varit ett verkligt nöje att åter se våra kontor fyllas av aktivitet. Det var roligt att leda fler av tillsynsnämndens sammanträden fysiskt igen, och att kunna besöka flera nationella behöriga myndigheter personligen.

Vi har också kommit en bra bit på vägen mot ökad integration mellan ECB och de nationella behöriga myndigheter som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM). Vi fortsätter att arbeta för en gemensam kultur och integrerade karriärvägar inom SSM, som ger personalen möjligheter till närmare samarbete genom hela tillsynscykeln, mer koordinerad planering och budgetering, vidareutveckla SSM:s samarbetsverktyg och införa gemensam teknik för tillsyn och utbildning.

Hur har bankerna påverkats av det ryska kriget i Ukraina?

Här bör vi göra åtskillnad mellan banker med direkta kopplingar till Ryssland och övriga banker.

En handfull banker påverkades direkt av de geopolitiska händelserna, främst till följd av sanktionerna. Sberbank Europe AG, en bankgrupp med säte i Österrike men med ryska ägare, förlorade i anseende och drabbades, tillsammans med sina dotterbolag i Kroatien och Slovenien, av stora inlåningsutflöden. Banken förklarades så småningom vara i ett läge där den skulle fallera eller sannolikt komma att fallera och lämnade marknaden. Ett annat sådant exempel var RCB Bank LTD, en cypriotisk bank där den ryskbaserade banken VTB var en betydande aktieägare. Införandet av sanktioner och det förändrade geopolitiska läget ledde till att banken frivilligt valde att avveckla bankverksamheten. Detta fick till följd att dess banktillstånd drogs in.

Bankkoncerner i euroområdet med direkt närvaro i Ryssland löper också risk att drabbas av förluster om de vill och lyckas lämna den marknaden. För vissa har denna risk redan kristalliserats, men med en begränsad och hanterbar inverkan.

Hittills har banksektorn som helhet visat sig vara mycket motståndskraftig mot den krigsframkallade makroekonomiska chocken, ännu mer än vad vi hade förväntat oss baserat på den sårbarhetsanalys som vi publicerade i maj 2022. Den samlade kärnprimärkapitalrelationen låg på 14,7 procent i slutet av tredje kvartalet 2022, endast något under nivån i slutet av 2019. Tillgångskvaliteten fortsatte att förbättras 2022. De betydande bankernas nödlidande exponeringar hade minskat till 349 miljarder euro i slutet av september 2022, vilket är den lägsta nivån sedan tillsynsdata om betydande banker började offentliggöras 2015. Lönsamheten var också den högsta som noterats. Bankernas genomsnittliga avkastning på eget kapital låg på 7,6 procent tredje kvartalet 2022.

Till följd av detta positiva resultat har bankerna planerat utdelningar för 2023 som är ganska i linje med den upphämtning av utdelningar och återköp som de gjorde 2022, efter de pandemirelaterade restriktionerna. Vi har inte gjort några invändningar mot några bankspecifika planer, men vi har inlett en bilateral tillsynsdialog med alla banker som en del av vår löpande bedömning av kapitalutvecklingen.

Mot slutet av 2022 började de makroekonomiska utsikterna åter förbättras. Men det innebär emellertid inte att den makroekonomiska chocken är över. Om inflationstrycket kvarstår skulle den snabba normalisering av penningpolitiken som krävs i sin tur kunna påverka specifika bankers portföljer och affärsområden, vilket skulle medföra många utmaningar och skapa potentiella vinnare och förlorare.

På tal om utmaningar – vilka utmaningar anser du att europeiska banker står inför?

Den första utmaningen är konjunkturbetingad.

Om energikrisen inte åtgärdas kan kreditrisken öka i de företagsutlåningsportföljer där den ekonomiska aktiviteten är mest energiberoende. Mer allmänt åtföljdes avmattningen i vår ekonomi mot slutet av förra året av ett ökat antal företagskonkurser, vilket kräver ökad vaksamhet när det gäller tillgångskvalitet.

Den snabba normaliseringen av penningpolitiken – och särskilt de stigande räntorna – var en viktig drivkraft bakom återhämtningen i lönsamheten. Detta kan emellertid också leda till försämrad tillgångskvalitet, där låntagare kämpar för att betala tillbaka sina skulder i ett antal låneportföljer som är särskilt räntekänsliga.

Denna förändring i räntemiljön skulle också kunna orsaka oordnade justeringar inom vissa segment av finansmarknaden och i finansinstitut som inte är banker, vilket skulle öka motpartsrisken hos banker som har koncentrerat exponeringar mot dessa särskilda marknader och marknadsaktörer.

Utöver detta kan normaliseringen av räntorna och den kvantitativa åtstramningen tvinga vissa banker att revidera sina medelfristiga finansieringsstrategier och lägga större vikt vid likviditets- och finansieringsrisker.

Översyns- och utvärderingsprocessen 2022 (ÖUP) kastade nytt ljus över ett antal ihållande svagheter. Brister i riskkontrollen påverkar fortfarande kreditriskbetygen. Ett antal brister vad gäller ledningsorganens effektivitet, riskhantering, regelefterlevnad och internrevision uppdagades. Våra farhågor kring bankernas riskkontroll och styrning förvärras av det osäkra omvärldsläget, eftersom bakåtblickande indikatorer för risknivå kan ge en felaktig bild av sektorns motståndskraft.

Den digitala omvandlingen, liksom klimat- och miljörelaterade risker, är också viktiga utmaningar på medellång sikt för våra banker och kräver omedelbar och fokuserad uppmärksamhet.

Du nämnde normalisering av penningpolitiken. Hur är de europeiska bankerna rustade för en föränderlig räntemiljö?

Räntor som går upp är i allmänhet något positivt för banker. Det betyder att de kan tjäna mer på skillnaden mellan räntan som de tar ut för lån och räntan som de betalar för inlåning. Normaliseringen av räntor och den stimulans som denna sedan länge väntade omläggning i form av räntenettot utgör kärnan i bankernas positiva resultat 2022. För första gången på flera år ökade räntenettot inte bara på grund av ökande lånevolymer, utan också på grund av ökade räntenettomarginaler.

Både banker och analytiker förväntar sig fortsatt god lönsamhet i år. Om makroekonomin utvecklar sig som vi just nu tror att den ska göra lär fortsatta ordnade räntehöjningar, utifrån våra data, fortsätta att spä på den genomsnittliga intjäningen i sektorn.

Om vi avviker från grundscenariot och överväger en mer ogynnsam utveckling kan det dock gå annorlunda. För särskilda portföljer och affärsområden kan kostnaderna för försämrad tillgångskvalitet uppväga inkomstfördelarna när räntorna stiger, särskilt om den ekonomiska tillväxten saktar in. Låntagare kan få svårt att betala tillbaka sina skulder för portföljer som traditionellt är mycket känsliga för kreditkostnaderna. Konsumtionslån, fastighetslån och finansiering av högt belånade förvärv är exempel på områden som tillsynen kommer att titta extra på.

Som jag nämnde kan det uppstå oro på finansmarknaderna under räntejusteringsprocessen. Den långa perioden med låga räntor gynnade en aldrig tidigare skådad ökning av skuldnivåerna, där vissa mindre eller icke-reglerade enheter fick högt belånade och ofta mycket koncentrerade positioner. Denna situation kan snabbt förändras om de ekonomiska utsikterna eller ränteklimatet ändras oväntat. Archegos kollaps 2021 och turbulensen med skulddrivna investeringar i Storbritannien visar hur sådana händelser i avsaknad av policyinterventioner lätt kan sprida sig till hela banksektorn.

Stigande räntor och kvantitativa åtstramningar kräver att bankerna skärper sitt fokus på likviditets- och finansieringsrisker. Om bankerna inte snabbt anpassar sin riskhantering och strategiska styrningsförmåga kan ett tuffare finansieringsklimat bli till en utmaning för alltför enkla och klart föråldrade strategier vid hantering av tillgångar och skulder, t.ex. den carryhandelspraxis som vissa banker tillämpar för att dra nytta av det extraordinära penningpolitiska stödet. Det finns en risk för att banker kan bli tagna på sängen.

Bankernas riskkontroller och interna styrning stod i fokus 2022. Hur mycket ytterligare förbättringar förväntar du dig av bankerna på det området?

Om jag ska vara ärlig är det ett område där vi inte har sett tillräckligt med förbättringar.

För det första fanns det 2022 fortfarande brister i sammanställningen och rapporteringen av data på grund av att datastyrningen inte är tillräckligt ändamålsenlig, förekomsten av brister i rutinerna för datakvalitetshantering och fragmenterade IT-miljöer samt på grund av att bankernas projekt för att åtgärda problemen inte är tillräckligt omfattande och ambitiösa. Det gör det svårt för deras ledningsorgan att få den information de behöver för att hantera risker och styra strategin för sina organisationer.

För det andra var flera banker fortfarande tvungna att förbättra sina interna kontrollfunktioner, framför allt när det gäller att åtgärda för låg bemanning, funktionens låga ställning och bristande rutiner för sådant som kontroll av regelefterlevnad och definition av bankens riskaptit. I de riktade granskningar som vi genomförde 2022 gick vi in på bankernas riskhanteringsrutiner i samband med pandemikrisen och normaliseringen av räntor, framför allt utlåning för köp av bostäder eller kommersiella fastigheter, ränte- och kreditspreadrisker i bankboken och motpartskreditrisker.

För att se till att påtagliga framsteg görs på de områden där det behövs som bäst är vi fast beslutna att ta till alla tillsynsverktyg och befogenheter som vi har enligt EU-rätten och nationell lagstiftning. I de fall då kvalitativa åtgärder inte lyckats få bankerna att följa upp och rätta till brister inom rimlig tid kan vi ta till riktade pelare 2-krav, verkställighetsåtgärder eller sanktioner för att se till att resultat uppnås. För att göra tillsynen ännu mer verkningsfull kommer ECB att överväga hur tillsynsåtgärder kan eskaleras inom en tydligt fastställd tidsram i de fall då bankerna inte gör framsteg i tillräckligt hög takt och när deras resultat fortsätter att vara otillfredsställande över längre tid.

Vissa säger att EU:s tillsyn är för inträngande, alltför betungande och ställer högre krav, vilket skadar EU-bankernas konkurrenskraft. Vad säger du om det?

För det första är det inte sant att de reglerings- och tillsynsregler som gäller för kapitalkrav är högre i EU än i andra jurisdiktioner, som USA och Storbritannien. Vi träffar regelbundet våra kolleger på de amerikanska och brittiska myndigheterna och jämför de krav som vi ställer på våra banker, och jag måste säga att vi spelar i samma liga. I själva verket är kapitalkraven för de största systemviktiga europeiska bankerna – de som verkligen konkurrerar på de globala marknaderna – lite lättare.

Med det sagt är vi alltid villiga att lyssna på kritik. Faktum är att vi håller på och gör förändringar i våra tillsynsrutiner som bör avhjälpa några av de problem som branschen har tagit upp.

Vi inför ett ramverk för risktolerans som gör det möjligt för tillsynsmyndigheterna att intensifiera sina ansträngningar där de behövs mest och underlätta omvandlingen av strategiska SSM-omfattande tillsynsprioriteringar till tillsynsplanering för varje enskild bank. Ramverket för risktolerans lättar inte på tillsynsstandarderna eller vår tillsyn av en viss bank. I stället ökar vårt fokus på riskbaserad tillsyn. Detta innebär också att bankerna bör förvänta sig mindre rutintillsyn (tick-the-box), potentiellt färre förfrågningar och minskad rapporteringsbörda eftersom vi inte kommer att tillämpa den fullständiga heltäckande tillsynsmanualen på varje bank. Vi kommer i stället att vägledas av bankspecifika prioriteringar. Det är ett viktigt steg i syfte att göra våra tillsynsrutiner mer agila, anpassningsbara, proportionerliga och riskbaserade.

Med den fleråriga ÖUP-processen blir vår tillsyn dessutom mindre betungande genom att våra tillsynsinsatser inom olika riskområden i bankerna sprids ut över flera år i stället för att klämma in allt varje år. Detta kommer också att hjälpa oss att bli mer riskfokuserade genom att prioritera de viktigaste riskområdena under ett givet år. Vi väntar också på återkoppling från en oberoende expertpanel som utvärderar vår ÖUP-process och vi kommer att överväga att ytterligare öka transparensen i våra metoder. Alla dessa initiativ är utformade för att vår tillsyn i görligaste mån ska vara så anpassad som möjligt till de risker som bankerna under tillsyn kan råka ut för i framtiden.

1 Banktillsynen 2022

1.1 Banker under europeisk banktillsyn 2022 – resultat och huvudsakliga risker

1.1.1 Motståndskraften i bankerna som står under europeisk banktillsyn

Efter turbulensen på grund av det ryska kriget i Ukraina är kapitalkvoterna fortsatt sunda och på samma nivåer som före pandemin

När de betydande instituten gick in i 2022 var de på god väg att återhämta sig efter pandemin och detta med solida kapitalpositioner. Effekterna av det ryska kriget mot Ukraina var till en början begränsade och påverkade endast ett fåtal banker med direkt exponering mot de områden som påverkades av kriget. Situationen utvecklades dock snabbt till en energikris och en mer omfattande makroekonomisk chock med ihållande inflationstryck och snabb normalisering av penningpolitiken. Trots en nedgång första halvåret 2022 förblev banksektorn i euroområdet motståndskraftig. Den samlade kärnprimärkapitalrelationen (CET1) låg på 14,7 procent i slutet av tredje kvartalet 2022 (diagram 1), vilket endast var något under nivån i slutet av 2019. Bankerna redovisade rekordstora vinster 2022 så den lägre samlade kärnprimärkapitalrelationen berodde främst på att tillgångarna ökat.

Kapitalpositionerna försämrades i de mindre betydande instituten men var dock fortfarande starka. Den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen minskade med 54 punkter på årsbasis till 17,0 procent tredje kvartalet 2022 efter ökad utlåning och bristande lönsamhet i allmänhet. Riskexponeringsbeloppen ökade med 112 miljarder euro eller med 4,8 procent medan det godtagbara kärnprimärkapitalet endast ökade med 1,5 procent.

Diagram 1

Kapitalkvoter i betydande institut (tillfällig definition)

(vänster skala: miljarder euro, höger skala: procent)

Källa: ECB:s tillsynsstatistik.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i SSM (varierande urval).

Den sammanlagda bruttosoliditeten i betydande institut låg på 5,2 procent tredje kvartalet 2022 (diagram 2). Det är en av de lägsta nivåerna sedan den europeiska banktillsynen inleddes men fortfarande långt över lagkraven och buffertarna. Nedgången (med 90 punkter) de första tre kvartalen 2022 berodde i stor utsträckning på ökade exponeringar, vilket visar på ökade tillgångar i banksektorn, men även, om än i mindre utsträckning, på att undantaget för att ta med centralbanksexponeringar i beräkningen av bruttosoliditeten upphörde att gälla den sista mars 2022. Den sammanlagda bruttosoliditeten i mindre betydande institut låg på 8,6 procent tredje kvartalet 2022, vilket var lägre än tredje kvartalet 2021.

Diagram 2

Bruttosoliditet i betydande institut

(i procent)

Källa: ECB:s tillsynsstatistik.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i SSM (varierande urval).

Ruta 1
Sårbarhetsanalys av bankernas motståndskraft: krig i Europa

Bedömning av vilka andrahands- och tredjehandseffekter det ryska kriget i Ukraina har på betydande institut

Efter det att det geopolitiska läget förändrades radikalt som följd av det ryska kriget i Ukraina genomförde ECB under första halvåret 2022 en sårbarhetsanalys av bankernas motståndskraft. Genom denna särskilda bedömning fick tillsynsmyndigheterna en bättre bild av bankernas motståndskraft generellt.

I denna sårbarhetsanalys undersöktes de betydande institutens motståndskraft och solvens i olika negativa scenarier och solvens i olika negativa scenarier som återspeglade den stora osäkerhet som rådde i början av kriget. Resultaten bekräftade att bankerna som står under europeisk banktillsyn överlag hade god motståndskraft, även när olika andrahands- och tredjehandseffekter från det ryska kriget i Ukraina togs med i beräkningen. Den samlade kärnprimärkapitalrelationen (enligt helt infasade krav) beräknades ligga på 11,6 procent i det allvarliga negativa scenariot med en kapitaldränering på 3,6 procentenheter. I det negativa scenariot låg den på 13,1 procent med en kapitaldränering på runt 2,1 procentenheter.

Diagram A

Vattenfallsdiagram över samlade resultat i ett negativt och i ett allvarligt negativt scenario uppdelat efter risktyp

(procentenheter av helt infasade kärnprimärkapitalrelationer)

Källa: ECB:s beräkningar.
Anmärkningar: Marknadsriskchocker och därpå följande effekter, liksom effekterna av operativa risker, var desamma i båda scenarierna. Effekterna av avgifts- och provisionsnettona skiljer sig endast marginellt eftersom de finansiella störningarna i de båda scenarierna liknade varandra. När det gäller resultaträkningen och kapital i övrigt beror effekterna på kostnadsposter vars bidrag lämnades oförändrat under bedömningsperioden.

I denna interna analys kombinerades tillsynsdata med data från Europeiska bankmyndighetens (EBA) EU-omfattande stresstest 2021 och ECB:s ÖUP-stresstester, där så var lämpligt. Den metod som användes följde i stort sett den metod som användes i EBA:s EU-omfattande stresstester 2021. ECB:s top-down-modeller användes för att bedöma bankernas kredit- och marknadsrisker, liksom riskerna för deras lönsamhet. I nya moduler undersöktes bankernas exponeringar mot sårbara sektorer, nuvarande innehav av nödlidande lån, effekter av återbetalningar av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner och möjliga effekter av att man måste överge sina dotterbolag och skriva ned exponeringar mot Belarus, Ryssland och Ukraina (så kallade övergivningseffekter).

Diagram B

Banker som inte uppnår kapitalkraven i olika stresstester

(andelar av det totala riskvägda exponeringsbeloppet i respektive urval av betydande institut)

Källa: ECB:s beräkningar.
Anmärkningar: Till vänster visas medelsvåra scenarier och till höger allvarliga scenarier i sårbarhetsanalysen 2022 (inklusive övergivningseffekter), den covid-19-relaterade känslighetsanalysen 2020 och EBA:s EU-omfattande stresstest 2021. Kärnprimärkapitalrelationerna enligt övergångsbestämmelserna jämfördes med det totala kapitalkravet i ÖUP, utlösningspunkten för högsta utdelningsbara belopp och pelare 2-vägledningen för de enskilda bankerna.

De tre scenarierna (grundscenariot, det negativa scenariot och det allvarliga negativa scenariot) grundar sig på ECB:s makroekonomiska prognoser för euroområdet och finns utförligt beskrivna i Financial Stability Review från maj 2022.

Resultaten från sårbarhetsanalysen tjänade som underlag för tillsynsmyndigheterna att ifrågasätta de banker som de hade direkt tillsyn över, särskilt de banker som hade befunnits vara mest sårbara för det rådande läget. Det man bland annat tog upp var scenariernas allvarlighetsgrad i de bankinterna stresstesterna, stesstestningsmetoder, sektorskoncentrationer, avsättningarnas lämplighet och de hot mot lönsamheten som stigande räntor innebär. Denna typ av top-down-analyser kan ännu inte helt och hållet ersätta bankledda bottom-up-stresstester. Att kunna kvantifiera stresskonsekvenserna centralt visade sig vara absolut nödvändigt för tillsynsmyndigheterna för att snabbt kunna bedöma de möjliga effekterna av det ryska kriget i Ukraina.

Tillgångskvaliteten fortsatte att förbättras 2022, vilket höll riskkostnaderna under kontroll, men exponeringar mot sårbara sektorer kommer även i fortsättningen att följas noga

Tillgångskvaliteten fortsatte att förbättras 2022. Utan några tecken på att väsentliga mängder kreditrisker har uppstått, och i ljuset av den ansenliga mängd avsättningar som byggts upp under pandemin, började den genomsnittliga riskkostnaden, efter en svag ökning i början av det ryska kriget i Ukraina, återigen att följa en nedåtgående trend under andra och tredje kvartalet 2022 och ligger nu i allmänhet på samma nivåer som före pandemin. Dessutom minskade mängden nödlidande lån i princip i alla utlåningskategorier under första halvåret 2022 med några mindre ökningar i portföljerna med konsumtionslån och lån till små och medelstora företag det tredje kvartalet. De underpresterande lånen eller lånen i steg 2 ökade något rent bokföringsmässigt, men också här utkristalliserades en stabil trend mot slutet av tredje kvartalet. De låg dock högre än när det var som värst under pandemin. Trots denna positiva utveckling är framtiden fortfarande osäker, med vissa tecken på att riskerna håller på att öka i form av små förekomster av nyligen förfallna skulder som började byggas upp i vissa länder under tredje kvartalet 2022. Det kan tyda på att högre kreditrisker håller på att byggas upp och att mängden nödlidande lån kan börja öka inom en snar framtid. Därför kommer tillsynen fortsätta att hålla ögonen på utvecklingen vad gäller steg 2-lån, särskilt i banker exponerade mot sektorer som är sårbara för ökade gas- och energipriser men även i portföljer med lån till högt belånade förvärv och konsumtions- och fastighetslån, som är känsliga för den snabba normaliseringen av räntan. Den energiprischock som det ryska kriget i Ukraina gav upphov till har främst drabbat ekonomiska sektorer som är verksamma inom framställning och bearbetning av råvaror, energileverantörer och energiintensiva sektorer. För vissa branscher kan energiprischocken förvärra de störningar i leveranskedjorna som redan fanns efter covid-19-restriktionerna i Kina och den allmänna bristen på mikrochipp. Höga priser på insatsvaror har även drabbat byggbranschen och kan ytterligare påverka tillverkningsföretag som behöver mycket gas, t.ex. inom metall-, kemikalie- och livsmedels- och dryckesindustrin. Tillsynsinsatser med fokus på att bedöma bankernas åtgärder för att hantera riskerna i potentiellt sårbara portföljer kommer att fortsätta.

Diagram 3

Sårbara sektorer

a) Lån till sårbara sektorer


b) Utvecklingen för lån i steg 2 i sårbara sektorer

Källa: ECB och ECB:s beräkningar.
Anmärkningar: Lån till sårbara ekonomiska sektorer inrapporterade till AnaCredit. Med icke-finansiella bolag avses bolag enligt definitionen i punkterna 2.45 till 2.50 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Ränte- och tradingnettona gynnades av högre räntor och volatilitet i en tid med geopolitiska spänningar på energi-och råvarumarknaderna

De akuta geopolitiska spänningarna 2022 gav upphov till ihållande inflationstryck och volatilitet i energi- och råvarupriserna. Det påverkade en redan hög inflationsnivå, just som centralbankerna hade börjat normalisera penningpolitiken, och bidrog till korrigering på aktiemarknaderna. Den snabba normaliseringen av räntan som följde gav bankerna högre räntenetton, vilka ökade inte endast på grund av ökade lånevolymer utan även på grund av högre räntemarginaler. Tradingnettona, särskilt i globalt systemviktiga banker, gynnades av högre räntor och mer volatilitet (diagram 4 och diagram 5).

Diagram 4

Räntenettoökningar

(förändring i procent, rullande fyra kvartal)

Källa: ECB.

Diagram 5

Tradingintäkter och avkastning på investerat kapital i utvalda affärsmodeller

(kvartalsflöden i miljarder euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: I urvalet för genomsnittet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i SSM (varierande urval). Urvalet av globalt systemviktiga banker, universal- och investeringsbanker och övriga banker består av ett delurval av banker med den aktuella affärsmodellen.

Bankernas likviditets- och finansieringspositioner förblev sunda 2022 även om penningpolitisk normalisering kan utgöra en utmaning

Likviditets- och finansieringsförhållandena för betydande institut fortsatte att förbättras tack vare de penningpolitiska åtgärder som vidtagits 2020 och 2021. Den 30 september 2022 låg likviditetstäckningskvoten (LCR) på 162 procent, vilket var under nivån i slutet av 2021 men väl över nivåerna före pandemin och de lagstadgade minimikraven (diagram 6).

Diagram 6

Förändringar i likviditetstäckningskvot, likviditetsbuffertar och nettolikviditetsutflöden

(vänster skala: miljarder euro, höger skala: procent)

Källa: ECB:s tillsynsstatistik.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i SSM (varierande urval).

Samma dag låg den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR) på 127,1 procent, vilket var ungefär samma som 2021 och väl över nivåerna före pandemin och minimikraven (diagram 7).

Diagram 7

Förändringar i den stabila nettofinansieringskvoten, tillgänglig stabil finansiering och obligatorisk stabil finansiering

(vänster skala: miljarder euro, höger skala: procent)

Källa: ECB:s tillsynsstatistik.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i SSM (varierande urval).

För mindre betydande institut låg motsvarande tillsynsrelaterade mätetal på 188,4 procent för likviditetstäckningskvoten och 130,2 procent för den stabila nettofinansieringskvoten, vilket är något lägre än tredje kvartalet 2021 men ändå väl över de lagstadgade tröskelvärdena.

Sista kvartalet 2022 fortsatte ECB att höja räntorna, samtidigt som man ändrade villkoren för den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner och erbjöd bankerna fler datum för frivillig förtida återbetalning från och med den 23 november 2022. Normaliseringen av penningpolitiken kommer att innebära tuffare finansieringsförhållanden för bankerna och nedåtriktat tryck på deras likviditetskvoter.

Som ett resultat av detta utmärktes 2022 av motståndskraft i kapital- och likviditetskvoterna, såväl som bättre tillgångskvalitet och bättre lönsamhet. ECB:s banktillsyn följer noga fördelningseffekterna av dessa trender genom att fortsätta övervaka bankernas särskilda sårbarheter. Samtidigt fortsätter banktillsynen att vara uppmärksam på eventuella osäkerheter som kan uppkomma på grund av volatila marknader eller oväntade förändringar i det makroekonomiska klimatet, såsom en eventuell lågkonjunktur, brantare räntehöjningar eller förstärkt inflationstryck.

Trots fortsatta utmaningar vad gäller driftskontinuitet har påverkan på de operativa riskerna hittills varit begränsad

Under 2022 blev svårigheterna kopplade till pandemin och de nya hybridarbetsmodellerna mindre relevanta. I stället var det osäkerheten på grund av det ryska kriget i Ukraina och de ökande geopolitiska spänningarna som gjorde att omständigheterna för bankerna under tillsyn fortsatte att utgöra en utmaning med avseende på operativ motståndskraft.

Banker med kritisk verksamhet i länder som direkt påverkades av det ryska kriget i Ukraina upprättade driftskontinuitetsplaner som visade sig vara robusta i de snabbt föränderliga omständigheterna i krigets första fas. Dessa betydande institut lyckade säkerställa skyddet och, då det behövdes, flytta viktig personal, samtidigt som verksamheten upprätthölls. I vissa fall flyttades kritisk verksamhet över till anställda på andra platser, även till enheter inom EU. Lärdomarna från covid-19-pandemin var en starkt bidragande faktor till att instituten kunde anpassa verksamheten så snabbt.

Precis som tidigare år fortsatte trenden mot digital omställning i bankerna även 2022. Det innebar större beroende av IT-infrastruktur och användning av utomstående leverantörer, t.ex. molntjänster, som behövs för att tillhandahålla kritiska tjänster. Samtidigt som denna trend helt klart innebär vissa fördelar för bankerna medför den även fler risker och utmaningar ur ett operativt perspektiv, såsom att hantera det ökande antalet alltmer avancerade cyberattacker och risken med att driften koncentreras till ett litet antal kritiska utomstående leverantörer. Därför förblev cyberrisker och beroendet av utomstående leverantörer en prioritet för ECB:s banktillsyn (se avsnitt 1.2.3.1 för mer om framväxande risker kopplade till IT och utkontraktering), och bankerna måste arbeta vidare för att säkerställa att de kan klara av potentiella verksamhetsstörningar av flera olika typer, däribland även tänkbara cyberssäkerhetsincidenter med potentiell risk för hela det finansiella systemet[1].

Covid-19-pandemin och det ryska kriget i Ukraina har än en gång visat hur viktigt det är att ha sunda styrningsformer, liksom interna kontrollfunktioner och datasammanställningsförmåga

När det gäller styrningsstrukturerna i de banker som står under tillsyn betonade ECB att bankerna var tvungna att fortsätta att förbättra sina styrformer. Covid-19-pandemin och det ryska kriget i Ukraina har än en gång visat hur viktigt det är att ha sunda styrningsformer, liksom interna kontrollfunktioner och datasammanställningsförmåga.

Vad gäller det ryska kriget i Ukraina identifierade ECB:s banktillsyn ett antal områden som särskilt behövde ses över. För det första ledningsorganens, liksom rätts- och compliance-avdelningarnas, förmåga att noga hålla uppsikt över effekterna av sanktioner, och för det andra lämpliga förfaranden för godkännande av klienttransaktioner, inbegripet god förmåga att sammanställa riskdata så att kritiska exponeringar kan upptäckas samt slutligen att vissa bankers internrevision kan behöva anpassas så att alla betydelsefulla risker som det rådande omvärldsläget ger upphov till upptäcks.

Pandemin och det ryska kriget i Ukraina har även förstärkt brister som fanns sedan tidigare i en rad olika allmänna styrnings- och riskhanteringsrutiner. För det första fanns det fortfarande brister i sammanställningen och rapporteringen av data på grund av att datastyrningen inte är tillräckligt ändamålsenlig (t.ex. finns det inte tillräckligt med oberoende kontroll av datakvaliteten), liksom brister i rutinerna för datakvalitetshantering och fragmenterade IT-miljöer och på grund av att bankernas projekt för att åtgärda problemen inte är tillräckligt omfattande och ambitiösa. Dessa bakslag kan försämra bankernas beslutsprocesser. För det andra var flera banker fortfarande tvungna att förbättra sina interna kontrollfunktioner, framför allt när det gäller för låg bemanning, funktionens låga ställning och bristande rutiner (för sådant som kontroll av regelefterlevnad och definition av bankens riskaptit).Utöver krisaspekterna fortsatte vissa banker att göra framsteg efter det att ECB:s banktillsyn hade vidtagit riktade åtgärder. Det gällde inom vissa områden, som kollektiv lämplighet, antalet oberoende styrelseledamöter, utskottsstrukturer, mångfaldspolicy och hur involverade direktörer utan verkställande funktioner är. Vissa brister kvarstår dock i de flesta banker, nämligen i) att ledningsorganet i sin tillsynsfunktion inte i tillräcklig utsträckning är involverad i tillsynsfunktionen och inte i tillräcklig utsträckning har möjlighet att ifrågasätta strategiska beslut på de områden som påverkas mest av den pågående krisen, ii) att ledamöter i ledningsorganet utan verkställande funktion i vissa banker har otillräckliga kunskaper om bankverksamhet och riskhantering, iii) att mångfald inte främjas i tillräcklig utsträckning i vissa banker, iv) att vissa banker har en låg andel oberoende ledamöter, vilket ger ledningsorganet i sin tillsynsfunktion ännu sämre förutsättningar att konstruktivt kunna ifrågasätta de verkställande direktörernas beslut. Ökad tillsynskontroll utövas över dessa brister som en del av arbetet med ändamålsenlighet och mångfald i ledningsorgan (se avsnitt 1.2.2.2).

1.1.2 Det allmänna tillståndet i bankerna som står under europeisk banktillsyn

Att bankerna åter ökade sin lönsamhet 2022 berodde till stor del på högre intäkter och lägre riskkostnader, men framtidsutsikterna kan vara mindre positiva när det makroekonomiska läget försämras

Lönsamheten i de betydande institut som står under europeisk banktillsyn har stått sig väl trots det försämrade affärsklimatet som förorsakats av det ryska kriget i Ukraina, störningar i leveranskedjorna och brant stigande energipriser. Deras samlade årsberäknade avkastning på eget kapital steg till 7,6 procent tredje kvartalet 2022 (diagram 8), vilket är den högsta nivån på flera år men låg fortfarande under bankernas genomsnittliga kostnad för eget kapital. Denna ökning berodde främst på god intjäning till stor del på grund av stigande räntor men även på låga riskkostnader, eftersom den negativa makroekonomiska utvecklingen än så länge inte har haft någon väsentlig inverkan på tillgångskvaliteten. Bankerna hade även avsättningar som gjordes under pandemin som de nu i stället kunde använda för att avhjälpa den nu pågående krisen.

Diagram 8

Samlad avkastning på eget kapital uppdelat efter inkomst- och utgiftskällor

Ökad lönsamhet från god intjäning och låga nedskrivningar

(procent av eget kapital)

Källa: ECB:s tillsynsstatistik.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i SSM (varierande urval).

De högre rörelseresultaten berodde främst på högre nettoränteintäkter (+9,3 procent på årsbasis) som en följd av högre marginaler beroende på stigande räntor och en allt brantare avkastningskurva, såväl som högre utlåningsvolymer. Däremot ökade den sammanlagda upplåningskostnaden genom att kostnaden för inlåning från icke-finansiella företag ökade markant under 2022, även om denna trend inte såg likadan ut i alla banker. Under de första tre kvartalen 2022 var nettointäkterna från avgifter och provisioner fortfarande högre än tidigare år även om de minskade något på grund av att det försämrade affärsklimatet hade negativ inverkan på avgifterna för kapitalförvaltning och investeringstjänster. De kraftigt ökade intäkterna medförde även ökad kostnadseffektivitet trots stigande kostnader: för varje euro i intäkt behövde bankerna betala 61 cent det tredje kvartalet 2022, jämfört med 64 cent föregående år (diagram 9).

Diagram 9

Kostnads-/intäktskvot och indexkomponenter

(i procent)

Källa: ECB:s tillsynsstatistik.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i SSM (varierande urval).

På kostnadssidan ökade de administrativa kostnaderna och avskrivningarna med 3 procent, främst på grund av högre personalkostnader och IT-relaterade kostnader som uppstod när den stigande inflationen började göra avtryck genom de betydande institutens kostnadsstrukturer. Ökningen av personalkostnaderna var relativt blygsam, men eftersom avtalsreglerade löner sätts i förväg kan inflationen komma att påverka denna kostnadspost längre fram. De betydande instituten behöll dock sina mer allmänna strategiska mål om att minska kostnaderna och investera i IT även i det läge som råder nu när de pandemirelaterade restriktionerna gradvis har hävts.

I allmänhet stod sig bankernas lönsamhet väl trots den svagare tillväxten, samtidigt som lönsamheten gynnades av stigande räntor. Det som kan påverka lönsamheten negativt är bland annat ökade nedskrivningar och behov av värdejusteringar, högre rörelse- och finansieringskostnader, sjunkande intäkter från avgifter och provisioner och tradingintäkter som inte är tillräckligt hållbara. De första tecknen på sjunkande lönsamhet kunde ses i betydande institut specialiserade på konsumentkrediter.

För att befästa och ytterligare förbättra de positiva resultaten från 2022 bör bankerna därför fortsätta att aktivt styra sina affärsmodeller och i sina strategier fokusera på att uppnå sunda, riskjusterade lönsamhetsmål. Tillsynsmyndigheterna fortsatte att granska hållbarheten i bankernas affärsmodeller med tanke på den rådande osäkerheten på kort sikt och de långsiktiga strukturella utmaningarna.

Även i de mindre betydande instituten förbättrades lönsamheten på grund av lägre nedskrivningar 2021, men i vissa länder ändrades detta första halvåret 2022 med negativa övriga rörelseintäkter

Vid en första anblick sågs en annan trend i de mindre betydande institutens lönsamhet, där avkastningen på eget kapital per år hade minskat till 1,3 procent efter tre kvartal 2022 (-4,3 procent på årsbasis). Den främsta orsaken till detta resultat var att nettot för övriga rörelseintäkter minskade kraftigt, vilket dock till stor del berodde på händelser i Tyskland. Här led bankerna väsentliga omvärderingsförluster på grund av de stigande räntorna och den effekt de hade på värdepappersportföljerna i deras redovisningssystem, där man fick bokföra förluster på grund av den strikta tillämpningen av det lägsta värdets princip. I de flesta länder kunde de mindre betydande instituten faktiskt förbättra sin avkastning jämfört med året innan. De högre räntorna har haft en positiv effekt på lönsamheten i linje med den allmänna trenden i de betydande instituten: Både nettointäkterna från räntor och från avgifter och provisioner gick upp med 7,2 respektive 1,5 procent på årsbasis. Även i handelsverksamheten sågs en rejäl uppgång i nettointäkterna (+89 procent på årsbasis). Ändå fortsatte kostnads-/intäktskvoten att öka och nådde 85,6 procent, vilket var betydligt högre än i de betydande instituten och visar på en väsentlig nedgång i nettodriftsintäkter. De administrativa kostnaderna och avskrivningarna ökade totalt sett med 3,6 procent. Samtidigt ökade de samlade tillgångarna något (med 3,2 procent på årsbasis), vilket berodde på större utlåning till företag och privatkunder, vilket pressade ned avkastningen på tillgångar ytterligare till 0,12 procent från 0,54 procent ett år tidigare. Utsikterna för förmågan att generera kärnintjäning förbättrades därmed tillfälligt, medan högre kostnader utgjorde en risk för de mindre betydande instituten, särskilt med tanke på de fortsatta regionala skillnaderna.

Det försämrade makroekonomiska läget, som uppstått på grund av geopolitisk osäkerhet och försämrade tillväxtutsikter, har än så länge dämpat bankernas vilja att ytterligare utöka sin fusions- och förvärvsverksamhet.

Sedan den globala finanskrisen har bankernas intresse för fusioner och förvärv varit dämpat. I linje med den globala utvecklingen minskade värdet på fusions- och förvärvsaffärer, räknat i målföretagens samlade tillgångar, med runt två tredjedelar mellan perioden före krisen och perioden från 2008 fram till nu, medan minskningen när det gäller antalet fusioner och förvärv har varit mindre.

Den senaste tiden, under 2020 och 2021, verkar dock fusionerna och förvärven ha tagit viss fart igen. Fler banker har aktivt deltagit i riktade konsolideringar inom vissa affärsområden, som leasing, factoring, förmögenhetsförvaltning och depå- och värdepapperstjänster. Vissa av dessa affärsområdesförvärv var även till viss del gränsöverskridande. Det försämrade makroekonomiska läget 2022, som uppstått på grund av geopolitisk osäkerhet och försämrade tillväxtutsikter, har än så länge dämpat bankernas vilja att ytterligare utöka sin fusions- och förvärvsverksamhet.

De flesta fullständiga fusioner och förvärv i banksektorn sker fortfarande främst inom det egna landets gränser och inbegriper mindre målbanker. I vissa av de mer riktade fusionerna och förvärven fanns dock gränsöverskridande inslag, vilket innebär att de även bidrog till den finansiella integrationen i EU. Ett annat sätt att uppnå gränsöverskridande integration skulle kunna vara att bankerna ser över sin gränsöverskridande organisationsstruktur.

Diagram 10

Fusioner och förvärv i euroområdet, samlade tillgångar i målbankerna, samt antal

Källa: ECB:s beräkningar baserat på uppgifter från Dealogic och Orbis BankFocus.
Anmärkningar: I urvalet ingår fusioner och förvärv som betydande och mindre betydande institut i euroområdet har deltagit i, med undantag för privata transaktioner och transaktioner mellan små banker som inte finns med i Dealogic. Inte heller transaktioner i samband med resolution av banker eller fusioner som görs på grund av att en bank är i kris ingår i urvalet. Transaktioner räknas till de år då de tillkännages.

1.2 Tillsynsprioriteringar 2022

1.2.1 Tillsynsprioriteringar 2022: inledning

I början av 2022 granskade ECB:s banktillsyn i första hand sårbarheter i samband med pandemin, liksom andra framväxande risker, men sedan utökades prioriteringarna till att även omfatta de snabba förändringarna av det makroekonomiska läget

Under 2022 fokuserade ECB:s banktillsyn sitt tillsynsarbete på tre olika prioriterade områden för att säkerställa att bankerna för det första var fortsatt sunda efter pandemin (prioritering 1), för det andra att de tar tillfället i akt att ta itu med strukturella svagheter genom effektiva digitaliseringsstrategier och förbättrad styrning (prioritet 2) och för det tredje att de hanterar framväxande risker, inbegripet klimat- och miljörelaterade risker, exponeringar mot motpartskreditrisk, samt utkontraktering av IT och cyberrisker (prioritering 3). Flera tillsynsinsatser som skulle avhjälpa dessa utmaningar genomfördes under 2022. Flera olika typer av banker ingick, och man använde en riskbaserad metod. ECB:s banktillsyn uppvisade även flexibilitet genom att man anpassade omfattningen på sina planerade tillsynsinsatser och justerade tidsplaneringen och intensiteten i insatserna så att man kunde ta itu med de risker som växte fram på grund av det ryska kriget i Ukraina, inbegripet hög inflation och de påföljande penningpolitiska åtgärderna.

1.2.1.1 Ramverk för hantering av kreditrisker och exponeringar mot sårbara sektorer, som fastighetsbranschen

Ändamålsenliga ramverk för kreditriskhantering kan hjälpa bankerna att i ett tidigt skede upptäcka låntagare och sektorer med svårigheter

Positivt är att kvaliteten på bankernas tillgångar har fortsatt att förbättras genom att mängden nödlidande lån fortsatte att minska första halvåret 2022 med endast mindre ökningar i portföljerna med konsumtionslån och lån till små och medelstora företag fram till det tredje kvartalet. Dessa positiva trender vad gäller tillgångskvaliteten är mycket välkomna och visar att bankernas konkreta åtgärder, som de har vidtagit efter flera riktade tillsynsåtgärder för att bekämpa kreditrisker under de senaste åren, fortsätter att ge resultat. Den positiva utvecklingen vad gäller kreditkvaliteten, som att mängden nödlidande lån fortsätter att minska, bidrog till att bankernas genomsnittliga kreditriskbetyg förbättrades något i 2022 års översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP). Det fanns tydliga tecken på att bankerna försöker åtgärda bristerna vad gäller ramverken för kreditrisker och kreditriskkontroller, vilket visas av att antalet kreditrisksåtgärder minskade i 2022 års ÖUP, men det går dock fortfarande väldigt sakta framåt. Därmed förblev betygen för kreditriskkontroll låga i 2022 års ÖUP.

Trots dessa positiva trender är det förståeligt att framstegen hämmas av det förändrade kreditriskläget med tuffare finansieringsförhållanden och en ökad risk för recession i Europa. Det har påverkat hushåll, företag och stater i olika grad, beroende på faktorer som deras skuldsättningsgrad eller deras känslighet för de makrofinansiella förhållandena. De tillsynsinsatser som genomförts hittills, och de tillsynsförväntningar som har ställts på bankerna sedan pandemins utbrott för att strukturella brister i bankernas ramverk för kreditriskhantering ska därför rättas till, är därför fortfarande viktiga för att bankerna ska klara av andra utmaningar som kan uppstå.

Ovanstående gäller särskilt sådana områden som utgivning och övervakning av lån, tillkännagivande av anstånd, klassificering av lån till låntagare i svårigheter som nödlidande, och ramverk för avsättningar för sådana lån, liksom sårbara sektorer. De flesta betydande institut utarbetade konkreta åtgärdsplaner för att komma till rätta med de brister som upptäcktes efter att ha hörsammat förväntningarna i det VD-brev[2] som skickades ut i december 2020, men trots det kvarstår de flesta av bristerna. Förväntningen var att dessa brister skulle åtgärdas genom arbetsprogrammet för kreditrisk från och med 2023. I en övergripande analys av mönster och trender gällande kreditrisker, som genomfördes 2022, fann man tydliga belägg för att så var fallet bland mindre betydande institut.

Efter en kraftig priskorrigering i början av pandemin fortsatte förhållandena på marknaderna för kommersiella fastigheter att vara oroande. Det gällde särskilt kontors- och detaljhandelsfastighetssektorn på olika håll i Europa, som fick det svårt med de stigande räntorna och kraftigt ökade byggkostnader. Trots ihållande tecken på övervärdering i euroområdet steg bostadspriserna under första halvåret 2022 och differensen till hyrorna ökade ytterligare. Tillsammans med de ökade levnadskostnaderna och de därmed sammanhängande sjunkande reallönerna gav detta upphov till oro för att de nödlidande lånen ska öka snabbt, framför allt i de banker som är kraftigt exponerade mot bolån med rörlig ränta.

För att bringa klarhet i vilken beredskap bankerna har att klara den försämrade kommersiella fastighetsmarknaden, och i linje med Europeiska systemrisknämndens rekommendation om sårbarheter inom sektorn kommersiella fastigheter i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, genomförde ECB:s banktillsyn en riktad granskning av den kommersiella fastighetssektorn med fokus på kontors-och detaljhandelsfastigheter. I en första fas samlades uppgifter in från 32 banker för analys av dessa delsektorers riskprofil och väsentlighet, varpå urvalet av banker minskades till 15, som analyserades mer noggrant i en kvalitativ fas. De främsta problemen som upptäcktes i denna analys rörde ändamålsenligheten i bankernas ramverk för kreditriskhantering. I de flesta banker fanns det brister i de bedömningar av låntagarnas återbetalningsförmåga som görs i samband med utgivningen, särskilt i ett svårare läge med ökade finansieringskostnader och stagnerande hyresintäkter. Även när det gällde förmågan att upptäcka framväxande risker fanns det utrymme för förbättringar, främst på grund av att man i rutinerna i vissa banker inte i tillräcklig utsträckning tog hänsyn till framtida risker och att man i vissa fall även i alltför hög grad förlitade sig på manuella processer. När det gäller att införliva klimatrisker i kreditriskhanteringen var det många banker som fortfarande inte hade den information som behövs för att man tillräckligt väl ska kunna bedöma riskerna och man förlitade sig till stor del på proxyvariabler när ”riktiga” uppgifter saknades. De utförliga resultaten skickades sedan till alla banker som ingick i analysen tillsammans med ett krav på åtgärdsplaner, och de gemensamma tillsynsgrupperna började regelmässigt arbeta med denna fråga[3].

En liknande åtgärd inleddes under andra kvartalet 2022 för sektorn bostadsfastigheter. Detta var inriktat på att bedöma potentiella risker som är inbäddade i befintliga exponeringar, åtgärda bankspecifika brister i riskhanteringen av inhemsk ny utlåningsverksamhet avseende bostadslån och slutligen på att identifiera brister i hanteringen av kreditrisker och utarbeta åtgärdsplaner. Bostadsfastighetssektorn anses vara en materiell tillgångsklass i betydande bankers balansräkningar. I denna analys ingick 29 banker, vilket motsvarade runt 40 procent av de betydande institutens exponeringar mot bostadssektorn. Resultaten från analysen förväntas ligga färdiga andra kvartalet 2023 och kommer att ingå i 2023 års ÖUP-process.

1.2.1.2 Exponering mot finansiering av högt belånade förvärv

Under de senaste fyra åren har innehavet av lån till högt skuldsatta låntagare i de betydande institut[4] som står under europeisk banktillsyn sammantaget ökat med 80 procent samtidigt som andelen transaktioner med hög andel lånefinansiering[5] från betydande institut också har ökat. Denna trend fortsatte fram till mitten av 2022, då de betydande instituten fortsatte att ge ut nya syndikerade lån. De betydande institutens exponeringsbelopp var andra kvartalet 2022 nästan lika högt som rekordnivåerna fjärde kvartalet 2021. Sedan dess har primärmarknaden i stor utsträckning stängts ned. De största aktörerna i Europa och världen gjorde betydande nedskrivningar av företagslån som de innehade för försäljning.

Diagram 11

Lånefinansierade transaktioner – utveckling

Beviljade volymer uppdelat efter belåningsgrad

(andel av totala betydande institut, nominellt beräknat)


Exponering i euroområdets banker och andel av kärnprimärkapitalet, sammanlagda nivåer för alla banker under tillsyn

(vänster skala: miljarder euro; höger skala: procent av kärnprimärkapitalet)

Källor: ECB:s banktillsyn och ECB:s Leveraged Finance Dashboard.
Anmärkningar: Uppgifterna gäller endast ett urval av banker i SSM med de största högt belånade låneportföljerna. CLO står för collateralised loan obligations

Eftersom det även fanns oro kring ökat risktagande vad gäller finansiering av högt belånade förvärv under pandemin beslöt ECB i mars 2022 att skicka ett brev om lånefinansierade transaktioner till de betydande institutens verkställande direktörer. Syftet med brevet var att ytterligare förtydliga ECB:s förväntningar avseende riskaptitramen för lånefinansierade transaktioner och att omsätta ECB:s vägledning om lånefinansierade transaktioner från 2017 i praktisk handling.

Svaren på brevet bekräftade att det fanns betydande brister både vad gäller robustheten i bankernas ramar för riskaptit och deras hantering av marknadsrisker. De gemensamma tillsynsgrupperna för just nu samtal med enskilda banker för att se hur de på ett ändamålsenligt sätt kan åtgärda de brister som upptäckts och uppfylla förväntningarna.

ECB har redan börjat ställa kapitalkrav på ett mindre antal banker där riskerna förknippade med lån till förvärv med hög belåningsgrad ansågs alltför höga, antingen på grund av mängden exponeringar med väldigt hög risk eller brister i riskhanteringen eller bådadera. ECB kommer att fortsätta att tillämpa de kapitalkrav som behövs under hela ÖUP-processen 2023. Dessa krav visar att bankerna inte har kommit tillräckligt långt med att uppfylla förväntningarna i ovan nämnda vägledning och kommer bara att gälla så länge de konstaterade bristerna kvarstår.

1.2.1.3 Motpartskreditrisk

Eftersom den marknadsrelaterade, ekonomiska och geopolitiska osäkerheten ökar har ECB:s banktillsyn riktat in sig på bankernas förmåga att hantera motpartsrisker

Den långa period med låg ränta som vi hade fram till 2022 gjorde att många typer av investerare jagade avkastning. Detta ledde till att vissa banker utökade volymen kapitalmarknadstjänster som de erbjöd till att omfatta mer riskfyllda och mindre transparenta motparter, ofta finansiella aktörer som inte är banker, i vissa fall med avsevärda belåningsgrader.

De betydande konsekvenser som det hade fått för vissa banker när motparter (t.ex. hedgefonder och family offices) gick i konkurs 2021 gjorde tillsammans med ökad volatilitet på många olika marknader (t.ex. energi- och räntemarknaderna) och en normalisering av de penningpolitiska och finansiella förhållandena 2022 att man fick upp ögonen för risker som berodde på svag styrning eller undermåliga riskhanteringsrutiner hos motparterna.

Med anledning av detta och i linje med sina tillsynsprioriteringar vidtog ECB:s banktillsyn en rad olika åtgärder för att stävja potentiella risker på detta område. För det första publicerade ECB en artikel i Supervision Newsletter i augusti 2022, där man förklarade sina tillsynsförväntningar avseende prime brokerage-tjänster. För det andra genomförde ECB från april till oktober 2022 en riktad övergripande översyn av styrning och hantering av stora motpartskreditrisker i ett brett urval av banker som var verksamma inom transaktioner för derivat och värdepappersfinansiering, där både finansinstitut som inte är banker och icke-finansiella motparter ingick. För det tredje genomfördes inspektioner på plats hos vissa utvalda institut.

Generellt har bankerna gjort framsteg när det gäller att upptäcka, mäta och kontrollera motpartskreditrisker, men det finns fortfarande flera väsentliga brister på viktiga områden, som tillbörlig aktsamhet, definition av riskaptit, stresstester, riskbegränsande åtgärder och obeståndshantering, både med avseende på tillsynsförväntningar och god branschsed. De gemensamma tillsynsgrupperna kommer under 2023 att fortsätta att arbeta tillsammans med bankerna för att åtgärd bristerna på de områden som anses vara mest väsentliga.

1.2.1.4 Känslighet för ränte- och kreditspreadrisker

De flesta banker gynnades av stigande räntor, men riskhanteringen måste förbättras

Under 2022 genomförde ECB en översyn av rutinerna för hantering av ränte- och kreditspreadrisker i ett urval av betydande institut som är särskilt exponerade för sådana risker. För de flesta banker skulle en räntehöjning med 200 punkter (diagram 12) ha positiv inverkan på lönsamheten, även i ett grundscenario med en sådan konjunkturavmattning som förutspås i ECB:s makroekonomiska prognoser. När det gäller möjliga högre avsättningar för att täcka upp för låntagares svårigheter visar ECB:s senaste analyser att de negativa konsekvenserna för kapitaltäckningen i genomsnitt skulle förbli relativt måttliga även vid höjningar med upp till 300 punkter.

Oavsett vilken tillsyns- och redovisningsordning som gäller bör bankerna tänka på att stigande räntor vanligtvis har negativ inverkan på det ekonomiska värdet av eget kapital. De bör tillämpa sunda och ansvarsfulla rutiner för förvaltning av tillgångar och skulder så att de anpassar sig efter konsumenternas preferenser och beteende när ränteläget ändras. De bör även noggrant övervaka risker som uppkommer på grund av säkringsderivat.

Kreditspreadrisker bör mätas och hanteras på lämpligt sätt, även för statspapper och andra instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Särskilt bör tidigare stressperioder beaktas i kalibreringen av interna stresstester.

Ränte- och kreditspreadrisker kan ha en väsentlig inverkan även på mindre betydande institut

Ovanstående gäller även för mindre betydande institut, som i högsta grad också kan vara exponerade mot ränte- och kreditspreadrisker. Vilken konkret effekt den plötsliga ränteändringen hade berodde inte endast på den öppna riskpositionen utan även på de nationella redovisningsreglerna. Vissa banker påverkades av betydande justeringar av värdet på deras värdepappersinnehav som de var tvungna att ta upp i sina resultaträkningar, vilket innebär mindre lagstadgat kapital. Vilka effekterna på lönsamhet och kapital blir på medellång sikt beror på om bankerna beslutar att sälja värdepappren eller behålla dem tills de förfaller, liksom förstås på ränteutvecklingen.

Diagram 12

Påverkan på betydande institut om räntan höjs med 200 punkter

Teoretisk påverkan av lönsamhet och ekonomiskt värde av eget kapital på kärnprimärkapitalrelationen

(punkter)

Källor: ECB:s beräkningar och STE-uppgifter (Short-Term Exercise) per den 30 juni 2022.

Ruta 2
Uppföljning av brexit: resultat från kontrollen av brittiska bankers dotterbolag i EU

Integreringen av brexitbanker i den europeiska banktillsynen

Det främsta övergripande syftet med detta projekt var att kontrollera att alla betydande institut hade ansvarsfulla och sunda riskhanteringsramar, såväl som lokal närvaro som möjliggör effektiv tillsyn som står i proportion till de risker som instituten tar.

Den 1 januari 2021 lämnade Storbritannien den europeiska inre marknaden. Ur EU:s perspektiv är Storbritannien nu ett tredjeland. Banker baserade i Storbritannien som vill erbjuda tjänster inom EU kan inte längre göra det genom passförfarandet, dvs. att en bank har rätten att betjäna kunder i hela EU från en av dess medlemsstater, antingen genom friheten att tillhandahålla tjänster eller genom att inrätta lokala filialer med förmånliga villkor.

Syftet med denna kontroll av boknings- och riskhanteringsrutinerna avseende handlarbord som är verksamma som marknadsgaranter, inom treasurytjänster och värderingsjusteringar av derivat är att säkerställa att dotterbolag till banker i tredjeländer har tillräckliga styrnings- och riskhanteringsrutiner och inte bara fungerar som skalbolag. ECB s banktillsyn beslutade att genomföra denna handlarbordskontroll eftersom man hade sett i) att bankerna inte hade kommit långt nog när det gällde att ha lämplig lokal närvaro och riskhanteringsförmåga i sina nyligen inrättade enheter i euroområdet och ii) att bankerna behövde tydligare anvisningar för hur de på lämpligt vis skulle införa de operativa målmodellerna som man tidigare hade kommit överens om med de gemensamma tillsynsgrupperna. Här hade ECB:s banktillsyn ett nära samarbete med andra tillsynsmyndigheter, särskilt de i Storbritannien, för att se till alla inblandade parter förstod logiken bakom tillsynspolicyn.

Som tillsynsmyndighet för euroområdet har ECB i uppgift att skydda sina insättare och andra fordringsägare i lokala juridiska enheter, förhindra störningar i banksystemet och säkerställa allmän finansiell stabilitet inom sitt geografiska behörighetsområde. Skalbolag, det vill säga juridiska personer i euroområdet som ”fjärrbokför” exponeringar hos sina moderbolag, eller som bokför dem lokalt men helt och hållet förlitar sig på riskhanteringsnav och finansiell infrastruktur i tredjeländer, ofta genom back-to-back-spegeltransaktioner och risksäkringar som överför risken till moderbolaget, utgör en högst påtaglig källa till oro.

För det första är denna typ av strukturer exponerade mot större operativa risker och motpartsrisker gentemot sitt moderbolag. Om moderbolaget råkar ut för finansiell stress eller fallissemang kan det lokala dotterbolaget lämnas med stora osäkrade positioner och liten eller ingen tillgång till den personal och infrastruktur som behövs för en ordnad avveckling. Det försämrar i sin tur både dotterbolagets återhämtningskapacitet i svåra situationer och, i tillämpliga fall, resolutionsmöjligheterna. Detta är en särskilt stor risk om reglerna i tredjelandet gör att de många olika inblandade enheternas och aktörernas skilda intressen i tider av finansiell stress kan leda till att man ser till sina egna intressen och stänger in tillgångarna i det egna landet. Att ha resurser och infrastruktur för riskhantering utanför EU kan för det andra, även i normala tider, försämra bankernas förmåga att upptäcka, mäta och bevaka risker och gör insynen i styrningen och beslutsfattandet svårare, och att överföra risk och intäkter till moderbolag i tredjeländer kan för det tredje försämra incitamenten för den lokala bankledningen.

Den första fasen av kontrollen omfattade sju institut och deras värdepappersföretag, och det upptäcktes att de banker som flyttat till EU eller utökat sin verksamhet i EU efter brexit (inkommande banker) ännu inte hade fullständig kontroll över sina balansräkningar och alltså inte uppfyller ECB:s tillsynsförväntningar från 2018. Ungefär 70 procent av de handlarbord som undersöktes tillämpade fortfarande en back-to-back-bokningsmodell, och runt 20 procent var organiserade som uppdelade handlarbord, där en likadan version av det primära handlarbordet som fanns utanför EU upprättades inom den juridiska enheten i euroområdet för att hantera den risk som härrör därifrån.

Den tillsynsgranskning som ECB utförde utifrån dessa resultat var helt och hållet riskbaserad och proportionell mot väsentlighetsgraden. Utifrån ett antal gemensamma riskindikatorer konstaterade man att tillsynsåtgärder behövde vidtas för 56 handlarbord. Efter denna väsentlighetsbedömning och sitt arbete med enheterna under tillsyn under 2022 kommer ECB att utfärda tvingande beslut till de enskilda inkommande bankerna enligt vilka de måste i) tillsätta en handlarbordsansvarig i den juridiska enheten i euroområdet med tydligt definierade rapporteringsvägar och en ersättningsordning som är kopplad till den enhetens resultat, ii) se till att handlarbordet har den lämpliga infrastrukturen och det antal erfarna handlare som behövs för att riskerna ska kunna hanteras lokalt, iii) inrätta solida ramar för styrning och intern kontroll vad gäller rutiner för fjärrbokning i moderbolaget och iv) säkerställa användningen av koncernintern hedgning begränsas.

Kontrollen av handlarbord och riskerna i dem innebär inte att det är slut på tillsynen över de operativa modellerna i de inkommande bankerna efter brexit. Kontrollen av olika metoder för att överföra kreditrisker, beroendet av moderbolaget för likviditet och finansiering samt godkännanden av interna modeller, fortsätter.

1.2.2 Affärsmodellers hållbarhet och styrning

1.2.2.1 Bankernas strategier för den digitala omställningen

En av tillsynsprioriteringarna för 2022–2024 var att titta på de utmaningar som den digitala omställningen innebär för banker.

Bankernas ledningsorgan har det främsta ansvaret för att sätta upp strategiska mål för den digitala omställningen och användningen av ny teknik. Fokus i ECB:s banktillsyn låg på att bedöma bankernas förmåga att utarbeta och genomföra digitala strategier som kan stärka hållbarheten i deras affärsmodeller och med försiktighet styra undan digitaliseringens risker. Att inom tillsynen förbättra förståelsen för marknadsutvecklingen och hålla jämna steg med effekterna av den snabbt föränderliga tekniken har också varit en prioritet.

Genom en enkät om digitaliseringen fick man in information som tidigare inte funnits i något konsekvent format för alla betydande institut. Resultaten kommer att vara till god hjälp i en rad olika typer av tillsynsarbete.

Utifrån detta vidtog ECB:s banktillsyn 2022 betydande åtgärder inom dessa områden. Först genomfördes ett högnivåsamtal med ledande marknadsaktörer (som en del av marknadsbevakningsinitiativet) för att man skulle få förståelse för trenderna på marknaden, varpå alla betydande institut uppmanades att svara på en enkät om digital omställning och användning av fintech. Genom denna enkät fick man in information som tidigare inte hade funnits i något konsekvent format för alla betydande institut. Vissa nationella behöriga myndigheter skickade också ut enkäten till några av sina mindre betydande institut.

En systemövergripande översikt över de främsta resultaten från enkäten publicerades i Supervision Newsletter i februari 2023, med en länk till de sammanslagna resultaten. I allmänhet bekräftar resultaten att bankerna digitaliseras allt mer och att de använder ny teknik alltmer, vilket förändrar hur man erbjuder finansiella produkter och utför finansiella tjänster. Bankerna anser att detta är viktigt för att de ska kunna behålla sina marknadsandelar och öka sin lönsamhet. För att nå målen i sina strategier för digital omställning förlitar sig bankerna ofta på utkontraktering och samarbeten med externa aktörer i en miljö som präglas av konkurrens för att locka till sig, behålla och utveckla IT-kunskaper och digital kompetens. När bankerna släpper in utomstående i sina IT-infrastrukturer ökar dock riskerna för beroende av tredjepartsaktörer och för cybersäkerheten. Dessa risker måste fortsatt bevakas, och bankerna måste beakta dem i sina ramverk för styrning och riskaptit.

Med detta sagt var svaren mycket olika. Det verkar inte finnas någon gemensam uppfattning om vad digital omställning faktiskt innebär utan det är fortfarande ett allmänt begrepp som rör affärsmodeller, affärsprocesser och kulturförändringar som blir möjliga i bankerna genom tekniken. Därför kommer ytterligare undersökningar och inspektioner att göras på detta område de kommande åren.

Det övergripande resultatet från enkäten kommer att vara viktigt för att vi ska kunna i) utarbeta en vägledning för hur tillsynsmyndigheter kan bedöma bankers risker och bästa praxis, ii) upptäcka risker i vissa specifika enheter under tillsyn och exempel på användning av teknik som behöver granskas ytterligare och iii) formulera ytterligare tillsynsförväntningar om det behövs. De kommer även att vara användbara i utformningen av ÖUP-metoden för affärsmodellerna och styrningen bakom den nya tekniken.

ECB:s banktillsyn fortsatte även att aktivt vara med och forma digitaliseringen för det framtida europeiska och internationella regelverket genom att samarbeta med europeiska tillsynsmyndigheter och internationella standardiseringsorgan avseende regleringen av aspekter som rör digitalisering och innovation i finanssektorn. ECB:s banktillsyn fortsatte dessutom att delta i diskussioner kring regleringens omfattning och de lagförslag som lagts fram inom ramen för strategin för digitalisering av finanssektorn i EU, som förordningen om marknader för kryptotillgångar[6], förordningen om digital motståndskraft[7] och rättsakten om artificiell intelligens[8].

1.2.2.2 Brister i ledningsorganens styrningsförmåga

Det behövs sunda styrningsformer, robusta interna kontroller och tillförlitliga data för att främja adekvat beslutsfattande och begränsa överdrivet risktagande såväl under normala förhållanden som i kristider. Även om bankerna har gjort framsteg på detta område under senare år ser tillsynsmyndigheterna fortfarande ett stort antal strukturella brister i internkontrollfunktioner, ledningsorganens funktion och förmåga till riskdataaggregering och -rapportering.

Därför har ECB:s banktillsyn deltagit i flera insatser för få till stånd framsteg på detta område, särskilt för att stärka den interna styrningen och förmågan till strategisk styrning. Under perioden 2022 till 2024 kommer ECB:s banktillsyn bland annat att genomföra riktade granskningar av banker med brister i hur deras ledningsorgan är sammansatta och fungerar, liksom inspektioner på plats och riktade, riskbaserade lämplighetsbedömningar och omvärderingar av lämplighet. Man kommer dessutom att utarbeta ett sätt att få in mångfald i lämplighetsbedömningarna, uppdatera tillsynsutlåtandet från 2016[9] och samla in uppgifter.

Under 2022 slutförde ECB:s banktillsyn en insamling av uppgifter om hur bankernas ledningsorgan är sammansatta och fungerar. Av dessa uppgifter framkom att det formella oberoendet inom ledningsorganen ökade men kunde förbättras ytterligare i ett antal fall. Dessutom framkom att mångfalden både vad gäller könsfördelning och kompetens (särskilt på områden som IT), som länge har ansetts vara viktigt för effektiv styrning, fortfarande kan förbättras. Bankerna kunde även bli bättre när det gäller att planera för vilka som kan ta över när ledamöter i ledningsorgan slutar. ECB:s banktillsyn följde upp dessa resultat inom ramen för 2022 års översyns- och utvärderingsprocess, då man uppmanade de banker som fortfarande inte hade någon mångfaldsstrategi eller några mångfaldsmål att införa sådana. I tillsynsförväntningarna på bankerna framgick tydligt att ramarna på detta område skulle inbegripa kvoter för det underrepresenterade könet på ledningsorgannivå i bankerna, samt att hänsyn skulle tas till olika faktorer som ålder, könstillhörighet och geografiskt ursprung, såväl som utbildning och yrkeserfarenhet. Som en del i sin fortlöpande tillsyn följer de gemensamma tillsynsgrupperna upp och kontrollerar om bankerna inför sådana ramar.

Styrningsformerna är viktiga för alla banker, oavsett storlek. Därför genomförde ECB:s banktillsyn även en tematisk granskning av styrningsformerna i mindre betydande institut[10] 2021–2022 utifrån uppgifter från ett urval bestående av över 200 mindre betydande institut i 21 deltagande länder. Resultaten visade att det fanns flera brister i de mindre betydande instituten och bekräftade att det hela tiden behövs förbättringar och fortlöpande dialog mellan tillsynsmyndigheter på alla nivåer. ECB:s banktillsyn och nationella tillsynsmyndigheter kommer att fortsätta arbeta för att få större enhetlighet i de europeiska tillsynsförväntningarna och normerna för intern styrning och ta itu med de brister som upptäcks längs vägen.

1.2.3 Framväxande risker

1.2.3.1 IT- och cyberrisker

IT- och cyberrisker var fortfarande en betydande riskfaktor i banksektorn 2022

Trots det ryska kriget i Ukraina förblev antalet cyberincidenter som anmäldes till ECB relativt stabilt de första tre kvartalen 2022 jämfört med samma period 2021.

ECB:s banktillsyn genomförde ett antal tillsynsinsatser rörande IT- och cyberrisker både på plats och på distans 2022 som ledde till följande insikter: Först och främst upptäcktes runt hälften av de allvarliga bristerna i IT-riskinspektionerna på plats 2022 och de gällde främst IT-säkerhet och cybersäkerhetsrisker, vilket visar att det fortfarande finns utrymme för förbättringar när det gäller att vidta grundläggande cybersäkerhetsåtgärder. För det andra stabiliserades användningen av snart uttjänta system, dock på en väldigt hög nivå, efter att ha ökat under flera år. För det tredje förblev datakvalitetskontroll det minst utvecklade riskkontrollområdet, och vissa viktiga kontroller hade ännu inte införts fullt ut i flera banker. För det fjärde ökade antalet verksamhetskritiska projekt som påverkade IT-miljöerna ytterst markant, vilket visar hur viktigt det är att ha lämpliga styrningsrutiner för IT-utveckling och IT-projekt.

För övrigt var 2022 första gången som ECB:s banktillsyn fick tillgång till utkontrakteringsregistren från alla betydande institut. En preliminär analys av denna information bekräftade hur viktigt detta område är: Bankerna uppgav att det fanns runt 60 000 nu gällande utkontrakteringsavtal, varav hälften gällde bankernas kritiska funktioner. Runt 40 procent av dessa avtal gäller IKT-tjänster, men bankerna lägger även ut en mängd olika kritiska funktioner, som bland annat interna kontroller, kundtjänst, administration, betaltjänster och kontanthantering.

Genom den information som samlades in om beroendet av externa leverantörer upptäcktes även vissa framväxande risker och utmaningar som måste hanteras på lämpligt sätt, t.ex. att det fanns flera kritiska tjänsteleverantörer som kan vara svåra att ersätta, att bankerna har ett betydande operativt beroende av tjänster som utförs i, eller tillhandahålls av, länder utanför EU, liksom att det fanns ett stort antal avtal som inte var helt förenliga varken med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer eller ECB:s tillsynsförväntningar på detta område.

Under 2022 har ECB:s banktillsyn även bidragit till arbete som utförts i internationella arbetsgrupper om IT- och cyberrisker, som de som leds av EBA, Baselkommittén för banktillsyn och Financial Stability Board, liksom till arbetet kring nya lagförslag, som rättsakten om digital operativ motståndskraft[11].

Generellt visar denna utveckling att bankerna måste fortsätta att förbättra sina ramverk för operativ motståndskraft för att kunna säkerställa tillräcklig driftskontinuitet, även vad gäller kritiska tjänster, i en alltmer komplicerad omvärld, liksom att de måste anpassa sig efter nya och kommande regelkrav.

1.2.3.2 Klimat- och miljörelaterade risker

Efter det att ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker hade kommit i november 2020 inledde ECB en rad olika tillsynsinsatser för att bedöma bankernas förmåga att hantera klimat- och miljörelaterade risker och anpassa sina rutiner efter tillsynsförväntningarna. Efter att ha granskat bankernas självutvärderingar och genomförandeplaner 2021 följde ECB upp med en tematisk granskning 2022. I den tematiska granskningen 2022 utvärderade ECB hur sunda och omfattande institutens främsta policyer och förfaranden var, liksom deras förmåga att på ett verkningsfullt sätt styra sina klimat- och miljörelaterade risker och riskprofiler.Granskningen genomfördes samtidigt med det första stresstestet om klimatrelaterade risker inom tillsynen (se ruta 3) och kompletterades med en riktad granskning av kommersiella fastigheter och särskilda inspektioner på plats. Den tematiska granskningen genomfördes av ECB och 21 nationella behöriga myndigheter, och 107 betydande institut och 79 mindre betydande institut granskades.

För mer än hälften av bankerna uttrycktes stor oro över deras förmåga att effektivt genomföra sina strategier och sin process

Den tematiska granskningen visade[12] först och främst att de flesta institut uppenbarligen har byggt upp sin förmåga under det senaste året och nu har en struktur för att hantera klimat- och miljörelaterade risker (diagram 13). Det fanns dessutom en växande förståelse för dessa riskers väsentlighet och exempel på god praxis för att hantera riskerna i olika institut. ECB har sammanställt dessa exempel på god praxis för riskhantering i ett kompendium[13], eftersom banksektorn efterfrågade mer information om god praxis, liksom för att visa att det går att komma långt relativt snabbt. Trots detta behövde de flesta institut göra långtgående och varaktiga förändringar för att anpassa sina rutiner efter tillsynsförväntningarna. I allmänhet var metoderna som användes fortfarande inte särskilt raffinerade, man använde sig inte av detaljerad information om klimat- och miljörelaterade risker och/eller förvaltade inte aktivt portföljen och riskprofilen utifrån det. Det fanns döda vinklar där klimat- och miljörelaterade risker inte upptäcktes i 96 procent av instituten, och för över hälften av instituten fanns det betydande betänkligheter kring deras förmåga att på ett ändamålsenligt sätt genomföra sina strategier och processer.

I mars 2022 offentliggjorde ECB en uppdaterad bedömning av vilka framsteg bankerna hade gjort när det gäller att informera om klimat- och miljörelaterade risker enligt ECB:s vägledning från november 2020. Även om framsteg hade gjorts sedan ECB:s första bedömning i slutet av 2020 var det ingen bank som helt och hållet uppfyllde tillsynsförväntningarna. Jämfört med 2020 var det nu fler banker som kunde offentliggöra meningsfull information om klimat- och miljörelaterade risker. Den allmänna insynen var dock fortfarande otillräcklig. Ungefär 75 procent av bankerna gav ingen information om huruvida de klimat- och miljörelaterade riskerna hade någon väsentlig inverkan på deras riskprofil, trots att runt hälften av bankerna som inte gav någon sådan information uppgav för ECB att man ansåg sig vara exponerad för sådana risker. Dessutom var det nästan 60 procent av bankerna i urvalet som inte hade beskrivit hur omställningsrisker eller fysiska risker skulle kunna påverka deras strategi. ECB informerade brevledes var och en av bankerna om deras resultat, och man förklarade de främsta bristerna och skrev att man förväntade sig beslutsamma åtgärder. Detta gjordes även för att hjälpa bankerna att förbereda sig inför de nya regelkraven, som de bindande normerna i pelare 3 om offentliggörande av information om risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. ECB började åter granska bankernas offentliggjorda uppgifter om klimat och miljö i slutet av 2022, och resultaten planeras vara färdiga att offentliggöras under 2023.

Som en uppföljning till de olika tillsynsinsatserna informerade ECB brevledes var och en av de betydande instituten om resultaten och gav dem även institutsspecifika tidsramar för när tillsynsförväntningarna skulle vara uppfyllda så att alla ska vara uppfyllda vid utgången av 2024.[14] ECB kommer noggrant att kontrollera att tidsramarna hålls och vid behov vidta verkställighetsåtgärder. ECB hade redan innan införlivat bankspecifika klimat- och miljörelaterade resultat i ÖUP, där man hade ställt bindande kvalitativa krav på fler än 30 banker, vilket påverkade ÖUP-betyget för ett mindre antal banker och därmed indirekt deras pelare 2-krav.

Diagram 13

Resultaten från tillsynsbedömningarna 2021 och 2022

Mognadsnivå på rutinerna inom vissa områden som omfattas av tillsynsförväntningar (för varje enskild bank)

(andel av de områden som omfattas av tillsynsförväntningar)

Källa: ”Walking the talk – banks gearing up to manage risks from climate change and environmental degradation”, ECB, november 2022.
Anm.: Tillsynsbedömningsbetygen för 2021 används som närmevärden för att visa mognadsnivån på institutens rutiner 2021. På grund av att bedömningsmetoden som användes i 2022 års tematiska granskning hade ändrats går det inte att göra direkta jämförelser med resultaten från 2021.

Ruta 3
ECB:s klimatstresstest

I ECB:s årliga stresstest 2022 ingick ett klimatstresstest. Eftersom denna typ av stresstest är ny och det behövs särskilda uppgifter och modeller för att analysera klimatrelaterade risker bör 2022 års klimatstresstest ses som en möjlighet att dra lärdomar för både bankerna och tillsynsmyndigheterna och som ett hjälpmedel för att förbättra klimatstresstesterna i branschen. Därför fick dessa stresstester inga direkta konsekvenser för kapitalet även om kvalitativa resultat från testet användes som underlag i översyns- och utvärderingsprocessen.

Testets struktur och scenarier

Klimatstresstestet bestod av tre moduler. Modul 1 var en kvalitativ enkät som skulle ge information om bankernas interna klimatstresstester, både vad gäller tekniska aspekter och styrnings- och processrelaterade frågor. I modul 2 bedömdes hållbarheten i bankernas intäkter och deras exponering mot koldioxidintensiva företag. Bankerna fick uppge vilka intäkter man hade från de 22 mest förorenande industrisektorerna och hur utsläppsintensiva deras främsta motparter var, liksom hur exponerade de var mot dem. I modul 3 ombads bankerna att genom en bottom-up-metod beräkna sina förluster i sex olika scenarier, som, med vissa tillägg, byggde på de som Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System har publicerat. Dessa scenarier var väldigt olika de negativa scenarier som används i vanliga solvensstresstester eftersom de endast innehöll klimatrelaterade risker med olika tidshorisonter och egenskaper. De bestod av två ettåriga scenarier med fysiska risker (ett med översvämning och ett med torka och höga temperaturer), ett kortsiktigt (treårigt) scenario med risk i form av okontrollerad omställning och tre långsiktiga (30-åriga) scenarier med omställningsrisker. I 2022 års klimatstresstest deltog 104 betydande institut, men endast 41 ombads skicka in förlustberäkningar enligt bottom-up-metoden.

Resultat[15]

Bankerna verkade ha gjort betydande framsteg och hade börjat införliva klimatrisker i sina stresstester, men många av dem hade ännu inte kommit långt när gällde att bygga upp sin data- och modelleringsförmåga. Av modul 1 framgick att vid stoppdatumet (den 31 december 2021) var det 59 procent av de deltagande instituten som inte hade några rutiner för klimatstresstester. Dessutom hade de flesta banker endast införlivat klimatrisker på medellång till lång sikt i sina interna stresstester.

Modul 2 visade att ränteintäkterna från de utsläppsintensivaste sektorerna inte var försumbara. De uppgick till runt 65 procent av de sammanlagda ränteintäkterna från icke-finansiella företag. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett problem när det gäller omställningsrisker men det visade hur viktigt det är att bankerna har kontakt med sina kunder och tar reda på vad de har för omställningsplaner.

Bankerna som beräknade sina förluster i modul 3 uppgav 70 miljarder euro i samlade förluster i de tre kortsiktiga scenarierna, varav 53 miljarder euro uppstod i scenariot med okontrollerad omställning och 17 miljarder euro i scenariot med fysiska risker. ECB bekräftade att de faktiska riskerna är kraftigt underskattade i dessa beräkningar eftersom man inte räknade med att scenarierna skulle förorsaka någon konjunkturnedgång, eftersom bankerna inte har den data- och modelleringsförmåga som behövs för att kunna räkna in klimatrelaterade faktorer, eftersom inga tillsynsjusteringar har gjorts och eftersom det endast var runt en tredjedel av bankernas sammanlagda exponeringar som ingick.

Testet visade att det finns betydande utmaningar vad gäller tillgång till data och krav på rapportering av växthusgasutsläpp och energicertifikat. Dessa utmaningar har lett till att man i stor utsträckning använder proxyvariabler av varierande kvalitet och visar att det behövs ytterligare vägledning och kontakt med motparterna.

Införlivande av klimatstresstester i tillsynsarbetet och planering för framtida arbete

Resultaten från klimatstresstesterna användes tillsammans med resultaten från 2022 års tematiska granskning som underlag i den årliga ÖUP-processen, där man hade bestämt att vissa klimatrelaterade risker skulle ingå i bedömningen av bankernas affärsmodeller, interna styrning och riskhantering. Utifrån de lärdomar som drogs i klimatstresstestet 2022 gav ECB även ut en vägledning om god praxis[16] för hur bankerna kan förbättra sina klimatstresstester. ECB kommer att fortsätta att följa bankernas arbete och förväntar sig att instituten under tillsyn ska fortsätta att förbättra sina klimatstresstester och ha åtgärdat bristen på data fram till slutet av 2024.

1.3 Direkt tillsyn över betydande institut

1.3.1 Skrivbordstillsyn

ECB:s banktillsyn strävar efter att utöva tillsyn över betydande institut på ett proportionerligt och riskbaserat sätt som är både tufft och konsekvent. För att uppnå detta fastställs varje år ett antal kärnområden för den löpande tillsynsverksamheten. Detta tillsynsarbete utförs med utgångspunkt i gällande lagkrav, SSM:s tillsynsmanual och tillsynsprioriteringar och ingår i det program för tillsynsgranskning som finns för varje enskilt institut. Utöver detta arbete med systemomfattande risker kan andra slag av tillsyn som är anpassade efter de enskilda bankerna ingå i programmet för tillsynsgranskning, vilket ger de gemensamma tillsynsgrupperna möjlighet att hantera idiosynkratiska risker. Följande ingår i programmet för tillsynsgranskning: i) riskrelaterad granskning (t.ex. ÖUP), ii) övrig granskning som är kopplad till organisatoriska, administrativa eller rättsliga krav (t.ex. den årliga bedömningen av betydelse) och iii) ytterligare granskning som planeras av de gemensamma tillsynsgrupperna för att ytterligare anpassa programmet för tillsynsgranskning efter respektive grupp eller enhet som står under tillsyn (t.ex. analyser av bankernas affärsmodeller eller styrningsstruktur).

1.3.1.1 Proportionalitet

Den planerade tillsynsverksamheten 2022 följde precis som tidigare år proportionalitetsprincipen, vilket innebär att tillsynens omfattning anpassades efter respektive banks systemviktighet och riskprofil

Programmet för tillsynsgranskning följer proportionalitetsprincipen, vilket innebär att tillsynens omfattning beror på respektive instituts storlek, systemviktighet, risk och komplexitet.

Precis som tidigare år avspeglas denna proportionalitetsprincip i det genomsnittliga antalet tillsynsinsatser som planeras för varje betydande institut i programmet för tillsynsgranskning, vilket innebär att de gemensamma tillsynsgrupperna som utövar tillsyn över större och mer riskfyllda betydande institut i genomsnitt planerar fler åtgärder i programmet för tillsynsgranskning (diagram 14).

Diagram 14

Genomsnittligt antal planerade uppgifter per betydande institut 2022

Källa: ECB.
Anmärkning: Uppgifter gällande den 22 december 2022.

Antalet tillsynsuppgifter som genomfördes 2022 var marginellt lägre än vad som hade planerats i början av året (diagram 15). Det berodde främst på att ett mindre antal administrativa uppgifter ställdes in under året, vilket även skett tidigare år.

Diagram 15

Genomsnittligt antal uppgifter per betydande institut 2022

Källa: ECB.
Anmärkning: Uppgifter gällande den 22 december 2022.

1.3.1.2 Riskbaserat tillvägagångssätt

I programmet för tillsynsgranskning används en riskbaserad metod där man främst inriktar sig på de mest relevanta systemriskerna och institutspecifika riskerna i varje enskilt betydande institut. I banker med en stor mängd nödlidande lån genomförde de gemensamma tillsynsgrupperna t.ex. fler uppgifter som handlade om kreditrisk än i genomsnittsbanken. I banker med stor exponering mot marknads- och tradingverksamhet var på samma sätt en större andel av uppgifterna som de gemensamma tillsynsgrupperna utförde kopplade till marknadsrisk än i genomsnittsbanken (diagram 16).

Diagram 16

Kredit- och marknadsriskkopplade uppgifter som andel av det totala antalet granskningsuppgifter i programmet för tillsynsgranskning 2021 och 2022

Kreditrisk

(i procent)


Marknadsrisk

(i procent)

Källa: ECB.
Anmärkning: Uppgifter gällande den 22 december 2022.

1.3.1.3 De främsta resultaten från skrivbordstillsynen 2022

ÖUP är det främsta tillsynsverktyget för att sammanfatta all information som samlats in om ett visst institut under ett visst år och för att utifrån den informationen ta fram den årliga riskbedömningen för det institutet (se även avsnitt 1.3.1.5 om den övergripande analysen i 2022 års ÖUP).

Bland de skrivbordstillsynsinsatser som de gemensamma tillsynsgrupperna utförde 2022 inom ramen för 2022 års ÖUP och den samlade ÖUP-bedömningen kan nämnas 2022 års klimatstresstest (se ruta 3) och en riktad granskning av kommersiella fastigheter.

Den riktade granskningen av kommersiella fastigheter krävde betydande resurser. Den tillkännagavs i december 2021, och man granskade kreditriskhanteringen av framväxande risker i bankernas portföljer med inhemska lån till kommersiella fastigheter och bedömde kritiska delar i kreditriskhanteringen genom att jämföra nyckeltal från liknande banker.

ECB genomförde även ett klimatstresstest av de betydande instituten som står under ECB:s tillsyn. De främsta resultaten från detta klimatstresstest offentliggjordes i juli 2022.

1.3.1.4 Tillsynsresultat

Det som den löpande tillsynsverksamheten leder fram till är i första hand tillsynsresultaten. I dem beskrivs de brister som bankerna måste åtgärda. De gemensamma tillsynsgrupperna har ansvaret för att övervaka hur bankerna följer upp anmärkningarna i tillsynsresultaten. Det sammanlagda antalet anmärkningar minskade 2022 jämfört med 2021 och gick tillbaka till nästan samma nivå som före pandemin. Detta berodde främst på att antalet anmärkningar från undersökningar av interna modeller minskade jämfört med föregående år. De flesta anmärkningarna kom från undersökningar av interna modeller, inspektioner på plats och insatser som har att göra med tillståndsprövningar. Det största antalet anmärkningar gällde kreditrisker (diagram 17).

Diagram 17

Tillsynsresultat

Källa: ECB.
Anmärkningar: I urvalet ingår anmärkningar från alla gemensamma tillsynsgrupper som arbetar med banktillsyn (varierande urval). Uppgifter gällande den 16 december 2022.

1.3.1.5 Övergripande analyser i ÖUP

År 2021 gjordes återigen en fullständig ÖUP-bedömning, som man fortsatte med i 2022 års ÖUP-process. Precis som i tidigare ÖUP-omgångar förblev ÖUP-betygen desamma överlag, och även om det gick att se en återhämtning efter pandemin var tillsynsmyndigheterna försiktiga med tanke på exogena störningar från kvarvarande effekter av pandemin och det ryska kriget i Ukraina.

Precis som tidigare ÖUP-omgångar och i linje med 2022 års tillsynsprioriteringar handlade de flesta kvalitativa åtgärderna om brister i kreditriskhanteringen och den interna styrningen, men för första gången vidtogs även ett betydande antal åtgärder för att avvärja klimatrisker.

Kreditrisker var ett av de främsta fokusområdena i ÖUP-bedömningen. Trots förbättringar av risknivåerna och en positiv utveckling vad gäller kreditkvalitet (t.ex. den minskade exponeringen mot nödlidande lån) förbättrades genomsnittsbetygen endast marginellt. Det berodde på fortsatt osäkerhet kring den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen på finansmarknaderna samt kvarvarande strukturella svagheter i kreditriskkontrollerna. Rysslands pågående krig i Ukraina och krigets effekter på energi- och råvarupriserna, liksom den snabba övergången från en lågräntemiljö, har lett till att tecken på latent risk har börjat dyka upp. Andelen anstånd och lån i steg 2 har nu överstigit nivåerna före pandemin, vilket innebär att det finns riskområden vad gäller finansiering av högt belånade förvärv och exponeringar som är kopplade till sårbarheter i vissa sektorer, såväl som motpartsrisk som beror på negativa effekter från kriget i Ukraina.

En tredjedel av de åtgärder som vidtogs mot kreditrisker gällde strategiska och operativa planer eller täckning för nödlidande exponeringar. I linje med tillsynsprioriteringarna avseende kreditrisk gällde dessutom tio procent av alla åtgärder brister med koppling till fokusområdena i VD-brevet från den 4 december 2020 och till riktlinjerna om kreditgivning och övervakning.

Den interna styrningen är alltjämt ett problemområde. Brister i ledningsorganens effektivitet, riskaptiten, otillräcklig vikt lagd vi funktionerna för regelefterlevnadskontroll och internrevision, liksom IT-miljöer som alltjämt är fragmenterade och icke-harmoniserade, är sådant som påverkar bankernas förmåga att sammanställa riskdata.

En tredjedel av de kvalitativa åtgärderna avseende intern styrning gällde förbättring av ledningsorganens effektivitet. Att ledningsorganens sammansättning och ansvarsfördelningen i ledningsorganen inte håller tillräckligt hög nivå, liksom att planeringen för efterträdare inför styrelseledamöters avgång inte är tillräcklig, är de främsta problemen som åtgärderna ska avhjälpa. Under 2022 gjordes framsteg i de institut som tidigare inte hade haft någon mångfaldspolicy eller några interna mål för könsfördelningen på styrelsenivå. I de flesta banker under tillsyn fanns dock brister i mångfalden med avseende på andra faktorer än könsfördelningen, som när det gäller ålder och geografisk härkomst.

När det gällde klimatrisker uppmanades över 30 betydande institut att vidta 40 kvalitativa åtgärder utifrån ÖUP-bedömningen av dem. De flesta kvalitativa åtgärder gällde strategisk och operativ planering, vilket visar att tillsynsmyndigheterna såg detta område som viktigt för att bankerna ska kunna hantera klimat- och miljörisker bättre. Resultaten gällde ett stort antal olika områden i och med att man ville se till att klimat- och miljörisker införlivas i den strategiska planeringen och riskhanteringen på ett sunt och grundligt sätt. Det handlade om förbättringar i väsentlighetsbedömningarna för olika relevanta risker, finjustering av interna stresstester och scenarieanalyser, införande och kontroll av lämpliga nyckelriskindikatorer, ändringar i hur ofta rapportering sker till ledningen och hur omfattande rapporteringen ska vara, samt om ytterligare införlivande av klimatrisker i riskaptitramen.

Trots det svåra ekonomiska läget förblev kapitalkraven i stort sett desamma, och de genomsnittliga pelare 2-kraven och pelare 2-vägledningen låg på samma nivåer som tidigare år. Särskilda påslag i pelare 2-kraven infördes än en gång för otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar. För första gången bedömde ECB:s banktillsyn risken med alltför låg bruttosoliditet i sin ÖUP-granskning 2022 i syfte att identifiera de banker för vilka särskilda kvalitativa åtgärder eller pelare 2-krav kan bli nödvändiga med avseende just på bruttosoliditeten. Utifrån bedömningens resultat vidtogs kvalitativa åtgärder mot fyra institut. Riskerna för alltför låg bruttosoliditet var kopplade till exponeringar mot risken för eventuella ökningar av skuldkvoten eller tecken på förskönad redovisning.

Den genomsnittliga pelare 2-vägledningen var i stort sett oförändrad eftersom inget systemövergripande kapitalstresstest genomfördes 2022.

För mer information, se de aggregerade resultaten av ÖUP 2022.

1.3.1.6 ECB anlitar externa experter som ska se över ÖUP

ÖUP-processen har varit en grundsten i ECB:s tillsynsverksamhet, och den är det främsta verktyget för att säkerställa att tillsynen håller en konsekvent hög kvalitetsnivå i en heterogen banksektor.

Under åren har ÖUP genomgått betydande förändringar till följd av ny eller ändrad lagstiftning eller för att anpassa processen när omständigheterna har förändrats. Efter åtta år med den europeiska banktillsynen har ECB nu beslutat att undersöka i vilken utsträckning den nuvarande ÖUP-processen uppfyller dagens behov och prioriteringar och huruvida det är möjligt att effektivisera processen. I september 2022 gav ECB en grupp internationella, välrenommerade experter i uppdrag att utfärda rekommendationer så att man utifrån deras genomgång av ÖUP ska kunna förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i den europeiska banktillsynen.

I det första stadiet av sitt arbete deltog experterna i gruppen i ett antal inledande möten där de fick bekanta sig med de grundläggande begreppen och processerna bakom ÖUP som gjorde att de kunde samla in den information som de ansåg sig behöva för sin genomgång och knyta kontakter inom relevanta delar av ECB:s banktillsyn. På dessa möten fick de även information om hur olika andra delar av tillsynen genom ÖUP kopplas ihop med gällande lagar och regler.

I nästa stadium av projektet intervjuade experterna de mest berörda aktörerna från de nationella behöriga myndigheterna, Europeiska bankmyndigheten, andra internationella tillsynsmyndigheter och branschföreträdare. Syftet med de mötena var att experterna skulle få information om bästa praxis och diskutera kring hur banktillsynen ska utvecklas i framtiden, liksom att få hjälp inför sitt beslut om eventuella rekommendationer.

I det sista stadiet av projektet, från januari till mars 2023, ska experterna ägna sig åt att formulera rekommendationer för hur ÖUP-processen kan förenklas, liksom för hur ändamålsenligheten kan förbättras generellt.

1.3.2 Tillsyn på plats

Under 2022 utfördes de flesta inspektioner på plats och utredningar av interna modeller genom hybridarbete

Under 2022 genomfördes de flesta inspektioner på plats och utredningar av interna modeller genom en hybridmodell, där man blandade de traditionella besöken på plats hos enheterna under tillsyn[17] med distansinspektion. I takt med att pandemisituationen tillät detta ökade antalet besök på plats.

Under 2022 inleddes 158 inspektioner på plats och 100 utredningar av interna modeller. Det är något fler inspektioner på plats än före pandemin (diagram 18).

Precis som åren innan genomfördes inspektionerna på plats i kampanjer[18] på ett antal olika områden som ett komplement till de bankspecifika inspektionerna på plats som de gemensamma tillsynsgrupperna begär. I linje med tillsynsprioriteringarna för 2022 fortsatte de flesta kampanjerna från föregående år. Kampanjerna handlade om i) kommersiella fastigheter[19], ii) större små och medelstora företag och stora företag, iii) diversifierade portföljer enligt IFRS 9, iv) finansiering av högt belånade förvärv, v) den interna processen för bedömning av kapitaltäckningen (IKU), vi affärsmodeller och lönsamhet och vii) sammanställning och redovisning av riskdata, vilket var en ny kampanj där man vill undersöka om datasammanställningsförmågan och riskrapporteringsrutinerna möjliggjorde övergripande hantering av risker och att bankernas ledningsorgan kan fatta välinformerade beslut. Framväxande risker hanterades genom inspektioner på plats om klimat- och miljörelaterade risker, motpartskreditrisker, liksom utkontraktering av IT-funktioner och cyberresiliens. En serie inspektioner på plats av bankernas strategier för digital omställning inleddes också, genom vilka man ville åtgärda strukturella brister genom att förbättra effektiva digitaliseringsstrategier och styrning.

Precis som 2021 handlade utredningarna av interna modeller 2022 mest om efterlevnaden av EBA:s nya standarder och riktlinjer, den tillfälliga toleransen av modeller i samband med brexit och uppföljningar av de riktade granskningarna av interna modeller.

Diagram 18

Inspektioner på plats och utredningar av interna modeller inledda 2020, 2021 och 2022

(antal inspektioner/utredningar)

Källa: ECB:s banktillsyn.

1.3.2.1 De främsta resultaten från inspektioner på plats

I nedanstående analys ges en översikt över de viktigaste resultaten från inspektionerna på plats.[20]

Kreditrisk

Till skillnad från föregående år var de inspektioner på plats avseende kreditrisk som genomfördes 2022 mer av kvantitativ karaktär. Man granskade kreditengagemang och undersökte om avsättningsreglerna i IFRS 9 följdes (här användes även de nya utmanarmetoderna för privatlån och diversifierade portföljer). Dessa granskningar ledde till att nödlidande exponeringar som uppgick till 4,2 miljarder euro omklassificerades samt till ytterligare avsättningar på 2,3 miljarder euro.

Från inspektionerna på plats avseende kreditrisk 2022 framkom de brister som anges nedan i fallande ordning efter förekomst och allvarlighetsgrad.

  • Klassificering och stegindelning av risker: brister i bedömningen av låntagarnas ekonomiska svårigheter, vilket ledde till att inspektionsgrupperna omklassificerade exponeringar som osannolika att bli återbetalda eller som anstånd och definierade ett antal exponeringar som steg 2 enligt IFRS 9.
  • Beräkning av individuella och kollektiva reserveringar: brister i parametrarna för sannolikhet för fallissemang (probability of default – PD) och förlust givet fallissemang (loss given default – LGD) i modellerna för kollektiva reserveringar, svagheter i den betydande ökningen av kreditrisker, otillräcklig användning av framåtblickande information, avsaknad av, eller för optimistisk, kassaflödesanalys vid beräkning av individuella reserveringar och övervärdering eller felaktig beräkning av värdet på säkerheter, utmätta tillgångar och garantier.
  • Rutiner för kreditgivning och uppföljning: brister i rutinerna för utlåningsbeslut, felaktiga bedömningar av betalningsförmåga, otillräcklig hänsyn till refinansieringsrisker vid bulletlån och ofullständiga kriterier för kreditprövning.
  • Datakvalitet: undermålig kvalitet på den elektroniska låneinformation som de inspekterade instituten tillhandahöll och interna IT-system som inte kunde användas för att i tillräcklig utsträckning upptäcka, bevaka och klassificera kreditrisker.
Intern styrning

Precis som föregående år tittade man i inspektionerna på plats 2022 på olika styrningsrelaterade frågor, med särskilt fokus på tillsynsprioriteringarna. De viktigaste observationerna[21] rörde brister inom nedanstående styrningsrelaterade områden.

  • Interna kontrollfunktioner (inklusive efterlevnad, riskhantering och internrevision): allvarliga brister vad gäller samtliga interna kontrollfunktioners status, resurser och omfattning.
  • Riskdataaggregering och riskrapportering: otillräckliga styrningssystem, svagheter i datakvalitetshanteringen, vilket gav upphov till betänkligheter vad gäller möjligheterna att få fram rättvisande och tillförlitliga riskdata, samt felaktig och bristfällig riskhanteringsrapportering.
  • Utkontraktering: otillräckliga riskbedömningar före beslut om utkontraktering och brister i utförandet och kontrollen av utkontrakterade tjänster, särskilt av IT-tjänster.
  • Företagsstruktur och organisation: undermålig riskkultur på institutsnivå, brister i rutinerna för internkontroll och otillräckliga personella och tekniska resurser.
IT-risk

I linje med tillsynsprioriteringarna för 2022–2024 ökade antalet inspektioner på plats avseende IT-risker 2022 där man kontrollerade hanteringen av IT- och cybersäkerhetsrisker, och observationerna på detta område utgjorde nästan hälften av de allvarligaste observationerna som gjordes i IT-riskinspektionerna på plats 2022.

Av de återstående observationerna gällde den högsta andelen brister i IT-projektledning (12 procent av alla allvarliga IT-risksobservationer 2022). Å ena sidan bekräftar det uppgiften om att huvudorsaken till avbrott i kritiska tjänster var programvaruändringar, vilket bankerna hade uppgett i frågeformuläret om IT-risker.[22] Å andra sidan var antalet observationer på detta område oroväckande med tanke på att förväntningarna på flexibilitet är högre vid programvaruändringar som ska bidra till den digitala omställningen (ett annat fokusområde i tillsynsprioriteringarna).

Se avsnitt 1.2.3.1 för mer information om IT- och cyberrisker.

Lagstadgat kapital och den interna bedömningen av kapitaltäckningen

Kampanjen avseende den interna processen för bedömning av kapitaltäckning (IKU) som inleddes 2020 genomfördes även 2021 och 2022 med syftet att åtgärda strukturella svagheter i riskkvantifiering och kapitalprognoser för att på så sätt stärka kapitalplaneringen.

De främsta observationerna vad gäller lagstadgat kapital (pelare 1) gällde i) avsaknad av lämplig formalisering av processen för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven, ii) otillräckliga kontrollramar i processen för beräkning av kapitalkrav och kapitalbas och iii) oriktig indelning i exponeringsklasser eller felaktigt satta riskvikter på exponeringar.

De allvarligaste bristerna som påträffades i IKU-inspektionerna gällde i) bristfälliga interna kvantifieringsmetoder (för t.ex. kredit-, marknads- eller ränterisker), ii) otillräcklig robusthet i den fleråriga kapitalplaneringsprocessen, iii) bristfälliga metoder för att upptäcka väsentliga risker i riskidentifieringsprocessen och iv) inga eller inkonsekventa kopplingar mellan IKU och affärsstrategin, riskstrategin och ramen för riskaptit.

Affärsmodeller och lönsamhet

Med utgångspunkt i kampanjen med inspektioner på plats som rörde affärsmodeller som genomfördes 2021 genomfördes 2022 års inspektioner på plats inom detta område återigen med fokus på de viktigaste delarna i kampanjen (t.ex. strategigenomgång, lönsamhetsanalys, prissättning på lån och finansiella framtidsbedömningar).

De mest problematiska observationerna gällde alltför optimistiska och undermåligt strukturerade finansiella prognoser i vissa finansinstitut. Utöver detta upptäcktes nedanstående brister.

  • Svaga strategiprocesser, som utmärktes av otillräcklig uppföljning, vilket ledde till att de strategiska målen inte uppnåddes.
  • Otillräcklig lönsamhetsanalys med bristfällig styrning på grund av att man hade olämpliga strategiska rutiner för nyckeltalsbedömningar och inte använde nyckeltalen i praktiken.
  • Ineffektiv prissättning, som äventyrade den faktiska lönsamheten och de strategiska målen.
Marknadsrisk

De marknadsriskrelaterade inspektionerna på plats 2022 handlade främst om värderingsrisker i brexitbankerna, som undersöktes som en del i kampanjen om ränterisker i bankboken, samt om motpartskreditrisker.

De främsta svagheterna som upptäcktes 2022 rörde beräkning av verkligt värde och ytterligare värdejusteringar (källorna till marknadsdata var inte tillräckligt tillförlitliga och de oberoende priskontrollerna inte tillräckligt omfattande, metoderna för verkligt värde-hierarkin och ytterligare värdejusteringar var bristfälliga och rutinerna för avskrivning av vinster dag ett olämpliga). Brister upptäcktes även i rutinerna för modellriskhantering (i synnerhet vad gäller modellvalidering och korrigeringar av riskparametrar) och hanteringen av motpartsrisk (främst vad gäller stresstester, upptäckt, mätning och gränssättning i hanteringen av motpartsrisker, liksom i hanteringen av säkerheter).

Likviditetsrisk

Det var inga förändringar i omfattningen på inspektionerna på plats avseende likviditetsrisker. De flesta observationer med hög allvarlighetsgrad gällde brister i riskmätning och riskövervakning (bristfällig robusthet i parametrarna och val av antaganden), den lagstadgade rapporteringen (felklassificering av delar i likviditetstäckningskvoten) och ramverk för stresstester (brister i utformningen av scenarierna).

Ränterisk i bankboken

De flesta allvarliga observationerna gällde brister i stresstestscenarierna (brister i utformningen av scenarierna och i användningen av tillsynstestet med extremvärden), liksom i mätningen och övervakningen av ränterisker i bankboken. Det gällde främst att kvantifieringsmodellerna som användes för antaganden i beteendemodeller inte var lämpliga och att det fanns brister i modellvalideringen och utfallstester.

1.3.2.2 De främsta observationerna från utredningar av interna modeller

I utredningarna av interna modeller låg fokus på nedanstående områden 2022.

EBA:s IRB-reparationsprogram: Det kom in ett stort antal ansökningar om interna modeller från banker som ville ändra sina modeller för att uppfylla de krav som EBA ställt inom ramen för sin översyn av lagar och regler avseende internmetoden (IRB-metoden) (som brukar kallas IRB-reparationsprogrammet). Dessa krav skulle vara uppfyllda senast vid utgången av 2021. Därför behandlades ett väldigt stort antal ansökningar från sådana banker under 2022.

De allvarligaste observationerna gällde datakvalitetsprocesser. När det gäller modellerna för PD-skattning rörde de allvarligaste resultaten beräkningen av långsiktiga medelvärden och försiktighetsmarginaler, medan det för LGD-skattning gjordes ett stort antal anmärkningar rörande beräkningen av realiserade förluster och LGD-skattning vid ekonomisk nedgång.

Uppföljning av den riktade granskningen av interna modeller: Genom de 200 inspektionerna på plats som gjordes inom ramen för den riktade granskningen av interna modeller framkom att bankerna behöver göra mer för att förbättra hur de inför och använder interna modeller. Fortsatt tillsyn anses viktig för att säkerställa att bankerna på ett verkningsfullt sätt tar itu med de brister som upptäckts. I allmänhet skedde uppföljningen av den riktade granskningen av IRB-modellen samtidigt med utredningarna av interna modeller i samband med EBA:s tidigare nämnda IRB-reparationsprogram.

Nya institut under ECB:s direkta banktillsyn: Som ett resultat av att Storbritannien lämnade EU och att institut omlokaliserades inom bankunionen krävdes för vissa institut godkännande av ECB för att få fortsätta använda sina interna modeller, som hade godkänts utanför den europeiska banktillsynen. En stort antal av utredningarna av interna modeller 2022 handlade om att gå igenom sådana modeller, särskilt interna modeller för marknadsrisk och motpartskreditrisk.

I utredningarna av interna modeller för marknadsrisk gällde de flesta av de upptäckta bristerna i brexitbanker styrning och utkontraktering eftersom riskhanteringen, framtagandet av modeller och övervakning i de bankerna i stor utsträckning hade skötts av koncernfunktioner eller andra enheter inom koncernen, som stod utanför den europeiska banktillsynen. Dessa banker låg även efter andra institut när det gäller att uppfylla lagkraven och ECB:s tolkning av dem, t.ex. när det gäller att inrätta ramar för risker som inte finns med i modellmotorn[23] och utfallstester av marknadsriskportföljer som ännu inte förfallit. För vissa marknadsriskkategorier var det en betydande andel positioner som inte ingick i marknadsriskmodellerna, vilket är en förutsättning för att man ska få använda interna modeller.

I utredningarna av interna modeller för motpartskreditrisk gjordes även brexitspecifika observationer som rörde styrning och utkontraktering, som visade att brexitinstituten i stor utsträckning förlitade sig på sina koncerner för riskhantering, utformning av modeller och övervakning, precis som med marknadsrisker. Observationerna gällde även aspekter i de interna modellerna som inte var typiska för brexitinstitut, som validering (särskilt vad gäller innehållet i utfallstester), datakvalitet, kalibrering av stresstester och modellering av handelsrelaterade kassaflöden under marginalriskperioden[24].

Slutligen fick ECB in och behandlade ansökningar som handlade om att gå tillbaka till mindre avancerade metoder, särskilt i och med att bankerna i linje med ECB:s tillsynsförväntningar har inlett ett arbete med att förenkla sina modeller generellt. Särskild uppmärksamhet lades vid att förhindra eventuell russinplockning i samband med dessa återgångar.

1.4 Indirekt tillsyn över mindre betydande institut

1.4.1 Strukturen i sektorn med mindre betydande institut

Sektorn med mindre betydande institut är överlag ganska fragmenterad. I Europa finns dock 83 procent av alla mindre betydande institut i Tyskland, Österrike och Italien. Därför är det även i dessa länder som konsolideringen bland mindre betydande institut har varit som störst.

Antalet mindre betydande institut minskade ytterligare 2022 och uppgick till 2032 stycken, vilket bekräftar den pågående trenden mot konsolidering i denna sektor

Denna pågående konsolideringstrend bland mindre betydande institut fortsatte under 2022, då det sammanlagda antalet mindre betydande institut minskade ytterligare från 2 089 i slutet av 2021 till 2 032 (tabell 1) tredje kvartalet 2022, och det var i Tyskland som minskningen var som störst. Under de första tio månaderna 2022 köptes sammanlagt 39 mindre betydande institut upp eller fusionerades, varav 33 var tyska och fem österrikiska. Jämfört med föregående år var det betydligt färre institut som fick sina tillstånd indragna. År 2021 var det tio mindre betydande institut i alla SSM-länder och år 2022 endast ett. Det var även endast ett tillstånd som upphörde att gälla. Detta vägdes endast delvis upp av att fyra nya tillstånd beviljades i fyra olika jurisdiktioner och av att ytterligare tre enheter (filialer eller finansiella holdingbolag) inledde verksamhet under den europeiska banktillsynen.

Tabell 1

Antal mindre betydande institut per land

Källa: ECB.
Anmärkning: Uppgifterna gäller högsta konsolideringsnivån utan finansiell infrastruktur

Trots det minskande antalet mindre betydande institut utgör denna sektor fortfarande en väsentlig del av den europeiska banksektorn i stort. De mindre betydande instituten innehar runt 15 procent av alla banktillgångar, om finansiell infrastruktur inte räknas in, och 18 procent om finansiell infrastruktur räknas in. Andelen tillgångar som innehas av mindre betydande institut i förhållande till de sammanlagda banktillgångarna i respektive land visar hur viktiga de mindre betydande instituten är i vissa medlemsstater. Det är även ett bra exempel på hur olika banksystemen ser ut i de 21 länder som ingår i den europeiska banktillsynen. I Luxemburg, Tyskland och Österrike står de mindre betydande instituten för mer än en tredjedel av de samlade tillgångarna i respektive lands banksektor. I länder där banksektorn är mer koncentrerad står de mindre betydande instituten för en relativt liten andel. I Frankrike, Grekland och Belgien stod de endast för 2,6, 3,5 respektive 5,5 procent av de samlade banktillgångarna i det aktuella landet.

Diagram 19

Betydande och mindre betydande instituts marknadsandelar

(i procent av de samlade banktillgångarna)

Källa: ECB:s beräkningar baserade på FINREP F 01.01, F 01.01_DP.
Anmärkning: I diagrammet visas marknadsandelarna beräknat på den högsta konsolideringsnivån. Det betyder att filialer och dotterbolag till moderbolag i SSM räknas in i moderbolagets samlade tillgångar och att de inte räknas in i marknadsandelen i den lokala banksektorn. För Bulgarien, Kroatien och Slovakien har undantag gjorts från denna allmänna beräkningsmetod, och i de betydande institutens marknadsandel i dessa länder ingår de samlade tillgångarna i enheter som är lokala dotterbolag till gränsöverskridande moderbolag i SSM. Marknadsandelarna för Bulgarien, Kroatien och Slovakien har alltså räknats ut med en annan metod och är därför inte direkt jämförbara med de andra länderna i diagrammet.

Sektorn med mindre betydande institut består av en rad olika dynamiska marknadssegment, från konsumentkrediter och fastighetslån till private banking och kapitalförvaltning. De mindre betydande instituten hade ofta en verksamhet som var mer geografiskt koncentrerad än betydande institut, där utlåning till privatpersoner var den dominerande affärsmodellen. Sektorn med mindre betydande institut dominerades därför ofta av ett stort antal regionala sparbanker och/eller kooperativa banker. I Tyskland och Österrike deltog de flesta av dessa banker även i institutionella skyddssystem: mer än två tredjedelar av alla mindre betydande institut i Österrike och runt 90 procent i Tyskland.

Diagram 20

Klassificering av de mindre betydande institutens affärsmodeller

(andelar i förhållande till antalet nationella mindre betydande institut)

Källa: ECB:s beräkningar baserade på FINREP F 01.01, F 01.01_DP.
Anmärkning: I diagrammet visas marknadsandelarna beräknat på den högsta konsolideringsnivån. Det betyder att filialer och dotterbolag till moderbolag i SSM räknas in i moderbolagets samlade tillgångar och att de inte räknas inte in i marknadsandelen i den lokala banksektorn. För Bulgarien, Kroatien och Slovakien har undantag gjorts från denna allmänna beräkningsmetod, och i de betydande institutens marknadsandel i dessa länder ingår de samlade tillgångarna i enheter som är dotterbolag till gränsöverskridande moderbolag i SSM. Marknadsandelarna för Bulgarien, Kroatien och Slovakien har alltså räknats ut med en annan metod och är därför inte direkt jämförbara med de andra länderna i diagrammet.

1.4.2 Insatser inom den indirekta tillsynen

Kreditrisker är fortfarande ett av de främsta fokusområdena för tillsynen över mindre betydande institut, trots att andelen nödlidande lån fortsatte att minska även 2022

Trots en ihållande nedåtgående trend i mängden nödlidande lån de senaste åren är kreditrisker fortfarande en betydande källa till oro för de mindre betydande instituten med tanke på den rådande makroekonomiska och geopolitiska osäkerheten. Den samlade andelen nödlidande lån (exklusive centralbanksfinansiering) uppgick i september 2022 till 2,1 procent, vilket är en minskning från 2,3 procent i september 2021. Även antalet mindre betydande institut med en stor andel nödlidande lån[25] fortsatte att minska och gick från 208 till 183 på årsbasis.

Efter ett flertal tillsynsinsatser rörande kreditrisker under de senaste åren utarbetades ett gemensamt ramverk för regelbunden, strukturerad övervakning av kreditrisktrender för mindre betydande institut, vilket började användas 2022. Detta ramverk ger de nationella behöriga myndigheterna mer detaljerade jämförelsetal, som kan jämföras regelbundet. Det rör sig t.ex. om grundläggande nyckeltal om bankernas klassificeringar av exponeringar som exponeringar med anstånd eller exponeringar som sannolikt inte kommer att betalas, liksom om avsättningsrutiner i de mindre betydande instituten.

Den tematiska granskningen av de mindre betydande institutens interna styrning slutfördes 2022

Intern styrning förblev ett prioriterat område för de europeiska tillsynsmyndigheterna. ECB:s banktillsyn genomförde en tematisk granskning av styrningsformerna i mindre betydande institut 2021–2022 i samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna, där man använde uppgifter från ett urval bestående av nästan 300 mindre betydande institut i de 21 deltagande länderna. Man granskade en stor mängd olika aspekter kopplade till intern styrning, t.ex. hur ledningsorganen i de mindre betydande instituten fungerade, och granskningen kompletterades med en enkät om nationell tillsynspraxis på detta område. ECB:s banktillsyn och de nationella tillsynsmyndigheterna kommer att fortsätta att arbeta för att få större enhetlighet i tillsynsförväntningarna och i normerna för intern styrning och att ta itu med de brister som upptäcks längs vägen.

Ett flertal tillsynsinsatser handlade om svag lönsamhet

Samtidigt var även lönsamhet fortsatt ett problemområde för många mindre betydande institut (se avsnitt 1.1.2). Därför genomförde de europeiska tillsynsmyndigheterna ett flertal insatser på detta område, inbegripet aktiviteter rörande digitalisering som t.ex. vad gäller de mindre betydande institutens användning av inlåningsplattformar, samt noggrann övervakning av mindre betydande institut med affärsmodeller som inbegriper fintech. Tillsynsmyndigheterna gjorde även särskilda sektorsanalyser av t.ex. kreditföreningar och hypoteksföreningar och kontroller av sparbanker och institutionella skyddssystem, liksom av brexit, med fokus på affärsmodeller och lönsamhet.

År 2022 genomförde ECB:s banktillsyn ett pilotprojekt om effektiviteten i tillsynen över mindre betydande institut

Under 2022 inleddes även ett pilotprojekt som skulle bidra till det allmänna målet att förbättra enhetligheten i tillsynsresultaten för mindre betydande institut under europeisk banktillsyn. I projektet skulle man mäta effektiviteten i den direkta och indirekta tillsynen över mindre betydande institut utifrån både kvantitativ och kvalitativ information. Fokusområdena var tillsynsresurser, tillsynsinsatser (t.ex. inspektioner på plats), intensiteten i tillsynsdialogen med mindre betydande institut och efterlevnad av EBA:s riktlinjer.

Ett flertal andra direkta och indirekta tillsynsinsatser gjordes i linje med de övergripande tillsynsprioriteringarna och de risker som konstaterats vara de mest problematiska för mindre betydande institut

I den indirekta tillsynen över mindre betydande institut genomfördes även tematiskt arbete om klimatrisker, krishantering och en granskning av de nationella behöriga myndigheternas metoder för stresstester. Mer information om dessa insatser och andra finns i 2022 års rapport om tillsynen över mindre betydande institut.

1.4.3 Kartläggning av de nationella metoderna för stresstestning av sådana institut

ECB:s banktillsyn fortsatte sitt arbete för övergripande enhetlighet vad gäller stresstestning av mindre betydande institut genom att göra en kartläggning av de nationella metoderna för stresstestning av mindre betydande institut. Med utgångspunkt i en jämförelse av de metoder som i dag används på nationell nivå fortsatte man att arbeta för att åstadkomma mer enhetlighet där så är lämpligt. Man försökte t.ex. underlätta för användning av gemensamma scenarier. Även erfarenhetsutbyte mellan de nationella behöriga myndigheterna bidrar till harmonisering av stresstestmetoderna för mindre betydande institut, så långt som det går utifrån hur de mindre betydande instituten ser ut i olika länder och samtidigt som man följer proportionalitetsprincipen.

1.5 ECB:s makrotillsyn

ECB fortsatte att arbeta aktivt med de nationella myndigheterna under 2022, i enlighet med de makrotillsynsuppgifter som ECB tilldelats enligt artikel 5 i SSM-förordningen[26]. Precis som tidigare år mottog och handlade ECB makrotillsynsanmälningar från de nationella myndigheterna. Dessa anmälningar gällde beslut om att fastställa kontracykliska kapitalbuffertar, beslut om identifiering och kapitalbehandling av globalt systemviktiga institut (G-SII) eller andra systemviktiga institut (O-SII), liksom beslut om andra makrotillsynsåtgärder, som fastställande av systemriskbuffertar och andra åtgärder enligt artikel 458 i kapitalkravsförordningen.

Under pandemin beslöt flera nationella myndigheter att lätta på kapitalbuffertkraven för att stötta utlåningen. Under 2021 började dock vissa nationella myndigheter att återinföra krav på positiva kontracykliska buffertar eftersom de konjunkturrelaterade riskerna växte. Denna utveckling fortsatte under 2022, då många nationella myndigheter höjde konjunkturbufferten och den strukturella bufferten på grund av ökande makrofinansiella risker. De nationella myndigheterna identifierade även 129 andra systemviktiga institut och fastställde kapitalbuffertnivåer för de bankerna. Dessa buffertnivåer var i linje med den golvmetod för att fastställa andra systemviktiga instituts buffertar som ECB har använt sedan 2016. Den 21 december 2022 tillkännagav ECB att man från och med den 1 januari 2024 ska börja använda en reviderad golvmetod för att fastställa buffertar för andra systemviktiga institut.[27] Den reviderade golvmetoden är utformad för att stärka de andra systemviktiga institutens förmåga att absorbera förluster, ytterligare minska risken för skillnader i andra systemviktiga instituts buffertar och leda till att andra systemviktiga institut behandlas mer lika i de länder som ingår i den europeiska banktillsynen.

I mars 2022 publicerade ECB sitt svar på Europeiska kommissionens begäran om råd angående översynen av EU:s ramverk för makrotillsyn.[28] Denna begäran om råd var även adresserad till EBA och Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som publicerade sina svar samtidigt.[29]

Framsteg i utvecklingen av den europeiska bankunionen föranledde en revidering av bedömningsmetoden för globalt systemviktiga institut

I maj 2022 gjorde Baselkommittén för banktillsyn en ändring i sin metod för globalt systemviktiga banker på grund av framsteg i utvecklingen av den europeiska bankunionen. Med den reviderade metoden har tillsynsmyndigheterna möjlighet att minska den vikt som ges till tillgångar och skulder inom bankunionen i bedömningen av bankernas systemviktighet.[30] Som en uppföljning kom ECB med ett uttalande den 27 juni 2022 om hur den europeiska bankunionen ska behandlas i ECB:s bedömningsmetod för globalt systemviktiga banker.[31] Med hjälp av metoden för globalt systemviktiga banker klassificerade ECB och nationella myndigheter åtta institut under europeisk banktillsyn som globalt systemviktiga 2022, vilket innebär att de måste hålla ytterligare kapitalbuffertar på 1,0–1,5 procent 2024.[32]

Den 2 november 2022 kom ECB-rådet med ett uttalande, där man noterade att vissa nationella myndigheter och ECB höll på att undersöka huruvida en höjning av makrotillsynskapitalbuffertarna i vissa länder kunde vara befogad för att bevara motståndskraften och säkerställa att bankerna kunde klara systemrisker om sådana skulle uppstå längre fram.[33] I uttalandet bekräftade man även, och ställde sig bakom, den varning om sårbarheter i det finansiella systemet som ESRB hade utfärdat den 22 september 2022, som även var riktad till ECB.[34]

ECB:s banktillsyn deltog även aktivt i flera av ESRB:s arbetsområden, t.ex. ESRB:s arbete med kommersiella fastigheter och bostäder[35], cyberrisker och klimatrelaterade risker, kryptotillgångar och decentraliserad finans. Dessutom deltog man i arbetet med det negativa scenariot i EBA:s EU-omfattande stresstest 2023 och den rapport som sammanfattar hur ESRB:s rekommendationer om begränsning av utdelningar under covid-19-pandemin har följts.[36]

1.6 Risker och tillsynsprioriteringar för 2023–2025

ECB:s banktillsyn utvecklar och anpassar på ett flexibelt sätt sina tillsynsprioriteringar utifrån en grundlig bedömning av de största riskerna och sårbarheterna för den europeiska banksektorn

ECB:s banktillsyn bedömer och bevakar fortlöpande de risker och sårbarheter som påverkar de institut som står under dess direkta tillsyn. Resultaten från denna bedömning, där hänsyn även tas till det som framkommer i ÖUP-processen, ligger till grund för utvecklingen och anpassningen av banktillsynens medellångsiktiga strategi och tillhörande tillsynsprioriteringar. Dessa tillsynsprioriteringar främjar effektivitet och enhetlighet i de gemensamma tillsynsgruppernas tillsynsplanering och leder därmed till effektivare resursfördelning. Prioriteringarna hjälper även de nationella behöriga myndigheterna att på ett proportionerligt sätt fastställa sina prioriteringar för tillsynen över mindre betydande institut (se avsnitt 1.4).

ECB:s banktillsyn anpassade sina tillsynsprioriteringar för 2023–2025 efter de omedelbara risker som finns i dag, liksom efter mer strukturella utmaningar

Den geopolitiska chocken från den ryska invasionen av Ukraina 2022 och dess omedelbara makrofinansiella konsekvenser i form av högre energi- och råvarupriser, och därmed även stigande inflation, ökade osäkerheten kring hur ekonomin och finansmarknaderna ska utveckla sig, vilket i sin tur ökade riskerna för banksektorn. I detta svåra läge anpassade ECB:s banktillsyn, i nära samarbete med de nationella behöriga myndigheterna, sina strategiska prioriteringar för 2023–2025. Instituten under tillsyn måste först och främst stärka sin motståndskraft mot de omedelbara konsekvenserna av de makrofinansiella och geopolitiska chockerna (prioritering 1), därefter ta itu med digitaliseringsutmaningar och stärka ledningsorganens styrningsförmåga (prioritering 2) och till sist öka sina insatser för att hantera klimatförändringarna (prioritering 3) (se figur 1).

Figur 1

Tillsynsprioriteringar för 2023–2025 för att åtgärda identifierade sårbarheter i banker

Källa: ECB.
Anmärkningar: Diagrammet visar de tre tillsynsprioriteringarna och tillhörande sårbarheter som bankerna förväntas åtgärda under de kommande åren. ECB:s banktillsyn kommer att genomföra riktade insatser för att bedöma, övervaka och följa upp identifierade sårbarheter. Varje sårbarhet är kopplad till en övergripande riskkategori. Sårbara sektorer är sektorer som är mer känsliga för det nuvarande makroekonomiska klimatet.

1.6.1 Prioritering 1: Stärka motståndskraften mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker

Det gick bra för bankerna första halvåret 2022, men sedan dess har osäkerheten och riskerna ökat betydligt

Under första halvåret 2022 uppvisade instituten under tillsyn överlag goda resultat, med stöd av den ekonomiska återhämtningen efter de gradvisa lättnaderna av coronarestriktionerna och den stegvisa normaliseringen av räntorna. Bankerna redovisade sunda kapitalkvoter och goda likviditetsbuffertar under perioden, vilket visar att motståndskraften i sektorn generellt är stark. För de flesta institut som står under tillsyn har de direkta effekterna av det ryska kriget i Ukraina hittills varit begränsade. Den makroekonomiska chocken, som förvärrade befintligt inflationstryck och kvardröjande flaskhalsar på utbudssidan, fick dock större konsekvenser, särskilt i Europa. Till följd av detta ökade de finansiella och icke-finansiella riskerna för den europeiska finanssektorn. Den närmaste tiden har ECB:s banktillsyn därför som främsta mål att säkerställa att banker under direkt tillsyn stärker sin motståndskraft mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker. Det EU-omfattande stresstestet 2023, som samordnas av EBA, kommer att stödja detta arbete och utgöra underlag för resultatet från nästa ÖUP-cykel, som bidrar till tillsynsprioriteringarna för 2023.

Bankerna bör åtgärda brister i kreditriskhanteringen, inbegripet exponeringar mot sårbara sektorer

Kombinationen av lägre tillväxt, ihållande hög inflation och stigande räntor lär få konsekvenser för företags och hushålls betalningsförmåga, särskilt för de med högre skuldsättning. Stigande räntor lägger även sten på börda i fastighetssektorn, där sårbarheter redan har byggts upp, vilket visas av de ihållande tecknen på övervärderade bostadspriser, stigande byggkostnader och mer distansarbete, som främst är ett problem för den kommersiella sektorn. Därför bör bankerna ha möjlighet att snabbt upptäcka och begränsa alla former av riskuppbyggnad i sina kreditexponeringar mot sektorer som påverkas mer av det rådande makroekonomiska läget. Även om bankerna har gjort vissa framsteg de senaste åren bekräftade ÖUP-granskningen 2022 att det fortfarande finns brister i deras riskkontroller, särskilt när det gäller utgivning och övervakning av lån, klassificering av låntagare i svårigheter samt ramverk för avsättningar. ECB:s banktillsyn kommer därför att stärka och intensifiera sina ansträngningar inom detta område, och även om merparten av den planerade verksamheten de kommande åren är en fortsättning på förra årets prioriterade arbetsprogram kommer fokus att justeras så att det även omfattar de sektorer som drabbats hårdast av konsekvenserna av den ryska invasionen av Ukraina (t.ex. energiintensiva sektorer) och av det makroekonomiska läget.

Bankerna bör åtgärda den bristande diversifieringen i finansieringskällor och brister i finansieringsplaner

De exceptionella penningpolitiska åtgärder som vidtogs under pandemin gav bankerna rikligt med likviditet till lägre kostnad. Under denna period förlitade sig bankerna i högre grad på centralbanksfinansiering, och andelen marknadsfinansiering minskade relativt sett. Den branta inflationsökningen sedan det ryska kriget i Ukraina inleddes, och påföljande åtstramning av penningpolitiken i utvecklade ekonomier, innebar slutet för den långa lågränteperioden. De direkta konsekvenserna för bankerna var ökade kostnader för centralbanksfinansiering och spreadar på interbankmarknaden. Bankerna kan därför få finansieringsproblem framöver om de i högre utsträckning börjar vända sig mot marknadsfinansieringskällor precis när det har blivit dyrare att göra det och när investerarnas riskaptit minskar. Det kan påverka bankernas lönsamhet och deras förmåga att upprätthålla sina nuvarande likviditets- och finansieringskvoter. Risker som härrör från bankernas stora beroende TLTRO-III-finansiering och deras utträdesstrategier kräver fortsatt tillsyn, vilket vissa gemensamma tillsynsgrupper framhåller i årets ÖUP. Av denna anledning kommer ECB:s banktillsyn att arbeta mer tillsammans med ett antal specifika banker med mer sårbara finansieringsstrukturer och/eller svagare rutiner för hantering av likviditets- och finansieringsrisker. Instituten under tillsyn kommer vid behov att uppmanas att utveckla, genomföra och justera en sund och tillförlitlig likviditets- och finansieringsplan som omfattar exitstrategier och minskning av överrullningsrisker och koncentrationer i finansieringsstrukturer.

1.6.2 Prioritering 2: Ta itu med digitaliseringsutmaningar och stärka ledningsorganens styrningskapacitet

Bankerna måste även åtgärda strukturella utmaningar och risker som uppstår när verksamheten bedrivs i en alltmer digital miljö för att på så sätt stärka sin motståndskraft och hållbarheten i sina affärsmodeller.

Bankerna måste utarbeta och följa sunda digitaliseringsstrategier

Digitalisering är inte endast ett sätt att öka effektiviteten utan även en nödvändighet för att bankerna ska förbli konkurrenskraftiga. Bankerna måste därför anpassa sina strategier för digital omställning både för att tillgodose kundernas preferenser, som hela tiden förändras, och för att kunna stå emot den allt hårdare konkurrensen från aktörer i banksektorn som ligger före i digitaliseringen liksom från ”digitala infödingar” som inte är banker men som erbjuder banktjänster. Under de kommande åren planerar ECB:s banktillsyn att uppdatera och publicera sina tillsynsförväntningar på strategierna för digital omställning och utvärdera bankernas nuvarande strategier både genom riktade inspektioner på plats och riktade granskningar. Tillsynsmyndigheterna kommer även att komplettera den övergripande strategin genom att följa upp eventuella institut som halkar efter och uppmana bankerna att åtgärda de strukturella brister som upptäcks.

Riskerna som uppstått på grund av utkontrakterade IT-tjänster och cyberhot är höga

Digitaliseringen kan även utgöra ett väsentligt hot mot bankerna vad avser deras operativa motståndskraft. Bankerna måste främst åtgärda riskerna förknippade med sitt stora beroende av utomstående leverantörer för kritiska IT-tjänster och brister i arrangemangen kring utkontraktering av IT-tjänster, som kan leda till att förlusterna ökar på grund av avbrott i de utkontrakterade tjänsterna eller för att tjänsterna håller dålig kvalitet. De måste även proaktivt hantera de cyberriskera som är förknippade med IT-säkerhet och som sannolikt har blivit högre med tanke på de ökade geopolitiska spänningarna och det ryska kriget i Ukraina. Mot denna bakgrund kommer ECB:s banktillsyn att fortsätta att granska bankernas utkontrakteringsarrangemang och cybersäkerhetsåtgärder samt genomföra riktade granskningar och inspektioner på plats för att följa upp eventuella identifierade brister.

Bankerna behöver väl fungerande ledningsorgan med god strategisk styrningsförmåga och ledamöter med olika bakgrund

Sunda former för den interna styrningen och effektiv strategisk styrning är avgörande faktorer för att bankernas affärsmodeller ska vara hållbara. Bankerna har lyckats förbättra den kollektiva lämpligheten i sina ledningsorgan och anpassa sin mångfaldspolicy, men det finns fortfarande brister på vissa områden, som jämnare könsfördelning och kompetensmångfald. Brister upptäcktes även i successionsplaneringen och i ledningsorganens förmåga att utföra tillsynsfunktioner och ifrågasätta ledningsfunktionen, liksom vad gäller ledningsorganens formella oberoende i vissa banker. ECB:s banktillsyn kommer att fortsätta att arbeta för att nå framsteg inom dessa områden genom riktade granskningar, inspektioner på plats samt riktade riskbaserade lämplighetsbedömningar. Tillsynsmyndigheterna kommer dessutom att uppdatera och offentliggöra tillsynsförväntningar vad gäller styrning och riskhantering.

Kvarvarande brister avseende aggregering och rapportering av riskdata måste åtgärdas

Tillgång till aktuella och korrekta data och rapporter är inte endast en förutsättning för effektiv strategisk styrning utan även för riskhantering och sunda beslut. Trots det har väsentliga brister när det gäller aggregering och rapportering av riskdata upprepade gånger upptäckts i de årliga ÖUP-granskningarna. Bankerna har gjort långsamma och otillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla tillsynsförväntningarna och efterleva de aktuella principerna från Baselkommittén för banktillsyn. ECB:s banktillsyn kommer därför att öka sina ansträngningar för att se till att instituten under tillsyn gör tydliga framsteg när det gäller att åtgärda de strukturella brister som konstaterats. Bland annat kommer man att arbeta direkt med bankerna, samt utföra inspektioner på plats.

1.6.3 Prioritering 3: Intensifiera insatserna för att hantera klimatförändringarna

Klimatförändringarna kan inte längre anses vara en långsiktig eller framväxande risk, eftersom de redan är märkbara och väntas öka väsentligt under de kommande åren. Det blir därmed alltmer brådskande för bankerna att ta itu med de utmaningar och ta vara på de möjligheter som klimatomställningen innebär.

Risker som uppstår på grund av klimatförändringarna måste hanteras omgående

Intensifieringen av extrema väderhändelser i Europa ökar sannolikheten för förluster på grund av fysisk risk och för att förlusterna blir större. Samtidigt har de störningar på energimarknaden som har orsakats av det ryska kriget mot Ukraina i ännu högre grad visat att Europa måste hålla tempot uppe i omställningen till förnybara energikällor. Bankerna måste därför på lämpligt sätt införliva klimat- och miljörelaterade risker i sin affärsstrategi, styrning och riskhantering för att dämpa, och informera om, sådana risker samt anpassa sin praxis till gällande lagstadgade krav och tillsynsförväntningar. För att se till att detta blir verklighet kommer ECB:s banktillsyn att följa upp bristerna som upptäcktes i klimatstresstestet 2022[37] och den tematiska granskningen[38], kontrollera att bankerna gör framsteg och vidta verkställighetsåtgärder om de inte uppfyller förväntningarna helt och hållet senast 2024.

2 Förfaranden för tillståndsgivning, verkställighet och sanktioner

2.1 Tillstånd

2.1.1 Betydelsebedömningar, samlade bedömningar och klassificering av mindre betydande institut med stor påverkan

2.1.1.1 Betydelsebedömningar

Efter den årliga bedömningen av betydelse och särskilda bedömningar som gjorts efter behov utövar ECB sedan den 1 januari 2023 direkt tillsyn över 113 banker

Den årliga bedömningen, som görs i enlighet med ramförordningen om SSM[39], av huruvida en bank eller bankgrupp uppfyller något av kriterierna för att vara betydande[40], avslutades i november 2022. Den kompletterades av särskilda bedömningar av betydelse (vilket ledde fram till 60 beslut om betydelse) som gjordes på grund av förändringar i gruppstrukturer.

Detta ledde fram till att 113 institut[41] var klassificerade som betydande den 30 november 2022, en minskning från 115 i den föregående årliga bedömningen av betydelse.

Genom den årliga bedömningen 2022 klassificerades AS LHV Group som betydande eftersom banken uppfyllde kriteriet om ekonomisk betydelse den 31 december 2021. ECB började utöva direkt tillsyn över AS LHV Group den 1 januari 2023.

Därutöver fick fyra klass 1-värdepappersföretag tillstånd som betydande kreditinstitut, vilket innebar att listan med enheter under tillsyn utökades med två nya betydande institut: Citigroup Global Markets Europe AG från och med den 15 oktober 2022 och BofA Securities Europe SA från och med den 8 december 2022. Två andra betydande kreditinstitut blev en del i befintliga betydande koncerner: Morgan Stanley Europe SE i Morgan Stanley Europe Holding SE från och med den 2 september 2022 och Portzamparc i BPCE S.A från och med den 3 november 2022.

Samtidigt togs fyra institut bort från listan över betydande enheter.

  • J.P. Morgan Bank Luxembourg S.A. togs bort efter en sammanslagning med J.P. Morgan AG från och med den 22 januari 2022.
  • Banque Degroof Petercam SA, Bank Degroof Petercam NV och deras dotterbolag omklassificerades som mindre betydande institut. ECB:s direkta tillsyn över dessa enheter upphörde den 25 februari 2022.
  • Tillståndet för Sberbank Europe AG in Abwicklung upphörde att gälla den 15 december 2022.
  • ECB återkallade tillståndet för RCB Bank LTD från och med den 23 december 2022.

Utöver ovanstående skedde följande förändringar i gruppstrukturer som påverkade antalet betydande institut som står under tillsyn:

  • Swedbank Baltics AS klassificerades som betydande på grund av sin storlek efter att ha förvärvat Swedbank AS, ”Swedbank” AS och ”Swedbank” AB, som blev dotterbolag till Swedbank Baltics AS. Banken står nu under ECB:s direkta tillsyn sedan den 4 januari 2022.
  • Banca Carige S.p.A. – Cassa di Risparmio di Genova e Imperia och dess dotterbolag förvärvades av BPER Banca S.p.A. och blev därmed från och med den 3 juni 2022 en del av den betydande gruppen BPER Banca S.p.A. som står under tillsyn.

Slutligen skedde även följande förändringar i gruppstrukturer utan att det påverkade antalet betydande institut som står under tillsyn:

  • CrelanCo SC/CrelanCo CV klassificerades som betydande på grund av sin storlek efter att ha förvärvat över 50 procent av aktiekapitalet och rösträtterna i AXA Bank Belgium SA, som blev dotterbolag till CrelanCo SC/CrelanCo CV. ECB började utöva direkt tillsyn över CrelanCo SC/CrelanCo CV den 1 februari 2022.
  • Quintet Private Bank (Europe) S.A. blev den högsta enheten i sin betydande grupp under tillsyn efter att Precision Capital S.A:s säte och huvudkontor flyttades från Luxembourg till Qatar och Banque Puilaetco Dewaay Luxembourg S.A. genom absorption fusionerats in i Quintet Private Bank (Europe) S.A, från och med 25 februari 2022.

Listan över enheter under tillsyn uppdateras regelbundet. Den senaste versionen av listan finns på ECB:s webbplats för banktillsyn.

Tabell 2

Betydande bankgrupper och fristående banker som står under europeisk banktillsyn efter 2022 års bedömning

Källa: ECB.
Anmärkningar: Med samlade tillgångar avses de samlade tillgångarna i de enheter som finns upptagna på den lista över enheter under tillsyn som offentliggjordes i december 2022 (med den 30 november 2022 som referensdatum för besluten om betydelseklassificering som meddelats instituten under tillsyn efter den genomförda årliga bedömningen av betydelse och med den 1 november 2022 som referensdatum för andra förändringar och händelser i gruppstrukturer). Referensdatumet för de samlade tillgångarna är den 31 december 2021 (eller senast tillgängliga som användes för den senaste bedömningen av betydelse). I antalet enheter har hänsyn tagits till alla händelser i betydande gruppstrukturer fram till och med den 1 november 2022 och alla händelser i beslut om betydelse fram till och med den 30 november 2022.

2.1.1.2 Samlade bedömningar och översyner av tillgångars kvalitet

Under första halvåret 2022 slutförde ECB tre samlade bedömningar som hade inletts 2021. De tre banker som granskades uppfyllde var och en ett av kriterierna för att stå under ECB:s direkta tillsyn: Addiko Bank AG i Österrike (betydande gränsöverskridande verksamhet), Agri Europe Cyprus Limited i Slovenien (bland de tre största kreditinstituten i medlemsstaten) och Barclays Bank Ireland PLC i Irland (storlek).

Från och med 2022 anses översynen av tillgångars kvalitet och tillsynsstresstestet, som tidigare genomfördes tillsammans, som två separata och oberoende tillsynsinsatser.

Under 2022 inledde ECB översyner av tillgångars kvalitet i fyra banker: I maj 2022 inleddes översyner av tillgångars kvalitet i AS Citadele banka i Lettland (ett av de tre största kreditinstituten i medlemsstaten) och den belgiska banken Crelan SA (storlek), och i september 2022 inleddes sådana översyner i Goldman Sachs Bank Europe SE (storlek) och Morgan Stanley Europe SE (storlek). Dessa översyner förväntas vara slutförda i slutet av mars 2023.

2.1.1.3 Mindre betydande institut med stor påverkan

På grund av det stora antalet mindre betydande institut, såväl som skillnaderna mellan dem vad gäller storlek, komplexitet och riskprofil, klassificerar ECB:s banktillsyn dessa institut dels utifrån vilken påverkan de har på det finansiella systemet, dels utifrån riskprofil. Sedan 2022 bedöms påverkans- och riskkriterierna var för sig. Vilka mindre betydande institut som har stor påverkan fastställs en gång om året för varje land som deltar i den europeiska banktillsynen.

Mindre betydande institut anses ha stor påverkan om de uppfyller minst ett av följande kriterier:

  • Storlek
    Institutets samlade tillgångar överstiger 15 miljarder euro.
  • Betydelse för ekonomin
    Institutets samlade tillgångar är större än 15 procent av landets BNP
    eller så är det ett annat systemviktigt företag i den mening som avses i kapitalkravsdirektivet (CRD)[42].
  • Potentiellt betydande institut
    Det mindre betydande institutet är ett stort institut i den mening som avses i den reviderade kapitalkravsförordningen (CRR II)[43] (institutet uppfyller ett av kriterierna för att vara betydande men klassificeras inte som betydande).
  • Gränsöverskridande verksamhet
    Det mindre betydande institutet äger ett eller flera kreditinstitut i en eller flera andra deltagande länder.
  • Affärsmodell
    Det mindre betydande institutet är ett infrastrukturföretag på den finansiella marknaden med banktillstånd, en central sparbank eller central kooperativ bank eller också det centrala institutet i ett institutionellt skyddssystem.
  • Regeln om lägsta antal
    Om det i en jurisdiktion finns färre än tre mindre betydande institut med betydande påverkan som klassificeras genom de ovanstående kriterierna tillämpas regeln om lägsta antal. Enligt regeln om lägsta antal måste fler mindre betydande institut väljas ut i storleksordning tills det finns tre mindre betydande institut med stor påverkan.

Om ett mindre betydande institut inte längre uppfyller kriterierna behåller det sin klassificering som mindre betydande institut med stor påverkan under de följande två åren enligt den så kallade stabilitetsregeln, utom i de fall då anledningen till att institutet ansågs ha stor påverkan var gränsöverskridande verksamhet, affärsmodell eller regeln om lägsta antal.

Mindre betydande institut som anses vara små och icke-komplexa institut i den mening som avses i den andra kapitalkravsförordningen kan inte klassificeras som institut med stor påverkan såvida det inte är det största mindre betydande institutet i en jurisdiktion där alla mindre betydande institut är små och icke-komplexa.

2.1.1.4 Konsekvenserna av klassificering som mindre betydande institut med stor påverkan

Att ett mindre betydande institut har fastställts ha stor påverkan är en faktor som de nationella behöriga myndigheterna tar hänsyn till när de bestämmer hur ofta tillsynsinsatser, som översyns- och utvärderingsprocessen och inspektioner på plats, ska genomföras och hur ingående dessa insatser ska vara. Dessutom måste de nationella behöriga myndigheterna i enlighet med artiklarna 97 och 98 i ramförordningen om SSM informera ECB om alla väsentliga tillsynsförfaranden och tillsynsbeslut som de planerar för dessa institut.

I tabellen nedan visas de mindre betydande institut med stor påverkan som står under tillsyn 2023 enligt beslut i ECB:s tillsynsnämnd. Vilket kriterium som gör att de mindre betydande instituten anses ha stor påverkan redovisas så att det råder full öppenhet kring besluten.

Tabell 3

Förteckning över mindre betydande enheter med stor påverkan som står under tillsyn 2023

Belgien
Bulgarien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Kroatien
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Österrike
Portugal
Slovenien
Slovakien
Finland

2.1.2 Tillståndsförfaranden

Under 2022 anmäldes sammanlagt 759 tillståndsförfaranden till ECB:s banktillsyn

Under 2022 anmäldes sammanlagt 759 tillståndsförfaranden till ECB:s banktillsyn (se tabell 4). Av dessa var 30 tillståndsansökningar, 22 återkallelser av tillstånd, 64 upphöranden av tillstånd, 87 förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav, 549 passförfaranden och sju auktorisationer av finansiella holdingföretag. De nationella behöriga myndigheterna och ECB har även deltagit i auktorisationen av värdepappersföretag som kreditinstitut efter att det nya regelverket för tillsyn över värdepappersföretag trädde i kraft i juni 2021.

Table 4

Anmälningar om tillståndsförfaranden som lämnats in till ECB av betydande och mindre betydande institut

Källa: ECB.

Under 2022 färdigställdes 244 beslut[44] i tillståndsförfaranden. För 108 av dessa överlämnade tillsynsnämnden utkast till beslut till ECB-rådet som sedan godkände dem. De övriga 136 godkändes av högre chefer enligt delegeringsbestämmelserna.[45] Här ingår 98 åtgärder (som t.ex. upphöranden av tillstånd och passförfaranden) som ECB godkände implicit[46] genom att inte invända inom de lagstadgade tidsgränserna.

De 244 besluten i tillståndsförfaranden utgjorde 9 procent av alla ECB:s enskilda tillsynsbeslut 2022.

Ett tillståndsförfarande resulterade i ett negativt beslut, och 14 tillståndsansökningar och sju anmälningar om förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav drogs tillbaka innan beslut hade fattats på grund av en negativ bedömning. I ett fall vidtogs en tillsynsåtgärd i enlighet med artikel 21a.6 i det reviderade kapitalkravsdirektivet (CRD V)[47] gentemot ett finansiellt holdingföretag.

Jämfört med 2021 förblev antalet anmälda tillståndsförfaranden relativt oförändrat 2022.

2.1.2.1 Gemensamma förfaranden

Antalet anmälningar om gemensamma förfaranden som lämnades in till ECB var ungefär lika stort som föregående år

Antalet anmälningar om gemensamma förfaranden för tillståndsprövning, kvalificerade innehav och återkallelser som lämnades in till ECB var i stort sett desamma 2022 som året innan.

ECB:s banktillsyn gjorde ett stort antal bedömningar av kvalificerade innehav. I ett antal förfaranden valde de sökande att dra tillbaka sina anmälningar eller utnyttja sin rätt att bli hörda efter det att tillsynsmyndigheterna hittat tveksamheter i den inledande bedömningen eller efter det att ECB avgett ett negativt beslut. I andra fall valde de sökande att dra tillbaka sina ansökningar på grund av långvarigt osäkra makroekonomiska förhållanden eller av fallspecifika skäl. Flera av förfarandena som rörde kvalificerade innehav kom sig av interna omorganisationer för vilka den förenklade metoden för bedömning av kvalificerade innehav tillämpades. Precis som tidigare år, och trots ett ökande antal ombildningar och pågående konsolideringstendenser, har endast begränsad gränsöverskridande konsolidering noterats.

De flesta tillståndsförfaranden 2022 rörde inrättandet av nya mindre betydande institut. De få tillståndsförfaranden som gällde betydande institut berodde i första hand på att tillstånd behövde utvidgas eftersom bankerna planerade att utöka sin tillståndspliktiga verksamhet. Flera tillstånd beviljades även enligt EU:s nya regelverk för värdepappersföretag, som infördes när förordningen och direktivet om värdepappersföretag började gälla den 26 juni 2021.

Liksom tidigare år var en av de främsta anledningarna till nya ansökningar den ökade användningen av digitala lösningar för att erbjuda tjänster till kunder i EU (t.ex. affärsmodeller som bygger på fintech). De flesta ansökningar rörande affärsmodeller som har att göra med kryptotillgångar lämnades in av kreditinstitut i Tyskland, eftersom det finns ett särskilt krav på tillstånd i tysk lag. Vissa av dessa tillståndsansökningar i Tyskland drogs tillbaka under den inledande bedömningen. Utöver dessa var det även ett institut i Luxemburg som lämnade in en tillståndsansökan för en affärsmodell som inbegrep kryptotillgångar.

De nationella regelverken för kryptotillgångar varierar stort. Därför vidtar ECB åtgärder för att harmonisera bedömningen av tillståndsansökningar som gäller verksamhet med kryptotillgångar.

Ruta 4
Tillstånd för verksamhet med kryptotillgångar

Inom EU har rådets ordförandeskap och Europaparlamentet nyligen gjort en preliminär överenskommelse om förslaget om marknader för kryptotillgångar, som innebär att kryptotillgångar regleras. Samtidigt utvecklas marknaderna för kryptotillgångar snabbt, och det finns även banker som undrar om de också ska ge sig in på denna marknad. Det är ECB:s ansvar att se till att de banker som börjar med sådan verksamhet gör det på ett säkert och sunt sätt. Precis som med alla andra tillstånd tillämpar ECB och den berörda nationella behöriga myndigheten kriterierna i kapitalkravsdirektivet vid bedömning av ansökningar om tillstånd för verksamhet och tjänster med kryptotillgångar.

Kryptotillgångar anses vara en risk med avseende på penningtvätt och finansiering av terrorism. Här förlitar sig ECB på information från nationella myndigheter med ansvar för penningtvättsbekämpning och finansunderrättelseenheter.[48]

Under 2022 fick ECB in ett stort antal tillståndsansökningar från banker med affärsmodeller som bygger på fintech. Bedömningarna visade att fintechföretag ofta och i stor utsträckning lägger ut kritiska tjänster på utomstående leverantörer eftersom de själva inte har tillräckligt med personal. Att lägga ut kritiska tjänster på utomstående leverantörer ökar de operativa riskerna särskilt vad gäller IT-tjänster och molnlagring av data men även när det gäller autentisering och kundkännedom. Fintechföretag utnyttjade ofta passförfarandeordningen, som innebär att kreditinstitut i EU kan erbjuda tjänster och inrätta filialer i alla EU-länder efter att ha fått tillstånd i ett land.

Flera tillstånd återkallades på grund av att institut direkt eller indirekt påverkades av de sanktioner som EU och USA har infört på grund av det ryska kriget i Ukraina. De aktuella instituten hade affärsmodeller som hade blivit ohållbara eller som inte uppfyllde tillsynskraven. Andra tillstånd återkallades på grund av att instituten inte var tillräckligt ekonomiskt sunda och inte hade en hållbar affärsmodell eller för att de uppvisade andra allvarliga brister kopplade till försiktighet eller penningtvätt och finansiering av terrorism. Ett mindre betydande institut lämnade marknaden genom insolvensförfaranden. Det fanns även återkallanden som berodde på att banker frivilligt avslutade sin affärsverksamhet eller på att de fusionerades eller omstrukturerades.

2.1.2.2 Passförfaranden och (blandade) finansiella holdingföretag

ECB och de nationella behöriga myndigheterna behandlade 549 passförfaranden 2022.

Godkännanden och undantag för (blandade) finansiella moderholdingföretag infördes genom artikel 21a i CRD V. År 2021 fattade ECB främst beslut om befintliga (blandade) finansiella holdingföretag.[49] Under 2022 godkände ECB 11 finansiella holdingföretag, varav ett var nyinrättat i en grupp under tillsyn. Andra godkännanden berodde på förseningar i införlivandet av artikel 21a i nationell lag (dvs. efter den 29 december 2020), som i sin tur hade lett till försenade anmälningar. ECB fattade även sitt första gemensamma beslut som behörig myndighet i en medlemsstat där det aktuella (blandade) finansiella holdingföretaget hade sitt säte och som inrättats med en annan behörig myndighet som samordnande tillsynsmyndighet enligt artikel 21a.8 i CRD V. Till sist genomfördes ett antal omorganisationer i grupper under tillsyn som innebar att (blandade) finansiella holdingföretag inte längre ingick i gruppen.

2.1.2.3 ECB:s nya regelverk för värdepappersföretag

ECB och de nationella behöriga myndigheterna fortsatte även sitt arbete med att auktorisera värdepappersföretag. I juni 2021 trädde ett nytt regelverk för tillsyn över värdepappersföretag i kraft som innehåller kriterier för när värdepappersföretag måste ansöka om tillstånd som kreditinstitut. Värdepappersföretag måste ha sådant tillstånd om de uppfyller både kvalitativa (verksamhet som bedrivs) och kvantitativa (värdet på tillgångarna) kriterier, antingen som enskilt företag eller på gruppnivå. Under 2021 och 2022 gällde gamla regler för värdepappersföretag som uppfyller kriterierna för att få tillstånd som kreditinstitut. Kravet på banktillstånd förväntas omfatta cirka 20 institut. Hittills har de nationella behöriga myndigheterna underrättat ECB om att 11 ansökningar kommit in, och 2022 fick 5 företag tillstånd, främst i Tyskland, Frankrike och Nederländerna.

För att bedömningarna ska vara enhetliga för alla värdepappersföretag och länder som ingår i den europeiska banktillsynen har ECB tagit fram en särskild metod som ska ge bra jämvikt mellan i) det faktum att dessa företag måste bedömas som alla andra institut som ansöker om banktillstånd och ii) det faktum att dessa värdepappersföretag har varit tvungna att uppfylla nationella myndigheters tillsynskrav innan de blev kreditinstitut.

2.1.2.4 IMAS-portalen

IMAS-portalen är en webbplattform där tillsynsmyndigheter och enheter under tillsyn och tredje parter kan kommunicera och utbyta information. IMAS-portalen ingår i strategin för att digitalisera tillsynsförfarandena, och hela tillsynscykeln kan skötas i portalen.[50]

Under 2022 flyttades även de återstående tillståndsförfarandena över till i IMAS-portalen, det vill säga tillståndsansökningar, frivilliga återkallanden av tillstånd och godkännanden och undantag för finansiella holdingföretag. En betydande andel av lämplighetsförfarandena sköts fortsatt via IMAS-portalen.

2.2 Lämplighetsförfaranden

Positiva trender sågs i lämplighetsförfarandena 2022

Under 2022 fick ECB:s banktillsyn in anmälningar om sammanlagt 2 445 lämplighetsförfaranden för enskilda personer (individuella bedömningar av ledamöter i ledningsorgan och styrelser samt ledande befattningshavare och filialchefer i tredjeland och godkännanden av ytterligare uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktion) (tabell 5).

Tabell 5

Lämplighetsförfaranden som har anmälts till ECB

Källa: ECB.
Anmärkningar: I urvalet ingår alla betydande institut (inom den gemensamma tillsynsmekanismen) som ingett anmälningar om lämplighetsbedömningar.

Runt 67 procent av alla förfaranden för lämplighetsbedömningar som anmäldes 2022 rörde personer i ledningen i dess tillsynsfunktion, och 27 procent rörde personer i ledningsorganet i dess verkställande funktion. Övriga förfaranden rörde ledande befattningshavare (4 procent), filialchefer i tredjeland (1 procent) och ytterligare uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktion (1 procent).

Den positiva trenden med kortare handläggningstider för lämplighetsbedömningar som inleddes 2019 fortsatte, och den sammanlagda handläggningstiden låg nu på i genomsnitt 102 dagar. Det är kortare än den längsta tillåtna perioden på fyra månader i punkt 179 i EBA:s och Esmas gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare.

2.2.1 Lämplighetsbedömningar

ECB hade invändningar angående en eller flera av lämplighetskriterierna i 32 procent av förfarandena 2022. Precis som tidigare år gällde de flesta tveksamheterna styrelseledamöternas tidsåtagande, erfarenhet eller intressekonflikter. För att råda bot på dessa tveksamheter ålade ECB betydande institut att följa tilläggsbestämmelser i form av 58 villkor, 225 skyldigheter och 95 rekommendationer. ECB:s policy för sådana tilläggsbestämmelser ändrades 2022 (se ruta 5).

Om allvarliga tveksamheter kring lämpligheten för en person som utnämnts till styrelseledamot eller ledande befattningshavare uppdagas brukar ansökan om lämplighetsbedömning dras tillbaka. I sådana fall kan tillsynsdialogen med bankerna innebära att ECB inte behöver fatta några negativa lämplighetsbeslut. Under 2022 drogs 16 ansökningar tillbaka på så sätt.

ECB gjorde även 15 nya bedömningar av ledamöter i bankers ledningsorgan. Sju av dessa nya bedömningar berodde på anseenderelaterade frågor och fyra på brister vad gäller penningtvätt. Fyra styrelseledamöter avgick som ett resultat av dessa nya bedömningar.[51] Relevant information som gällde penningtvätt/terrorismfinansiering ingick även i bedömningen av styrelseledamöters lämplighet i sammanlagt 23 ansökningar.

För att främja mångfald i de banker som man utövar tillsyn över gör ECB i lämplighetsbedömningarna även en bedömning av kollektiv lämplighet, där man tittar på kriterier som könsfördelning, erfarenhet och bakgrund. I dessa fall redovisas de mångfaldsrelaterade tveksamheter som uppdagats i lämplighetsbesluten, och bankerna åläggs att följa tilläggsbestämmelser, om det är tillåtet enligt nationell lag.

För att öka effektiviteten i lämplighetsbedömningarna fortsätter ECB att utveckla sina IT-verktyg. Vid utgången av 2022 hade alla länder som ingår i den europeiska banktillsynen börjat använda IMAS-portalen, vilket innebär att betydande institut kan lämna in ansökningar om lämplighetsbedömning och följa handläggningen fram till att beslut fattas. Under 2022 ökade bankernas användning av IMAS-portalen för ansökningar om lämplighetsbedömning från 84 till 89 procent, vilket har minskat handläggningstiden för ansökningar generellt. ECB kommer att fortsätta att uppmuntra alla betydande banker att använda IMAS-portalen så mycket som möjligt.

Dessutom fortskred arbetet med att utveckla verktyget Heimdall i god takt. Det är ett verktyg som ska förenkla lämplighetsbedömningarna genom att frågeformulären som bankerna fyller i läses automatiskt och varningar kommer upp om det finns problem i innehållet. I verktyget används maskinläsning av text, automatisk översättning och dataanalys som minskar det manuella arbetet och risken för fel på grund av den mänskliga faktorn.

Box 5
Ändring av ECB:s ramar för tilläggsbestämmelser

För att förbättra effektiviteten i sina lämplighetsbedömningar har ECB ändrat sin policy för tilläggsbestämmelser i lämplighetsbeslut. Som förklarades i Supervision Newsletter i november 2022 kommer alla tilläggsbestämmelser, som kan vara villkor, skyldigheter eller rekommendationer, i ECB:s lämplighetsbeslut att, från och med den 1 januari 2023, innehålla särskilda krav och tidsgränser för hur och när korrigerande åtgärder för att se till att styrelseledamöterna är lämpliga måste vara utförda. Det innebär ett förtydligande av tilläggsbestämmelserna, som gör det enklare för bankerna och tillsynsmyndigheterna att följa upp dem, vilket i sin tur ökar effektiviteten i lämplighetsbesluten. Enligt denna nya policy kommer ECB inte längre att besluta om skyldigheter utan en tidsgräns för när de måste vara uppfyllda och inte heller om skyldigheter som att bankerna måste uppfylla lagkrav eftersom lagkrav alltid måste uppfyllas ändå. Det innebär att det sammanlagda antalet tilläggsbestämmelser kommer att minska men att tilläggsbestämmelserna som beslut fattas om kommer att ge bankerna och tillsynsmyndigheterna skarpare fokus, vilket gör dessa bestämmelser till ett mer ändamålsenligt tillsynsverktyg. Denna ändrade policy om hur tilläggsbestämmelser ska användas är ännu ett steg i ECB:s arbete med att göra lämplighetsbedömningarna mer ingående och enhetliga och förbättra styrningen i bankerna.

2.3 Visselblåsning, verkställighet och sanktioner

2.3.1 Verkställighets- och sanktionsåtgärder

ECB behandlade tio förfaranden 2022, varav åtta hade avslutats vid årets slut

Enligt SSM-förordningen och ramförordningen om SSM beror fördelningen av efterlevnads- och sanktionsrättigheter mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna på vilken typ av överträdelse det är fråga om, vem som är ansvarig och vilken åtgärd som ska vidtas (se ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2014). Enligt gällande regelverk ska sanktionerna som ECB utfärdar inom ramen för sitt tillsynsuppdrag offentliggöras på ECB:s webbplats för banktillsyn. Sanktionerna som nationella behöriga myndigheter har ålagt på ECB:s begäran ska också offentliggöras på denna webbplats.

År 2022 handlade ECB tio sanktionsförfaranden, som ledde fram till åtta beslut (tabell 6).

Tabell 6

ECB:s verksamhet rörande verkställighet och sanktioner 2022

Källa: ECB.

Under 2022 fattade ECB beslut om sanktionsavgifter i sex ärenden till ett totalt belopp av 12 240 000 euro

Av de tio förfaranden som handlades under 2022 gällde åtta misstänkta överträdelser av direkt tillämplig EU-lagstiftning (inklusive ECB:s beslut och förordningar) som eventuellt begåtts av betydande institut. Sex av dessa förfaranden avslutades 2022 med ECB-beslut om sanktioner uppgående till 12 240 000 euro. Tre av dessa beslut bekräftade sanktionsbeslut som hade fattats 2018 men som Europeiska unionens domstol delvis hade ogiltigförklarat 2020. Två förfaranden pågick fortfarande vid utgången av 2022.

De återstående två förfarandena som handlades 2022 gällde misstänkta överträdelser av nationell lag som införlivar kapitalkravsdirektivet och rörde förvärv av kvalificerade innehav i två mindre betydande institut. Förfarandena avslutades med begäran från ECB om att de berörda nationella behöriga myndigheterna skulle inleda förfaranden.

I diagram 21 visas hur alla de misstänkta överträdelser som ECB behandlat inom ramen för verkställighets- och sanktionsförfaranden under 2022 fördelar sig på olika områden.

Diagram 21

Misstänkta överträdelser som ledde till verkställighets- och sanktionsförfaranden 2022

Källa: ECB.

Efter begäranden från ECB om att inleda förfaranden, och efter att ha bedömt fallen i enlighet med nationell lagstiftning, fattade en nationell behörig myndighet beslut om tre sanktionsavgifter uppgående till 6 000 euro 2022

Efter tidigare begäranden från ECB om att inleda förfaranden, och efter att ha bedömt fallen i enlighet med nationell lagstiftning, fattade en nationell behörig myndighet under 2022 beslut om tre sanktionsavgifter på sammanlagt 6 000 euro.

Om ECB därutöver har skäl att tro att ett brott har begåtts uppmanas den berörda nationella behöriga myndigheten att hänskjuta ärendet till lämpliga myndigheter för utredning och eventuellt åtal, i enlighet med nationell lagstiftning. En nationell behörig myndighet fick en sådan uppmaning under 2022.

Utförligare information, med bland annat omfattande statistik om sanktionsförfaranden för ouppfyllda tillsynskrav som ECB och de nationella behöriga myndigheterna arbetat med 2022 inom ramen för den europeiska banktillsynen, ges i årsrapporten om sanktionsverksamhet i den gemensamma tillsynsmekanismen 2022. Denna rapport kommer att offentliggöras på ECB:s webbplats för banktillsyn andra kvartalet 2023.

2.3.2 Visselblåsning

ECB fick in 204 visselblåsaranmälningar 2022, vilket är en ökning med 34 procent jämfört med året innan

Enligt artikel 23 i SSM-förordningen måste ECB se till att det finns effektiva mekanismer som gör att vem som helst kan anmäla överträdelser av EU-lagstiftningen, en process som vanligtvis benämns visselblåsning. ECB har därför en visselblåsarmekanism i form av en förstrukturerad webbplattform som kan nås via webbplatsen för ECB:s banktillsyn.

ECB garanterar fullständig sekretess för visselblåsaranmälningar som kommer in via webbplattformen eller på andra sätt (t.ex. e-post eller vanlig post) och tar hänsyn till all information som man har tillgång till i sitt tillsynsarbete.

ECB fick in 204 visselblåsaranmälningar 2022, vilket är en ökning med 34 procent jämfört med året innan. Av dessa anmälningar gällde 86 påstådda överträdelser av tillämplig EU-lagstiftning, varav 78 ansågs ligga inom ramen för ECB:s tillsynsuppdrag och åtta inom ramen för de nationella behöriga myndigheternas tillsynsuppdrag. De återstående anmälningarna handlade huvudsakligen om påstådda överträdelser som inte rörde tillsynskrav (t.ex. konsumentskydd) och omfattades därför inte av visselblåsarmekanismen.

Några av de vanligaste påstådda överträdelserna som anmäldes och som omfattades av ECB:s tillsynsuppdrag handlade om styrning (90 procent) och brister i beräkningen av kapitalbas och kapitalkrav (5 procent). Den fullständiga fördelningen visas i diagram 22. De styrningsrelaterade problemen handlade främst om riskhantering och interna kontroller, ledningsorgansfunktioner, lämplighetskrav och organisationsstruktur[52].

Diagram 22

Påstådda överträdelser som anmälts genom visselblåsarmekanismen

(i procent)

Källa: ECB.

Berörda gemensamma tillsynsgrupper informerades om de uppgifter som kommit in genom visselblåsarmekanismen. Uppgifterna beaktades i vederbörlig utsträckning och följdes upp av ECB som en del i ECB:s tillsynsarbete.

Följande huvudsakliga utredningsåtgärder vidtogs under 2022 utifrån visselblåsaranmälningar om överträdelser av EU-lagstiftning som inkommit under året eller tidigare:

  • Begäran till enheten under tillsyn om dokument eller förklaringar (52 procent).
  • Intern bedömning baserad på befintlig dokumentation (36 procent).
  • Begäran om internrevision eller inspektion på plats (7 procent).
  • Utfrågning av den eller de personer som anklagades (5 procent).

3 Bidrag till krishantering

3.1 Det ryska Ukrainakrigets konsekvenser för bankerna under tillsyn – krisfall 2022

Det geopolitiska läget i Ryssland och Ukraina har påverkat både betydande och mindre betydande institut. För vissa banker vidtogs åtgärder enligt ramverket för krishantering, som visade sig fungera väl.

3.1.1 Sberbank Europe AG

ECB konstaterade att Sberbank Europe AG och dess dotterbolag i Kroatien och Slovenien fallerade eller sannolikt skulle fallera

Enligt EU:s ramverk för krishantering kan ECB, efter samråd med den gemensamma resolutionsnämnden, fastställa att en bank som står under tillsyn fallerar eller sannolikt kommer att fallera (FOLTF). Den 28 februari 2022 klassificerade ECB det österrikiska betydande institutet Sberbank Europe AG och dess två dotterbolag i bankunionen, Sberbank d.d. i Kroatien och Sberbank banka d.d. i Slovenien, som FOLTF i enlighet med artikel 18.1 a och 18.4 c i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen[53] på grund av att deras likviditetssituation oåterkalleligen försämrats.[54]

3.1.1.1 Fram till bedömningen av fallissemang eller sannolikt kommer att fallera

De geopolitiska spänningar som kulminerade med den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 ledde till att dessa banker drabbades av stora utflöden av inlåning på grund av anseendeförluster. Det ledde till att deras likviditetsposition snabbt försämrades väsentligt. Det fanns inga åtgärder att vidta som kunde ge Sberbank Europe AG någon realistisk chans att återställa sin likviditetsposition, vare sig på gruppnivå eller i de två dotterbolagen i bankunionen. Den 28 februari 2022 konstaterade ECB att enheterna sannolikt inte skulle kunna betala sina lån eller andra skulder när de förföll.

3.1.1.2 Samarbete och informationsutbyte med den gemensamma resolutionsnämnden och andra myndigheter

ECB intensifierade sina kontakter med den gemensamma resolutionsnämnden på grund av de stigande geopolitiska spänningarna och vidtog inledande förberedande åtgärder. ECB:s och den gemensamma resolutionsnämndens medarbetare med direkt ansvar för Sberbank Europe AG hade ett nära samarbete, och bankens likviditetssituation diskuterades utförligt med företrädare för den gemensamma resolutionsnämnden vid krishanteringsmöten som ECB anordnade. Den gemensamma resolutionsnämnden inbjöds också att delta som observatör vid de relevanta sammanträdena i ECB:s tillsynsnämnd. En ECB-representant deltog som observatör i den gemensamma resolutionsnämndens samtliga verkställande möten där ärendet diskuterades, inbegripet det möte då nämnden beslutade om resolutionsåtgärder. ECB och den gemensamma resolutionsnämnden uppgav båda att man hade haft ett nära och effektivt samarbete under krisen.

Eftersom Sberbank Europe AG fanns i flera jurisdiktioner samarbetade ECB även med ett antal nationella behöriga myndigheter både i och utanför EU. Det gemensamma ramverket för krishantering, det vill säga direktivet om återhämtning och resolution av banker, var till hjälp i detta samarbete. Arbetet försvårades dock av olikheterna i de nationella lagbestämmelserna.

3.1.1.3 Åtgärder efter bedömningen av fallissemang eller sannolikt kommer att fallera

Efter ett två dagar långt moratorium fattade den gemensamma resolutionsnämnden den 1 mars 2022 beslut om resolution för de kroatiska och slovenska dotterbolagen och slog fast att ingen resolutionsåtgärd behövdes för moderbolaget i Österrike[55]. Senare samma dag gav ECB instruktioner till den österrikiska finansmarknadsmyndigheten om att utse ett regeringsombud och stoppa Sberbank Europe AG från att fortsätta sin verksamhet. Alla aktier i dotterbolaget Sberbank d.d. överfördes till Hrvatska Poštanska Banka d.d, och alla aktier i det slovenska dotterbolaget Sberbank banka d.d. överfördes till Nova ljubljanska banka d.d. (NLB d.d.). De tidigare dotterbolagen till Sberbank Europe AG öppnade igen som vanligt den 2 mars 2022 utan några avbrott för insättare eller kunder. Det österrikiska moderbolaget slapp insolvensförfaranden och bestämde sig för att genomgå en frivillig avveckling enligt nationell lag. Den 21 april 2022 godkändes Sberbank Europe AG:s bolagsstämma likvidationsplanen, bankens upplösning och likvidation och att fyra ledamöter i styrelsen tillsattes som konkursförvaltare, som fick befogenhet att lämna tillbaka banktillståndet när avvecklingen var färdig. Fram till hösten 2022 hade Sberbank Europe AG till största delen genomfört sin likvidationsplan, sålt de flesta av sina tillgångar och betalat tillbaka de flesta insättningarna, vilket gjorde att man kunde lämna tillbaka sitt banktillstånd i december 2022.

3.1.2 RCB Bank LTD

RCB Bank LTD är en cypriotisk bank där banken VTB med säte i Ryssland fram tills nyligen var stor aktieägare.

I mars 2022, efter att sanktioner införts med anledning av den ryska invasionen av Ukraina, fattade ECB flera beslut angående RCB Banks verksamhet. ECB i) godkände att en del av RCB Banks låneportfölj såldes till Hellenic Bank Public Company Ltd, ii) begränsade RCB Banks verksamhet genom att stoppa banken från att ta emot nya insättningar, bevilja nya lån och göra nya investeringar och iii) utsåg en tillfällig förvaltare som skulle arbeta med ledningen och noggrant bevaka bankens likviditet och kapital.

Det förändrade geopolitiska läget fick RCB Bank att se över sin övergripande affärsstrategi, och banken fattade beslut om frivillig avveckling av bankverksamheten med målet att betala tillbaka alla insättningar och, när förfarandet var slut, lämna tillbaka sitt banktillstånd.[56] Hösten 2022 hade RCB Bank betalat tillbaka, överfört eller omvandlat alla insättningar i banken och begärt att få sitt banktillstånd återkallat, vilket ECB godkände genom ett beslut den 22 december 2022[57].

3.2 Samverkan med den gemensamma resolutionsnämnden

Det nära samarbetet mellan ECB:s banktillsyn och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte under 2022

ECB:s banktillsyn och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte sitt nära samarbete på alla nivåer 2022. Ordföranden för den gemensamma resolutionsnämnden bjöds in av ECB:s tillsynsnämnd att delta som observatör i de av tillsynsnämndens sammanträden som rörde resolutionsnämndens ansvarsområden. På samma sätt deltog en företrädare för ECB som observatör i alla resolutionsnämndens verkställande sessioner och plenarsessioner. Därutöver stod ECB:s och resolutionsnämndens respektive ordförande och chefer på hög nivå och mellannivå i regelbunden kontakt med varandra angående frågor av gemensamt intresse, som uppdateringen av samförståndsavtalet mellan den gemensamma resolutionsnämnden och ECB, återhämtnings- och resolutionsplanering och politik för krishantering. I enlighet med samförståndsavtalet vidarebefordrade båda organisationerna till varandra även en stor mängd data och information som man hade till förfogande. På så sätt lättades bankernas rapporteringsbörda eftersom de inte behövde lämna in samma uppgifter två gånger.

Under 2022 påbörjade ECB:s banktillsyn och den gemensamma resolutionsnämnden sin andra översyn av det bilaterala samförståndsavtalet. I översynen vill man dra lärdomar från de senaste årens erfarenheter och diskutera ny lagstiftning och nya samarbetsområden. Översynen ska förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan ECB:s banktillsyn och den gemensamma resolutionsnämnden ytterligare. Precis som tidigare deltog ECB även i den gemensamma resolutionsnämndens krissimuleringstester och i det trepartsmöte där chefer för resolutionsmyndigheter, tillsynsmyndigheter och centralbanker samt finansministrar från USA, Storbritannien och bankunionen deltar. Syftet med dessa tester och möten är att öka förståelsen för de olika resolutionsordningar som gäller i olika jurisdiktioner och stärka den gränsöverskridande samordningen av planering och förfaranden för resolution.

Också den regelbundna kontakten mellan ECB:s gemensamma tillsynsgrupper och resolutionsnämndens interna resolutionsenheter fortsatte att utgöra en viktig del i samarbetet mellan de två organisationerna. För banker som behandlades i ECB:s krishanteringssystem, det vill säga banker med försämrad finansiell ställning, var samarbetet särskilt intensivt, eftersom man ville säkerställa att alla tillsyns- och resolutionsmyndigheter kan agera samstämmigt i krislägen (se avsnitt 3.1).

I enlighet med gällande regelverk inhämtades resolutionsnämndens synpunkter om de återhämtningsplaner som betydande institut lämnar in till ECB:s banktillsyn. Resolutionsnämndens synpunkter beaktades i bedömningen av dessa planer och när ECB formulerade sina synpunkter till enheterna under tillsyn. Resolutionsnämndens synpunkter handlade bland annat om kalibreringen av gränsvärden i återhämtningsindikatorer kopplade till minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, liksom hur olika återhämtningsalternativ påverkar möjligheten att försätta den aktuella banken i resolution.

Till sist samrådde resolutionsnämnden med ECB:s banktillsyn om förslag till resolutionsplaner i enlighet med förordningen om en gemensam resolutionsmekanism. Detta samråd gällde precis som tidigare bland annat fastställandet av minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, inklusive hur undantag för interna minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder fastställs, samt bedömningar av möjligheterna till resolution. Utöver detta rådfrågades ECB även i samband med sådana begäranden från nationella resolutionsmyndigheter som avses artikel 12d.5 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Precis som tidigare år samrådde den gemensamma resolutionsnämnden även med ECB:s banktillsyn avseende beräkningen av nämndens förslag på hur stora förinbetalningar de betydande instituten ska göra till den gemensamma resolutionsfonden, där ECB:s bedömning främst rörde synpunkter ur ett tillsyns- och fortlevnadsperspektiv.

3.3 Krishantering i mindre betydande institut

Vad gäller krishantering i mindre betydande institut måste aktuell nationell behörig myndighet och ECB ha ett nära samarbete. Det är den nationella behöriga myndigheten som direkt ansvarar för tillsynen över mindre betydande institut, men behovet av samarbete och informationsutbyte blir större då ett mindre betydande institut är på väg mot en punkt då institutet inte längre är bärkraftigt. Då samråder ECB, som den behöriga myndigheten för gemensamma förfaranden, med den nationella behöriga myndigheten om eventuell indragning av tillståndet.

ECB och nationella behöriga myndigheter samarbetade kring 20 mindre betydande institut med försämrad ekonomi

Under 2022 hade ECB och nationella behöriga myndigheter ett nära samarbete och informationsutbyte rörande ett flertal mindre betydande institut som hade konstaterats ha en ekonomi som försämrades eller befinna sig i kris. Nationella behöriga myndigheter informerade ECB om åtta nya ärenden rörande försämrad ekonomi i mindre betydande institut. ECB och nationella behöriga myndigheter fortsatte även att samarbeta och utbyta information kring 20 mindre betydande institut med försämrad ekonomi, och i nio av dessa fall behövde en särskild kontaktgrupp för krishantering inrättas. Precis som tidigare år säkerställde dessa grupper, som bestod av företrädare för både ECB och de berörda nationella behöriga myndigheterna, att dessa kriser övervakades noga och att tillsynsåtgärder vidtogs och tillsynsbeslut fattades snabbt och samordnat. Som en del av arbetsplanen för mindre betydande institut 2022–2023 inrättades 2022 en arbetsgrupp med företrädare för ECB och de nationella behöriga myndigheterna som ska se över och förbättra samarbetet kring kriser i mindre betydande institut.

Under 2022 anmälde de nationella behöriga myndigheterna även tre fall av indragna tillstånd till ECB. ECB fattade beslut om att dra in tillståndet i samtliga dessa tre fall.

De främsta anledningarna till att mindre betydande institut fick försämrad ekonomi 2022 var ohållbara affärsmodeller, kontinuerligt låg lönsamhet, som hade lett till solvensproblem, och bristfälliga styrningsstrukturer (bland annat otillräckliga rutiner för att upptäcka penningtvätt).

Ruta 6
Översyn av ramen för krishantering och insättningsgaranti

I sitt uttalande av den 16 juni 2022 uppmuntrade Eurogruppen Europeiska kommissionen att överväga att lägga fram nya lagförslag om en reformerad ram för krishantering och insättningsgaranti. Eurogruppen hade enats om att en stärkt ram för krishantering och insättningsgaranti borde inbegripa en tydligare och harmoniserad bedömning av allmänintresset, mer omfattande tillämpning av resolutionsverktyg i krishanteringen på europeisk och nationell nivå, ytterligare harmonisering av hur medel från nationella insättningsgarantisystem fungerar vid krishantering, samt harmonisering av vissa inslag i nationell lagstiftning om insolvens i banker.

Att det finns en väl fungerande europeisk ram för krishantering och insättningsgaranti är en förutsättning för att det ska gå att förhindra och hantera fallerande banker, oavsett storlek, inom och mellan EU:s medlemsstater. ECB:s banktillsyn beskrev sina prioriteringar och preliminära rekommendationer angående översynen av ramen för krishantering och insättningsgaranti i sitt bidrag i Europeiska kommissionens riktade samråd.

När det gäller att förbättra ramen för krishantering är det särskilt viktigt att förtydliga de befintliga ramarna för tidigt ingripande, så att de blir lättare att följa i praktiken. Även den kvarstående risken för att banker hamnar i limbo måste hanteras, det vill säga institut som har deklarerats vara fallerande eller sannolikt komma att fallera men som inte är föremål för resolution borde gå igenom ett förfarande där deras tillgångar säljs så att de snabbt kan lämna bankmarknaden.

Om resolutionsramen användes för fler fall skulle det förbättra konkurrensen och tillgången till de bästa möjliga resolutionsverktygen. Samtidigt bör även ramen för likvidation ses över igen och harmoniseras ytterligare. Om resurser från insättningsgarantisystemet användes i större utsträckning skulle det vara lättare att använda överföringsverktyg både vid resolution och likvidation. För att åstadkomma detta måste det test som används för att ta reda på vad som är det minst kostsamma alternativet anpassas och harmoniseras. Dessutom kan man överväga att avskaffa företrädet för insättningsgarantisystemet eftersom insättningsgarantin då skulle kunna bidra med mer medel både vid resolution och vid likvidation, vilket skulle göra det möjligt för fallerande banker att lämna marknaden utan att värdet på deras tillgångar försämras.

ECB:s banktillsyn ser fram emot att inom sitt behörighetsområde få bidra till den kommande lagstiftningsprocessen i översynen av ramen för krishantering och insättningsgaranti.

4 Interinstitutionellt samarbete

4.1 Europeiskt och internationellt samarbete

Ett av de största framstegen 2022 var att regler infördes som gör det lättare att godkänna överföring av tillsynsinformation till myndigheter utanför den gemensamma tillsynsmekanismen. Genom rättsakten för detta[58] har reglerna för godkännande av överföringar blivit enklare och mer transparent i linje med gällande lagstiftning.

4.1.1 Samarbete med andra tillsynsmyndigheter i EU och myndigheter i länder utanför EU

4.1.1.1 ECB och tillsynskollegierna

Bra samarbete mellan tillsynsmyndigheter på både EU-nivå och global nivå är centralt för att tillsynen över gränsöverskridande bankgrupper ska vara effektiv. ECB fungerar som samordnande tillsynsmyndighet för betydande bankgrupper med huvudkontor i något av de länder som deltar i den europeiska banktillsynen. För betydande bankgrupper med gränsöverskridande verksamhet inom bankunionen är ECB den enda tillsynsmyndighet som har ansvar för moderbanken och alla gränsöverskridande dotterbanker och filialer.

För betydande bankgrupper med verksamhet utanför bankunionen deltar ECB i tillsynskollegier, som är permanenta men flexibla strukturer för samarbete, samordning och informationsutbyte mellan de myndigheter som ansvarar för, och arbetar med, tillsynen över det gränsöverskridande bankgrupperna. Genom tillsynskollegierna kan ECB se till att tillsynsmetoderna och tillsynsbesluten blir samordnade och att man har ett gemensamt arbetsprogram med andra tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över samma gränsöverskridande bankgrupper. ECB upprättar kollegier när ECB, som hemtillsynsmyndighet, är den myndighet som har ansvar för tillsynen över en bankgrupp på konsoliderad nivå. Om ECB är värdtillsynsmyndighet och har tillsyn över vissa enheter i en bankgrupp deltar ECB i tillsynskollegier på inbjudan från hemtillsynsmyndigheten.

Som värdmyndighet deltar ECB i kollegier för bankgrupper vars moderbolag har säte utanför bankunionen

År 2022 fanns det tillsynskollegier för 43 banker som ECB utövade direkt tillsyn över. ECB var hemtillsynsmyndighet i kollegiet i 25 fall, varav 18 endast bestod av tillsynsmyndigheter i EU. Som värdmyndighet deltog ECB i ytterligare sju EU-kollegier, liksom i elva kollegier som inrättats av myndigheter i länder utanför EU. Utöver detta fanns det 29 skriftliga samarbets- och samordningsavtal. Dessa avtal utgör ramar för samarbete som en tillsynsmyndighet och de andra myndigheterna i ett kollegium har kommit överens om för att samordna tillförande och utbyte av sekretessbelagd information. ECB förväntar sig att runt åtta nya tillsynskollegier ska inrättas 2023 om gällande regelverk följs.

En grupp med företrädare för de tre direktoraten som ansvarar för den direkta skrivbordstillsynen över enskilda banker hjälper löpande de gemensamma tillsynsgrupperna att leva upp till sina samarbetsskyldigheter i enlighet med EU:s förordningar och direktiv (t.ex. med att göra en översikt över koncernenheter, utbyta finansiella nyckelindikatorer mellan behöriga myndigheter och kollegiernas program för tillsynsgranskning). Denna grupp arbetar även för harmonisering och uppmuntrar till användning av bästa tillsynspraxis i internationellt samarbete.

4.1.1.2 Stärkt samarbete med myndigheter i EU som inte ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen

Under 2022 ingick ECB:s banktillsyn samförståndsavtal med tillsynsmyndigheter i medlemsstater i EU som inte deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen

ECB ämnar förbättra tillsynssamarbetet på EU-nivå ytterligare genom att arbeta för en gemensam tillsynskultur och försöka tillnärma tillsynspraxis och tillsynsmetoder. Därför slöt ECB 2022 ett multilateralt samförståndsavtal med de nationella behöriga myndigheterna i de sex av EU:s medlemsstater som inte deltar i SSM (Danmark, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern) i enlighet med artikel 3.6 i SSM-förordningen. Genom detta samförståndsavtal stärks samarbetet mellan ECB och dessa myndigheter vad gäller båda parters tillsyn över sina respektive institut och deras gränsöverskridande verksamhet. Det blir enklare att utbyta information om t.ex. cyberincidenter, samtidigt som man stärker samarbetet för att minska risken för fragmentering på de europeiska bankmarknaderna i orostider.[59] ECB:s samförståndsavtal om tillsyn offentliggörs på banktillsynens webbplats.

4.1.1.3 Samarbete med myndigheter som utövar tillsyn över andra sektorer och finansiella tillsynsmyndigheter i länder utanför EU

Finansiella konglomerat är koncerner och underkoncerner som erbjuder produkter i olika sektorer av finansmarknaderna, som banktjänster, försäkringar och/eller investeringstjänster. Vissa av dessa konglomerat utgör några av de största koncernerna på finansmarknaderna och erbjuder tjänster globalt.

Enligt direktivet om finansiella konglomerat ska den samordnande myndigheten och de andra relevanta behöriga myndigheterna för extra tillsyn över finansiella konglomerat införa samordningsåtgärder som ska underlätta samarbetet mellan dessa myndigheter. För koncerner som leds av en enhet som ECB är samordnande tillsynsmyndighet för ansvarar ECB för att inrätta dessa samordningsåtgärder. Under 2022 godkände tillsynsnämnden och ECB-rådet samordningsåtgärder för extra tillsyn över finansiella konglomerat som stod under ledning av 16 betydande institut.

Under 2022 fortsatte ECB även att stärka samarbetet med de nationella marknadsmyndigheterna i EU. Till exempel uppdaterade ECB och italienska Commissione Nazionale per le Società e la Borsa sitt bilaterala samförståndsavtal.

Under 2022 ingick ECB:s banktillsyn samförståndsavtal med tillsynsmyndigheterna i Kanada och Japan

Slutligen upprättades två samförståndsavtal om tillsyn med finansiella tillsynsmyndigheter i tredjeländer, ett med den kanadensiska finansiella tillsynsmyndigheten och ett med den japanska.

4.1.2 Internationella valutafondens FSAP-program (Financial Sector Assessment Programs)

Internationella valutafondens (IMF) granskningsprogram för den finansiella sektorn, FSAP, består av omfattande, djupgående bedömningar av ett lands finanssektor.

ECB:s banktillsyn har följt många av rekommendationerna för euroområdet som gavs i IMF:s FSAP-granskningar

I IMF:s FSAP-program 2018 undersöktes arkitekturen för banktillsyn och resolution i euroområdet. ECB:s banktillsyn har införlivat många av IMF:s rekommendationer i sin tillsynspraxis, medan EU:s medlagstiftare har vidtagit, och vidtar, åtgärder utifrån de rekommendationer som innebär att EU-rätten måste ändras. IMF:s nästa FSAP-program för euroområdet förväntas inledas 2024.

Utvärderingar av den europeiska banktillsynen ingår inte i de nationella FSAP-programmen

Under 2022 avslutade IMF nationella FSAP-program för Tyskland, Irland och Finland och inledde ett program för Belgien. I dessa nationella FSAP-program undersöks sådant som inte har med bankverksamhet att göra, som de inhemska regelverken för försäkringar och makrotillsyn. De omfattar en övergripande bedömning av bankfrågor och då särskilt de frågor som de nationella myndigheterna som utövar tillsyn över mindre betydande institut har ansvar för samt frågor som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

ECB medverkar i IMF:s nationella artikel IV-konsultationer

ECB medverkar i IMF:s nationella artikel IV-konsultationer för de länder som deltar i den europeiska banktillsynen som gäller mikro- och makrotillsynsfrågor i linje med ECB:s ansvar på dessa områden.

Ruta 7
Införandet av Basel III i EU och säkerställande av att regelverket förblir ändamålsenligt: ECB:s yttranden om bankpaketet 2021 (kapitalkravsförordningen III/kapitalkravsdirektivet VI)

Förslaget

I oktober 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett omfattande paket med ändringar av EU:s regler för banker, vilka återfinns i kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet. Ändringsförslagen handlade främst om att införa de slutliga Basel III-reformerna i EU, stärka banksektorns motståndskraft mot risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning samt om att harmonisera tillsynsreglerna och tillsynsbefogenheterna ytterligare. På Europaparlamentets och rådets begäran avgav ECB tre yttranden som innehöll ECB:s ståndpunkter om paketet, liksom råd till medlagstiftarna om ändringsförslagen[60].

ECB:s ståndpunkter om det föreslagna reformpaketet

Överlag välkomnade ECB kommissionens förslag, som innebär att de återstående Basel III-reformerna införs i EU och att EU:s enhetliga regelverk och regelverket för tillsyn över kreditinstitut på olika områden stärks. ECB ansåg att dessa reformer åtgärdar bristerna som fanns i regelverket och därför är avgörande för att säkerställa den europeiska banksektorns sundhet.

I två av yttrandena gjorde ECB en bedömning och gav sitt stöd till bland annat införandet av ett kapitalgolv i EU, som är en viktig komponent i Basel III-reformerna. ECB välkomnade även ramarna kring risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning och lämplighetsbedömningar, liksom harmoniseringen av sanktionssystemet, reglerna för filialer från tredjeland och nationella befogenheter i samband med förvärv av väsentliga innehav, överföring av tillgångar eller skulder, fusioner och uppdelningar[61].

ECB uttryckte även vissa farhågor och föreslog ändringar av kommissionens förslag. När det gäller genomförandet av Basel III-reformerna noterade ECB att förslaget innehöll flera avvikelser från Basel III-standarderna, som var omotiverade sett till tillsyn och finansiell stabilitet och som skulle medföra att olika risker kvarstår.

ECB uppmanade därför EU:s medlagstiftare att genomföra Basel III på ett snabbt, fullständigt och tillförlitligt sätt. Huvudbudskapet återupprepades i ECB:s och EBA:s gemensamma blogginlägg i november 2022[62].

I det tredje yttrandet välkomnade ECB slutligen föreslagna tekniska justeringar i kommissionens kedjestrukturförslag som skulle säkerställa bättre överensstämmelse mellan kapitalkravsförordningen och direktivet om återhämtning och resolution av banker.

4.2 Bidrag till utvecklingen av det europeiska och internationella regelverket

4.2.1 Bidrag till arbetet som utförs av rådet för finansiell stabilitet

Under 2022 stöttade ECB:s banktillsyn FSB i dess arbete inom prioriterade områden som regelverket för globalt systemviktiga banker, klimatrisker och klimatredovisning, liksom verksamhet med kryptotillgångar

Rådet för finansiell stabilitet (FSB, Financial Stability Board) arbetade 2022 främst med att samordna de penningpolitiska åtgärderna efter pandemin och den ryska invasionen av Ukraina, stärka motståndskraften i den finansiella sektorn utanför banksystemet, hantera den nya teknikens utmaningar och minska de finansiella risker som klimatförändringarna medför. I och med det förändrade makroekonomiska och finansiella läget utökade FSB sin bevakning av sårbarheter och utförde arbete för att stärka motståndskraften i det finansiella systemet.

Som medlem i FSB tog ECB:s banktillsyn aktivt del i arbetet på olika områden, som i i) det årliga fastställandet av vilka banker som är globalt systemviktiga, där man utgick från den granskning som Baselkommittén för banktillsyn hade gjort av hur gränsöverskridande exponeringar inom bankunionen behandlas, ii) arbetet med jurisdiktioners hantering av klimatrelaterade risker, klimatredovisning och klimatscenarioanalyser i tillsyn och lagstiftning, iii) policypaketet om verksamhet med kryptotillgångar som lagts ut för samråd och iv) samrådsdokumentet om hur större konvergens ska uppnås i anmälningar av cyberincidenter.

ECB:s banktillsyn deltog under året i sammanträden i FSB:s plenum, ständiga kommittén för genomförande av standarder samt ständiga kommittén för samarbete på tillsyns- och regleringsområdet. Man deltog även i styrgruppen för resolution och FSB:s regionala samrådsgrupp för Europa.

ECB:s banktillsyn kommer att fortsätta att bidra till FSB:s arbete, särskilt inom de områden som nämnts ovan. Utöver detta kommer banktillsynen att samarbeta med FSB om tredjepartsrisker och utkontrakteringsfrågor, ett globalt stresstest för banker som ska göras i samarbete med Baselkommittén för banktillsyn och en ny utvärdering av vilka konsekvenser G20:s värdepapperiseringsreform har fått.

4.2.2 Bidrag till Baselprocessen

ECB:s banktillsyn samarbetade internationellt och bidrog med synpunkter angående politiska åtgärder rörande klimatrelaterade finansiella risker, kryptotillgångar och behandlingen av gränsöverskridande exponeringar i Europa samt en rad andra frågor

ECB fortsatte 2022 att bistå Baselkommittén för banktillsyn i dess arbete. Man deltog aktivt i arbetet på flera områden, bland annat bistod man med kunskap i Baselkommitténs arbetsgrupper och samarbetade med Baselkommitténs medarbetare inom EU och i hela världen.

Viktiga milstolpar omfattade att man: i) slutförde den riktade översynen av hur gränsöverskridande exponeringar inom bankunionen ska behandlas i bedömningen av globalt systemviktiga banker, där det tydligt framgick att man har kommit en god bit på väg mot en bankunion[63], ii) offentliggjorde principer för effektiv hantering och tillsyn avseende klimatrelaterade finansiella risker, som ska främja användning av principer i arbetet med att förbättra både bankernas riskhantering och tillsynsmyndigheternas praxis för klimatrelaterade finansiella risker, iii) offentliggjorde en global tillsynsstandard för bankers exponeringar mot kryptotillgångar och iv) offentliggjorde den andra utvärderingsrapporten, där man undersöker vilka konsekvenser och effekter de genomförda Baselreformerna har fått när det gäller buffertars användbarhet och cyklikalitet.

Dessutom deltog ECB i Baselkommitténs arbetsgrupp för översyn av kärnprinciperna för effektiv banktillsyn, där man ska undersöka om det behövs ändringar, och så fall vilka, i förutsättningarna för effektiv tillsyn, kärnprinciperna och bedömningsmetoden.

ECB deltog även i ett antal extrainsatta möten med Baselkommittén där man diskuterade risker och sårbarheter i det globala banksystemet och konsekvenserna av det ryska kriget i Ukraina.

Slutligen fortsatte ECB att vara medordförande i Baselkommitténs arbetsgrupp för klimatrelaterade finansiella risker och i dess policy- och standardgrupp, som utarbetar gemensamma standarder för stabilitetstillsyn. I oktober 2022 stod ECB i Frankfurt am Main värd för det första fysiska sammanträdet i policy- och standardgruppen sedan pandemin bröt ut.

4.2.3 Bidrag till Europeiska bankmyndighetens arbete

Under 2022 fortsatte ECB:s banktillsyn att samarbeta med Europeiska bankmyndigheten (EBA) för att åstadkomma enhetlighet i tillsynen i den europeiska banksektorn och se till att kreditinstituten är säkra och sunda och det finansiella systemet stabilt. Det goda samarbetet med EBA vad gäller de EU-omfattande stresstesterna fortsatte 2022, då ECB bidrog till 2023 års paket med EU-omfattande stresstester. ECB deltog även i EBA:s regleringsarbete genom att bidra med råd och stöd i flera olika projekt, t.ex. EBA:s arbete med att ta fram riktlinjer om ränterisker för bankbokspositioner och kreditspreadrisker som följer av verksamhet utanför handelslagret. Förutom det tog ECB även aktivt del i det arbete som EBA utförde till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Det arbetet handlade om att bevaka riskerna, volatiliteten på energimarknaderna och vilka effekter sanktionerna och kriget hade på ekonomin. Man har även fortsatt att bidra till EBA:s arbete med suptech och marknaderna för kryptotillgångar och förslagen till en rättsakt om digital operativ motståndskraft.

ECB bidrog även till EBA:s EU-omfattande transparensgranskning 2022 genom att se till att EBA snabbt fick rättvisande tillsynsdata för 98 betydande institut som står under ECB:s direkta tillsyn. Granskningen gav utförlig information om de banker som ingår i den europeiska banktillsynen.

ECB fortsatte att sitta med som observatör i EBA:s ständiga kommitté för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering och deltog i arbetet på flera områden, där man bidrog med ett tillsynsperspektiv i utformningen av olika regelverktyg, som riktlinjerna för samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter, myndigheter med ansvar för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering och finansunderrättelseenheter, liksom de reviderade riktlinjerna för ÖUP, som innehåller vägledning för hur tillsynsmyndigheter kan införliva penningtvätts- och terrorismfinansieringsrisker i ÖUP-granskningen. När riktlinjerna var färdiga genomförde ECB de förändringar, och inrättade de nya interna rutiner, som behövdes enligt bestämmelserna i regelverket (se ruta 8).

ECB arbetade tillsammans med EBA och andra berörda parter med att utarbeta ett förslag om inrättande av en gemensam rådgivnings- och samordningskommitté, i enlighet med EBA:s genomförbarhetsstudie, som ska underlätta förberedelserna inför ett integrerat rapporteringssystem som ska minska rapporteringsbördan för bankerna. Två workshoppar anordnades för nationella myndigheter den 18 november och den 1 december 2022, där även branschföreträdare deltog i den andra workshoppen. Alla som deltog i workshopparna uttryckte starkt stöd för initiativet och förväntar sig att kommittén för gemensam bankrapportering blir inrättad med ett mandat och en arbetsplan 2023.

Vad gäller EBA:s ”uppfyll eller förklara”-förfarande informerade ECB:s banktillsyn 2022 EBA om sin efterlevnad av 15 riktlinjer, som finns dokumenterade på ECB:s webbplats för banktillsyn. ECB:s banktillsyn har för avsikt att alltid följa alla tillämpliga riktlinjer från EBA och den gemensamma kommittén för europeiska tillsynsmyndigheter.

Ruta 8
ECB och penningtvätt: den senaste händelseutvecklingen

Ytterligare förbättringar av hur ECB tar hänsyn till penningtvätt och finansiering av terrorism i sitt tillsynsarbete

Penningtvätt och finansiering av terrorism måste bekämpas för att stabiliteten och integriteten i det finansiella systemet ska kunna upprätthållas, eftersom dessa brott utgör en avsevärd risk för bankernas överlevnadsförmåga. Ansvaret för tillsyn över kredit- och finansinstitut vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism ligger på nationell nivå, och penningtvätt och finansiering av terrorism ingår uttryckligen inte i ECB:s tillsyn enligt gällande regelverk.[64] ECB ska dock konsekvent i sin tillsyn beakta vilka effekter riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism kan få. I första hand ska ECB se till att institutens system för intern kontroll och styrning är lämpliga och tar då hänsyn till hur kreditinstituten hanterar riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. För att kunna göra det måste ECB beakta information från institutens tillsynsmyndigheter med ansvar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. På samma sätt måste ECB till myndigheterna som ansvarar för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering också vidarebefordra relevant information som ECB får tillgång till eller skapar i sin tillsyn.[65]

Under 2022 fortsatte ECB att förbättra hur man tar hänsyn till penningtvätt och finansiering av terrorism i sin tillsyn.

  • ECB förenklade sina rutiner för det informationsutbyte som sker inom ramen för det multilaterala avtalet som ECB och kredit- och finansinstitutens nationella tillsynsmyndigheter för penningtvätt och terrorismfinansiering slutit i enlighet med penningtvättsdirektivet[66], liksom för informationsutbytet i kollegierna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. ECB formaliserade sitt deltagande som observatör i dessa kollegier enligt villkoren för deltagande som ECB och alla berörda huvudtillsynsmyndigheter med ansvar för penningtvätt och finansiering av terrorism har undertecknat. ECB har dessutom förbättrat sina ramar för utbyte av information relaterad till penningtvätt och terrorismfinansiering för att följa EBA:s riktlinjer för samarbete enligt direktiv 2013/36/EU[67] och har även utarbetat rutiner för inrapporteringen till EBA:s europeiska rapporteringssystem för väsentliga svagheter inom bekämpningen av penningtvätt och finansieringen av terrorism (EuReCA).
  • Efter att EBA hade offentliggjort sina reviderade riktlinjer för ÖUP uppdaterade ECB sin ÖUP-metod för betydande institut så att man följde den reviderade operativa vägledningen för hur risker för penningtvätt och finansiering av terrorism ska införlivas i de olika delarna i ÖUP-granskningen. En uppdaterad ÖUP-metod för mindre betydande institut förväntas utarbetas i början av 2023. I sin reviderade vägledning för lämplighetsbedömningar har ECB även förtydligat hur uppgifter relaterade till penningtvätt och finansiering av terrorism ska beaktas i nya lämplighetsbedömningar och även utarbetat en ny metod för hur styrelseledamöters individuella ansvar ska hanteras om allvarliga brister uppdagas i tillsynen, dit brister avseende penningtvätt och finansiering av terrorism hör. ECB har även tagit fram en policy för hur bedömningen i tillståndsprövningar ska gå till för institut med verksamhet med kryptotillgångar, där risken för penningtvätt och finansiering av terrorism kan vara större än vanligt. Dessutom uppdateras interna auktorisationsriktlinjer i linje med de nya samarbetsverktygen, som EBA:s riktlinjer för samarbete enligt direktiv 2013/36/EU och EBA:s databas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Genom dessa åtgärder har ECB även kunnat slutföra sitt arbete för att följa revisionsrättens rekommendationer från 2021.

År 2021 lade kommissionen fram ambitiösa lagförslag för att stärka EU:s regler kring penningtvätt och finansiering av terrorism.[68] Under 2022 fortsatte ECB att noggrant följa diskussionerna kring politiken och reglering i olika forum. Man har t.ex. i) lämnat två yttranden över lagförslag i februari 2022[69], ii) suttit med som observatör i rådets arbetsgrupp, iii) bistått medlemsstater, rådets ordförandeskap och Europeiska kommissionen med tekniskt stöd utifrån sin erfarenhet av att upprätta ett tillsynssystem på EU-nivå genom den gemensamma tillsynsmekanismen, och iv) lagt upp två inlägg i tillsynsbloggen skrivna av ledamöter i tillsynsnämnden, ett i februari och ett i mars[70].

ECB förväntar sig att det framtida tillsynssystemet avseende penningtvätt och finansiering av terrorism kommer att förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan berörda myndigheter ytterligare och underlätta enhetlig tillämpning av reglerna kring penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket skapar likvärdiga konkurrensvillkor. Framför allt ser ECB fram emot att få samarbeta med den framtida myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

5 Organisationsstrukturen inom ECB:s banktillsyn

5.1 Uppfyllande av kraven på ansvarighet

Under 2022 fortsatte ECB:s banktillsyn att ha ett nära samarbete med Europaparlamentet och rådet

Denna årsrapport är en av de viktigaste kanaler som ECB:s banktillsyn har för att uppfylla de ansvarighetskrav gentemot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd som fastställs i SSM-förordningen. Enligt denna förordning ska ECB:s tillsynsuppgifter uppfylla lämpliga krav på transparens och ansvarighet. ECB lägger stor vikt vid att upprätthålla och fullt ut tillämpa det ramverk för ansvarsutkrävande som fastställs i närmare detalj i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och ECB och i samförståndsavtalet mellan EU-rådet och ECB.

För första gången efter pandemin började Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor och tillsynsnämndens ordförande 2022 att träffas fysiskt på plats i Bryssel. Ordföranden lade fram ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2021 i en offentlig utfrågning i utskottet den 31 mars 2022 och deltog i två ordinarie offentliga utfrågningar den 30 juni och den 1 december 2022. Samtalen har främst handlat om vilka risker det ryska kriget i Ukraina, det makroekonomiska läget, den höga inflationen, den penningpolitiska normaliseringen och energikrisen kan utgöra för finanssektorn. Dessutom diskuterades hur man skulle stärka bankunionen, t.ex. genom Basel III-reformerna, banktillsynens program för hur hänsyn ska tas till klimatförändringarna i tillsynen samt tillsynen över kryptotillgångstjänster.

Tillsynsnämndens ordförande svarade på sex skriftliga frågor från Europaparlamentsledamöter 2022

Tillsynsnämndens ordförande svarade 2022 på sex skriftliga frågor från Europaparlamentsledamöter som rörde banktillsyn. Alla svar offentliggjordes. Svaren rörde en mängd olika områden, som vilka effekter det ryska kriget i Ukraina har på banksektorn, klimat- och miljörelaterade risker och bolåneräntor.

I enlighet med det interinstitutionella avtalet kunde Europaparlamentet även ta del av protokollen från tillsynsnämndens sammanträden och sammanfattningar av tillsynsnämndens seminarier.

För att ytterligare främja dialog mellan Europaparlamentet och ECB, som en del i sitt starka engagemang för ansvarighet, har ECB:s banktillsyn även svarat på de kommentarer och förslag som Europaparlamentet lade fram i sin resolution om bankunionen – årsrapport 2021. I sitt svar[71] kommenterade ECB det allmänna tillståndet i det europeiska banksystemet, effekterna av den digitala euron, könsfördelningen i finansinstitut, klimat- och miljörelaterade risker, räntor för bolånetagare och små och medelstora företag, bekämpning av penningtvätt, öppenhet och fullbordandet av bankunionen.

När det gäller kommunikationen med rådet deltog tillsynsnämndens ordförande 2022 i två diskussioner på plats med Eurogruppen, en den 4 april och en den 7 november. Inför diskussionerna med eurogruppen offentliggjorde ECB en översikt över ECB:s tillsynsarbete..[72] Det allmänna tillståndet i det europeiska banksystemet i det exceptionella makroekonomiska och geopolitiska läget 2022 och tillsynsprioriteringarna var några av de frågor som diskuterades.

Under 2022 samarbetade ECB med revisionsrätten i dess revision av ECB:s effektivitet när det gäller tillsyn över bankernas hantering av nödlidande lån.

Under 2022 samarbetade ECB även med Europeiska revisionsrätten i dess revisioner om olika banktillsynsområden, närmare bestämt revisionsrättens revision av ECB:s effektivitet i sin tillsyn av bankernas hantering av nödlidande lån, som förväntas vara klar 2023.

Samförståndsavtalet som slöts mellan ECB och revisionsrätten 2019 har dessutom underlättat för praktiska förfaranden för informationsutbyte mellan de två institutionerna som uppföljning till revisionsrättens revisioner av ECB:s banktillsyn. ECB följer upp om revisionsrättens rekommendationer till ECB efterlevs, och även revisionsrätten följer upp om tidigare rekommendationer har hörsammats. Under 2022 fortsatte t.ex. revisionsrätten sin översyn av de åtgärder som ECB vidtagit med anledning av iakttagelserna och rekommendationerna i revisionsrättens första rapport om hur den gemensamma tillsynsmekanismens (SSM) fungerar och i revisionsrättens andra rapport om krishantering[73]. Resultaten från uppföljningen av revisionsrättens rapport om krishantering redovisades i revisionsrättens rapport om EU-budgetens prestation som kom i november 2022[74].

5.2 Öppenhet och kommunikation

ECB:s banktillsyn förlitar sig i stor utsträckning på digitala kanaler och plattformar för att snabbt få ut information på ett öppet och ändamålsenligt sätt. För att engagera den bredare allmänheten fortsätter ECB att använda sig av visuell kommunikation, liksom tydliga och lättillgängliga texter. Man har använt sig av en rad olika format, som karusellinlägg i sociala medier, film, poddar och blogginlägg för att förklara vad tillsyn och bankverksamhet är för målgrupper med olika utbildnings- och yrkesbakgrund.

Dessa kommunikationsverktyg förstärker även de budskap som förmedlas via traditionella tillvägagångssätt som tal och intervjuer. Under 2022 höll ordföranden och vice ordföranden 26 tal, och ECB:s företrädare i tillsynsnämnden höll 13 tal. Tillsammans gav de 29 medieintervjuer och skrev nio blogginlägg och debattartiklar. Tillsynsnämndens ordförande höll även en presskonferens om resultaten från 2021 års översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP). ECB:s banktillsyn spelade in tre poddavsnitt och publicerade 23 pressmeddelanden och andra publikationer, som brev till Europaparlamentsledamöter, vägledning till banker och statistik över tillsynen. I den digitala publikationen Supervision Newsletter, som kommer ut en gång i kvartalet och har över 9 000 prenumeranter, gavs information och nyheter om tillsynsprojekt och tillsynsresultat.

Under 2022 offentliggjorde ECB:s banktillsyn de samlade resultaten från det första klimatstresstestet och inledde ett offentligt samråd om ett utkast till vägledning om förfaranden för kvalificerade innehav. Man reagerade även snabbt i krissituationer, t.ex. när man öppet informerade om beslutet att klassificera Sberbank Europe AG som fallerande eller som en bank som sannolikt kommer att fallera. Precis som tidigare år informerade ECB:s banktillsyn även om flera sanktionsfall. Dessutom anordnade ECB och den gemensamma resolutionsnämnden sin första gemensamma konferens med föredrag och expertdiskussioner om tio år med bankunion, operativ motståndskraft, krishantering och banksektorns framtid.

För att främja dialog mellan ECB:s banktillsyn och marknadsaktörer från alla delar av branschen som arbetar med frågor som rör banksektorn höll ECB två möten i marknadskontaktgruppen för banktillsyn. I gruppen diskuterade man bland annat riskbilden för den europeiska banksektorn.

Under 2022 svarade ECB på 1 007 tillsynsrelaterade frågor från allmänheten som gällde t.ex. allmän information om tillsynen, klagomål på banker eller misstänkta överträdelser av EU-lagar, tillstånd, stresstestet om klimatrisker och åtgärderna med anledning av det ryska kriget i Ukraina. Genom besökscentret anordnade ECB sex fysiska och fem virtuella föredrag om banktillsyn, med 182 respektive 187 deltagare, och tog emot 963 besökare (617 på plats och 346 virtuellt) som fick höra om ECB:s huvuduppgifter och grunderna i banktillsynen i Europa.

5.3 Bemanningen i ECB:s banktillsyn

5.3.1 Rekrytering

ECB:s banktillsyn annonserar i allmänhet om vakanta tjänster internt först, utom när det gäller ingångstjänster, som annonseras på den externa marknaden. Under 2022 anställde banktillsynen 24 externa sökande med anställningsavtal för en längre tid.

Diagram 23

Antal tillsatta tjänster per personalgrupp 2022

Källa: ECB.

När det gäller ingångstjänster för analytiker anställer ECB:s banktillsyn ofta sökande som har fått erfarenhet genom praktik. Även 2022 gick många av dessa tjänster till sökande som hade fått sina första erfarenheter av banktillsyn som praktikanter.

ECB:s banktillsyn anställde 131 praktikanter 2022. I denna siffra ingår även praktikanter som anställdes genom två nya typer av praktikkampanjer. I den första kampanjen anställdes sex ukrainska praktikanter som skulle arbeta med banktillsynsfrågor relaterade till den ryska invasionen av Ukraina, och i den andra kampanjen anställde ECB:s banktillsyn fyra praktikanter med autismspektrumtillstånd som ett led i ECB:s mångfaldsstrategi.

I den årliga rotationen flyttade 45 medarbetare till en ny gemensam tillsynsgrupp för att inlåsningseffekter skulle undvikas och medarbetarna få nya personliga och yrkesmässiga erfarenheter. Eftersom man ville stärka samarbetet mellan den övergripande och den landspecifika tillsynen ytterligare deltog för första gången även generaldirektoratet för övergripande tillsyn i rotationen.

5.3.2 Personalutbyten

Förutom SSM:s personalutbytesprogram (se avsnitt 5.4) gick banktillsynens affärsområden även med i Schumanprogrammet, genom vilket anställda inom det europeiska centralbankssystemet och den europeiska banktillsynen kan arbeta i gemensamma projekt på andra institutioner. ECB s banktillsyn föreslog två projekt och stödde tre medarbetare som var intresserade av att vara med i andra projekt.

5.3.3 Kapacitetsuppbyggnad

Under 2022 utförde ECB:s banktillsyn ett test av den organisatoriska beredskapen där man fann tre områden som kan utvecklas: IT- och cyberrisker, klimatrisker och digital omställning.

Denna bristanalys utgjorde grunden för SSM:s kapacitetsuppbyggnadsplan för 2023. Planen innehåller åtgärder för att hitta och matcha kompetens med organisationens behov, liksom med utbildning och annan kompetensutveckling, och för att förbättra rekryteringen av ny kompetens. Utifrån detta har 17,5 tjänster avsatts till SSM:s flexibilitetspool för 2023 som stöd för initiativ inom de tre utvecklingsområdena.

Ett program för utbyte mellan ECB och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inleddes i slutet av 2022. Tanken är att det ska främja samarbete i tillsynen över finansiella konglomerat. Två medarbetare från vardera organisation förväntas byta plats med varandra från och med den 1 februari 2023.

5.3.4 Mångfald och inkludering

Mångfalden är naturligt stor inom ECB:s banktillsyn eftersom medarbetarna kommer från hela Europa. Nio procent av medarbetarna har flera nationaliteter, 56 procent har barn och 46 procent är kvinnor. ECB:s banktillsyn vill främja mångfald och inkludering överlag, men jämn könsfördelning är en särskild strategisk prioritet. Andelen kvinnliga medarbetare inom ECB:s banktillsyn varierar något på olika nivåer i hierarkin. På analytikernivå ligger andelen kvinnliga medarbetare oförändrat på 50 procent. På expertnivå har andelen ökat med två procentenheter till 43 procent. På arbetsledarnivå föll andelen med en procentenhet till 32 procent och på chefsnivå ökade den med två procentenheter till 34 procent.

5.4 Integration inom SSM

SSM-integrationsprojektet inleddes 2022, och betydande framsteg har gjorts inom flera initiativ

SSM-integrationsprojektet godkändes av ECB:s tillsynsnämnd 2021, inleddes 2022 och företrädare för alla nationella behöriga myndigheter, nationella centralbanker och alla affärsområden inom ECB:s banktillsyn kan delta. Ett antal initiativ planerades som ytterligare skulle främja en gemensam kultur och gemensamma karriärvägar inom SSM. Bland annat skapades möjligheter till närmare samarbete genom hela tillsynscykeln, den gemensamma planeringen förbättrades, SSM:s samarbetsverktyg vidareutvecklades och gemensam teknik för tillsyn och utbildning infördes.

Betydande framsteg har gjorts när det gäller att göra det lättare att få tillgång till information och gemensamma IT-verktyg, t.ex. bättre åtkomsträttigheter till tillsynsdokument (med lämpliga skyddsmekanismer). Detta har förbättrat delningsupplevelsen på SSMnet, intranätsplattformen för alla medarbetare inom den europeiska banktillsynen. Medarbetare från alla nationella tillsynsmyndigheter och ECB:s banktillsyn har hjälpt till att ta fram nytt material för SSMnet. Bland annat lade man upp resultaten från den första undersökningen om samarbete inom SSM som genomfördes inom hela den europeiska banktillsynen, och dessutom har man skapat en ny sida med möjligheter till mobilitet inom den europeiska banktillsynen. ECB:s banktillsyn fick 2022 Central Bankings pris för initiativ för finansiell stabilitet för sitt arbete med SSMnet.

När det gäller personalrörlighet deltog fyra par medarbetare från Banco de España och ECB i ett ettårsutbyte 2022, som en fortsättning på SSM:s personalutbytesprogram som hade körts på prov 2021. Utöver detta skapades många olika möjligheter för tillsynsmedarbetare från de nationella behöriga myndigheterna att virtuellt arbeta tillsammans i expertgrupper om olika tillsynsrelaterade frågor. På grund av denna positiva erfarenhet överväger man nu att skapa ytterligare möjligheter till kortare samarbeten med de nationella tillsynsmyndigheterna i lämpliga projekt.

Under 2022 inleddes en ny form av samarbete mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna, nämligen SSM-navet för värdepapperiseringar, som togs i drift som planerat den 1 april 2022. SSM-navet bistår nu ECB i kontrollen av att kraven om bibehållande av risk, transparens och återvärdepapperisering uppfylls[75].

Man byggde vidare på det pågående gränsöverskridande samarbetet genom att främja närmare samarbete mellan de som arbetar med inspektioner på plats. I ett pilotprojekt inrättades även två kompetenscenter, ett för affärsmodeller och lönsamhet och ett för ränterisker i bankboken, som ska främja närmare samarbete inom dessa riskområden.

När det gäller tillsynsutbildning började man tillsammans med leverantörerna INSEAD och Coursera erbjuda nya format för att utforska digital omställning och innovation (se avsnitt 5.5). Ytterligare möjligheter till utbildning och kunskapsutbyte förväntas skapas genom samarbetet mellan ECB:s banktillsyn och Europeiska universitetsinstitutet.

För att bana väg för närmare samarbete ändrades tillsynsplaneringsprocessen så att kontakterna med de nationella behöriga myndigheterna får större plats. I den nya processen ska man med jämna mellanrum stämma av med tillsynsnämnden och de nationella behöriga myndigheterna vad gäller riskanalys och prioritering, liksom tidig vägledning angående prioriterade sårbarheter för operativ planering och organisatorisk beredskap.

5.5 SSM:s digitala agenda

Fjorton suptechverktyg började användas av över 1 100 tillsynsmedarbetare 2022

Teknik och data används alltmer i banksektorn, vilket innebär att den europeiska banktillsynen måste hänga med och främja användningen av tillsynsteknik (suptech). Den digitala omställningen inom den europeiska banktillsynen, som inleddes 2020, började ge meningsfulla resultat 2022. När 14 suptechverktyg började användas hade en stor milstolpe på SSM:s digitala agenda uppnåtts. I slutet av 2022 använde över 1 100 tillsynsmedarbetare aktivt de nya suptechverktygen i sitt dagliga arbete.

Ett nämnvärt exempel är det virtuella laboratoriet, som är en modern molnbaserad plattform och ett paket med flera olika samarbets- och kommunikationsverktyg, som har ökat samarbetet och det digitala utbytet inom den europeiska banktillsynen. Det virtuella laboratoriet främjar även innovation genom att det finns en miljö för kod- och modelldelning för utveckling av projekt inom datavetenskap och artificiell intelligens. På liknande sätt har Athena, textanalysplattformen för ostrukturerade data, medfört nya möjligheter, som ämnesmodellering, attitydanalys, automatisk översättning, textsammanfattning och insiktsmotorer. Med Athena kan tillsynsmedarbetarna direkt bearbeta och analysera den mängd dokument som de stöter på i sitt arbete. Utöver detta finns Agora, där alla tillsynsdata som används i den europeiska banktillsynen finns på ett och samma ställe, och Navi, självbetjäningsplattformen för nätverksanalys och avancerade visualiseringar, som tar fram viktig information ur sammankopplade data, som ägarstrukturer i betydande institut. Dessa verktyg hjälper tillsynsmedarbetare inom den europeiska banktillsynen och främjar integration.

Särskilda utbildningar om digitalisering och innovation för personal på alla nivåer hjälper till att skapa en digital kultur inom den europeiska banktillsynen

I den digitala omställningen ingår även kultur- och kompetensutveckling för medarbetarna så att de rustas för att klara dagens och morgondagens digitala krav. Genom samarbeten med ledande akademiska institutioner kunde över 1 000 tillsynsmedarbetare från nationella behöriga myndigheter och ECB 2022 delta i utbildningsinitiativ, som SSM:s AI-utbildningsprogram och data science school. Utbildningen gavs genom den senaste tekniken i olika format, som livelektioner och e-kursmoduler.

Dessa digitala insatser väckte uppmärksamhet externt: För andra året i rad tilldelades ECB ett globalt FinTech RegTech-pris av Central Banking där man vann priset för molninnovation för sitt virtuella laboratorium.

Inom ramen för initiativet Project Olympus arbetar ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna tillsammans för att skapa en gemensam, framtidssäkrad IT-miljö

Under 2022 inledde den europeiska banktillsynen även ett ambitiöst initiativ som går under namnet Project Olympus. Tanken är att man ska lägga grunden för en gemensam och integrerad IT-miljö för ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna. Inom detta projekt har experter utformat konkreta åtgärdspunkter som ska leda till gemensamma och sammankopplade verktyg, sömlös åtkomst och sömlös navigering mellan system, gemensamma IT-standarder och datadriven tillsyn.

Till sist håller den europeiska banktillsynen på att sätta samman en suptechfunktion för steady state som ska tillgodose det växande behovet av teknik och datadriven tillsyn. Det främsta syftet är att säkerställa att arbetet kan utföras med hög kvalitet, att innovation sker fortlöpande och att suptech ska börja användas och utvecklas inom den europeiska banktillsynen på ett sätt som ger resultat.

5.6 Beslutsfattande

5.6.1 Sammanträden och beslut i tillsynsnämnden och styrkommittén

Tillsynsnämnden sammanträdde 23 gånger 2022

ECB:s tillsynsnämnd sammanträdde 23 gånger 2022. Efter att pandemirestriktionerna lättats hölls två sammanträden i Frankfurt am Main och ett i Aten. Alla andra sammanträden hölls via videokonferens. Därutöver anordnade tillsynsnämnden fem seminarier för utbyte av preliminära synpunkter om frågor som rör tillsyn. På inbjudan från Deutsche Bundesbank höll tillsynsnämnden även ett avskilt strategimöte i Berlin i oktober 2022, där ledamöterna träffade lokala aktörer inom fintech och utbytte åsikter om hur SSM-integrationen ska se ut framöver och hur man skulle kunna förbättra tillsynens ändamålsenlighet.

Tillsynsnämndens styrkommitté[76] sammanträdde sju gånger 2022, alla gånger via videokonferens.

Styrkommittén höll sju ordinarie sammanträden och 12 extra sammanträden för att diskutera specifika frågor

Styrkommittén höll tolv extra sammanträden som handlade om digitalisering, förenkling av SSM-processerna och SSM-integration. Alla dessa sammanträden genomfördes via videokonferens, och alla ledamöter i tillsynsnämnden som anmälde intresse kunde delta.

Tillsynsnämnden

Under 2022 fattade ECB 2 582 tillsynsbeslut[77] rörande enskilda enheter som står under tillsyn (figur 2). Av dessa fattades 1 360 beslut av chefer för organisationsenheter på ECB enligt den allmänna ramen för delegering av beslutsbefogenheter för rättsliga instrument som rör tillsynsuppgifter, och 1 222 beslut fattades av ECB-rådet enligt förfarandet med implicit godkännande utifrån ett utkast till beslut från tillsynsnämnden. Av dessa gällde 213 åtgärder[78] (som inrättande av filialer) som ECB godkände implicit genom att inte invända inom de lagstadgade tidsgränsen.

Den största delen av tillsynsbesluten rörde lämplighetsbedömningar (44,9 procent), ÖUP (8,7 procent), nationella befogenheter (9,7 procent), interna modeller (8,5 procent), kapitalbasen (7,7 procent) och särskild rapportering (4,7 procent).

Tillsynsnämnden fattade beslut om övergripande frågor, som tillsynsåtgärder till följd av det ryska kriget i Ukraina

Förutom de bankspecifika slutliga utkasten till beslut som överlämnades till ECB-rådet för antagande fattade tillsynsnämnden beslut i flera övergripande frågor. Främst gällde dessa beslut tillsynsåtgärder för att motverka konsekvenserna av det försämrade geopolitiska läget i början av året, förberedelserna inför klimatstresstestet och genomförandet av det, förenklingen av rutinerna för bedömning av återhämtningsplaner och ändringarna av metoden för översyn av tillgångars kvalitet. Vissa av dessa beslut utarbetades av tillfälligt sammansatta grupperingar på uppdrag av tillsynsnämnden. Dessa grupperingar bestod av företrädare för ECB och de nationella behöriga myndigheterna och utförde förberedande arbete om frågor som ändringarna av ÖUP-metoden för marknads- och kreditrisker och pelare 2-vägledningen.

Vissa av tillsynsnämndens beslut resulterade i offentliga vägledningar, rapporter och översikter, som ECB:s reviderade handbok om de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten, den icke-bindande vägledningen om anmälan av värdepapperiseringstransaktioner och ECB:s rapport om bankernas framsteg mot transparent offentliggörande av sina klimat- och miljörelaterade riskprofiler.

Tillsynsnämnden fattade en majoritet av sina beslut genom skriftligt förfarande[79].

Av de 113 bankgrupper som stod under ECB:s direkta tillsyn 2022 begärde 32 att få formella ECB-beslut på ett annat officiellt EU-språk än engelska (lika stort antal som 2021).

Figur 2

Tillsynsnämndens beslut 2022

Anmärkningar:
1) Utöver sammanträden anordnade tillsynsnämnden fem seminarier 2022.
2) Denna siffra avser skriftliga förfaranden om enskilda tillsynsbeslut och andra frågor, t.ex. tillsynsnämndens gemensamma metoder och samråd. Ett skriftligt förfarande kan omfatta flera tillsynsbeslut.
3) Denna siffra avser antalet enskilda tillsynsbeslut riktade till enheter under tillsyn eller deras potentiella förvärvare samt instruktioner till nationella behöriga myndigheter avseende betydande eller mindre betydande institut. Ett beslut kan innehålla flera tillsynsgodkännanden.
4) De 1 160 besluten avseende lämplighetsbedömningar omfattar 2 445 enskilda förfaranden (se avsnitt 2.2).

5.6.2 Den administrativa omprövningsnämndens verksamhet

Den administrativa omprövningsnämnden är ett ECB-organ bestående av ledamöter som är individuellt och kollektivt oberoende från ECB och som har till uppgift att ompröva ECB-rådets beslut i tillsynsfrågor på grundval av begäranden om omprövning som bedöms vara tillåtliga.

Under 2022 fick den administrativa omprövningsnämnden in tre begäranden om omprövning av tillsynsbeslut som ECB fattat (tabell 7). Ett av dessa begäranden drogs tillbaka sedan ECB rett ut frågan med den som lämnade in begäran utanför omprövningsnämndens förfaranden. I det andra ärendet befanns begäran vara otillåtlig eftersom ansökan om omprövning var ofullständig och inte uppfyllde de formella kraven i SSM-förordningen och i beslutet av den administrativa omprövningsnämnden.

I det tredje ärendet avfattade den administrativa omprövningsnämnden ett yttrande, där man föreslog att tillsynsnämnden skulle ändra det överklagade beslutet, främst för att i större utsträckning följa proportionalitetsprincipen. I detta ärende genomförde den administrativa omprövningsnämnden en muntlig utfrågning under utredningsfasen, vilket gav den sökande och ECB ytterligare möjligheter att kommentera det överklagade beslutet.

I december 2022 offentliggjorde den administrativa omprövningsnämnden en redogörelse för sina åtta års erfarenhet av att ompröva ECB:s tillsynsbeslut. I denna redogörelse beskrivs omprövningsnämndens omprövningsförfarande, de främsta processrättsliga och materiella frågorna som omprövningsnämnden behöver ta ställning till och vad den grundar sina yttranden på.

Under 2022 skedde stora förändringar i den administrativa omprövningsnämndens sammansättning

Under 2022 var Concetta Brescia Morra ordförande för den administrativa omprövningsnämnden. De övriga ledamöterna var Pentti Hakkarainen (från och med den 1 februari 2022 och vice ordförande), F. Javier Aríztegui Yáñez, André Camilleri och René Smits. Christiane Campill och Damir Odak var suppleanter. Pentti Hakkarainenutnämndes till ordförande från och med den 1 januari 2023. Den administrativa omprövningsnämndens sammansättning kan ses på ECB:s webbplats för banktillsyn.

Tabell 7

Antal omprövningar som genomförts av den administrativa omprövningsnämnden

Källa: ECB.
*Ett yttrande gällde två ECB-beslut.

5.6.3 Ändrade intresseområden för ECB:s företrädare i tillsynsnämnden

Intresseområdena för ECB:s företrädare har ändrats efter ny utnämning 2022

I enlighet med SSM-förordningen och beslut ECB/2014/4[80] ska ECB-rådet utse fyra företrädare för ECB i tillsynsnämnden, och ingen av dessa får utföra uppgifter som har ett direkt samband med ECB:s penningpolitiska funktion eller uppgifter för en nationell behörig myndighet.

I dag är Kerstin af Jochnick, Edouard Fernandez-Bollo, Elizabeth McCaul och Anneli Tuominen ECB:s företrädare i tillsynsnämnden. Deras uppgift är att stötta tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande och företräda ECB:s banktillsyn internt och externt.

Efter att Anneli Tuominen utnämnts den 15 juni 2022 ändrades intresseområdena för ECB:s företrädare i tillsynsnämnden och är nu fördelade så som visas i tabell 8.

Tabell 8

Intresseområden för ECB:s företrädare i tillsynsnämnden

5.7 Tillämpning av uppförandekoden

Enligt artikel 19.3 i SSM-förordningen har ECB fastställt ett etiskt ramverk för personal och ledning inom ECB. Det består av den gemensamma uppförandekoden för medlemmar i organ på hög nivå inom ECB, ett särskilt kapitel i ECB:s tjänsteföreskrifter och riktlinjen om principerna för det etiska ramverket för SSM. ECB:s etikkommitté, ECB:s byrå för efterlevnad och organisationsstyrning (CGO) och kommittén för etik- och efterlevnad har ansvar för att ramverket följs och vidareutvecklas.

ECB förbättrade sina regler för högre tjänstemäns privata finansiella transaktioner

På förslag från ECB:s oberoende etikkommitté antog ECB-rådet i november 2022 en förbättrad uppförandekod för medlemmar i organ på hög nivå som innehåller ytterligare begränsningar av privata finansiella transaktioner, liksom högre krav på öppenhet[81]. Från och med den 1 januari 2023 får högre tjänstemän endast köpa brett diversifierade instrument med medellång- eller långsiktig investeringshorisont, och de måste lämna in en förteckning över privata finansiella transaktioner som genomförts föregående kalenderår.

I enlighet med sitt uppdrag gjorde etikkommittén sin årliga bedömning av de intresseförsäkringar som ledamöterna i tillsynsnämnden lämnade in innan de offentliggjordes på webbplatsen för ECB:s banktillsyn. Etikkommittén svarade även på förfrågningar om råd som kom in från högre tjänsteman på ECB som arbetar med banktillsyn och avgav i detta sammanhang 15 yttranden, varav de flesta gällde sysselsättning efter avslutad tjänstgöring. I linje med sin öppenhetspolicy fortsatte ECB att offentliggöra etikkommitténs yttranden om intressekonflikter och avlönad yrkesverksamhet efter avslutat uppdrag och, sedan februari 2022, om kommande privata aktiviteter.[82]

Den nya etikchattbotten ger råd till ECB:s medarbetare i realtid

Under 2022 införde CGO en etikchattbot som snabbt ska kunna svara på enklare etikfrågor från personalen. Denna automatisering minskade antalet förfrågningar som medarbetarna på CGO behövde svara på med nästan 20 procent, från cirka 2 050 år 2021 till 1 690 år 2022. Cirka 42 procent av frågorna kom från personal inom ECB:s banktillsyn.

Diagram 24

Översikt över frågor från personal inom ECB:s banktillsyn under 2022

Källa: ECB.

CGO fortsatte att anordna specialutbildningar och e-kurser för personalen, liksom informationskampanjer om det etiska ramverket, som etikveckan och öppna etikdagar för nyanställda. Informationskampanjen 2022 handlade bland annat om ECB:s restriktioner efter att anställning upphört och regler för förhandlingar om yrkesmässig verksamhet[83]. I syfte att undvika faktiska eller uppfattade svängdörrssituationer bedömde CGO intressekonflikter som kan uppstå när anställda överväger erbjudanden om anställning inom den privata sektorn och gav råd om gällande regler och vad som kunde göras för att lösa problemet.

När det gäller medarbetare som lämnade sina befattningar inom banktillsynen under 2022 var det i tre fall aktuellt med ett tidsbegränsat förbud mot att uppta annan yrkesverksamhet i enlighet med det etiska ramverket. I nio fall vidtogs ytterligare säkerhetsåtgärder för att undvika svängdörrsproblematik. Det kunde röra sig om att medarbetaren fick andra arbetsuppgifter eller annan tjänst eller om att inskränka behörigheter, vilket i praktiken innebar en karensperiod under anställningstiden.

CGO genomförde sina regelbundna kontroller av medarbetares privata finansiella transaktioner. Precis som tidigare år uppdagades endast ett begränsat antal fall där reglerna inte följts, varav ungefär hälften gällde personal inom ECB:s banktillsyn. Inte i något av fallen rörde det sig om avsiktliga överträdelser eller andra allvarliga regelbrott.

Etik- och efterlevnadskommittén arbetade för enhetlig tillämpning av SSM:s etiska ramverk

Eftersom etik och regelefterlevnad har blivit allt viktigare gjordes etik- och efterlevnadskonferensen om till etik- och efterlevnadskommittén (ECC). Efter det att SSM:s förstärkta etiska ramverk infördes 2021 har ECC arbetat för harmoniserad och enhetlig tillämpning av de nya reglerna hos de nationella behöriga myndigheterna i de länder som ingår i SSM. I detta syfte hjälpte ECC till med införandet av reglerna genom att delta i regelbundna åsiktsutbyten och tillhandahålla råd och information om bästa praxis.

5.8 Tillämpning av principen om åtskillnad mellan penningpolitik och tillsynsuppgifter

Tillämpningen av principen om att penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter ska hållas åtskilda handlade under 2022 främst om utbytet av information mellan de olika funktionerna.

I enlighet med beslut ECB/2014/39 om genomförandet av åtskillnaden mellan ECB:s penningpolitiska funktion och tillsynsfunktion[84] skedde detta utbyte av information på behovsbasis, det vill säga funktionerna behövde visa att den begärda informationen var nödvändig för deras uppdrag. I de flesta fall beviljades åtkomst till konfidentiell information direkt av den ECB-funktion som innehade informationen. Det gjordes i enlighet med beslut ECB/2014/39, som tillåter att åtkomst till information som rör anonymiserade data eller information som inte är policykänslig beviljas direkt av funktionerna. Direktionen behövde inte ingripa för att lösa några eventuella intressekonflikter.

Direktionen behövde dock ingripa med stöd av beslut ECB/2014/39 i ett fåtal fall för att möjliggöra utbyte av icke-anonymiserad information rörande enskilda banker eller policykänsliga bedömningar. För att säkerställa att behovskravet hela tiden var uppfyllt beviljades åtkomst till uppgifterna på behovsbasis efter en bedömning av det enskilda fallet och för en begränsad tidsperiod.

Under 2022 åberopades en krissituationsbestämmelse till följd av den ryska invasionen av Ukraina

När det gällde uppgifter avseende konsekvenserna för banksektorn till följd av den ryska invasionen av Ukraina åberopade ECB:s direktion i februari 2022 krissituationsbestämmelsen i artikel 8 i beslut ECB/2014/39. Det innebar att det inte längre behövdes något godkännande från direktionen för att överlämna information relaterad till kriget, förutsatt att det fanns ett verkligt behov av att känna till informationen. Detta undantag hade tillämpats ett flertal gånger 2021 för uppgifter om banker som samlats in med anledning av pandemin. Precis som med andra data beviljades åtkomst till data på behovsbasis efter en bedömning av det enskilda fallet och för en begränsad tidsperiod för att säkerställa att behovskravet var uppfyllt vid varje given tidpunkt.

Åtskillnaden på beslutsnivå fungerade utan problem, och medlingspanelen behövde därmed inte ingripa.

5.9 Ramverket för tillsynsrapportering

5.9.1 Utveckling när det gäller ramverket för tillsynsrapportering

En ny central inlämningsplattform för insamlingar av data för särskilda ändamål infördes

Genom ECB:s centrala inlämningsplattform Casper kan externa organisationer lämna in strukturerade data till ECB på ett säkert sätt via ECB:s identifieringsportal för central identifiering. Uppgifterna valideras automatiskt och resultaten kan diskuteras med relevanta ECB-medarbetare i plattformen. Under 2022 användes Casper av 3 100 interna och externa användare, vilket var en betydande milstolpe i användningstestningen. ECB kommer att fortsätta att använda Casper för att samla in tillsynsinformation som begärs in från bankerna när behov uppstår i stället för de mindre effektiva arbetssätt som har använts tidigare, som e-post och delade mappar.

Under 2022 kom ECB och de nationella behöriga myndigheterna långt när det gäller att ytterligare harmonisera de gemensamma rutinerna för att samla in tillsynsuppgifter med hjälp av den så kallade sekventiella metoden.[85] Tanken är att dessa krav ska ge upphov till ett antal gemensamma minimistandarder som innebär en harmonisering av metoder som tillämpas inom den europeiska banktillsynen för att samla in, validera och sprida tillsynsuppgifter och därmed skapa lika konkurrensvillkor för instituten under tillsyn.

Syftet med den SSM-omfattande databasen för datainsamling[86] är att hitta sätt att minska rapporteringsbördan för bankerna genom att flera olika tillsynsmyndigheter inte ska begära in samma uppgifter. Databasen uppdaterades regelbundet 2022 och användes i de tematiska granskningarna om att förenkla rapporteringskraven och även innan nya förfrågningar om att lämna in uppgifter skickades ut till alla betydande institut.

ECB förbättrade innehållet i sin statistik från banktillsynen och gjorde den mer synlig

Under 2022 utökade ECB innehållet i sin kvartalsstatistik från banktillsynen, som offentliggörs på sidan med tillsynsuppgifter på ECB:s webbplats för banktillsyn, med nya indikatorer för lån och förskott som måste genomgå nedskrivningsgranskning (steg) som offentliggörs från och med april 2022. Från och med andra kvartalet 2022 började ECB dessutom offentliggöra uppgifter om stabila nettofinansieringskvoter och andelen nödlidande lån exklusive kassabehållning hos centralbanker och annan avistainlåning. Statistikens synlighet förbättrades markant genom att man lade till ett avsnitt med visuell statistik på startsidan på ECB:s webbplats för banktillsyn, där besökarna direkt får en överblick över viktiga nyckeltals utveckling. För första gången offentliggjorde ECB även pelare 3-information för enskilda enheter i form av vissa mallar för upplysning om motpartskreditrisker. ECB gjorde en avstämning mellan utvalda uppgifter som offentliggjorts enligt pelare 3 och uppgifter som ska rapporteras enligt lag, vilket ledde till väsentliga förbättringar av överensstämmelsen mellan uppgifter.

5.9.2 Informationshantering

SSM:s informationshanteringssystem, IMAS, är ett integrerat paket med grundläggande IT-system som används dagligen av medarbetarna inom den europeiska banktillsynen och instituten som står under tillsyn. Paketet består av de processprogram som tillsynsmedarbetarna använder i sitt dagliga arbete (IMAS), rapporterings- och analysfunktionen IDRA som används för att ta fram och arbeta med tillsynsrapportering och ett internetprogram, genom vilket banker under tillsyn kan koppla ihop sig digitalt med tillsynsmedarbetarna genom att skicka in ansökningar och anmälningar via webbformulär (IMAS-portalen). Nya suptechverktyg integreras i IMAS vid behov.

Under 2022 fortsatte IMAS att utvecklas i linje med förändringarna i det finansiella systemet och regelverket för detta system, liksom med förändringarna av SSM:s metoder och strategi. Förändringarna 2022 påverkade grundläggande tillsynsprocesser, t.ex. gjordes följande: i) Nya rutiner lades in i IMAS i linje med den uppdaterade ÖUP-metoden 2022. ii) De rapporteringsresultat som de beslutsfattande organen i SSM får förbättrades. iii) En ny modell för betydelsebedömning och register över institut skapades. iv) Modulen för uppföljning och bevakning av tillsynsresultat och tillhörande tillsynsåtgärder gjordes om. v) Särskilda delar för lämplighetsbedömningar infördes. Dessutom gjordes stora tekniska ändringar i IMAS-systemets grundläggande infrastruktur så att det kan integreras med andra ECB-system, som suptechapplikationer.

Under 2022 lades fler tillsynsprocesser in i IMAS: inlämning av ansökningar om nya tillstånd från kreditinstitut och värdepappersföretag, godkännanden och undantag för finansiella holdingföretag i betydande grupper under tillsyn och frivilliga återkallanden av tillstånd, liksom anmälningar av icke väsentliga modelländringar och meddelanden om utkontraktering. Även förfaranden som redan fanns i IMAS-portalen har förbättrats. Nu finns det t.ex. ett enda formulär för ansökningar om lämplighetsbedömning och ett förbättrat anmälningsformulär för passförfaranden i linje med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.

6 Redovisning av budgetutnyttjande

6.1 Utgifter 2022

ECB:s utgifter 2022 var något lägre än beräknat

Enligt SSM-förordningen ska ECB ha tillräckliga resurser för att kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. Dessa resurser finansieras genom en tillsynsavgift som tas ut av de enheter som står under ECB:s direkta och indirekta tillsyn.

Utgifterna för tillsynsuppdraget tas upp separat i ECB:s budget. De består av direkta utgifter för ECB:s banktillsynsfunktion. Tillsynsfunktionen använder sig också av gemensamma tjänster som tillhandahålls av ECB:s befintliga stabsavdelningar[87].

Det är ECB-rådet som har ansvar för ECB:s budget. ECB-rådet antar ECB:s årliga budget på direktionens förslag och i samråd med tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande i frågor som rör banktillsyn. ECB-rådet bistås av budgetkommittén (BUCOM), som består av företrädare från alla nationella centralbanker i Eurosystemet och från ECB. Budgetkommittén bistår ECB-rådet genom att förse det med utvärderingar av ECB:s rapporter om budgetplanering och budgetövervakning.

År 2022 uppgick de faktiska årsutgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter till 593,8 miljoner euro, vilket var 4,9 procent lägre än de 624,1 miljoner euro som man hade uppgett i mars 2022.

Utgifterna för tillsynsuppgifterna ökade något 2022, vilket beror på den gradvisa återgången till mer normala verksamhetsnivåer

Utgifterna för tillsynsuppgifter ökade med 2,8 procent 2022 jämfört med 2021, då de uppgick till 577,5 miljoner euro. Denna ökning beror på att verksamheten inom banktillsynen gradvis håller på att återgå till mer normala nivåer, särskilt när det gäller den direkta tillsynen över betydande institut, där antalet inspektioner på plats har återgått till samma nivåer som före pandemin (se avsnitt 1.3.2). De ökade kostnaderna för övergripande uppgifter och specialtjänster beror på det pågående arbetet med att utveckla och förbättra de särskilda IT-systemen för banktillsyn. Mer information om detta arbete finns i kapitel 5.9.

Tabell 9

Kostnad för ECB:s tillsynsuppgifter per funktion (2020–2022)

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

Klassificeringarna i tabell 9 används för att se hur de årliga kostnaderna som ska täckas av årliga tillsynsavgifter från enheterna under tillsyn ska fördelas baserat på om instituten är betydande eller mindre betydande. Enligt den metod för uppdelning av de årliga tillsynsavgifterna som definieras i artikel 8 i avgiftsförordningen[88] ska de kostnader som rör övergripande uppgifter och specialtjänster fördelas proportionellt på grundval av den fullständiga kostnaden för tillsyn över betydande institut respektive kostnaden för den indirekta tillsynen över mindre betydande institut. För varje gruppering innefattar den rapporterade kostnaden fördelningen av de gemensamma tjänster som tillhandahålls av ECB:s stabsavdelningar.

I tabell 10 ges utförligare information om hur utgifterna fördelar sig mellan de olika tillsynsuppgifterna, nämligen

  • tillsyn och övervakning på distans, inbegripet ECB:s deltagande i de gemensamma tillsynsgrupperna och i den indirekta tillsynen över mindre betydande banker och bankgrupper
  • ECB:s deltagande i inspektioner på plats, som även omfattar gränsöverskridande uppdrag
  • politiska, rådgivande och juridiska funktioner, som bedömningar av betydelse, tillståndsgivning, samarbete med andra myndigheter, metodutveckling och planering, kvalitetssäkring av tillsynsarbetet och verkställighets- och sanktionsförfaranden
  • krishantering
  • makrotillsynsuppgifter, bland annat sådana som rör stresstester och tillsynspolicy
  • tillsynsstatistik kopplat till ramverket för datarapportering
  • beslutsfattande i tillsynsnämnden, dess sekretariat och juridiska avdelning.

Tabell 10

Utgifter för ECB tillsynsuppgifter

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

Kostnaderna för inspektioner på plats ökade med nästan 60 procent 2022, i och med att insatserna på plats återgick till det normala efter nedstängningarna, och antalet inspektioner på plats var i princip lika stort 2022 som före pandemin. De pågående förbättringarna av IT-systemen för banktillsyn har ökat kostnaderna för policyrelaterade, rådgivande och juridiska funktioner. Även kostnader för tillsynsteknik (suptechprojekt) har flyttats över från tillsynsnämnden, sekretariatet och tillsynslagstiftning till dessa funktioner 2022. De ökade kostnaderna för tillsynen över banker vägdes delvis upp av minskade kostnader för makrotillsynsuppgifter, eftersom Europeiska bankmyndighetens stresstest, som genomförs vartannat år, inte genomfördes 2022.

För att komplettera sina interna resurser anlitar ECB externa konsulter som antingen tillhandahåller specialistkompetens eller konsulttjänster under kvalificerad intern vägledning på grund av tillfällig resursbrist. Under 2022 betalade ECB 40,8 miljoner euro för konsulter som arbetade med centrala tillsynsuppgifter, vilket var 2,0 miljoner euro mer än 2021. I dessa kostnader ingick 13,2 miljoner euro för utveckling av IT-system, 7,0 miljoner euro för samlade bedömningar och 20,0 miljoner euro för tillsynsarbete på plats, där även gränsöverskridande uppdrag ingick. Mer information om detta finns i kapitel 1. Utöver detta kopplades konsultkostnader på 10,4 miljoner euro direkt till banktillsynen. Det var kostnader inom områden som används inom banktillsynsfunktionen och gällde främst drift och utvecklande underhåll av IT-system.

År 2022 ökade kostnaderna för tjänsteresor kopplade till tillsynen över betydande och mindre betydande institut markant. De uppgick 2022 till 6,8 miljoner euro jämfört med 0,3 miljoner euro 2021. Dessa ökade kostnader beror på att tillsynsarbetet på plats återgick till mer normala nivåer.

Fördelningen av kostnaderna som direkt kan knytas till ECB:s banktillsyn och kostnaderna för gemensamma tjänster såg i stort sett likadan ut som föregående år (diagram 25).

Diagram 25

ECB:s kostnader för tillsynsuppgifter uppdelat efter kategori

(miljoner euro)

Källa: ECB.

De utgifter som direkt kan knytas till en funktion är kostnader för fast tillsynspersonal, tillsynsinitiativ (som kostnader relaterade till samlade bedömningar), andra utgifter för verksamhetsdriften, som tjänsteresor och utbildning, och särskild informationsteknik, som IMAS och IT-systemet STAR, som används för stresstester, och tillhörande projekt, samt suptech.

I kategorin gemensamma tjänster ingår tjänster som används av både centralbanksfunktionen och banktillsynsfunktionen och rör sådant som lokaler och fastighetsskötsel, personaladministration, gemensam informationsteknikavdelning, gemensamma juridiska och administrativa avdelningar, gemensamma avdelningar för revision, kommunikation och översättning och andra tjänster. Kostnaden för dessa gemensamma tjänster delas upp mellan funktionerna genom en kostnadsfördelningsmekanism med standardmått inom branschen, som heltidsekvivalenter, kontorsyta och volymen av översättningsbeställningar. Eftersom ECB arbetar hårt för att uppnå effektivitetsförbättringar förfinas kostnadsfördelningsmåtten hela tiden.

De sammanlagda faktiska utgifterna uppgick 2022 till 593,8 miljoner euro. De kostnader som kunde knytas direkt till en funktion uppgick till 351,4 miljoner euro, och de gemensamma tjänsterna uppgick till 242,4 miljoner euro, det vill säga 59,2 respektive 40,8 procent av de faktiska utgifterna (vilket är i samma storleksordning som 2021 då andelarna var 58,5 respektive 41,5 procent).

Avskrivningarna för IMAS och STAR bidrog till att utgifterna för informationsteknik, och därmed förknippade projekt, som direkt kan knytas till en funktion ökade till 22,9 miljoner euro 2022. Utgifterna för suptech som direkt kan knytas till en funktion uppgick till 20,8 miljoner euro. Ökningen av övriga driftskostnader beror på att tillsynsinsatserna på plats gradvis har återgått till normala nivåer.

Kostnaderna för gemensamma tjänster ökade med 2,8 miljoner euro 2022 jämfört med 2021. Ökningen kan ses i de flesta kostnadskategorier, vilket också det beror på återgången till mer normala verksamhetsnivåer.

6.2 Prognos för banktillsynsavgifterna 2023

ECB beräknar utgifterna för banktillsynsuppgifterna till 649,0 miljoner euro 2023

Utifrån hur förbrukningen av budgetmedel har sett ut och förväntas se ut framöver har ECB fortsatt att vara konservativ i sina beräkningar av utgifterna för 2023, vilket medför att tillsynsavgiften för 2023 beräknas uppgå till 649,0 miljoner euro. ECB:s budgettak för tillsynsarbetet ligger 2023 på 705,6 miljoner euro. I denna uppskattning tas hänsyn till den förväntade, pågående återgången till normala verksamhetsnivåer, införandet av nya IT-funktioner utifrån den pågående investeringen i suptechprojekt, liksom internalisering av konsultkostnaderna för inspektioner på plats och utredningar av interna modeller, som vägs upp av minskade konsultutgifter.

I linje med sitt åtagande om att uppnå kostnadsstabilitet för hela organisationen senast 2023 förutspår ECB en stabilisering av de planerade kostnaderna för ECB:s nuvarande uppdrag. Man kommer dock även fortsatt att anpassa sig efter oförutsedda externa faktorer. Det finns åtgärder som ska säkerställa att ECB håller sig inom stabiliseringsmålet, även med tanke på inflationen.

Tabell 11

Beräknade kostnader för ECB:s banktillsyn 2023 per funktion

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

Tillsynsavgiften för 2023, som tas ut 2024, räknas fram efter avgiftsperiodens slut utifrån de faktiska utgifterna för hela året 2023 justerat för de belopp som återbetalats till eller som mottagits från de enskilda bankerna för tidigare avgiftsperioder, dröjsmålsränta och avgifter som inte kan drivas in. Fördelningen av det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut från varje kategori 2023 förväntas bli 95,3 procent från betydande institut och 4,7 procent från mindre betydande institut.

Tabell 12

Beräknade utgifter för ECB:s tillsynsuppgifter 2023

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

6.3 Avgiftsramar 2022

Avgiftsförordningen utgör tillsammans med SSM-förordningen det regelverk enligt vilket ECB tar ut en årlig tillsynsavgift för de utgifter som man har för att utföra sitt tillsynsuppdrag. I avgiftsförordningen och tillhörande beslut[89] fastställs metoder för att i) fastställa totalbeloppet för den årliga tillsynsavgiften, ii) beräkna det belopp som ska betalas av varje institut under tillsyn och iii) debitera den årliga tillsynsavgiften.

6.3.1 Det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut för avgiftsperioden 2022

ECB kommer att ta ut 593,7 miljoner euro i tillsynsavgifter för 2022

Den årliga tillsynsavgiften som ska tas ut för avgiftsperioden 2022 uppgår till 593,7 miljoner euro. Detta belopp motsvarar nästa helt de faktiska kostnaderna för 2022, som uppgick till 593,8 miljoner euro, med en justering på 37 690 euro för en (netto)återbetalning till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och 133 955 euro för inbetald dröjsmålsränta, vilket innebär en total justering på 96 265 euro.

Den årliga tillsynsavgiften kan även justeras för belopp som avskrivits sedan de inte har kunnat indrivas. Ingen sådan justering behövde dock göras 2022.

Det belopp som ska tas ut i årliga tillsynsavgifter är uppdelat i två delar. Denna uppdelning beror på enheternas status som betydande eller mindre betydande och återspeglar hur omfattande ECB:s tillsyn över dem är. Kostnaderna fördelas på kategorierna av institut genom en metod som tillåter fortlöpande förbättringar och snabba justeringar, så att fördelningen hela tiden förbättras.

För 2022 ska sammanlagt 566,7 miljoner euro tas ut av betydande institut och 27,0 miljoner euro från mindre betydande institut, vilket motsvarar 95,5 respektive 4,5 procent av de sammanlagda kostnaderna för banktillsynen.

Tabell 13

Totala intäkter från banktillsynsuppgifter

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

6.3.2 Tillsynsavgifter för enskilda banker

På banknivå beräknas avgifterna på grundval av bankens betydelse och riskprofil med hjälp av årliga avgiftsfaktorer för banker som står under tillsyn. För de flesta banker är referensdatumet för uppgifterna den 31 december föregående år. För banker som precis har blivit föremål för tillsyn på högsta konsolideringsnivå under avgiftsperioden gör ECB beräkningen utifrån de samlade tillgångarna och den totala riskexponeringen som bankerna uppger för det referensdatum som är närmast den 31 december. Dessa siffror används sedan för att räkna fram en variabel avgiftskomponent för de månader som den avgiftsskyldiga banken ska betala tillsynsavgift för.[90] Tillsynsavgiften som beräknats för respektive bank betalas in en gång om året.

Figur 3

Den variabla avgiftskomponenten bestäms av bankernas betydelse och riskprofil

Tillsynsavgiften fastställs på högsta konsolideringsnivå inom de medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM). Den består av en variabel avgiftskomponent och en lägsta avgiftskomponent. Den senare gäller lika för alla banker och motsvarar 10 procent av det totala belopp som ska tas ut. För de minsta betydande bankerna, med samlade tillgångar på 10 miljarder euro eller mindre och för mindre betydande banker av mindre storlek, med samlade tillgångar på högst 1 miljard euro halveras den lägsta avgiftskomponenten.

Enligt artikel 7 i avgiftsförordningen kräver nedanstående ändringar i situationen för en enskild bank att tillsynsavgiften för den banken ändras: i) ändrad tillsynsstatus för enheten under tillsyn, det vill säga att enheten klassificeras om från betydande till mindre betydande eller tvärtom, ii) en ny enhet under tillsyn får tillstånd eller iii) ett befintligt tillstånd dras in. Övergången till fakturering i efterhand innebär att det, när avgiften räknas fram, går att ta hänsyn till de flesta ändringar som beskrivs i artikel 7 som har inträffat under året. De nya tillsynsavgifterna som beslutats under 2022 uppgick t.ex. endast till 37 690 euro, och detta belopp är inräknat i de tillsynsavgifter som ska tas ut för avgiftsperioden 2022.

Mer information om tillsynsavgifter finns på ECB:s webbplats för banktillsyn. Dessa sidor uppdateras regelbundet med användbar, praktisk information och finns på alla officiella EU-språk.

6.4 Andra intäkter relaterade till banktillsyn

ECB får besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn vilka inte följer tillämplig EU-banklagstiftning om tillsynskrav (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Sådana intäkter beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna, och inte heller återbetalningar av sanktioner, om tidigare sanktionsbeslut ändras eller ogiltigförklaras. I stället bokförs dessa intäkter i ECB:s resultaträkning. År 2022 uppgick intäkterna från de sanktioner som ECB ålagt enheter under tillsyn att betala till 12,2 miljoner euro.

7 Rättsakter som antagits av ECB

ECB antar rättsakter som förordningar, beslut, riktlinjer, rekommendationer och instruktioner till nationella behöriga myndigheter (anges i artikel 9.1 tredje stycket i SSM-förordningen och artikel 22 i ramförordningen om SSM). I detta avsnitt anges de rättsakter om banktillsyn som antogs av ECB under 2022 och som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på EUR-Lex. Här finns rättsakter som har antagits i enlighet med artikel 4.3 i SSM-förordningen och andra relevanta rättsakter.

7.1 ECB-förordningar

ECB/2022/14
Europeiska centralbankens förordning (EU) 2022/504 av den 25 mars 2022 om ändring av förordning (EU) 2016/445 om de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten (ECB/2016/4) (ECB/2022/14) (EUT L 102, 30.3.2022, s. 11)

7.2 Andra ECB-rättsakter än förordningar

ECB/2022/2
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/134 av den 19 januari 2022 om gemensamma regler för Europeiska centralbankens överföring av tillsynsinformation till myndigheter och organ för att utföra de uppgifter som ECB tilldelats genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (ECB/2022/2) (EUT L 20, 31.1.2022, s. 275)

ECB/2022/6
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/368 av den 18 februari 2022 om ändring av beslut (EU) 2015/2218 om ett förfarande för att undanta anställda från presumtionen att de har väsentlig inverkan på riskprofilen för ett kreditinstitut som står under tillsyn (ECB/2022/6) (EUT L 69, 4.3.2022, s. 117)

ECB/2022/7
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/514 av den 1 mars 2022 om det totala årliga tillsynsavgiftsbeloppet för 2021 (ECB/2022/7) (EUT L 103, 31.3.2022, s. 14)

ECB/2022/12
Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2022/508 av den 25 mars 2022 om ändring av Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2017/697 om de alternativ och handlingsutrymmen som nationella behöriga myndigheter ges genom unionsrätten avseende mindre betydande institut (ECB/2017/9) (ECB/2022/12) (EUT L 102, 30.3.2022, s. 34)

ECB/2022/13
Europeiska centralbankens rekommendation av den 25 mars 2022 om ändring av rekommendation ECB/2017/10 om gemensamma specifikationer för vissa alternativ och handlingsutrymmen som nationella behöriga myndigheter ges genom unionsrätten avseende mindre betydande institut (ECB/2022/13) (EUT C 142, 30.3.2022, s. 1)

ECB/2022/33
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/1981 av den 10 oktober 2022 om behöriga myndigheters användning av tjänster från Europeiska centralbankssystemet (ECB/2022/33) (EUT L 272, 20.10.2022, s. 22)

ECB/2022/34
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/1982 av den 10 oktober 2022 om hur behöriga myndigheter och samarbetande myndigheter använder tjänster från Europeiska centralbankssystemet och om ändring av beslut ECB/2013/1 (ECB/2022/34) (EUT L 272, 20.10.2022, s. 29)

© Europeiska centralbanken, 2023

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0
Webbplats www.bankingsupervision.europa.eu

Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

För specifik terminologi hänvisas till SSM glossary (finns endast på engelska).


HTML ISBN 978-92-899-5535-5, ISSN 2443-5880, doi:10.2866/235, QB-BU-23-001-SV-Q


  1. Se även ”Statement regarding supervisory cooperation on operational resilience”, brev till bankerna, ECB:s banktillsyn, december 2020.

  2. Identification and measurement of credit risk in the context of the coronavirus (COVID-19) pandemic”, brev till banker, ECB:s banktillsyn, 4 december 2020.

  3. Mer information om resultaten från den riktade granskningen av den kommersiella fastighetssektorn finns i ”Commercial real estate: connecting the dots”, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, augusti 2022.

  4. Här avses de 29 betydande institut som måste rapportera via Leveraged Finance Dashboard en gång i kvartalet.

  5. Transaktioner med en belåningsgrad, som definieras som sammanlagd skuld i förhållande till resultatet före räntor, skatt, avskrivningar och amorteringar, som är sex gånger större än då affären inleddes.

  6. Europeiska centralbankens yttrande av 19 februari 2021 om ett förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937, (CON/2021/4), (EUT C 152, 29.4.2021, s. 1).

  7. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 (COM/2020/595 final).

  8. Förslag till förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens”, Europeiska kommissionen, april 2021.

  9. SSM supervisory statement on governance and risk appetite”, ECB:s banktillsyn, juni 2016.

  10. Se ”Strengthening smaller banks’ governance”, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, maj 2022.

  11. Genom rättsakten om digital operativ motståndskraft inrättas ett regelverk som ska förbättra den operativa motståndskraften i finansinstitut.

  12. Walking the talk – banks gearing up to manage risks from climate change and environmental degradation”, ECB, november 2022.

  13. God praxis för klimat- och miljörelaterade riskhantering – observationer från 2022 års tematiska granskning”, ECB, november 2022.

  14. ECB sets deadlines for banks to deal with climate risks”, pressmeddelande, ECB, 2 november 2022.

  15. Se ”2022 climate risk stress test”, ECB:s banktillsyn, juli 2022.

  16. Se, ECB:s rapport om god praxis för klimatstresstestning, ECB:s banktillsyn, december, 2022.

  17. Personalens hälsa och säkerhet sattes i första rummet och inspektionsmedarbetarna kunde välja om de ville göra besök på plats eller inte, förutsatt att de hälsorelaterade omständigheterna tillät besök på plats.

  18. Kampanjer innebär att man utför flera inspektioner på plats där man undersöker samma område i flera banker ungefär samtidigt. På så sätt får inspektionsgrupperna möjlighet att samordna, samarbeta, sätta upp samma mål och utnyttja synergier.

  19. Mer information om banktillsynens arbete rörande kommersiella fastigheter finns i artikeln ”Commercial real estate: connecting the dots”, publicerad i Supervision Newsletter, augusti 2022.

  20. Analysen har gjorts av ett urval på 132 inspektioner på plats, för vilka slutrapporterna hade överlämnats till de inspekterade enheterna mellan oktober 2021 och september 2022.

  21. Vissa av de viktigaste observationerna med avseende på intern styrning gjordes i inspektioner på plats där man främst skulle kontrollera andra riskområden (som IT-, kapital- eller affärsmodells- och lönsamhetsrisker).

  22. Mer information om IT- och cyberrisker finns i dokumentet ”IT and cyber risk – key observations”, ECB, 2022.

  23. Risker som inte finns med i modellmotorerna (risk-not-in-the-model engines) är ett begrepp som användes första gången, och då också definierades, i avsnitt 7 i ECB guide to internal models, ECB, oktober 2019.

  24. Med marginalriskperiod avses perioden från den senaste utväxlingen av säkerheter för en nettningsmängd av transaktioner med en fallerande motpart fram till dess att transaktionerna har slutavräknats och den marknadsrisk som uppstått har säkrats på nytt. Se artikel 272.9 i kapitalkravsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

  25. Banker anses ha hög andel nödlidande lån om NPL-kvoten ligger på över 5 procent. Se EBA:s riktlinjer för hantering av nödlidande exponeringar och exponeringar med anstånd, EBA, oktober 2018.

  26. Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

  27. ECB Governing Council statement on macroprudential policies, ECB, december 2022.

  28. ECB response to the European Commission’s call for advice on the review of the EU macroprudential framework, ECB, mars 2022.

  29. EBA advice on the review of the macroprudential framework, EBA, april 2022 och Review of the EU Macroprudential Framework for the Banking Sector - response to the call for advice, ESRB, mars 2022.

  30. Basel Committee finalises principles on climate-related financial risks, progresses work on specifying cryptoassets' prudential treatment and agrees on way forward for the G-SIB assessment methodology review, pressmeddelande, Banken för internationell betalningsutjämning, 31 maj 2022.

  31. Governing Council statement on the treatment of the European banking union in the assessment methodology for global systemically important banks, ECB, juni 2022.

  32. BNP Paribas, Deutsche Bank, Groupe BPCE, Groupe Crédit Agricole, ING Bank, Santander, Société Générale och UniCredit. Jämfört med föregående år minskade det satta kapitalbuffertkravet på BNP Paribas från 2,0 till 1,5 procent. Det lägre kapitalbuffertkravet gäller från och med den 1 januari 2023.

  33. Governing Council statement on macroprudential policies, ECB, november 2022.

  34. Europeiska systemrisknämndens varning av den 22 september 2022 om sårbarheter i unionens finansiella system (ESRB/2022/7).

  35. Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 1 december 2022 om sårbarheter inom sektorn kommersiella fastigheter i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ESRB/2022/9).

  36. Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 27 maj 2020 om begränsning av utdelningar under covid-19-pandemin (ESRB/2020/7) och Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 15 december 2020 om ändring av rekommendation ESRB/2020/7 om begränsning av utdelningar under covid-19-pandemin (ESRB/2020/15).

  37. 2022 climate risk stress test”, ECB:s banktillsyn, juli 2022.

  38. Walking the talk – banks gearing up to manage risks from climate change and environmental degradation”, ECB, november 2022.

  39. Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM)) (ECB/2014/17), (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).

  40. Dessa kriterier fastställs i artikel 6.4 i SSM-förordningen.

  41. Den lista med betydande och mindre betydande institut som offentliggjordes den 21 december 2022 speglar i) de beslut om status som betydande som meddelats instituten under tillsyn före den 30 november 2022 och ii) andra förändringar och annan utveckling i gruppstrukturer som skedde före den 1 november 2022.

  42. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

  43. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 150, 7.6.2019, s. 1).

  44. Vissa beslut gäller mer än en tillståndsprövning (t.ex. förvärv av kvalificerade innehav i flera olika dotterbolag genom en enda transaktion). För vissa tillståndsförfaranden krävs inget formellt ECB-beslut. Det gäller t.ex. pass- och upphörandeförfaranden.

  45. Dessa är förfaranden för vilka beslutsfattandet kan delegeras enligt Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1438 av den 3 augusti 2021 om ändring av beslut (EU) 2017/935 om delegering av befogenheten att anta lämplighetsbeslut och bedömningen av lämplighetskrav (ECB/2021/34) (EUT L 314, 6.9.2021, s. 3) och Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1440 av den 3 augusti 2021 om ändring av beslut (EU) 2019/1376 om delegering av befogenheten att anta beslut om passförfaranden, förvärv av kvalificerade innehav och återkallelse av auktorisationen för kreditinstitut (ECB/2021/36) (EUT L 314, 6.9.2021, s. 14).

  46. Av dessa godkändes 85 av högre chefer enligt delegeringsbestämmelserna.

  47. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder (EUT L 150, 7.6.2019, s. 253).

  48. Se ”Licensing of crypto-asset activities”, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, augusti 2022.

  49. Av de 23 beslut som ECB fattade 2021 var det endast ett som gällde ett nyinrättat (blandat) finansiellt holdingföretag.

  50. Under 2022 började tillsynsmyndigheter och banker använda IMAS-portalen även för andra förfaranden, som icke-väsentliga modelländringar, vilket beskrivs i avsnitt 5.9.2.

  51. Reassessing the suitability of bank directors – lessons from 2021”, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, februari 2022.

  52. Med riskhantering och interna kontroller avses mekanismer eller processer som en enhet måste ha för att på lämpligt sätt kunna upptäcka, hantera och rapportera risker som de är, eller kan bli, exponerade för. Med ledningsorgansfunktioner avses i vilken utsträckning de personer som faktiskt styr ett instituts verksamhet – eller de som har befogenhet att fastställa institutets strategi, mål och allmänna inriktning, samt att övervaka och kontrollera ledningens beslutsfattande – fullgör sina skyldigheter.

  53. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

  54. Se ”ECB assesses that Sberbank Europe AG and its subsidiaries in Croatia and Slovenia are failing or likely to fail”, pressmeddelande, ECB:s banktillsyn, 28 februari 2022. Se även FOLTF assessment of Sberbank Europe AG, FOLTF assessment of Sberbank d.d. (Croatia) och FOLTF assessment of Sberbank banka d.d. (Slovenia).

  55. Sberbank Europe AG: Croatian and Slovenian subsidiaries resume operations after being sold while no resolution action is required for Austrian parent company”, pressmeddelande, Gemensamma resolutionsnämnden, 1 mars 2022.

  56. ECB takes decisions related to RCB Bank phasing out its banking operations”, pressmeddelande, ECB:s banktillsyn, 24 mars 2022. Se även brevet av den 6 april 2022 från Andrea Enria, ordförande i tillsynsnämnden, till Valentino Grant, Antonio Maria Rinaldi och Marco Zanni om banktillsyn.

  57. ECB withdraws banking licence of RCB Bank”, pressmeddelande, ECB:s banktillsyn, 22 december 2022.

  58. Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/134 av den 19 januari 2022 om gemensamma regler för Europeiska centralbankens överföring av tillsynsinformation till myndigheter och organ för att utföra de uppgifter som ECB tilldelats genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (ECB/2022/2) (EUT L 20, 31.01.2022, s. 275).

  59. ECB stärker samarbetet med de sex EU-länder som inte ingår i den europeiska banktillsynen”, pressmeddelande, ECB:s banktillsyn, 25 januari 2023.

  60. Europeiska centralbankens yttrande av den 27 april 2022 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland och risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (CON/2022/16) (EUT C 248, 30.6.2022, s. 87), Europeiska centralbankens yttrande av den 24 mars 2022 om ett förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, operativ risk, marknadsrisk och kapitalgolv (CON/2022/11) (EUT C 233, 16.6.2022, s. 14) och Europeiska centralbankens yttrande av den 13 januari 2022 om ett förslag till ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag vad gäller resolution (CON/2022/3) (EUT C 122, 17.3.2022, s. 33).

  61. Se även Elderson, F, ”Mind the gap, close the gap – the ECB’s views on the banking package reforms”, The Supervision Blog, 28 april 2022.

  62. Campa, J.M., de Guindos, L. och Enria, A, ”Strong rules, strong banks: let’s stick to our commitments”, The Supervision Blog, 4 november 2022.

  63. Den 27 juni 2022 gjorde ECB-rådet ett uttalande om hur Europeiska bankunionen ska behandlas i bedömningen för globalt systemviktiga banker. I bilagan till detta uttalande beskrivs den metod som vid bedömningen av globalt systemviktiga banker ska användas för gränsöverskridande exponeringar inom den europeiska bankunionen.

  64. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338) och EBA:s riktlinjer om gemensamma förfaranden och metoder för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) och stresstester för tillsynsändamål enligt direktiv 2013/36/EU (EBA/GL/2022/03).

  65. Främst vidarebefordrar ECB information till myndigheter med ansvar för penningtvätt och finansiering av terrorism enligt den multilaterala överenskommelsen om de praktiska formerna för informationsutbyte enligt artikel 57a.2 i direktiv (EU) 2015/849 och EBA:s riktlinjer för samarbete och informationsutbyte mellan finansiella tillsynsmyndigheter, tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och finansunderrättelseenheter enligt direktiv 2013/36/EU (EBA/GL/2021/15), liksom till kollegierna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som inrättats i enlighet med de gemensamma riktlinjerna för samarbete och informationsutbyte vid tillämpning av direktiv (EU) 2015/849 mellan behöriga myndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut och finansiella institut (riktlinjer om kollegier för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism) (JC 2019 81), där ECB deltar som observatör.

  66. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

  67. Riktlinjer för samarbete och informationsutbyte mellan finansiella tillsynsmyndigheter, tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och finansunderrättelseenheter enligt direktiv 2013/36/EU (EBA/GL/2021/15).

  68. Se ”Anti-money laundering and countering the financing of terrorism legislative package”, generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, Europeiska kommissionen, den 20 juli 2021.

  69. Europeiska centralbankens yttrande av den 16 februari 2022 om ett förslag till förordning om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (CON/2022/4) (EUT C 210, 25.5.2022, s. 5) och Europeiska centralbankens yttrande av den 16 februari 2022 om ett förslag till ett direktiv och en förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (CON/2022/5) (EUT C 210, 25.5.2022, s. 15).

  70. Se Fernandez-Bollo, E, ”For a fully fledged European anti-money laundering authority”, The Supervision Blog, ECB:s banktillsyn, 21 februari 2022 och Fernandez-Bollo, E. och McCaul, E, ”Enhancing cooperation in the fight against money laundering”, The Supervision Blog, ECB:s banktillsyn, 24 maj 2022.

  71. Se ”Feedback on the input provided by the European Parliament as part of its ‘Resolution on Banking Union – Annual Report 2021”, ECB:s banktillsyn, 2022.

  72. Se Written overview ahead of the exchange of views of the Chair of the Supervisory board of the ECB with the Eurogroup on 4 April 2022 och Written overview ahead of the exchange of views of the Chair of the Supervisory Board of the ECB with the Eurogroup on 7 November 2022.

  73. Den gemensamma tillsynsmekanismen – En bra början men ytterligare förbättringar behövs”, särskild rapport, nr 29, Europeiska revisionsrätten, 2016 och ”Effektiviteten i ECB:s krishantering av banker”, särskild rapport, nr 2, Europeiska revisionsrätten, 2018.

  74. Se bilaga 3.2 i ”Rapport om EU-budgetens prestation – situationen vid utgången av 2021”, Europeiska revisionsrätten, november 2022.

  75. Enligt artiklarna 6, 7 och 8 i värdepapperiseringsförordningen.

  76. Styrkommittén har till uppgift att stödja tillsynsnämndens verksamhet och förbereda dess sammanträden. Den består av tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande, en företrädare för ECB och fem företrädare för nationella tillsynsmyndigheter. De fem företrädarna för nationella tillsynsmyndigheter utses av tillsynsnämnden för en period på ett år enligt ett rotationssystem som säkrar en rättvis representation av länder.

  77. Här avses de beslut som färdigbehandlades eller antogs under rapporteringsperioden (det vill säga utgående beslut). Antalet tillsynsbeslut motsvarar inte antalet tillståndsförfaranden som formellt anmäldes till ECB under rapporteringsperioden (det vill säga förfaranden för inkommande anmälningar). Ett beslut kan innehålla flera tillsynsgodkännanden.

  78. Av dessa godkändes 179 av högre chefer enligt delegeringsbestämmelserna.

  79. Enligt artikel 6.7 i tillsynsnämndens arbetsordning kan beslut även fattas genom ett skriftligt förfarande, såvida inte minst tre av de röstberättigade ledamöterna i tillsynsnämnden kommer med invändningar. Om så sker sätts beslutet upp på dagordningen inför nästa sammanträde i tillsynsnämnden. Ett skriftligt förfarande kräver i normala fall minst fem arbetsdagar för behandling av tillsynsnämnden.

  80. Europeiska centralbankens beslut av den 6 februari 2014 om utnämningen av Europeiska centralbankens företrädare i tillsynsnämnden (ECB/2014/4) (2014/427/EU) (EUT L 196, 3.7.2014, s. 38).

  81. Se ”ECB publishes enhanced rules for private financial transactions of high-level officials”, pressmeddelande, ECB, 16 december 2022.

  82. Artiklarna 7, 11, 12 och 17 i uppförandekoden för medlemmar i organ på hög nivå inom ECB.

  83. Artikel 0.2.8.1 i ECB:s tjänsteföreskrifter.

  84. Europeiska centralbankens beslut av den 17 september 2014 om genomförandet av åtskillnaden mellan Europeiska centralbankens penningpolitiska funktion och tillsynsfunktion (ECB/2014/39) (2014/723/EU) (EUT L 300, 18.10.2014, s. 57).

  85. Arbetsgruppen för harmonisering av den sekventiella metoden arbetar för att skapa lika konkurrensvillkor inom SSM. Arbetsgruppen tittar på vilka olika metoder som fungerar bäst i olika länder och föreslår en harmoniserad metod som alla nationella behöriga myndigheter och ECB kan införa.

  86. Den SSM-omfattande databasen för datainsamling är ett initiativ för att harmonisera tillsynsrapporteringskraven som ECB och de nationella behöriga myndigheterna ställer och förbättra den interna styrningen. I databasen samlas information om alla förfrågningar om att lämna in uppgifter som skickas till institut under direkt tillsyn, och denna information används sedan för att få bättre insyn i de förfrågningar om uppgifter som bankerna får och för att analysera rapporteringsbördan.

  87. Dessa är uppdelade i lokaler och fastighetsskötsel, personaladministration, en gemensam IT-avdelning, gemensamma juridiska och administrativa avdelningar och gemensamma avdelningar för revision, kommunikation och översättning och annat.

  88. Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1163/2014 av den 22 oktober 2014 om tillsynsavgifter (ECB/2014/41) (ETT L 311 31.10.2014, s. 23).

  89. Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/2158 om metoder och förfaranden för att bestämma och insamla uppgifter avseende avgiftsfaktorer som används för att beräkna de årliga tillsynsavgifterna (ECB/2019/38) (EUT L 327, 17.12.2019, s. 99).

  90. För enheter upprättade efter den 1 oktober består tillsynsavgiften endast av en lägsta avgiftskomponent för antalet hela månader som enheten stått under tillsyn.

Visselblåsning