Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Förord av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

Under 2021 fortsatte vi att brottas med coronapandemins effekter på våra ekonomier och våra liv. Den starka och samordnade politiska responsen på pandemikrisen i kombination med de framgångsrika vaccinationskampanjerna, stärkte den snabba återhämtningen under året. Den ekonomiska produktionen i euroområdet var i slutet av 2021 tillbaka på samma nivå som före pandemin.

Till skillnad från tidigare kriser hade banksektorn i en stark finansiell position och kunde stödja ekonomin samt bidra till att stärka vår penningpolitiska respons. Åtgärder som vidtagits av ECB:s banktillsyn säkerställde att bankerna smidigt kunde överföra våra penningpolitiska åtgärder inriktade på att upprätthålla gynnsamma finansieringsförhållanden för alla sektorer i ekonomin. Totalt sett beräknas åtgärderna inom penningpolitik och banktillsyn ha räddat över en miljon jobb.

Men även om återhämtningen har gått ovanligt fort behöver vi nu förbereda oss inför utmaningar efter krisen. De samlade effekterna av pandemin kommer först gradvis att bli synliga. Tillgångskvaliteten kan komma att påverkas allteftersom det blir tydligt vilka pandemieffekter som påverkat den finansiella situationen för mer känsliga företag i vissa sektorer. Den europeiska tillsynen följer därför noga uppbyggnaden av kreditrisker.

Pandemin har samtidigt lett till mer genomgripande förändringar av bankernas verksamhetsmiljö. Digitaliseringen har tagit fart och det har blivit alltmer angeläget att hantera klimatförändringsfrågan. Långvariga problem kopplade till dålig lönsamhet och överkapacitet kan inskränka vissa bankers förmåga att anpassa sig och bibehålla sin konkurrenskraft inför den digitala och gröna omställningen. Detta måste bemötas på två sätt.

Dels måste bankerna förbättra sin kostnadseffektivitet och åter inrikta sina affärsmodeller på motståndskraft och värdeskapande på längre sikt. Detta innebär att bankerna behöver lyckas ännu bättre med att integrera klimat- och miljörelaterade risker i sina befintliga strategier och riskhanteringsprocesser. Här är det fortfarande långt kvar innan bankerna har uppfyllt våra tillsynsförväntningar.

Dels handlar det om att fullborda bankunionen. En mer robust, integrerad och diversifierad finansiell sektor skulle bidra till att frigöra den stora mängd privata investeringar som behövs i Europa för att påskynda den digitala och gröna omställningen.

Jag är övertygad om att det är möjligt. På samma sätt som banksektorn har bidragit till en framgångsrik lösning på denna kris kan den bidra till att göra vår ekonomi redo för en grönare och mer digital framtid.

Intervju med Andrea Enria, tillsynsnämndens ordförande

Hur var 2021 för ECB:s banktillsyn?

Pandemin var en fortsatt utmaning för alla under 2021, inbegripet för tillsynsmyndigheterna. Jag är imponerad av den operativa motståndskraft som ECB som institution har visat under pandemin. Visserligen kunde vi fortfarande inte genomföra så många inspektioner på plats som vi hade önskat, men vi kunde ändå bedriva en effektiv tillsyn. Kontaktfrekvensen med bankerna påverkades också förhållandevis lite, även om det mesta sköttes på distans. Vi hade bra diskussioner inom tillsynsnämnden och kunde enkelt nå samförstånd i de flesta frågor. Trots de svårigheter som pandemin innebar kunde vi öka samverkan och teamarbete mellan ECB:s olika affärsområden, både inom den europeiska banktillsynen och mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna. Men jag ser verkligen fram emot att träffa mina kolleger på riktigt igen och på nytt börja kunna besöka nationella behöriga myndigheter, ha fysiska möten med bankerna och genomföra inspektioner på plats.

Efterhand som osäkerheten om framtiden minskade och de makroekonomiska utsikterna förbättrades under 2021, upphävde vi de flesta extraordinära åtgärder som vi hade infört för att bankerna skulle kunna hantera krisens omedelbara effekter. Dessutom återupptog vi den regelbundna översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP), efter att under 2020 har tillämpat ett pragmatiskt tillvägagångssätt där vi fokuserade på utmaningarna till följd av pandemin. För första gången tog vi ett strukturerat grepp på klimatriskerna och undersökte hur mycket bankernas praxis fortfarande skiljer sig från våra tillsynsförväntningar. Efter fem års intensivt arbete slutförde vi också vår riktade granskning av interna modeller – en milstolpe för att återställa tillförlitlighet och konsekvens i hur interna modeller används för tillsynsändamål. Under 2020 började vi även utöva tillsyn över systemviktiga värdepappersföretag i länder som deltar i bankunionen. I vårt tillsynsarbete har vi alltid strävat efter att tydligt kommunicera våra förväntningar till banker och andra marknadsaktörer, för att förtydliga våra policyer och nå ut med de framsteg som har gjorts för att nå våra tillsynsmål. Slutligen har vi testat en innovativ process för att fastställa prioriteringar för tillsynsarbetet, så att våra grupper ska kunna fokusera mer på huvudsakliga risker och mindre på arbetskrävande rutinmässiga kontroller.

Vi har nu levt med pandemin i två år. Hur tycker du att bankerna har klarat den här perioden?

Sedan pandemins början har de europeiska bankerna överlag visat stark motståndskraft. Jag ser detta som ett resultat av de reformer som har genomförts efter finanskrisen, våra långsiktiga insatser för att stärka bankernas kapital, tillgångskvalitet och likviditetsbuffertar och de extraordinära offentliga stödåtgärder som snabbt sattes in. Bankernas kapitalkvoter har behållit sin motståndskraft under den här perioden och bankerna har kunnat fortsätta att låna ut pengar till hushåll, småföretag och större bolag. Hittills finns det inga tydliga tecken på att tillgångskvaliteten har försämrats.

Även om den makroekonomiska prognosen för euroområdet överlag är positiv, råder det fortfarande osäkerhet om hur pandemin kommer att utvecklas. Framför allt har tecken på latent kreditrisk konstaterats i vissa sektorer som varit mer sårbara för pandemin. Störningar i försörjningskedjor tynger dessutom handeln och den ekonomiska aktiviteten i stort. Skuldsättningen i det finansiella systemet har också varit på väg uppåt och eftersom vissa av våra banker har sådana exponeringar, behöver vi vara fortsatt vaksamma. Ränte- och kreditspreadsjusteringar på väg mot återhämtning kan öka kreditrisken för många banker samt även få negativa konsekvenser för långivare som är särskilt exponerade mot icke-bankföretag med hög skuldsättning. Detta behöver följas noggrant.

Men framför allt skulle jag säga att europeiska banker har visat sig vara motståndskraftiga under en mycket allvarlig kris och att de har ett betydligt bättre utgångsläge än efter krisen 2008.

Vad ser du som de främsta kommande utmaningarna för de europeiska bankerna? Är covid-19-krisen till stor del över för deras del?

Tack och lov förbättrades de makroekonomiska utsikterna under 2021 och vi räknar inte längre med den våg av nödlidande lån som vi befarade i början av pandemin. Men bankerna bör inte sänka garden. Den positiva utvecklingen under 2021 ledde till att bankerna kunde minska sina avsättningar för förluster betydligt från 2020 års toppnivåer. Men att bedöma risknivån är fortfarande en utmaning. Enligt utsikterna finns det fortfarande tecken på latent kreditrisk. Andelen underpresterande lån sjönk inte under 2021. Vad gäller hotell- och restaurangsektorn samt flyg- och resebranschen fortsatte underpresterande lån att öka rejält under året. Vi kommer därför att fortsätta uppmana bankerna att hantera kreditrisker på ett proaktivt vis samt att uppmärksamt följa sina låneböcker för eventuella väsentliga försämringar av tillgångskvaliteten.

Vissa banker har dessutom ökat sina exponeringar mot högt skuldsatta företagsmotparter utöver våra tidigare kommunicerade tillsynsförväntningar, och vissa är indirekt exponerade genom hedgefonder och andra finansinstitut utanför banksektorn. Dessa banker är särskilt exponerade mot plötsliga ränte- och spreadjusteringar som kan bli verklighet om det visar sig att vägen från lågräntemiljön blir mödosam. I så fall kan vi få uppleva betydande korrigeringar i tillgångspriser och spreadar, kostsam skuldreducering och oväntade vägar för direkta och indirekta spridningseffekter.

Dessutom kämpar alltför många europeiska banker fortfarande med låg lönsamhet och tyngande kostnadsstrukturer – kostnads-/intäktskvotens samlade dynamik sedan 2015 indikerar att det finns ett varaktigt ineffektivitetsproblem i den europeiska banksektorn.

På uppsidan har flera banker nyligen påbörjat omfattande och teknikdrivna program för kostnadsoptimering, även om det kommer att ta tid innan dessa insatser ger förbättrade indikatorer för lönsamhet och kostnadseffektivitet. Vi har uppmanat bankerna att åter inrikta sina affärsmodeller på långsiktigt värdeskapande, eftersom en stark och stabil förmåga att skapa intäkter är den första försvarslinjen i ett besvärligt affärsklimat. Hållbarheten i bankernas affärsmodeller kvarstår som en av våra tillsynsprioriteringar. Under 2021 inledde vi en rad inspektioner av affärsmodeller och lönsamhet och dessa kommer att fortsätta under 2022.

Beträffande digitaliseringen i banksektorn och icke-banksektorn – hur hanterar bankerna dels den ökande konkurrensen den medför, dels den stigande kundefterfrågan på digitala tjänster?

Den digitala omställningen har tagit fart under pandemin och innebär att konkurrensmiljön förändras för alltid. Det kommer att finnas vinnare och förlorare, även inom banksektorn. Viktiga framgångsfaktorer har visat sig vara en effektiv strategihantering, IT-investeringar sett till volym och kvalitet samt kraftfulla åtgärder för ökad kostnadseffektivitet. De banker som lyckats med sin digitala utveckling har satsat på att modernisera IT-infrastrukturen och optimerat processerna samt förenklat och digitaliserat ett antal interna förfaranden.

Samtidigt innebär användningen av ny teknik nya utmaningar, inte bara för bankerna utan även för tillsynsmyndigheter och lagstiftare. Bankerna blir alltmer exponerade mot IT- och cyberrisker. För att ECB ska ha en klar bild av dessa risker behöver våra tillsynskolleger vara fullt utbildade även inom detta område. I linje med detta bör tillsynen även beakta digital omställning: under 2021 fortsatte vi att lansera en rad olika tillsynstekniska verktyg för att ytterligare höja effektiviteten hos tillsynsmyndigheterna runtom i bankunion .

Klimat- och miljörisker kom alltmer i fokus under 2021. Tror du att europeiska banker är redo att möta den väntade ökningen av dessa risker?

Under 2021 gjorde ECB stora framsteg med att uppmana bankerna att bli mer proaktiva i hanteringen av klimatrisker. Vi bad dem att själva utvärdera sin beredskap att hantera dessa risker och jämförde sedan deras svar. Som ett led i vår löpande tillsyn diskuterade vi våra resultat med bankerna och publicerade en rapport med ett urval av de bästa metoder som vi identifierat i samband med detta. Den dåliga nyheten är att enligt bankernas uppskattningar låg 90 procent av deras praxis helt eller delvis utanför våra tillsynsförväntningar.

Bankerna har dock börjat återspegla klimat- och miljörisker i sina nuvarande strukturer och drygt hälften av dem anpassar sina styrningsarrangemang därefter. Under 2022 kommer vi att fortsätta vårt arbete med klimat- och miljörisker genom att genomföra en särskild tematisk granskning inom ÖUP samt ett klimatrelaterat tillsynsstresstest. Detta kommer att ge möjlighet till lärande, både för oss som tillsynsmyndighet och för bankerna samt skapa förutsättningar för att inkludera klimat- och miljörisker i vår ÖUP-metod på ett mer strukturerat sätt.

Du nämnde att ECB har vidtagit ytterligare åtgärder för att öka transparensen. Vilka framsteg gjorde ni under 2021?

Det här har alltid varit ett viktigt mål för ECB:s banktillsyn och under 2021 gjorde vi våra tillsynsmetoder och tillsynsresultat mer transparenta på flera olika sätt.

I samband med 2021 års stresstester vidtog vi två omfattande åtgärder för ökad transparens. För första gången offentliggjorde vi övergripande individuella stresstestresultat för de banker som inte ingår i urvalet för EBA:s EU-omfattande stresstest samt resultatet enligt bankernas pelare 2-vägledning per spann. Vi hoppas att denna ytterligare information om den nya metoden för pelare 2-vägledningen gör det enklare att förstå hur stresstestresultaten används i ÖUP.

Utöver detta har vi mer ingående informerat om hur vi fastställer våra tillsynsprioriteringar för de kommande tre åren. Vi har tydligt presenterat vår framtida riskkarta och kopplat varje identifierad sårbarhet till en konkret tillsynsprioritering. Detta utgör också en vägledning för hur ECB:s banktillsyn som helhet fördelar sina resurser för den här perioden.

Dessutom har vi strävat efter att öka transparensen kring vårt arbete om klimat- och miljörisker genom att publicera resultaten från benchmarkingen av bankernas beredskap, vilket jag nämnde tidigare, samt sprida god branschpraxis. Detta är särskilt viktigt för en ny riskkategori där det inom kort behöver ske stora framsteg.

Vi har även reviderat vår vägledning för lämplighetsbedömningar. Utöver att införa begreppet individuellt ansvar har vi fokuserat på styrelseledamöternas erfarenhet av klimat- och miljörisker och uppmärksammat vikten av mångfald – även mellan könen – i bankstyrelsernas sammansättning.

Slutligen har vi sett över ECB:s webbplats för banktillsyn för att göra den mer lättnavigerad och intuitiv för allmänhet och banker, med en förenklad portal för banker och en enhetlig visselblåsarplattform.

Överlag är jag mycket nöjd med de framsteg som har uppnåtts 2021, särskilt med tanke på att vi h ar hanterat en unik kris och mestadels arbetat på distans.

1 Banktillsynen 2021

1.1 Banker under tillsyn 2021: resultat och huvudsakliga risker

1.1.1 Motståndskraften i banksektorn överlag

De betydande instituten gick in i covid-19-krisen med god kapitalstyrka som de behöll under 2021

De betydande instituten som omfattas av den europeiska banktillsynen gick in i coronakrisen med god kapitalstyrka. Efter en mindre nedgång första kvartalet 2020 gick den samlade kärnprimärkapitalrelationen upp till 15,6 procent fjärde kvartalet 2020 och stabiliserade sig på denna nivå 2021 (diagram 1). Bankernas motståndskraft under krisen berodde på flera olika faktorer, främst de statliga stödåtgärderna som sattes in för att skydda kundernas solvens och underlätta tillgången till krediter, den mycket ackommoderande penningpolitiken och de tillsyns- och lagstiftningsåtgärder som snabbt vidtogs för att motverka krisen. I mars 2020 rekommenderade dessutom ECB:s banktillsyn bankerna att inte dela ut vinster eller köpa tillbaka aktier, och sedan i december 2020, att de skulle begränsa sådana utdelningar. På så sätt stärktes bankernas kapitalbas inför den relativt stora osäkerheten kring hur stora kreditförluster det skulle kunna bli. I juni 2021 pekade de makroekonomiska prognoserna mot ekonomisk återhämtning och mindre osäkerhet, varpå ECB beslöt att inte förlänga sin rekommendation efter september 2021. I stället gick man tillbaka till rutinerna som gällde före pandemin där varje enskild banks kapital- och utdelningsplan bedömdes inom ramen för den vanliga tillsynsdialogen. Bankerna förväntas vara försiktiga när de beslutar om utdelningar och återköp av aktier och noggrant analysera sina medellånga kapitalprognoser och hållbarheten i sina affärsmodeller.

Diagram 1

Kapitalkvoter i betydande institut (tillfällig definition)

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: procent)

Källa: ECB.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (varierande urval).

Den sammanlagda bruttosoliditeten följde en liknande trend under pandemin och stabiliserade sig på 5,9 procent tredje kvartalet 2021 efter att ha ökat från 5,3 procent andra kvartalet 2020. Bankerna förberedde sig väl inför kravet på bruttosoliditetsgrad som började gälla i juni 2021. Under 2022 kommer man även att börja tillämpa den nya metoden för att bedöma risken för alltför låg bruttosoliditet, genom vilken man vill hitta eventuell bruttosoliditet som härrör från omfattande användning av derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering, poster utanför balansräkningen eller regelarbitrage. Med denna metod vill man hitta banker där det kan behövas kvalitativa åtgärder eller pelare 2-krav för bruttosoliditeten. Detta kommer att begränsa skuldsättningsgraden ytterligare och på så sätt leda till bättre motståndskraft i euroområdets banksystem. Det finns dock fortfarande risker för kapitaltäckningen, och bankerna bör inte underskatta risken för att ytterligare förluster fortfarande kan påverka deras kapitalutveckling när stödåtgärderna avslutas.

Diagram 2

Bruttosoliditeten i betydande institut

(i procent)

Källa: ECB.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (varierande urval).

De extraordinära stödåtgärderna som sattes in i samband med pandemin har bidragit till att mängden nödlidande lån inte har ökat, men effekterna av pandemin kan komma att materialisera sig först senare

ECB fortsatte att främja bankernas motståndskraft genom att ifrågasätta deras totala återhämtningskapacitet, det vill säga hur väl bankerna kan återhämta sig från stora påfrestningar med hjälp av återhämtningsalternativen i sina återhämtningsplaner.[1]

Bankerna fortsatte att låna ut pengar till kunder under krisen, och än så länge har det inte haft någon väsentlig påverkan på tillgångskvaliteten. Tillgångskvalitetens överlag positiva utveckling (diagram 3) beror på flera olika faktorer, t.ex. på att banker med stor andel nödlidande lån har fortsatt att minska sina innehav av gamla nödlidande lån och på att utlåningen ökat med stöd från statliga garantier och andra stödåtgärder för låntagare. De många olika pandemirelaterade extraordinära åtgärder som sattes in för att förbättra finansieringsförhållandena och stötta hushåll, småföretag och storbolag under 2020 och 2021 har på så sätt bidragit till att förhindra en ökning av konkurser och nödlidande lån. ECB:s banktillsyn hyser dock fortfarande oro över kvaliteten på bankernas tillgångar på medellång sikt, eftersom pandemins fulla effekt kan komma materialisera sig först när de flesta av de akutsinsatta statliga stödåtgärderna har tagits bort. Det är fortfarande fler lån som klassificeras som underpresterande (steg 2) än före pandemin, och risken verkar vara något större för lån som påverkats av stödåtgärderna i samband med pandemin. De kraftigt ökade skuldnivåerna i olika delar av ekonomin kan dessutom leda till högre solvensrisker, särskilt i ekonomiska sektorer och länder som har drabbats hårdare av pandemin. Som en del i sitt tillsynsarbete med kreditrisker 2021 betonade därför ECB att man måste se till att ha ett uttalat fokus på robusta rutiner för kreditriskhantering.[2]

Diagram 3

Förändringar i nödlidande lån hos betydande institut (sammanlagda lån)

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: procent)

Källa: ECB.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (varierande urval).

Trots utmaningar för driftskontinuiteten har pandemin haft begränsade effekter på de operativa riskerna

Trots de exceptionella operativa svårigheterna och de utmaningar vad gäller driftskontinuitet som bankerna har stött på sedan pandemins början rapporterades betydligt mindre förluster till följd av pandemirelaterade operativa risker 2021 jämfört med 2020. Det går i linje med förväntningarna om att förluster till följd av pandemirelaterade operativa risker främst skulle ske i början av pandemin, i och med att sådana förluster innehåller stora delar som är engångsföreteelser.[3]

Efter att man satt kontinuitetsplaner i verket när pandemin slog till stabiliserade sig antalet anställda som arbetade på distans sommaren 2020, och under 2021 arbetade mellan 40 och 50 procent av medarbetarna på betydande institut hemifrån (diagram 4).

En måttlig ökning på 9,8 procent sågs i antalet betydande cyberincidenter som anmäldes till ECB första halvåret 2021, men konsekvenserna för IT-systemens tillgänglighet och förlusterna som dessa angrepp förorsakade var begränsade.[4]

Diagram 4

Distansarbete i betydande institut

(andel av medarbetarna som arbetar på distans)

Källa: ECB.
Anmärkning: Siffrorna avser ett konsekvent urval av betydande institut som har rapporterat in alla uppgifter för den aktuella perioden.

De operativa riskerna och IT-riskerna är dock fortsatt höga på grund av de fortsatta utmaningarna för banker och deras tjänsteleverantörer över hela världen. Som en följd av pandemin har cybersäkerhetshoten, utmaningarna förknippade med förändringshantering och beroendet av IT-infrastruktur och IT-tjänsteleverantörer ökat. Det är oerhört viktigt att bankerna hanterar riskerna som detta medför på rätt sätt så att tillhandahållandet av finansiella tjänster kan upprätthållas.

Trots vissa förbättringar finns det fortfarande flera strukturella svagheter i bankernas ledningsorgan och interna kontrollfunktioner

Samtidigt har ECB fortsatt att betona att bankerna under tillsyn måste förbättra sina styrningsstrukturer. Covid-19-krisen har visat hur viktigt det är med starka styrningssystem, interna kontrollfunktioner och god datasammanställningsförmåga. Trots att vissa förbättringar har kunnat ses finns det fortfarande flera strukturella svagheter kvar.

Bankerna har gjort vissa framsteg när det gäller hur deras ledningsorgan är sammansatta, genom att t.ex. successivt utveckla ledamöternas kompetens och utse fler formellt oberoende ledamöter. Vissa svagheter finns dock kvar, nämligen i) att ledningsorganet i sin tillsynsfunktion inte i tillräcklig utsträckning rådfrågas i beslutsfattandet och har begränsad möjlighet att ifrågasätta strategiska beslut på de områden som påverkats mest av covid-19-krisen, ii) att direktörer utan verkställande funktion i vissa banker har otillräckliga kunskaper om bankverksamhet och riskhantering, iii) att det inte finns någon mångfaldspolicy och att mångfald inte främjas i tillräcklig utsträckning i vissa banker, vilket försämrar ledningens kollektiva lämplighet, iv) att vissa banker har en låg andel oberoende ledamöter, vilket ger ledningsorganet i sin tillsynsfunktion ännu sämre förutsättningar att konstruktivt kunna ifrågasätta de verkställande direktörernas beslut.

Covid-19-krisen förvärrade även svagheter som redan fanns på flera områden inom styrning och riskhantering. För det första finns det fortfarande brister när det gäller datasammanställning och rapportering på grund av fragmenterade och oharmoniserade IT-system, otillräcklig automatisering, utbrett beroende av manuella kontroller och brister avseende datastyrning (t.ex. otillräcklig oberoende kontroll av datakvaliteten). Detta är ett hinder i bankernas beslutsfattande. För det andra måste vissa banker fortfarande förbättra sina interna kontrollfunktioner, framför allt när det gäller låg bemanning, funktionens otillräckliga ställning och bristande rutiner (för sådant som kontroll av regelefterlevnad och definition av bankens riskaptit.).

Penning- och tillsynspolitiska åtgärder bidrog starkt till att de betydande institutens tillgängliga likviditet och finansiering ökade 2021

Likviditet- och finansieringsförhållandena för betydande institut fortsatte att förbättras främst på grund av penningpolitiska åtgärder. Bankerna tilläts fortsätta att bedriva sin verksamhet med en likviditetstäckningskvot som låg under det allmänna kravet på 100 procent fram till slutet av 2021.[5] Trots detta fortsatte likviditetspositionerna att förbättras. Tredje kvartalet 2021 låg likviditetstäckningskvoten på 173,8 procent, vilket är den högsta nivån som noterats sedan den europeiska banktillsynen startades (diagram 5). Detta beror förmodligen i första hand på att bankerna i hög grad utnyttjat de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna, eftersom de på så sätt kunde få finansiering och bygga upp kassareserver utan att behöva inteckna sina likvida tillgångar av hög kvalitet. Utnyttjandet av de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna uppgick i september 2021 till 2 200 miljarder euro, och ungefär hälften av den nuvarande överskottslikviditeten i Eurosystemet kommer därifrån.

Diagram 5

Förändringar i likviditetsbuffertar, nettolikviditetsutflöden och likviditetstäckningskvoter

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: procent)

Källa: ECB.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (varierande urval).

Precis som likviditetstäckningskvoten ökade även den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR) stadigt från och med andra halvåret 2020 för att som högst nå 129,3 procent i september 2021 (diagram 6). Kravet på att den stabila nettofinansieringskvoten hela tiden ska ligga på 100 procent blev ett bindande minimikrav den 28 juni 2021. I allmänhet måste bankerna uppfylla NSFR-kravet på både gruppnivå och individuell nivå, men 2021 medgav ECB undantag från detta krav på individuell nivå för vissa banker i de fall då villkoren i regelverket var uppfyllda och i synnerhet då det fanns en sund hantering av likviditetsrisker.

Diagram 6

Förändringar i tillgänglig stabil finansiering, obligatorisk stabil finansiering och NSFR

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: procent)

Källa: ECB.
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (varierande urval).

De allmänna marknadsförhållandena för euroområdets banker har fortsatt att förbättras sedan andra halvåret 2020 efter staters och centralbankers exceptionella ingripanden, vilka ledde till lägre volatilitet, mindre kreditspreadar och välmående aktiemarknader. Därmed har även allmänna marknadsriskindikatorer, som VaR-måttet och riskvägda tillgångar, gått ned. På grund av detta har det bestämts att potentiella marknadsrisker, främst kopplade till motpartskreditrisker och ränte-/kreditspreadschocker, ska prioriteras i tillsynen 2022 till 2024.

1.1.2 Det allmänna tillståndet i bankerna som står under europeisk banktillsyn

Att bankernas lönsamhet åter gick upp 2021 berodde främst på att värdeminskningarna inte blev så höga när ekonomin återhämtade sig från pandemin

Efter att ha legat som lägst 2020 då pandemin härjade som värst återhämtade sig under 2021 lönsamheten i de betydande instituten som står under europeisk banktillsyn. Bankernas samlade årsberäknade avkastning på eget kapital steg till 7,2 procent (diagram 7), vilket är den högsta nivån på flera år men fortfarande under bankernas genomsnittliga kostnad för eget kapital. Denna ökning berodde främst på en konjunkturrelaterad minskning i nedskrivningsflödena, som mer än halverades jämfört med året före. Under 2020 var bankerna tvungna att avsätta betydande reserver på grund av den stora osäkerheten kring vilken effekt pandemin skulle få. Under 2021 slutade man med detta, eller till och med minskade reserverna, på grund av den ekonomiska återhämtningen under året.

Diagram 7

Samlad avkastning på eget kapital i betydande institut uppdelat i inkomster och utgifter

(procent av eget kapital)

Källa: ECB:s tillsynsstatistik
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta gruppnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (varierande urval).

Den ekonomiska återhämtningen hade även gynnsam inverkan på intäkterna före nedskrivningar, avsättningar och skatter, som återgick till de nivåer som de låg på före pandemin. Detta berodde främst på att bankernas intäkter från trading- och investeringsverksamhet ökade liksom nettointäkterna från avgifter och provision. Särskilt kapitalförvaltningsrelaterade avgifter hade stor inverkan. Nettoränteintäkterna förblev dock dämpade och fortsatte att vara lägre än före pandemin på grund av den ständiga pressen på bankernas utlåningsmarginaler. Överlag lyckades bankerna öka sina nettorörelseresultat med 15 procent (diagram 8). Denna ökning utgjorde en central orsak till den förbättrade kostnadseffektiviteten i bankerna. K/I-talen (kostnads-/intäktskvoten) minskade med mer än 2 procentenheter 2021 och låg på 63,5 procent.

Diagram 8

De betydande institutens kostnads-/intäktskvoter och indexkomponenter

(i procent)

Källa: ECB:s tillsynsstatistik
Anmärkning: I urvalet ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (varierande urval).

Tradingintäkter ökade lönsamheten i bankerna som står under europeisk banktillsyn och nådde som högst första halvåret 2021, särskilt för globalt systemviktiga banker (diagram 9). Bankerna lyckades även höja sina nettointäkter från avgifter och provisioner betydligt, främst genom att avgifterna för tillgångsförvaltning blev högre på grund av höga tillgångspriser.

Diagram 9

Tradingintäkter och avkastning på investerat kapital[6] i vissa utvalda affärsmodeller

(kvartalsflöden i miljarder euro)

Källa: ECB.
Anmärkningar: I urvalet för genomsnittet i SSM ingår alla betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (varierande urval). I diagrammen för globalt systemviktiga banker, universal- och investeringsbanker och övriga banker ingår ett delurval av banker med den aktuella affärsmodellen.

På kostnadssidan ökade de administrativa kostnaderna och avskrivningarna med 3,3 procent, främst på grund av högre personalkostnader och IT-relaterade kostnader. Bankerna behöll dock sina mer allmänna strategiska mål om att minska kostnaderna och investera i IT och digitala lösningar. Sådana strategier innebär betydande kostnader i början, men bankerna förväntar sig att tjäna på denna omställning på medellång sikt. I och med att kunderna alltmer börjat använda digitala kanaler som en följd av pandemin kan bankerna eventuellt minska sin överkapacitet ytterligare och på så sätt banta kostnadsstrukturen och öka sin kostnadseffektivitet i ännu högre grad.

Fusioner och förvärv i banksektorn, som allmänt har setts som den djärvaste och mest omvälvande typen av konsolidering, verkar leda till förbättrad effektivitet och en återgång till mer hållbara lönsamhetsnivåer.[7] Fusions- och förvärvsaktiviteten verkar ha tagit fart under de senaste två åren. Framför allt verkar bankerna i större utsträckning ha gjort riktade konsolideringar på affärsområdesnivå. När det gäller tillgångsförvaltning, värdepappersverksamhet, depåtjänster och betalningsteknik har vissa institut utökat eller diversifierat sin verksamhet medan andra har dragit ned på dessa områden för att få resurser över till annat.

Diagram 10

Fusioner och förvärv i euroområdet, samlade tillgångar i målbankerna, samt antal

Källa: ECB:s beräkningar baserat på uppgifter från Dealogic och Orbis BankFocus.
Anmärkningar: I urvalet ingår fusioner och förvärv som betydande och mindre betydande institut i euroområdet har deltagit i, med undantag för privata transaktioner och transaktioner mellan små banker som inte finns med i Dealogic. Inte heller transaktioner i samband med resolution av banker eller fusioner som görs på grund av att en bank är i kris ingår i urvalet. Transaktioner räknas till de år då de tillkännages.

De flesta fullständiga fusioner och förvärv i banksektorn sker fortfarande främst inom det egna landets gränser, men i vissa av de mer riktade fusionerna och förvärven finns gränsöverskridande inslag, vilket innebär att de bidrar till den finansiella integrationen i EU. Ett annat sätt att uppnå gränsöverskridande integration skulle kunna vara att bankerna ser över sin gränsöverskridande organisationsstruktur. Särskilt att i större utsträckning använda filialer och kostnadsfria tjänster i stället för dotterbolag skulle kunna vara ett lovande sätt att utveckla gränsöverskridande verksamhet inom bankunionen och den inre marknaden.

Strävanden efter att öka lönsamheten på ett hållbart sätt skulle också det kunna ge upphov till fler konsolideringsinitiativ, vilket skulle kunna leda till mer diversifierade inkomstkällor och större effektivitet om initiativen åtföljs av tydlig operativ ledning och sund affärsstrategi. Sådana strategiska åtgärder måste dock utarbetas och skötas av bankerna själva, och deras styrelser måste se till att det finns robusta styrningsrutiner så att man på lämpligt sätt kan upptäcka, hantera och mildra alla väsentliga risker som kan hota konsolideringen. För att underlätta bankernas planering på detta område gav ECB i januari 2021 ut en vägledning om hur fusioner och förvärv kommer att behandlas i tillsynen[8]. Syftet var att vara tydlig med hur ECB bedömer fusioner så att bankerna vet vad de kan förvänta sig av sin tillsynsmyndighet.

Även de mindre betydande institutens lönsamhet förbättrades 2021, främst på grund av lägre värdeminskningar

Lönsamheten i mindre betydande institut som står under europeisk banktillsyn hade en liknande utveckling som i betydande institut, med tecken på återhämtning 2021. I slutet av september 2021 var den genomsnittliga avkastningen på eget kapital 3,3 procent från att ha legat på 1,7 procent vid utgången av 2020. Denna ökning berodde främst på lägre värdeminskningar jämfört med 2020, då de mindre betydande instituten var tvungna att avsätta betydande belopp till reserver för att förhindra en kraftig försämring av sin lånebok. Precis som de betydande instituten tog vissa mindre betydande institut tillbaka de tidigare avsatta reserverna 2021, vilket bidrog till att de kunde få tillbaka lönsamheten på samma nivåer som före pandemin.

De mindre betydande instituten har lyckats kompensera för pressen på lånemarginalerna genom att förbättra den del av verksamheten som ger avgifter och provision. Överlag ökade de mindre betydande institutens nettorörelseresultat med 9,7 procent på årsbasis. Denna förstärkning av de mindre betydande institutens inkomstkällor bidrog till ett förbättrat K/I-tal, som minskade från 70,3 procent i slutet av 2020 till 66,7 procent i slutet av september 2021. På kostnadssidan lyckades de mindre betydande instituten inte minska sina administrativa kostnader.

Ruta 1
Stresstester 2021

I likhet med tidigare år medverkade ECB vid förberedelser och genomförande av 2021 års EU-omfattande stresstest, som samordnades av Europeiska bankmyndigheten (EBA). Som en del av förberedelserna deltog ECB i arbetet med att ta fram stresstestmetod samt grundscenarier och negativa scenarier. Det negativa scenariot utarbetades tillsammans med Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och EBA samt i nära samarbete med de nationella centralbankerna och nationella behöriga myndigheterna. ECB tog även fram de officiella riktlinjerna för kreditrisk för det EU-omfattande stresstestet. Dessa riktmärken ger bankerna en fingervisning om hur olika kreditriskparametrar förväntas utveckla sig (som sannolikheter för fallissemang, ändringstakt och förlust givet fallissemang), som bankerna förväntas tillämpa på sina portföljer i de fall då det inte finns någon lämplig kreditriskmodell.

Efter att arbetet med stresstesten inletts den 29 januari 2021 genomförde ECB:s banktillsyn kvalitetssäkringskontrollen av de banker som ECB:s banktillsyn utövar direkt tillsyn över, där man kontrollerade att bankerna tillämpade EBA:s metoder på rätt sätt. Av de 50 banker som ingick i det EU-omfattande stresstestet stod 38 under direkt tillsyn av ECB:s banktillsyn, vilket motsvarar cirka 70 procent av tillgångarna i euroområdets banksektor. Fredagen den 30 juli 2021 offentliggjorde EBA de enskilda resultaten för samtliga 50 banker som hade testats, liksom detaljerade balansräknings- och exponeringsuppgifter för årsslutet 2020.

Utöver den EU-omfattande testningen genomförde ECB sitt eget stresstest på 51 medelstora banker som står under ECB:s direkta tillsyn, men som inte ingick i EBA:s tester. För första gången har ECB även offentliggjort de enskilda resultaten i intervallformat för dessa banker.

De 38 euroområdesbankerna som ingick i det EU-omfattande stresstestet och de 51 medelstora euroområdesbankerna som står under ECB:s tillsyn motsvarar tillsammans drygt 75 procent av de sammanlagda banktillgångarna i euroområdet.

Scenarier

I det negativa scenariot för 2021 års stresstest förväntades covid-19-chocken få långvariga effekter i ett läge där räntan är låg under en längre tid. I detta scenario leder osäkerheten kring den pandemirelaterade utvecklingen till långvarig ekonomisk nedgång med stadigt sjunkande BNP och en kraftig ökning av arbetslösheten. Företag går i konkurs eller drar ned på verksamheten, vilket innebär att tillgångsvärderingar, kreditspreadar och upplåningskostnader måste justeras väsentligt. Till sist faller även priserna på bostäder och kommersiella fastigheter betydligt.

Resultat[9]

I det negativa scenariot var den slutliga kärnprimärkapitalrelationen för de 89 banker som står under ECB:s direkta tillsyn i genomsnitt 9,9 procent, vilket är 5,2 procentenheter lägre än utgångspunkten på 15,1 procent. För de 38 banker som testades av EBA minskade den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen med 5 procentenheter från 14,7 till 9,7 procent. De 51 medelstora banker som endast testades av ECB uppvisade en genomsnittlig kapitalminskning på 6,8 procentenheter från 18,1 till 11,3 procent. Kapitalminskningen var större i de medelstora bankerna i det negativa scenariot eftersom de påverkades mer av de lägre ränte-, avgifts- provisions- och tradingnettona under de tre åren.

På det stora hela var bankerna i bättre form i början av 2021 års stresstester än de var i början av det senaste EU-omfattande stresstestet 2018.[10] Det berodde på att de operationella kostnaderna har minskat betydligt i flera länder, liksom mängden nödlidande lån. På systemnivå var dock kapitalminskningen större 2021. Det beror på att det negativa scenariot i 2021 års stresstest var allvarligare än det som användes i testerna 2018.

Den första huvudfaktorn bakom kapitalminskningen var kreditrisk, eftersom den stora makroekonomiska chocken i det negativa scenariot ledde till låneförluster. Trots den övergripande motståndskraften i banksystemet även under negativa omständigheter gav scenariot dessutom upphov till betydande marknadsförluster, särskilt för de största bankerna i euroområdet eftersom de är mer exponerade mot eget kapital och kreditspreadschocker. Den tredje huvudfaktorn bakom kapitalminskningen var bankernas begränsade förmåga att generera intäkter i ett negativt ekonomiskt läge i och med att bankerna fick kraftigt minskade ränte-, avgifts- och tradingnetton.

Stresstester införlivas i det vanliga tillsynsarbetet

Både de kvalitativa resultaten (att bankernas uppgifter lämnas in i tid och är rättvisande) och de kvantitativa resultaten (kapitaldränering och bankernas förmåga att stå emot ogynnsamma marknadsförhållanden) från detta stresstest har beaktats i den årliga översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). De kvantitativa konsekvenserna i det negativa scenariot tjänade även som underlag när pelare 2-vägledningen (P2G) skulle fastställas genom en ny metod med två steg och olika spann. Informationen om den nya P2G-metoden borde göra det enklare att förstå hur stresstestresultaten används i ÖUP.

1.2 Tillsynsprioriteringar och projekt 2021

1.2.1 Tillsynsprioriteringar 2021

Under 2021 omfattade tillsynsprioriteringarna områden som i väsentlig grad påverkats av pandemin

Under 2021 fokuserade ECB:s banktillsyn i första hand på fyra prioriterade områden som i väsentlig grad påverkats av coronapandemin: kreditriskhantering, kapitalstyrka, affärsmodellers hållbarhet samt styrning. Arbetet och projekten inom tillsynen under året gick främst ut på att stärka motståndskraften och rutinerna i bankerna under tillsyn med särskilt fokus på de sårbarheter som ansågs särskilt viktiga i och med pandemin.

Kreditrisk

Det som är unikt med covid-19-krisen är att de nödlidande lånen har fortsatt att minska, även om det har varit en omfattande nedgång i ekonomisk produktion, vilket också kan förklaras med de exceptionella politiska åtgärder som vidtagits för att stötta den reala ekonomin. Dessa åtgärder, som är av en typ som inte setts tidigare, har lett till att låntagarnas kreditvärdighet är svår att urskilja, vilket har gjort det svårare för bankerna att hantera kreditrisk. På grund av detta fortsatte ECB:s banktillsyn under 2021 arbetet med att bedöma lämpligheten i bankernas ramverk för kreditriskhantering som hade inletts 2020. Syftet var att stärka bankernas operativa beredskap för att i god tid hantera låntagare med betalningssvårigheter, liksom deras möjligheter att på ett adekvat sätt upptäcka, bedöma och mildra försämringar i kvaliteten på låntagarnas tillgångar, främst inom sektorer som är särskilt sårbara för pandemins effekter. För att uppnå detta undersökte man 2021 särskilt noggrant bankernas exponering mot hotell- och restaurangsektorn. Man gjorde även särskilda insatser på plats, och gemensamma tillsynsgrupper följde upp banker som flaggats för att i väsentlig utsträckning ha avvikit från tillsynsförväntningarna.

Kapitalstyrka

Oron över de förhöjda kreditriskerna gjorde att man var tvungen att bedöma styrkan i de betydande institutens kapitalpositioner och tidigt försöka se var i varje enskild bank som det fanns sårbarheter så att man i god tid kunde vidta korrigerande åtgärder i de fall då det behövdes. År 2021 granskade ECB:s banktillsyn bankernas kapitalplaneringsrutiner för att kunna göra en bedömning av deras förmåga att utarbeta realistiska kapitalprognoser, där hänsyn tas till den ekonomiska osäkerhet som pandemin förorsakar. I ramen för det EU-omfattande stresstestet 2021 kunde en djupgående analys av bankernas kapitalpositioner göras, och det visade sig då att euroområdets banksektor skulle kunna behålla sin motståndskraft även i negativa scenarier.

I juli beslöt ECB att rekommendationen om att alla banker skulle begränsa sin vinstutdelning inte skulle förlängas efter september 2021. I stället skulle alla bankers kapital- och utdelningsplaner granskas inom ramen för den vanliga tillsynen. Bankerna förväntas fortsätta att iaktta försiktighet när de beslutar om utdelningar och återköp av aktier och att noggrant analysera sina affärsmodeller och risken för att ytterligare förluster ska påverka deras kapitalutveckling när de statliga stödåtgärderna avslutas. Som det ser ut i dag lär ECB inte förlänga sina tillsynslättnader avseende bankernas användning av kapitalbuffertar efter 2022.

Affärsmodellers hållbarhet

Bankernas lönsamhet och hållbarheten i deras affärsmodeller var fortsatt utsatta för stor press 2021 på grund av lågt ränteläge. överskottskapacitet och låg kostnadseffektivitet i den europeiska banksektorn, såväl som ökande konkurrens från skuggbanker. ECB:s banktillsyn har fortsatt att stärka sin tillsynsarsenal så att man kan bedöma bankernas affärsstrategier för att hantera dessa utmaningar, liksom deras förmåga att genomföra strategierna så att de får avsedd verkan. Särskilt fokus har legat på digitaliseringsstrategier. De gemensamma tillsynsgrupperna har därför fört en strukturerad dialog med bankernas ledningsorgan om tillsynen vad gäller deras affärsstrategier. Till sist genomfördes även särskilda djupdykningar och inspektioner på plats, där man undersökte vilka faktorer som påverkar lönsamheten positivt och negativt.

Styrning

En sund styrningspraxis och robust intern kontroll är av stor vikt för att mildra de risker som banker står inför i normala tider, och än mer i kristider. Under 2021 genomförde ECB:s banktillsyn flera tillsynsinsatser som gällde styrningsfrågor. Först undersöktes bankernas rutiner för att hantera kriser. Bland annat undersöktes bankernas förmåga att ta fram ändamålsenliga återhämtningsplaner och på ett trovärdigt sätt visa sin allmänna förmåga till återhämtning. Sedan följde man upp den tematiska granskningen av riskdataaggregering och -rapportering och inledde riktade granskningar av vissa specifika banker för att försöka se till så att bankernas ledning har tillgång till riskinformation och kan ifrågasätta riktigheten i denna information. Därefter fortsatte tillsynen relaterad till risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bland annat uppdaterades de tillsynsmetoder som används i ÖUP och inspektioner på plats så att dessa risker ingår.

1.2.2 Kreditriskhantering

ECB:s banktillsyn kontrollerade hur väl bankerna uppfyllde tillsynsförväntningarna avseende kreditriskhantering, och de gemensamma tillsynsgrupperna har följt upp om de upptäckta bristerna har åtgärdats

I osäkra tider, som under covid-19-pandemin, är kreditriskhantering, särskilt att adekvat och i god tid hitta, klassificera och mäta kreditrisker, avgörande för att bankerna så snabbt som möjligt ska kunna erbjuda kunder med betalningssvårigheter hållbara lösningar. Den 4 december 2020 skickade ECB ett brev till alla betydande instituts verkställande direktörer där man förklarade sina tillsynsförväntningar i detta avseende. Under 2021 kontrollerade ECB:s banktillsyn om bankernas riskhanteringsrutiner uppfyllde dessa förväntningar och konstaterade att det finns betydande brister hos 40 procent av de betydande instituten. De främsta riskerna rör system för tidig varning, klassificering (avseende t.ex. bedömning av anståndsbehov och betalningsosannolikhet), rutiner för avsättning för förluster och, i vissa banker, rutinerna för värdering av säkerheter och finansiella prognoser (diagram 11). Problemen som påträffades är strukturella och har betydelse såväl i samband med covid-19-krisen som i vanliga tider. Det som främst står ut är att brister påträffades och även måste åtgärdas i banker som under de senaste åren inte har samlat på sig några större kreditrisker. De gemensamma tillsynsgrupperna har följt upp om bankerna har genomfört de korrigerande åtgärderna.

Diagram 11

Brister i de betydande institutens kreditriskhantering

(procent av de betydande instituten)

Källa: ECB. I urvalet ingår 108 betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen.
Anmärkning: Diagrammet motsvarar den gemensamma tillsynsgruppens uppfattning om hur väsentliga bristerna i de betydande institutens kreditriskhantering är i jämförelse med tillsynsförväntningarna som beskrevs i det brev som skickades ut till de verkställande direktörerna den 4 december 2020.

Ruta 2
Analys av sårbara sektorer

Covid-19-pandemin har gjort företag i vissa sektorer mer sårbara. De direkta verkningarna från pandemichocken blev mindre kännbara på grund av de omfattande åtgärder som sattes in för att stötta mindre företag, och större företag kunde vända sig till kapitalmarknaden för att klara de första följdverkningarna av chocken. När de extraordinära åtgärderna nu dras tillbaka kan det visa sig att vissa företag får ekonomiska bekymmer när de skulder som de ådragit sig under covid-19-krisen ska betalas tillbaka. I vissa branscher leder ihållande leveransproblem till högre kostnader och problem med likviditeten, vilket ökar kreditriskerna ytterligare. De betydande institutens exponering mot alla affärssektorer illustreras i diagram A.

Diagram A

De betydande institutens exponering mot icke-finansiella företag uppdelat efter näringsgren

(som andel av det redovisade bruttovärdet på alla lån och förskott till icke-finansiella företag)

Källa: Finrep-rapportering.
Anmärkningar: Näringsgrenarna följer klassificeringen på nivå 1 i Nace. I ”övriga sektorer” ingår andra tjänster, informations- och kommunikationsverksamhet, tjänster avseende hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster, produkter från utvinning av mineral, vattenförsörjning, kultur, nöje och fritid, utbildning, offentlig förvaltning och försvar och obligatorisk socialförsäkring.

På grund av de ökade sårbarheterna i vissa sektorer inledde ECB:s banktillsyn i början av 2021 en riktad granskning av hotell- och restaurangbranschen utifrån en analys av hur exponerade ett urval av betydande institut var mot denna sektor. Genom denna granskning ville man ta reda på och utvärdera hur bankerna hanterade kreditrisken i en av de sektorer som drabbats värst av covid-19-pandemin. I ECB:s banktillsyn upptäcktes flera problemområden i de olika faserna i kreditriskcykeln. Särskilt lån till små och medelstora företag skulle kunna utgöra ett problem.

I september 2021 fortsatte ECB s banktillsyn sitt arbete med sårbara sektorer och inledde en riktad granskning av marknaden för kommersiella fastigheter med särskilt fokus på kontors- och detaljhandelsmarknaden. Denna riktade granskning har fortsatt in på 2022. Exponeringarna varierade mellan medlemsländerna, men kommersiella fastigheter[11] är den sektor som de betydande instituten i euroområdet har störst exponering mot. Den står för runt 22 procent av bankernas sammanlagda exponering mot icke-finansiella företag.

1.2.3 IT- och cyberrisker

IT- och cyberrisker var fortfarande en betydande riskfaktor i banksektorn 2021

IT- och cyberrisker var fortfarande en betydande riskfaktor i banksektorn 2021 i och med digitaliseringstrenden, som har snabbats upp under pandemin. Denna trend har tvingat bankerna att ordna så att medarbetarna kan arbeta på distans och ökat risken för att de ska råka ut för cyberangrepp, liksom deras beroende av tredjepartsleverantörer. Första halvåret 2021 sågs en mindre ökning på 9,8 procent i antalet större cyberincidenter som rapporterades in till ECB jämfört med samma period 2020, men konsekvenserna av angreppen förblev relativt begränsade. Vissa av de inrapporterade incidenterna var visserligen mer komplicerade, men många var fortfarande förknippade med grundläggande cybersäkerhetsåtgärder, vilket tyder på att bankerna ännu inte infört tillräckligt omfattande cybersäkerhetsrutiner.

I juli 2021 offentliggjorde ECB:s banktillsyn sin årliga rapport om resultaten från ÖUP-frågeformuläret om IT-risker 2020, där ECB beskriver sina huvudsakliga iakttagelser avseende de betydande institutens svar på frågorna i formuläret. I rapporten noteras att i) de betydande instituten blir alltmer beroende av tredjepartsleverantörer, för sådant som t.ex. molntjänster, ii) det finns utrymme för förbättringar av bankernas grundläggande åtgärder för att upprätthålla funktionerna och säkerheten i sina system, iii) antalet system som snart är uttjänta ökar och att iv) datakvalitetskontroll fortsatt utgör det minst utvecklade riskkontrollområdet. Trots att många banker har börjat arbeta med storskaliga planer för att förbättra sin datahanteringsförmåga har resultaten varit blandade. Det beror på svårigheterna i att hantera planernas komplicerade ömsesidiga beroenden till strategiska IT-projekt, projekt avseende lagkrav på IT och operativa projekt, liksom på strukturförändringarna som måste genomföras i institutens IT-miljöer för att planerna ska kunna förverkligas. Även pandemin har lett att arbetet med detta har gått långsammare.

För att motverka IT- och cyberriskerna har ECB:s banktillsyn fortsatt att stärka sin användning av sådana tillsynsverktyg som den årliga ÖUP-processen, SSM-systemets cyberincidentsrapportering, inspektioner på plats och andra riktade övergripande insatser.

Under 2021 deltog ECB:s banktillsyn även i internationella arbetsgruppers arbete på detta område, t.ex. de som leds av EBA, Baselkommittén för banktillsyn och rådet för finansiell stabilitet.

1.2.4 Uppföljning av brexit

Övergångsperioden, då EU-rätten fortfarande gällde i och för Storbritannien, var slut den 31 december 2020, vilket även var slutdatum för bankernas förberedelser inför brexit.

ECB:s banktillsyn kommer att fortsätta att kontrollera att bankerna uppfyller förväntningarna efter brexit och vid behov ytterligare förtydliga sin hållning till lämpligheten i bankernas strukturer och styrning

I samband med detta, och som en del i den löpande tillsynen, kontrollerade ECB:s banktillsyn om de betydande institut som berördes av Storbritanniens utträde ur EU hade förverkligat målmodellerna för hur verksamheten skulle bedrivas efter brexit inom de tidsramar som man hade enats om. De övergripande kontrollerna kompletterades med bankspecifika uppföljningar, och tillsynsåtgärder vidtogs i de fall då brister upptäcktes. För att leva upp till ECB:s tillsynsförväntningar vidtog banker åtgärder inom områdena intern styrning, kontroll av kund- och transaktionsursprung, bokningsmodeller och finansiering, granskning och uppdatering av befintliga avtal med kunder i EU och koncerninterna upplägg, liksom IT-infrastruktur och IT-rapportering.

För att säkerställa att bankerna efter brexit är operativt självständiga och inte för beroende av koncernenheter utanför EU fokuserade ECB på att förhindra skalbolagsdrag i de dotterbolag som internationella bankgrupper nyligen har inrättat i EU. Man har inlett ett arbete där man kontrollerar att bankerna verkligen har verksamhet i EU och utvärderade på ett enhetligt sätt de betydande institutens bokningsmodeller och kontrollerade att bankernas rutiner i tillräcklig grad återspeglade företagets och riskernas storlek, karaktär och komplexitet. Dessutom inledde ECB en riktad granskning av dessa bankers kreditriskhantering och finansieringsstrukturer för att säkerställa att de självständigt kan hantera alla väsentliga risker som skulle kunna påverka dem på lokal nivå (det vill säga i EU) och att de har kontroll över sina balansräkningar och exponeringar.

ECB:s banktillsyn har även följt utvecklingen på lagstiftningsområdet efter brexit för att se om den skulle kunna få någon inverkan på finansbranschen. Man har framförallt krävt att bankerna ska ägna särskild uppmärksamhet åt Europeiska kommissionens meddelanden om risker som på längre sikt uppstår på grund av alltför stort beroende av centrala motparter i Storbritannien.

Enligt samarbetsramarna som man enades om 2019 fortsätter ECB:s banktillsyn och de brittiska tillsynsmyndigheterna att ha ett nära samarbete avseende tillsynen av banker med verksamhet i länder som ingår i den europeiska banktillsynen och i Storbritannien. ECB:s banktillsyn har nära kontakter med de brittiska myndigheterna i frågor av gemensamt intresse på ledningsnivå och på operativ nivå.

ECB:s banktillsyn kommer att fortsätta att följa utvecklingen på lagstiftningsområdet och kontrollera att bankerna uppfyller förväntningarna efter brexit, samt vid behov ytterligare förtydliga sin hållning till lämpligheten i bankernas strukturer och styrning.

1.2.5 Fintech och digitalisering

I takt med att bankerna fortsätter sin digitala omställning deltar ECB:s banktillsyn aktivt i utformningen av de europeiska tillsynssystemen och regelverken för teknik och digitalisering

ECB:s banktillsyn fortsatte under 2021 sitt arbete med fintech- och digitaliseringsrelaterade frågor. Bland annat anordnade man workshoppar för de betydande institutens gemensamma tillsynsgrupper om vad den digitala omställningen har för konsekvenser för strategi, styrning och riskhantering. Man inledde även en översyn av ÖUP-metoderna som används för affärsmodeller så att de i det framtida tillsynsarbetet är bättre anpassade efter vad som behövs i och med den digitala omställningen. Dessutom fortsatte ECB:s banktillsyn att ta fram verktyg för att systematiskt kunna undersöka bankernas förutsättningar för digital omställning. I denna undersökning ska man titta på nyckeltal och på hur bankerna använder ny teknik, med fokus på hur relevanta dessa aspekter är för affärsmodellerna.

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med digital omställning och teknik för att bankerna ska kunna fortsätta att vara operativt motståndskraftiga när medarbetarna arbetar på distans. Med tanke på teknikens betydelse när det gäller att minska kostnaderna och uppfylla förväntningarna hos de alltmer digitalt orienterade kunderna måste bankerna fortsätta att utforska nya lösningar och ställa om mot mer digitalisering för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga både i dag och i framtiden.

ECB:s banktillsyn såg även till att i ännu högre utsträckning påverka utformningen av digitaliseringsaspekterna i EU:s framtida regelverk genom att bidra till ECB:s yttranden om lagförslagen om marknader för kryptotillgångar[12], en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare[13] och digital, operativ motståndskraft[14]. Dessutom bidrog man till ECB:s yttrande angående de rättsliga ramarna för artificiell intelligens. ECB:s banktillsyn deltog även i diskussioner med de europeiska tillsynsmyndigheterna om regleringen av fintech och de stora teknikjättarna och den lagstadgade konsolideringsomfattningen.

1.3 Direkt tillsyn över betydande institut

1.3.1 Skrivbordstillsyn

ECB:s banktillsyn strävar efter att utöva tillsyn över betydande institut på ett proportionerligt och riskbaserat sätt som är både tufft och konsekvent. För att uppnå detta fastställs varje år ett antal kärnområden för den löpande tillsynsverksamheten. Detta tillsynsarbete utförs med utgångspunkt i gällande regleringskrav, SSM:s tillsynsmanual och SSM:s tillsynsprioriteringar och ingår i det löpande programmet för tillsynsgranskning (SEP) som finns för varje enskilt institut.

Utöver detta arbete med systemomfattande risker kan andra slag av tillsyn som är anpassade efter de enskilda bankerna ingå i programmet för tillsynsgranskning, vilket ger de gemensamma tillsynsgrupperna möjlighet att hantera idiosynkratiska risker.

Följande ingår i programmet för tillsynsgranskning: i) riskrelaterad granskning (t.ex. ÖUP), ii) övrig granskning som är kopplad till organisatoriska, administrativa eller rättsliga krav (t.ex. den årliga bedömningen av betydelse) och iii) ytterligare granskning som planeras av de gemensamma tillsynsgrupperna för att ytterligare anpassa det löpande programmet för tillsynsgranskning efter respektive grupp eller enhet som står under tillsyn (t.ex. analyser av bankernas affärsmodeller eller styrningsstruktur). De första två av ovan nämnda verksamhetstyper fastställs centralt, medan den tredje är bankspecifik och fastställs av respektive gemensamma tillsynsgrupp.

Proportionalitet

Den planerade tillsynsverksamheten 2021 följde proportionalitetsprincipen, och tillsynens omfattning anpassades efter respektive banks systemviktighet och riskprofil

Programmet för tillsynsgranskning följer proportionalitetsprincipen, vilket innebär att tillsynens omfattning beror på respektive instituts storlek, systemviktighet, risk och komplexitet.

Precis som tidigare år bestämdes det genomsnittliga antalet planerade tillsynsuppgifter per betydande institut 2021 utifrån denna proportionalitetsprincip, så att de gemensamma tillsynsgrupperna fortfarande hade tillräckligt med utrymme för att ägna sig åt institutspecifika risker (diagram 12).

Diagram 12

Genomsnittligt antal planerade uppgifter per betydande institut 2021

Källa: ECB.
Anmärkning: Uppgifter gällande den 29 december.

Riskbaserat tillvägagångssätt

I programmet för tillsynsgranskning används en riskbaserad metod där man främst inriktar sig på de mest relevanta riskkategorierna i varje enskilt betydande institut. Banker med hög andel nödlidande lån har t.ex. en större andel uppgifter kopplade till kreditrisk än genomsnittsbanken. Banker med stor exponering mot marknads- och tradingverksamhet har på samma sätt en större andel uppgifter kopplade till marknadsrisk än genomsnittsbanken (diagram 13).

Diagram 13

SEP-verksamhet 2020 och 2021: kredit- och marknadsriskkopplade uppgifter som andel av det totala antalet granskningsuppgifter

Kreditrisk

(i procent)

Marknadsrisk

(i procent)

Källa: ECB.
Anmärkningar: I urvalet ingår alla banktillsynsinsatser som genomfördes av de gemensamma tillsynsgrupperna (varierande urval). Uppgifter gällande den 29 december. Endast planerade insatser som rör riskkategorierna ingår. Tillsynsuppgifter som rör flera olika riskkategorier (t.ex. ÖUP och stresstester) ingår i ”andra riskkategorier”.

De främsta resultaten från skrivbordstillsynen 2021

Som en följd av omorganisationen av ECB:s banktillsyn, covid-19-pandemin och förenklingsinsatser såg ECB:s banktillsyn över tillsynsrutinerna och tillsynsarbetet och gjorde en omprioritering så att de gemensamma tillsynsgrupperna fick möjlighet att lägga tillräckligt mycket fokus på att undersöka tillståndet i bankerna under tillsyn. De planerade insatserna i skrivbordstillsynen 2021 sågs också över och anpassades efter riskprioriteringen. Några av de centralt styrda tillsynsinsatserna som genomfördes 2021 var ÖUP-bedömningen, granskningarna av rutinerna för kreditriskhantering och sektorsspecifika sårbarheter, det SSM-omfattande stresstestet, bedömningarna av NPL-strategier och självutvärderingarna om klimatrisker.

Antalet tillsynsuppgifter som genomfördes 2021 var marginellt lägre än vad som hade planerats i början av året (diagram 14). Det beror främst på att ett mindre antal administrativa uppgifter ställdes in under året, vilket även skett tidigare år.

Diagram 14

Genomsnittligt antal uppgifter per betydande institut 2021

Källa: ECB.
Anmärkning: Uppgifter gällande den 29 december.

ÖUP-bedömningen

År 2020 tillämpade ECB:s banktillsyn ett pragmatiskt tillvägagångssätt vad gäller ÖUP på grund av covid-19-pandemin. År 2021 gick man tillbaka till fullständiga ÖUP-bedömningar. Resultaten från ÖUP visar på allmän stabilitet i betygen trots utmaningarna med covid-19-krisen, vilket beror på att bankerna generellt gick in i pandemin med starka kapitalpositioner och fick hjälp av tillsynslättnader, som fanns kvar under 2021. Precis som i tidigare ÖUP-omgångar och enlighet med tillsynsprioriteringarna för 2021 handlade de flesta åtgärderna om brister på områdena kreditrisk och intern styrning.

Kreditrisker var det främsta fokusområdet i ÖUP-bedömningen. Bankernas ramverk för riskkontroll jämfördes med de tillsynsförväntningar som bankerna informerats om i brevet till de verkställande direktörerna den 4 december 2020. Denna jämförelse ledde till ett ökat antal tillsynsresultat, som främst rörde tveksamheter vad gäller kvaliteten på bankernas rutiner. I ett antal fall var resultaten av så allvarlig karaktär att det gav upphov till tveksamheter om lämpligheten i de underliggande avsättningsförfarandena, även i banker som tidigare inte utmärkt sig i kreditriskhänseende.

Trots utmaningarna i och med pandemin visade sig kapitaltäckningen vara god. Bankernas utdelningsplaner granskades noga, och en tillsynsdialog fördes med de banker vars planer inte bedömdes stå i proportion till deras riskprofil. I genomsnitt låg pelare 2-kraven och pelare 2-vägledningen mer eller mindre kvar på samma nivå som tidigare år. En marginell ökning i de genomsnittliga pelare 2-kraven berodde på pelare 2-påslag för banker vars avsättningar för ackumulerade nödlidande lån ännu inte uppfyllde tidigare meddelade täckningsförväntningar medan den genomsnittliga pelare 2-vägledningen ökade marginellt på grund av större kapitalförbrukning i det EU-omfattande stresstestet 2021. Metoden för att fastställa pelare 2-vägledningen ändrades inför 2021 års översyns- och utvärderingsprocess.

Tillsynsresultat

Det som den löpande tillsynsverksamheten leder fram till är i första hand tillsynsresultaten. I dem beskrivs bristerna som bankerna måste åtgärda. De gemensamma tillsynsgrupperna har ansvaret för att övervaka hur bankerna följer upp observationerna i tillsynsresultaten. Den 29 december 2021 hade det sammanlagda antalet observationer ökat jämfört med 2020 och nådde en nivå som liknade den som var vanlig före pandemin. Detta berodde i första hand på att inspektioner på plats och utredningar av interna modeller delvis återupptogs[15]. De flesta resultaten härrörde från utredningar av interna modeller, inspektioner på plats och utredningar inför tillståndsgivning. Det största antalet resultat gällde kreditrisk (diagram 15).

Diagram 15

Tillsynsresultat

Källa: ECB.
Anmärkningar: I urvalet ingår observationer från alla gemensamma tillsynsgrupper som arbetar med banktillsyn (varierande urval). 23 resultat från äldre gemensamma tillsynsgrupper har inte tagits med. Uppgifter gällande den 29 december.

1.3.2 Tillsyn på plats

Under 2021 genomfördes de flesta tillsynsbesöken på distans

Covid-19-pandemin fortsatte att i stor utsträckning påverka hur inspektioner på plats och utredningar av interna modeller genomfördes 2021. De flesta besök[16] genomfördes precis som 2020 på distans. Från och med oktober 2021 började en hybridmodell tillämpas vid ett antal inspektioner, där man blandade de traditionella besöken på plats hos enheterna som står under tillsyn med mer inslag av distansinspektion så som gjorts under pandemin.

Efter minskningen 2020 inleddes 123 inspektioner på plats och 96 utredningar av interna modeller 2021, vilket är ett antal som är mer likt det som sågs före pandemin (diagram 16).[17]

Precis som åren innan genomfördes inspektioner på plats i kampanjer[18] som ett komplement till de bankspecifika inspektioner på plats som de gemensamma tillsynsgrupperna hade begärt. Enligt tillsynsprioriteringarna för 2021 inledde ECB bland annat följande större kampanjer: i) en kampanj för kommersiella fastigheter där man undersökte kvaliteten på bankernas exponeringar mot kommersiella fastigheter genom att ifrågasätta deras värderingar av säkerheter, ii) en kampanj för större små och medelstora företag och stora företag med fokus på hantering, övervakning och kontroll av de lättnader som införts på grund av krisen, iii) en kampanj för portföljsegmentering, där man undersökte om bankerna följde avsättningsreglerna i IFRS 9, iv) en marknadsriskkampanj om värderingsrisker, v) en IT- och cybersäkerhetskampanj, vi) en kampanj för den interna processen för bedömning av kapitalbehov (IKU) och vii) en kampanj för affärsmodeller och lönsamhet.

Utredningarna av interna modeller handlade 2021 mest om efterlevnaden av EBA:s nya regelverktyg, den tillfälliga toleransen av modeller i samband med brexit och uppföljningar av de riktade granskningarna av interna modeller. Dessutom började man 2021 för första gången göra utredningar på distans vid begäranden om mindre väsentliga eller mindre komplicerade ändringar i modeller. I sådana utredningar bedöms numera endast den aktuella ändringen med mindre resurser.

Diagram 16

Inspektioner på plats och utredningar av interna modeller som inletts 2019, 2020 och 2021

(antal inspektioner/utredningar)

Källa: ECB:s banktillsyn.

ECB:s banktillsyn började 2021 undersöka nya sätt att förbättra inspektionerna på plats

Man går nu gradvis tillbaka till de vanliga sätten att arbeta på, men samtidigt som besök på plats ska vara förstahandsvalet för inspektioner kommer man ändå att hålla fast vid vissa lärdomar som dragits, och väl fungerande rutiner som prövats, under pandemin vad gäller formerna för arbete på distans. ECB:s banktillsyn har därför börjat undersöka hur de traditionella besöken på plats kan förbättras med hybridarbetsmodeller som generellt kan göra utredningarna mer effektiva, flexibla och motståndskraftiga samtidigt som de förblir lika noggranna, ingående och professionella. Genom ett sådant arbetssätt vill man även minska inspektionernas miljöpåverkan samtidigt som man vill främja samarbetet med gränsöverskridande[19] och blandade[20] inspektionsgrupper för att på så sätt skapa samhörighet inom den europeiska banktillsynen och stötta mångfald och inkludering.

1.3.2.1 De främsta resultaten från inspektionerna på plats

I nedanstående analys ges en översikt över de viktigaste resultaten från inspektionerna på plats.[21]

Kreditrisk

På grund av covid-19-pandemin genomfördes inspektionerna avseende kreditrisk främst på distans och var främst inriktade på kvalitativa aspekter. Syftet med dessa inspektioner var att bedöma robustheten i hanteringen och kontrollen av kreditrisker, liksom hur pandemilättnaderna utnyttjades. I urvalet som ingick i analysen var endast ett begränsat antal inspektioner av mer kvantitativ karaktär med fokus på granskning av kreditengagemang. Dessa ledde till ytterligare omklassificeringar av exponeringar till ett värde av 855 miljoner euro och ytterligare avsättningar på 1 miljard euro.

Under 2021 års kreditriskinspektioner framkom nedanstående betydande brister i hur bankerna följer och kontrollerar viktiga kreditriskrutiner under den rådande pandemin.

  • Underskattning av förväntade kreditförluster: övervärdering av säkerheter och oriktiga beräkningar av förväntade kreditförluster på grund av brister i uppskattningen av viktiga parametrar.
  • Kreditprövningar och låneutgivningsrutiner: bristande kontroller av om låntagare har rätt till pandemilättnader.
  • Felaktig klassificering av gäldenärer: brister i bedömningen av om finansiella svårigheter föreligger, vilket leder till betalningsosannolikhets- och betalningsanståndsklassificeringar och klassificeringar som steg 2 i IFRS 9.
  • Bristande rutiner för övervakning: otillräcklig kontroll av kreditrisker från ledningsorganen i bankerna under tillsyn och brister när det gäller att anpassa systemen för tidig varning och värderingsmodellerna till covid-19-pandemin och de statliga stödåtgärderna.
Intern styrning

De viktigaste observationerna[22] rörde brister inom nedanstående styrningsrelaterade områden.

  • Interna kontrollfunktioner (inklusive efterlevnad, riskhantering och internrevision): allvarliga brister vad gäller samtliga interna kontrollfunktioners status, resurser och omfattning.
  • Sammanställning av riskdata och riskrapportering: ofullständig rapportering om riskhanteringen och brister i dataarkitektur och IT-infrastruktur.
  • Utkontraktering: otillräckliga riskbedömningar före beslut om utkontraktering och brister i utförandet och kontrollen av utkontrakterade tjänster, särskilt av IT-tjänster.
  • Företagsstruktur och organisation: undermålig riskkultur på institutsnivå, brister i rutinerna för internkontroll och otillräckliga personella och tekniska resurser.
Marknadsrisk

Marknadsriskkampanjen om värderingsrisker slutfördes 2021. Detta tre år långa projekt inleddes med syftet att skapa lika konkurrensvillkor för bankerna genom att tillämpa gemensamma metoder och enhetlig uppföljning av observationer från inspektioner på plats. De främsta bristerna som påträffades 2021 rörde beräkning av verkligt värde och ytterligare värdejusteringar (de oberoende priskontrollerna var inte tillräckligt omfattande, metoderna för verkligt värde-hierarkin och ytterligare värdejusteringar var bristfälliga och rutinerna för redovisning av vinster dag ett olämpliga). Brister uppdagades även i hanteringen av marknadsdata, där det inte säkerställdes att värderingsunderlagen var tillförlitliga.

IT-risk

Inspektionerna på plats avseende IT-risker handlade 2021 främst om cybersäkerhet. De flesta resultaten med hög allvarlighetsgrad gällde brister i

  • bankernas hantering av cybersäkerhet, så att man inte kunde upptäcka potentiella cyberhot och cyberrisker och upprätthålla en korrekt förteckning över alla IT-tillgångar,
  • hur bankerna skyddade sina IT-tillgångar och inte gav sin personal tillräcklig utbildning i cybersäkerhet,
  • bankernas förmåga att återställa driften efter störningar från cyberincidenter.
Lagstadgat kapital och IKU

De främsta resultaten rörande lagstadgat kapital (pelare 1) handlade om i) underskattning av riskvägda tillgångar till följd av oriktig placering i exponeringsklasser, ii) användning av ej godtagbara säkerheter för kreditriskreducerande metoder och iii) undermålig datakvalitet (för t.ex. resultatavräkning av garantier). Dessutom påträffades flera brister i kontrollrutinerna, t.ex. bristande förmåga att upptäcka felaktig användning av riskvikter för pelare 1-risker.

De allvarligaste bristerna som påträffades i IKU-inspektionerna gällde i) interna kvantifieringsmetoder (för t.ex. kredit-, marknads- eller pensionsrisker), ii) definitionen av internt kapital, iii) felaktig utformning och allvarlighetsgrad i negativa scenarier och iv) ofullständiga kapitalplaneringsprocesser.

Ränterisk i bankboken

De flesta allvarliga resultaten gällde felaktigheter i avgränsningen och riskidentifieringen av ränterisker i bankboken, revisionsplanen för funktionerna med ansvar för ränterisker i bankboken och i mätningen och övervakningen av ränterisker i bankboken. Antaganden i beteendemodeller, modellvalideringsfunktioner och limitsystem befanns vara särskilt otillräckliga eller bristfälliga.

Operativ risk

De allvarligaste resultaten gällde hanteringen av operativa risker. Det fanns brister i rutinerna för övervakning av operativa risker, i kvalitetssäkringen av uppgifter om operativa risker och i de riskförebyggande och riskkorrigerande åtgärderna i hanteringen av händelser som ger upphov till operativ risk.

Likviditetsrisk

De flesta resultaten med hög allvarlighetsgrad gällde brister i stresstesterna (stresstestscenarier där inte alla källor till väsentliga likviditetsrisker ingick, begränsad användning av omvänd stresstestning och riskminskande åtgärder som inte var tillräckligt konservativa) och i riskmätningen och riskövervakningen (bristfällig intern gränssättning).

Affärsmodells- och lönsamhetsrisker

De allvarligaste resultaten gällde brister i inkomst-, kostnads- och kapitalfördelningen (vilket ger en skev bild av lönsamheten inom olika affärsområden) och i känslighetsanalyser av finansiella framtidsbedömningar (t.ex. begränsad förmåga att förutse förändringar i olika riskfaktorer som kreditkostnader).

1.3.2.2 De främsta områdena i utredningarna av interna modeller

I april 2021 offentliggjorde ECB resultaten från den riktade översynen av interna modeller[23], där man hade undersökt huruvida de betydande institutens interna modeller för pelare 1 överensstämde med lagkraven och huruvida resultaten från dem var tillförlitliga och jämförbara.

I denna riktade översyn genomfördes 200 utredningar av interna modeller på plats i 65 betydande institut mellan 2017 och 2019. Överlag bekräftade resultaten från den riktade översynen att de betydande instituten kan fortsätta att använda sina interna modeller för att beräkna kapitalbaskrav. I ett visst antal modeller behövdes dock begränsningar för att kapitalbasen skulle vara tillräckligt stor för att täcka de underliggande riskerna. Sammanlagt konstaterades över 5 800 brister rörande alla typer av risker, varav runt 30 procent var av hög allvarlighetsgrad, vilket innebar att instituten behövde lägga mycket arbete på att åtgärda bristerna inom en viss bestämd tid.

Bankerna har börjat åtgärda bristerna som uppdagades i den riktade översynen, och bedömning av detta avhjälpande arbete har ingått i vissa utredningar av interna modeller 2021, men trots det beror ett stort antal begäranden avseende interna modeller på att bankerna måste ändra sina modeller för att uppfylla EBA:s nya tillsynsverktyg.

För kreditrisker härrörde ett stort antal ansökningar om modelländringar från EBA:s riktlinjer om tillämpningen och definitionen av fallissemang[24] och EBA:s program för internmetodsreparation (IRB-reparationsprogram)[25], som instituten måste följa från och med den 1 januari 2021 respektive den 1 januari 2022. Ett stort antal ansökningar handlade också om att gå tillbaka till mindre avancerade metoder, särskilt i och med att bankerna har inlett ett arbete med att förenkla sina modeller generellt. När det gäller marknadsrisk gjordes förutom uppföljningarna av resultaten från den riktade översynen flera utredningar för att bedöma modelländringar där bankerna ville lägga in värdejusteringar i de interna modellerna för marknadsrisk, samt andra särskilda begäranden om att få ändra modeller. I banktillsynens bedömningar ingick även förstagångsgodkännanden av interna modeller som tidigare tolererats tillfälligt (t.ex. för nya betydande institut på grund av brexit eller institut som genomgått konsolidering).

Sammanlagt utfärdades 214 tillsynsbeslut efter utredningar av interna modeller[26] (den riktade översynen inräknad) 2021.

1.4 Indirekt tillsyn över mindre betydande institut

De mindre betydande institutens marknadsandel förblev oförändrad 2021

Antalet mindre betydande institut minskade 2021, men de mindre betydande instituten som helhet behåller sin marknadsandel med sitt innehav av 18,4 procent av de sammanlagda banktillgångarna i SSM. De mindre betydande institutens betydelse i de länder där de verkar varierar dock betydligt mellan de länder som deltar i den europeiska banktillsynen (diagram 17). De mindre betydande instituten står t.ex. för runt 40 procent av de sammanlagda banktillgångarna i Luxemburg och Tyskland, medan de står för en väsentligt mindre andel i andra länder, särskilt i Grekland och Spanien (3,4 respektive 5,7 procent), där banksystemet domineras av betydande institut. I förhållande till storleken på den inhemska ekonomin är de mindre betydande instituten störst i Luxemburg, där de främst bedriver bankverksamhet inriktad på privatpersoner och depåverksamhet och samlar tillgångar som motsvarar 210,8 procent av BNP. Näst störst i förhållande till BNP är de mindre betydande instituten i Österrike (94,4 procent) och Tyskland (88,0 procent).

Diagram 17

De betydande och de mindre betydande institutens marknadsandelar per land

(i procent av de samlade tillgångarna)

Källa: ECB.
Anmärkningar: Uppgifter per den 30 juni 2021. Uppgifterna är för den högsta konsolideringsnivån utom för Bulgarien, Kroatien och Slovakien. För dessa länder ingår lokala dotterbolag till gränsöverskridande institut för att inte bilden av de betydande och mindre betydande institutens marknadsandelar ska bli väsentligt missvisande.

Det sammanlagda antalet mindre betydande institut minskade 2021[27], trots att 27 nya mindre betydande institut lades till i ECB:s förteckning över mindre betydande institut efter att ECB inlett ett nära samarbete med Българска народна банка (Bulgariens nationalbank) och Hrvatska narodna banka. Den 31 december 2021 fanns det enligt ECB:s förteckning över mindre betydande institut 2 187 mindre betydande institut, vilket är en minskning med 4,2 procent jämfört med året innan. Den 31 december 2021 hade 81,5 procent av alla mindre betydande institut sitt säte i Tyskland, Österrike och Italien, vilket visar att de länderna har stora decentraliserade system med spar- och/eller andelsbanker. I andel av de samlade tillgångarna i alla mindre betydande institut fanns 53,6 procent i Tyskland, 6,5 procent i Österrike och 6,5 procent i Italien.

I linje med de rådande trenderna i den europeiska banksektorn fortsatte konsolideringen bland de mindre betydande instituten 2021, om än i långsammare takt. Sammanlagt förvärvades eller fusionerades 61 mindre betydande institut 2021 jämfört med 69 stycken år 2020. Eftersom antalet mindre betydande institut är så stort i Tyskland är det också tyska mindre betydande institut som har varit inblandade i flest fusioner under de senaste två åren (32 stycken 2020 och 49 stycken 2021). I Italien avslutades konsolideringen av andelsbankssektorn i två större grupper 2019, och i Österrike fusionerades 26 mindre betydande institut 2020. Under 2021 sågs inga större förändringar vad gäller mindre betydande institut i de båda länderna.

Tabell 1

Antal mindre betydande institut per land

Källa: ECB.
Anmärkning: Uppgifterna är för den högsta konsolideringsnivån utom för Bulgarien, Kroatien och Slovakien.

Insatser inom den indirekta tillsynen över mindre betydande institut

Andelen nödlidande lån i de mindre betydande instituten tillsammans minskade trots pandemin och låg i juni 2021 på 2,1 procent, vilken är en nedgång från 2,3 procent i juni 2020. Även antalet mindre betydande institut med hög andel nödlidande lån[28] fortsatte att minska och gick ned till 217.

Trots pandemin fortsatte de mindre betydande institutens NPL-kvoter att minska 2021, men utvecklingen bör hållas under uppsikt i och med att många nationella stödåtgärder upphörde runt halvårsskiftet

Som ansvarig för den indirekta tillsynen över mindre betydande institut undersökte ECB med stöd från de nationella behöriga myndigheterna vilken inverkan pandemin och nedtrappningen av pandemirelaterade nationella stödåtgärder hade på de mindre betydande institutens kreditriskprofiler, liksom de mindre betydande institutens beredskap för att ta hand om eventuella fallerande exponeringar. De mindre betydande instituten förefaller i stort sett ha kunnat stå emot de negativa effekterna av krisen, men utvecklingen bör hållas under uppsikt en viss tid framöver med tanke på att det stora flertalet nationella stödåtgärder upphörde runt halvårsskiftet 2021. Därför kommer tillsynsinsatserna rörande kreditrisker även 2022 i första hand att handla om pandemins effekter på de mindre betydande institutens tillgångskvalitet, liksom på att se till att tillsynsmyndigheterna agerar likadant i alla länder som deltar i SSM.

ECB inledde under 2021 en dialog med de nationella behöriga myndigheterna om de snabbast växande mindre betydande instituten i respektive land. De nationella behöriga myndigheterna redogjorde för sin bedömning av var och en av de snabbast växande bankerna liksom för vilka tillsynsåtgärder de vidtar för att säkerställa att de inte tar för stora risker. Man kom överens om att detta skulle bli en årligt återkommande rutin för de mindre betydande instituten under tillsyn.

De mindre betydande institutens användning av inlåningsplattformar för att locka till sig insättningar ökar

De mindre betydande instituten har i allt större utsträckning börjat använda sig av webbaserade inlåningsplattformar för att locka till sig insättningar. ECB har samarbetat med de nationella behöriga myndigheterna för att få en bättre bild av hur bankerna använder denna typ av plattformar och hur de nationella behöriga myndigheternas tillsyn ser ut på detta område. Syftet med arbetet med webbaserade inlåningsplattformar är att få bättre insyn i företeelsen och bättre förståelse för riskerna med dem.

Styrning har länge stått i fokus för tillsynen. Under 2021 inledde ECB i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna en tematisk granskning av den interna styrningen i mindre betydande institut.

ECB inledde i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna en tematisk granskning av den interna styrningen i mindre betydande institut

I denna tematiska granskning tittar man främst på följande två områden:

  • De mindre betydande institutens styrningsformer vad gäller hur deras ledningsorgan i sin tillsynsfunktion är sammansatt och hur det fungerar (storlek, sakkunskap, formellt oberoende, utskottsstruktur, rapporteringsvägar med mera), liksom deras interna kontrollfunktioner.
  • De nationella behöriga myndigheternas tillsynspraxis för styrning i mindre betydande institut, med särskilt fokus på utarbetande av normer och tillsyn på plats och på distans.

ECB och den österrikiska tillsynsmyndigheten för finansmarknaden (Finanzmarktaufsicht) godkände det institutionella skyddssystemet för Raiffeisen 2021. Det omorganiserade institutionella skyddssystemet har ur tillsynssynpunkt varit erkänt sedan den 28 maj 2021. ECB utförde även en ytterligare granskning av hybridsystem, varav vissa genomgår väsentliga förändringar. ECB och aktuell nationell behörig myndighet har bland annat följt upp de korrigerande åtgärder som ett institutionellt skyddssystem vidtagit till följd av anmärkningar från ECB:s tillsynsnämnd.

Identifieringen av finansiella holdingföretag har direkt inverkan på den gruppbaserade tillsynens omfattning och utförande och har blivit ännu viktigare i och med införandet av ett särskilt godkännandeförfarande i det omarbetade kapitalkravsdirektivet (CRD V)[29]. ECB och de nationella behöriga myndigheterna arbetade under 2021 nära tillsammans för att se till att arbetssätten på detta område är enhetliga och grundliga för alla mindre betydande institut som ingår i den europeiska banktillsynen. Detta gjordes genom uppföljningar av enskilda fall och horisontellt, ett arbete som kommer att fortsätta in på 2022.

Sektorerna för mindre betydande institut i länder dit mindre betydande institut har flyttat verkar inte ha påverkats av brexit i någon högre grad

Under 2021 analyserade ECB och de nationella behöriga myndigheterna hur brexit har påverkat sektorn för mindre betydande institut. Enligt resultaten förefaller sektorn för mindre betydande institut i de fem länder som fick ta emot runt 20 mindre betydande institut på grund av brexit inte ha påverkats av det i någon högre grad. De riskvägda tillgångarna kopplade till exponeringar mot brittiska kreditinstitut har ökat på grund av det inte finns någon likvärdighet för Storbritannien i kapitalkravsförordningen (CRR)[30], men det har inte haft någon större inverkan på kapitalet eftersom mängden exponeringar som berörs är begränsad och det finns kapital som kan absorbera de ökade riskvägda tillgångarna. Analysen har dessutom bekräftat att de mindre betydande institutens handel med OTC-derivat som sker via brittiska centrala motparter mestadels endast utgör en mycket liten del.

Metoder som används i den indirekta tillsynen

ECB:s banktillsyn fortsatte 2021 sitt arbete med att förbättra den gemensamma ÖUP-metoden för mindre betydande institut och utarbetade nya delar för bland annat kreditriskkontroller, bedömningar av affärsmodeller och pelare 2-vägledning. Dessa nya delar ska börja tillämpas från och med 2022.

ECB och de nationella behöriga myndigheterna utarbetade tillsammans sätt att mäta ändamålsenligheten i tillsynen över mindre betydande institut 2021

I linje med det övergripande målet att kontinuerligt göra tillsynsresultaten i de olika länderna som ingår i SSM mer likartade utarbetade ECB och de nationella behöriga myndigheterna under 2021 tillsammans sätt att mäta ändamålsenligheten i tillsynen över mindre betydande institut. Dessa mätningssätt kommer att prövas under 2022, och sedan kommer diskussioner att föras om hur de kan förfinas och användas i framtiden.

Mindre betydande institut med större risker och mer påverkan granskas oftare och mer djupgående

Från och med 2022 kommer mindre betydande institut att klassificeras dels efter påverkanskriterier, dels efter riskkriterier. Mindre betydande institut som uppfyller ett av påverkanskriterierna, som rör sådant som storlek, betydelse för den lokala ekonomin, komplexitet och affärsmodell, kommer att klassas som institut med stor påverkan. Mindre betydande institut klassas som högriskinstitut utifrån riskbedömningar som görs av den nationella behöriga myndigheten och utifrån om de uppfyller kapital- och bruttosoliditetskraven. För de mindre betydande institut som klassificeras som institut med stor påverkan kommer de nationella behöriga myndigheternas tillsynsinsatser, som ÖUP och inspektioner på plats, att ske oftare och vara mer djupgående. Även ECB:s indirekta tillsyn över mindre betydande institut som klassificeras om institut med stor påverkan eller högriskinstitut kommer att vara större eftersom de nationella behöriga myndigheterna måste underrätta ECB om förfaranden som man ämnar inleda för dessa institut och om beslut som rör dem. En förteckning över de mindre betydande institut som klassificerats som institut med stor påverkan 2022 finns i kapitel 2 i denna rapport. Förteckningen över mindre betydande institut som klassificerats som högriskinstitut offentliggörs inte.

Genom CRR II är det möjligt att på ett riktat sätt förenkla kraven på små och icke-komplexa institut

Genom den reviderade kapitalkravsförordningen (CRR II)[31] införs det nya begreppet små och icke-komplexa institut för att det på ett riktat sätt ska vara möjligt att underlätta tillämpningen av kraven i ljuset av proportionalitetsprincipen. Bland de kravförenklingar som blir möjliga för små och icke-komplexa institut är att de inte ska behöva offentliggöra lika detaljerad information lika ofta så att den administrativa bördan minskar för dem. En annan förenkling är en förenklad och mindre detaljerad version av kravet på stabil nettofinansieringskvot (sNSFR). Genom sNSFR blir beräkningen mindre komplicerad, men i gengäld blir kalibreringen mer försiktig, vilket säkerställer att små och icke-komplexa institut ändå har tillräckligt stabil finansiering.

1.5 ECB:s makrotillsyn

ECB fortsatte att arbeta aktivt med de nationella myndigheterna under 2021, i enlighet med de makrotillsynsuppgifter som ECB tilldelats enligt artikel 5 i SSM-förordningen[32].

Under 2021 mottogs över 100 makrotillsynsanmälningar från nationella myndigheter

Under 2021 mottog ECB över 100 makrotillsynsanmälningar från nationella myndigheter. De flesta av anmälningarna gällde kvartalsbeslut om att fastställa kontracykliska kapitalbuffertar och beslut om identifiering och kapitalbehandling av globalt systemviktiga institut (G-SII) och andra systemviktiga kreditinstitut (O-SII). Flera nationella myndigheter beslöt att frigöra buffertarna 2020 för att stödja kreditgivningen under pandemin. Under 2021 beslöt vissa nationella myndigheter att återinföra kravet på en kontracyklisk kapitalbuffert på grund av växande konjunkturrelaterade risker. ECB granskade även anmälningar om andra makrotillsynsåtgärder, t.ex. om fastställande av systemriskbuffertar och åtgärder enligt artikel 458 i kapitalkravsförordningen.

Med hjälp av metoden som tagits fram av Baselkommittén för banktillsyn klassificerade ECB och de nationella myndigheterna åtta institut[33] under europeisk banktillsyn som globalt systemviktiga och som därmed måste hålla ytterligare kapitalbuffertar på 1,0–2,0 procent 2023. För ett globalt systemviktigt institut[34] höjdes kapitalbuffertkravet jämfört med föregående års klassificering. I november 2021 tillkännagav Financial Stability Board (FSB, rådet för finansiell stabilitet) och Baselkommittén för banktillsyn att Baselkommittén inom en snart framtid kommer att se över vilka konsekvenser utvecklingen vad gäller den europeiska bankunionen innebär för klassificeringsmetoden för globalt systemviktiga banker. Bland annat ska man genomföra en riktad granskning där man ska titta på hur gränsöverskridande exponeringar behandlas inom bankunionen[35].

Nationella myndigheter har identifierat och fastställt kapitalbuffertnivåer för 124 andra systemviktiga institut. Dessa nivåer var i linje med den golvmetod för att fastställa andra systemviktiga instituts kapitalbuffertar som ECB har använt sedan 2016.

I juli 2021 fick ECB en begäran om råd från Europeiska kommissionen angående översynen av ramverket för makrotillsyn. Även EBA och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) fick samma begäran. Europeiska kommissionen ombad alla tre organisationer att inkomma med svar senast den 31 mars 2022.

ECB:s banktillsyn deltog även aktivt på flera olika områden i det arbete som utförs av ESRB, som har ansvar för makrotillsynen över det finansiella systemet i EU, bland annat ESRB:s fortsatta arbete med begränsning av utdelningar. I maj 2020 hade ESRB antagit rekommendation ESRB/2020/7[36], där relevanta myndigheter uppmanades att kräva att finansinstitut som står under deras tillsyn ska avstå utdelningar till och med den 1 januari 2021. ESRB såg över och ändrade sin rekommendation i december 2020 och rekommenderade nu att utdelningarna skulle hållas inom konservativa tröskelvärden.[37] Den 24 september 2021 tillkännagav ESRB att man skulle låta rekommendationen löpa ut den 30 september 2021.[38] Som ett resultat av det nära samarbetet mellan ESRB och ECB försäkrade ECB att ECB:s ståndpunkt i fråga om utdelningar förblev helt i linje med ESRB:s rekommendation.

1.6 Framtiden: risker och tillsynsprioriteringar för 2022

Riskidentifiering och fastställande av prioriteringar spelar en viktig roll när strategin för ECB:s banktillsyn för de närmaste tre åren ska utvecklas och formuleras

ECB:s banktillsyn bedömer och bevakar fortlöpande de risker och sårbarheter som påverkar de institut som står under dess direkta tillsyn. Resultaten från denna bedömning utgör grunden för tillsynsprioriteringarna och tillhörande insatser för de kommande tre åren. Genom den fortlöpande bevakningen kan prioriteringarna justeras så fort omständigheterna kräver det.

Tre tillsynsprioriteringar för 2022–2024 handlar om att åtgärda bankernas främsta sårbarheter

Tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna bedömde ECB:s banktillsyn 2021 de främsta riskerna och sårbarheterna som påverkar betydande institut och fastställde tre prioriteringar. Dessa prioriteringar är tänkta att säkerställa att institut som står under tillsyn 1) är fortsatt sunda efter pandemin, 2) tar tillfället i akt att åtgärda strukturella svagheter genom effektiva digitaliseringsstrategier och förbättrad styrning och 3) bemöter framväxande risker, däribland klimat- och miljörelaterade risker och IT- och cyberrisker (se figur 1). För varje prioritering utarbetade ECB:s banktillsyn ett antal strategiska mål och underliggande arbetsprogram för perioden 2022–2024 för hur de väsentligaste sårbarheterna som identifierades under riskbedömningen ska hanteras.

Figur 1

Tillsynsprioriteringar för 2022–2024 för att åtgärda identifierade sårbarheter i banker

Källa: ECB.
Anmärkningar: Figuren visar de tre tillsynsprioriteringarna och motsvarande sårbarheter som ska åtgärdas under de kommande åren genom riktad verksamhet från ECB:s banktillsyn. Varje sårbarhet är kopplad till en övergripande riskkategori. Tillsynsverksamhet med fokus på potentiella ränte-/kreditspreadschocker och exponeringar mot motparters kreditrisk bör inte betraktas isolerat. Sådana tillsynsaktiviteter kompletterar och bygger på varandra och syftar till att åtgärda farhågorna för mer omfattande korrigeringar på finansmarknaden.

Prioritering 1: Bankerna är fortsatt sunda efter pandemin

Instituten under tillsyn har kunnat stå emot den negativa ekonomiska chock som pandemiutbrottet orsakat och har överlag uppvisat god motståndskraft. Eftersom pandemin fortfarande hämmar de ekonomiska utsikterna måste bankerna se till att de kan klara av pandemins effekter på medellång sikt, särskilt de effekter som rör risken för försämringar i tillgångskvaliteten och korrigeringar i finansmarknadens värderingar.

Bankerna bör stärka sina ramverk för kreditriskhantering och åtgärda konstaterade brister

De extraordinära politiska stödåtgärderna dämpade den effekt som den kraftiga minskningen i ekonomisk aktivitet annars skulle ha haft på bankernas tillgångskvalitet 2020. Dessa åtgärder har dock även lett till att låntagarnas kreditvärdighet är svår att urskilja, vilket gjort det svårare för bankerna att bedöma den. Att ta itu med de brister i bankernas ramverk för kreditriskhantering som tillsynsmyndigheterna har upptäckt under det senaste året är därför fortfarande en viktig prioritering för ECB:s banktillsyn. Särskilt identifiering och klassificering av låntagare med svårigheter, värdering av säkerheter och lämpligheten i avsättningspraxis utgör problematiska områden. Därför kommer ECB:s banktillsyn att kontakta de banker som rapporterade väsentliga brister i uppföljningen av brevet till de verkställande direktörerna och se till att de i god tid genomför åtgärdsplaner. Tillsynsmyndigheterna kommer även att bevaka och granska bankernas genomförande av EBA:s riktlinjer om låneutgivning och övervakning, med särskilt fokus på fastighetsportföljer.

Tillsynsmyndigheterna kommer alltmer att rikta in sig på bankernas exponeringar mot sektorer som är särskilt sårbara för covid-19, inbegripet kommersiella fastigheter

De förbättrade ekonomiska utsikterna har minskat risken för ett stort antal konkurser i företagssektorn, åtminstone på kort sikt. Högt skuldsatta företag i de sektorer som påverkats mest av covid-19-pandemin kan dock fortfarande påverkas negativt när de extraordinära statliga stödåtgärderna gradvis fasas ut. Därför måste banker och tillsynsmyndigheter fortsätta att noggrant bevaka bankernas exponeringar mot sårbara företag, särskilt inom hotell- och restaurangbranschen och inom flyg- och resebranschen. Även kommersiella fastigheter, där en betydande nedgång sågs under krisen, kräver fortsatt vaksamhet. ECB:s banktillsyn kommer därför att stärka sin granskning av bankexponeringar mot denna typ av företag samt genomföra riktade insatser för att jämföra och ifrågasätta bankernas riskhantering och praxis på detta område.

Uppbyggnad av obegränsade risker i fråga om finansiering med hög andel främmande kapital bör förhindras

Under rådande omständigheter med räntor som varit låga under en längre tid, rikligt med likviditet och extraordinära stödåtgärder har jakten på avkastning bidragit till att riskerna på marknaden för LBO-lån har drivits upp ytterligare. Den ökade riskaptiten som har rapporterats av vissa stora banker under tillsyn och som kommer till uttryck i att bankerna lättar på lånekraven samt beviljar fler lån med stor andel främmande kapital är oroande och något som tillsynsmyndigheterna måste bevaka noggrant. ECB:s banktillsyn planerar därför att trappa upp sitt arbete med att säkerställa att bankernas riskhanteringsrutiner är tillräckliga för att förhindra att obegränsade risker i fråga om sådana högrisklån byggs upp. Man tänker också främja bankernas efterlevnad av de tillsynsförväntningar som fastställs i ECB:s vägledning om lånefinansierade transaktioner (ej översatt till svenska).

Bankerna bör ha sunda arrangemang för att hantera effekterna av ränte- och kreditspreadschocker

Den fortsatta jakten på avkastning som underblåses av riklig likviditet i systemet och gynnsamma finansieringsförhållanden ger upphov till farhågor för övervärderingar inom flera marknadssegment, vilket skulle kunna öka sannolikheten för prisändringar på låne- eller aktiemarknaderna. En plötslig ändring av avkastningarna som sker som en följd av att investerarnas förväntningar på inflation och räntor förändras kan förorsaka korrigeringar i tillgångspriserna. Det är därför ytterst viktigt att bankerna är förberedda på sådana korrigeringar och kan anpassa sina riskhanteringsrutiner därefter. För att se till att bankerna är tillräckligt förberedda för att klara sådana marknadschocker kommer ECB:s banktillsyn att ägna mer tillsynsarbete åt risker som kommer sig av alltför intensiv jakt på avkastning. Arbetet kommer att utföras genom de gemensamma tillsynsgruppernas insatser, riktade granskningar och inspektioner på plats.

Prioritering 2: Strukturella svagheter åtgärdas genom effektiva digitaliseringsstrategier och förbättrad styrning

Svagheter vad gäller den digitala omställningen och bankledningsorganens styrningsförmåga måste åtgärdas för att bankernas affärsmodeller ska vara motståndskraftiga och hållbara.

Instituten under tillsyn bör vara öppna för en sund digital omställning

Förändrade kundvanor och ökad konkurrens från fintechföretag och stora teknikjättar sätter ännu större press på bankerna att snabbare gå över till digital teknik. Bankerna under tillsyn har dessutom ända sedan finanskrisen tampats med låg lönsamhet som beror på strukturella sårbarheter som har att göra med överskottskapacitet och kostnadsineffektivitet. Den digitala omställningen av bankernas affärsmodeller som nu har tagit fart utgör ett bra tillfälle för bankerna att förbättra sin hållbarhet och hitta nya sätt att generera intäkter. Bankernas digitaliseringsstrategier kommer att granskas noggrannare i tillsynen i syfte att säkerställa att de har förutsättningar för att kunna öka sin motståndskraft och hållbarheten i sina affärsmodeller för lång tid framöver.

Bankerna under tillsyn bör åtgärda brister i sina ledningsorgans funktion och sammansättning

Långvariga sårbarheter i bankernas interna styrning och riskhantering utgör fortfarande en källa till oro för tillsynsmyndigheterna. Trots vissa framsteg under senare år uppvisar ett stort antal institut under tillsyn strukturella brister i internkontrollfunktioner, ledningsorganens funktion eller i förmåga till riskdataaggregering och -rapportering. Dessa svagheter kan påverka beslutsfattandet och riskstyrningen negativt och i sin tur leda till tveksamheter kring ändamålsenligheten i bankernas ledningsorgan och förmåga till strategisk styrning. Det är mycket viktigt att instituten under tillsyn utan dröjsmål tar itu med de brister som framkommit i tillsynen och som ännu inte åtgärdats och att de stärker sina styrelsers effektivitet. Därför kommer ECB:s banktillsyn att genomföra riktade insatser för att se till att bankerna på ett sätt som ger resultat tar itu med de konstaterade bristerna i hur deras ledningsorgan är sammansatta och hur de fungerar, med särskilt fokus på kollektiv lämplighet och mångfald.

Prioritering 3: Framväxande risker bemöts

Riskbilden förändras hela tiden med nya risker som dyker upp och andra som intensifieras och som på både på kort och lång sikt kan bli ett hot mot bankerna. I tillsynen kommer man att försöka se till så att bankerna proaktivt arbetar för att minska de klimat- och miljörelaterade riskerna, de ökande motpartskreditriskerna gentemot mer riskfyllda och mindre transparenta finansiella aktörer som inte är banker, liksom riskerna relaterade till operativ resiliens och IT-motståndskraft.

Bankerna bör införliva klimat- och miljörelaterade risker i sina affärsstrategier och ramverk för styrning och riskhantering

De klimat- och miljörelaterade riskerna förväntas ha betydande påverkan, och instituten under tillsyn måste vidta åtgärder för att hantera de utmaningar som fysiska risker och omställningsrisker för med sig.[39] Det är därför ytterst viktigt att bankerna på lämpligt sätt införlivar klimat- och miljörelaterade risker i sina affärsstrategier och ramverk för styrning och riskhantering Av denna anledning kommer ECB:s banktillsyn att genomföra en tematisk granskning där man ska undersöka hur långt bankerna har kommit mot att uppnå detta mål, liksom ett stresstest om klimatrisker, där man ska bedöma bankernas motståndskraft och riskhanteringsförmåga på detta område[40]. Eftersom bankerna endast har kommit en liten bit på väg mot att anpassa sina rapporteringsrutiner efter tillsynsförväntningarna kommer tillsynsmyndigheterna att fortsätta bevaka vad som händer med rutinerna[41], liksom bankernas efterlevnad av kommande lagkrav.

Bankerna bör ha sunda ramverk för styrning och riskhantering för att klara ökade exponeringar mot motpartskreditrisk

Den ökade mängden kapitalmarknadstjänster som bankerna erbjuder mer riskfyllda och mindre transparenta finansiella aktörer som inte är banker (t.ex. hedgefonder och family offices), liksom de väsentliga konsekvenser som skulle uppstå om en sådan aktör gick i konkurs, har uppdagat risker som härrör från svag styrning och undermåliga riskhanteringsprinciper på detta område. ECB:s banktillsyn kommer att genomföra riktade granskningar och inspektioner på plats avseende styrning och hantering av motpartskreditrisker för att se om det finns brister. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt prime brokerage-verksamhet som bedrivs av ett mindre antal institut med omfattande engagemang inom detta område. De gemensamma tillsynsgrupperna kommer att göra en uppföljning i dessa frågor och kontrollera att bankerna vidtar ändamålsenliga korrigerande åtgärder inom rimlig tid.

Tillsynsmyndigheterna ska främja mer robusta arrangemang för utkontraktering av IT-tjänster och bättre cybersäkerhet i bankerna genom att alltmer ifrågasätta deras riskhanteringsrutiner

Även om de betydande instituten har uppvisat stark operativ motståndskraft under pandemin har ett ökat antal cyberincidenter anmälts till ECB sedan 2020.[42] Bankernas digitala strategier accelererar allt snabbare och blir allt mer IT-beroende. Det är därför nödvändigt att stärka bankernas motståndskraft mot cyberhot. Riskerna i samband med utkontraktering av IT-tjänster tillsammans med det ökade beroendet av externa IT-leverantörer föranleder dessutom ett starkare tillsynsfokus. Mot denna bakgrund kommer ECB:s banktillsyn att gradvis öka sitt fokus på att bedöma bankernas rutiner på dessa områden och aktivt följa upp de som uppvisar väsentliga brister.

Ruta 3
Uppföljning av ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker: inventering av bankernas självutvärderingar och handlingsplaner

I sin vägledning om klimat- och miljörelaterade risker, som kom ut i november 2020, beskriver ECB:s banktillsyn 13 tillsynsförväntningar på hur bankerna som ECB:s banktillsyn utövar direkt tillsyn över bör integrera klimat- och miljörelaterade risker i sina affärsmodeller och i sin styrning, riskhantering och riskrapportering. Efter det att vägledningen hade kommit ut bad ECB bankerna att själva bedöma hur de levde upp till förväntningarna i vägledningen och att lämna in handlingsplaner om hur de planerade att förändra sitt arbetssätt för att uppfylla förväntningarna.

I november 2021 offentliggjorde ECB resultaten från sin tillsynsbedömning av bankernas arbetssätt i en rapport om hur klimat- och miljörelaterade risker hanteras i banksektorn. Bedömningen omfattade 112 institut under ECB:s direkta tillsyn med tillsammans 24 000 miljarder euro i tillgångar och var därmed den största inventeringen som någonsin gjorts av de europeiska bankernas beredskap för att på lämpligt sätt hantera och rapportera om klimat- och miljörelaterade risker som de är utsatta för.

Rapporten ger en övergripande bild av hur utvecklingen ser ut i euroområdets banksektor när det gäller att hantera och rapportera klimat- och miljörelaterade risker, och i den beskrivs ett antal bra exempel på hur dessa risker kan hanteras som upptäcktes under arbetets gång.

Slutsatsen som drogs i tillsynsbedömningar var att instituten visserligen har tagit ett antal första steg mot att integrera klimatrelaterade risker i sina riskhanteringsrutiner men att inget institut kommer i närheten av att uppfylla alla tillsynsförväntningar (figur A). Av de institut som deltog i självuppskattningen var det i genomsnitt 90 procent som uppfyller ECB:s tillsynsförväntningar delvis eller inte alls. Många banker är dock medvetna om att klimat- och miljörelaterade risker kommer att ha en väsentlig inverkan på deras riskprofiler inom de närmaste tre till fem åren, särskilt vad gäller kredit- och affärsmodellsrisker och operativa risker.

Nästan alla institut har tagit fram genomförandeplaner på hur de ska förbättra sitt arbetssätt. ECB undersökte kvaliteten på dessa planer och i synnerhet om de innehöll åtgärder för att komma till rätta med de befintliga bristerna i institutens arbetssätt. Kvaliteten på planerna varierade mycket mellan instituten (figur A): vissa banker gav korta och ostyrkta svar i frågeformuläret medan andra skickade in stora projektdokument med utförliga beskrivningar av åtgärderna som planeras över tid.

Figur A

Hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker i banksektorn: hur instituten lever upp till förväntningarna och lämpligheten i deras planer för hur de ska utveckla sina arbetssätt

(y-axeln: i vilken grad de 112 institutens arbetssätt uppfyller tillsynsförväntningarna i ECB vägledning, x-axeln: grad av lämplighet i de 112 institutens genomförandeplaner för hur bristerna i deras arbetssätt ska åtgärdas)

Källa: ECB.
Anmärkningar: Prickarna motsvarar viktade genomsnittsbetyg för de 13 tillsynsförväntningarna. I urvalet ingår 112 betydande institut, räknat på den högsta konsolideringsnivån, som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen.

ECB informerade brevledes var och en av bankerna om deras resultat. I brevet uppmanades de även att åtgärda bristerna som framkommit i tillsynsbedömningen. I vissa fall kan instituten åläggas ett kvalitativt krav inom ramen för ÖUP.

Framtidsplaner

ECB förstår att utmaningarna med att integrera klimat- och miljörelaterade risker i bankernas strategier, styrning och riskhantering förändras hela tiden och vill även fortsättningsvis ha en fortlöpande dialog med dem på detta område.

Under 2021 undersökte ECB:s banktillsyn även institutens rapportering om klimat- och miljörelaterade risker. Resultaten från denna undersökning kommer att offentliggöras i en rapport, och bankerna har redan fått enskild återkoppling.

ECB planerar även att genomföra en fullständig granskning av bankernas beredskap för att hantera klimat- och miljörelaterade risker, där man på djupet undersöker hur väl bankerna har införlivat klimat- och miljörelaterade risker i sina strategier och i sin styrning och riskhantering. Denna granskning kommer att genomföras under första halvåret 2022. ECB:s banktillsyn planerar dessutom att genomföra ett tillsynsstresstest om klimatrelaterade risker. Resultaten från dessa tillsynsinsatser kommer att vara av kvalitativt slag. Om det leder till några konsekvenser för bankerna kommer det att vara indirekt genom ÖUP-betygen som påverkar pelare 2-vägledningen, och inga bankspecifika resultat kommer att offentliggöras. Enligt de förbättrade lagbestämmelserna om miljö-, samhälls- och styrningsrisker (ESG-risker), som ingår i den översyn av EU:s bankregler som har föreslagits av Europeiska kommissionen, ska även klimat- och miljörelaterade risker på ett enhetligt sätt införlivas i EBA:s riktlinjer om gemensamma förfaranden och metoder för ÖUP och stresstester för tillsynsändamål. Därför kommer även ECB att gradvis införliva klimat- och miljörelaterade risker i sin ÖUP-metod, och detta kommer i slutänden att påverka kapitalkraven i pelare 2.

2 Förfaranden för tillståndsgivning, verkställighet och sanktioner

2.1 Tillstånd

2.1.1 Den årliga bedömningen av betydelse (inklusive samlade bedömningar) och klassificering av mindre betydande institut med stor påverkan

2.1.1.1 Den årliga bedömningen av betydelse

Efter den årliga bedömningen av betydelse och särskilda bedömningar som gjorts efter behov utövar ECB sedan den 1 januari 2022 direkt tillsyn över 115 banker

Den årliga bedömningen, som görs i enlighet med ramförordningen om SSM[43], av huruvida en bank eller bankgrupp uppfyller något av kriterierna för att vara betydande[44], avslutades i november 2021. Den kompletterades av särskilda bedömningar av betydelse (vilket ledde fram till 48 beslut om betydelse) som gjordes på grund av förändringar i gruppstrukturer.

Detta innebär att 115 institut[45] är klassificerade som betydande från och med den 30 november 2021, vilket är lika många som efter den föregående årliga bedömningen av betydelse.

Som ett resultat av den årliga bedömningen lades år 2021 tre institut till i listan över betydande enheter som står under tillsyn: Banca Mediolanum S.p.A. och Finecobank S.p.A., båda med säte i Italien, och Danske Bank A/S finska filial, klassificerades som betydande eftersom deras tillgångar översteg 30 miljarder euro. ECB har utövat direkt tillsyn över dessa institut sedan den 1 januari 2022. När det gäller Danske Bank A/S finska filial utövar ECB befogenheterna för värdmedlemsstatens behöriga myndighet.[46]

Samtidigt togs även tre institut bort från listan över betydande enheter:

  • BFA Tenedora De Acciones S.A.U., som tidigare var holdingbolag för Bankia S.A., togs bort från listan över institut under tillsyn på grund av att dess enda dotterbolag, Bankia S.A., genom absorption fusionerades in i CaixaBank S.A. med rättslig verkan från och med den 26 mars 2021.
  • Liberbank S.A. togs också bort från listan över institut under tillsyn i och med att denna bank genom absorption fusionerades in i Unicaja Banco S.A., med rättslig verkan från och med den 30 juli 2021.
  • C.R.H. – Caisse de Refinancement de l’Habitat klassificerades som mindre betydande eftersom denna bank, tre kalenderår i rad, inte har uppfyllt några av kriterierna för att vara betydande. Den franska tillsyns- och resolutionsmyndigheten (Autorité de contrôle prudentiel et de résolution, ACPR) utövar sedan den 1 januari 2022 direkt tillsyn över denna bank.

Utöver ovanstående skedde följande förändringar i gruppstrukturer utan att det påverkade antalet betydande institut som står under tillsyn:

  • På grund av koncerninterna fusioner uppfyllde Precision Capital S.A. inte längre kriteriet för betydande gränsöverskridande verksamhet, och dess grund för betydelse ändrades därför till nationell ekonomisk betydelse (banken uppfyllde de aktuella tröskelvärdena den 31 december 2020).
  • Piraeus Bank S.A. och Alpha Bank AE föll bort genom omstruktureringar inom koncernen, och dessa institut blev finansiella holdingbolag och ändrade sina namn till Piraeus Financial Holdings S.A. respektive ALPHA SERVICES AND HOLDINGS S.A. (i gengäld blev två nya kreditinstitut, Piraeus Bank S.A. och ALPHA BANK S.A. godkända som dotterbolag till Piraeus Financial Holdings S.A. respektive ALPHA SERVICES AND HOLDINGS S.A.).

Listan över enheter under tillsyn uppdateras regelbundet. Den senaste versionen av listan finns på ECB:s webbplats för banktillsyn.

Tabell 2

Betydande och mindre betydande bankgrupper och fristående banker som står under europeisk banktillsyn efter 2021 års bedömning

Källa: ECB.
Anmärkningar: Med samlade tillgångar avses de samlade tillgångarna i de enheter som finns upptagna på den lista över enheter som står under tillsyn som offentliggjordes i december 2021 (med den 30 november 2021 som referensdatum för besluten om betydelseklassificering som meddelats instituten under tillsyn efter den genomförda årliga bedömningen av betydelse och med den 1 november 2021 som referensdatum för andra förändringar och händelser i gruppstrukturer). Referensdatumet för de samlade tillgångarna var den 31 december 2020 (eller senast tillgängliga som användes för den senaste bedömningen av betydelse).
1) Från och med den 1 november 2021.

2.1.1.2 Samlade bedömningar

I juli 2021 avslutade ECB de samlade bedömningarna av två italienska kooperativa bankgrupper (Iccrea Banca S.p.A. – Instituto Centrale del Credito Cooperativo och Cassa Centrale Banca – Credito Cooperativo Italiano S.p.A.) och två baltiska banker (Luminor Bank AS i Estland och Akciné bendrové Siauliu bankas i Litauen).

Därutöver inledde ECB i augusti 2021 en samlad bedömning av tre banker eftersom de uppfyller ett kriterium för att stå under ECB:s direkta tillsyn: Addiko Bank AG i Österrike (betydande gränsöverskridande verksamhet), Agri Europe Cyprus Limited (bland de tre största kreditinstituten i medlemsstaten Slovenien) och Barclays Bank Ireland PLC i Irland (storlek). Bedömningarna förväntas vara klara före halvårsskiftet 2022.

2.1.1.3 Mindre betydande institut med stor påverkan

På grund av det stora antalet mindre betydande institut, såväl som skillnaderna mellan dem vad gäller storlek, komplexitet och riskprofil, klassificerar ECB:s banktillsyn dessa institut dels utifrån vilken påverkan de har på det finansiella systemet, dels utifrån riskprofil. Från och med 2022 bedöms påverkans- och storlekskriterierna var för sig. Vilka mindre betydande institut som har stor påverkan fastställs en gång om året för varje land som deltar i den europeiska banktillsynen.

Mindre betydande institut anses ha stor påverkan om de uppfyller minst ett av följande kriterier:

  • Storlek
    Institutets samlade tillgångar överstiger 15 miljarder euro.
  • Betydelse för ekonomin
    Institutets samlade tillgångar är större än 15 procent av landets BNP
    eller så är det ett annat systemviktigt företag i den mening som avses i kapitalkravsdirektivet (CRD).
  • Potentiellt betydande institut
    Det mindre betydande institutet är ett stort institut i den mening som avses i den andra kapitalkravsförordningen (institutet uppfyller ett av kriterierna för att vara betydande men klassificeras inte som betydande).
  • Gränsöverskridande verksamhet
    Det mindre betydande institutet äger ett eller flera kreditinstitut i en eller flera andra deltagande länder.
  • Affärsmodell
    Det mindre betydande institutet är ett infrastrukturföretag på den finansiella marknaden med banktillstånd, en central sparbank eller central kooperativ bank eller också det centrala institutet i ett institutionellt skyddssystem.
  • Regeln om lägsta antal
    Om det i en jurisdiktion finns färre än tre mindre betydande institut med betydande påverkan som klassificeras genom de ovanstående kriterierna tillämpas regeln om lägsta antal. Enligt regeln om lägsta antal måste fler mindre betydande institut väljas ut i storleksordning tills det finns tre mindre betydande institut med stor påverkan.

Mindre betydande institut som anses vara små och icke-komplexa institut i den mening som avses i den andra kapitalkravsförordningen kan inte klassificeras som institut med stor påverkan såvida det inte är det största mindre betydande institutet i en jurisdiktion där alla mindre betydande institut är små och icke-komplexa.

2.1.1.4 Konsekvenserna av klassificering som mindre betydande institut med stor påverkan

Att ett mindre betydande institut har fastställts ha stor påverkan är en faktor som de nationella behöriga myndigheterna tar hänsyn till när de bestämmer hur ofta tillsynsinsatser, som översyns- och utvärderingsprocessen och inspektioner på plats, ska genomföras och hur ingående dessa insatser ska vara. Dessutom måste de nationella behöriga myndigheterna i enlighet med artiklarna 97 och 98 i ramförordningen om SSM informera ECB om alla väsentliga tillsynsförfaranden och tillsynsbeslut som de planerar för dessa institut.

I tabellen nedan visas de mindre betydande enheter med stor påverkan som står under tillsyn 2022 enligt beslut i ECB:s tillsynsnämnd. Vilket kriterium som gör att de mindre betydande instituten anses ha stor påverkan redovisas så att det råder full öppenhet kring besluten.

Tabell 3

Förteckning över mindre betydande enheter med stor påverkan som står under tillsyn 2022

BelgienBulgarienTysklandEstlandIrlandGreklandSpanienFrankrikeKroatienItalienCypernLettlandLitauenLuxemburgMaltaNederländernaÖsterrikePortugalSlovenienSlovakienFinland

1) Institutets samlade tillgångar översteg 15 miljarder euro första kvartalet 2022.

2.1.2 Tillståndsförfaranden

Under 2021 anmäldes sammanlagt 651 tillståndsförfaranden till ECB:s banktillsyn

Under 2021 anmäldes sammanlagt 651 tillståndsförfaranden till ECB:s banktillsyn (se tabell 4). Av dessa var 29 tillståndsansökningar, 24 återkallelser av tillstånd, 52 upphöranden av tillstånd, 111 förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav, 404 passförfaranden och 31 auktorisationer av finansiella holdingföretag. Efter det att det nya regelverket för tillsyn över värdepappersföretag trätt i kraft i juni 2021 deltar de nationella behöriga myndigheterna och ECB även i auktorisationen av värdepappersföretag som kreditinstitut.

Tabell 4

Anmälningar om godkännandeförfaranden som har lämnats in till ECB

Källa: ECB.

Under 2021 färdigställdes 200 beslut[47] i tillståndsförfaranden. För 90 av dessa överlämnade tillsynsnämnden utkast till beslut till ECB-rådet som sedan godkände dem. De övriga 110 godkändes av högre chefer enligt delegeringsbestämmelserna.[48] Dessa 200 beslut i tillståndsförfaranden utgjorde 8 procent av alla ECB:s enskilda tillsynsbeslut 2021.

Två tillståndsförfaranden resulterade i negativa beslut, och sju tillståndsansökningar och åtta anmälningar om förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav drogs tillbaka innan beslut hade fattats på grund av en negativ bedömning.

Jämfört med 2020 låg antalet anmälda tillståndsförfaranden i stort sett kvar på samma nivå 2021, med hänsyn tagen till anmälningar som gjorts med anledning av det nya regelverket för auktorisering av (blandade) finansiella holdingföretag.

2.1.2.1 Gemensamma förfaranden

Antalet anmälningar om gemensamma förfaranden som lämnades in till ECB var ungefär lika stort som föregående år

Antalet anmälningar om gemensamma förfaranden för tillståndsprövning, kvalificerade innehav och indragningar som lämnades in till ECB var i stort sett desamma 2021 som året innan.

ECB:s banktillsyn gjorde ett stort antal bedömningar av kvalificerade innehav. I ett antal förfaranden valde de sökande att dra tillbaka sina anmälningar eller utnyttja sin rätt att bli hörda efter det att tillsynsmyndigheterna hittat tveksamheter i den inledande bedömningen eller efter det att ECB avgett ett negativt beslut. I andra fall valde de sökande att dra tillbaka sina ansökningar på grund av långvarigt osäkra makroekonomiska förhållanden eller av fallspecifika skäl. Flera av förfarandena som rörde kvalificerade innehav kom sig av interna omorganisationer för vilka den förenklade metoden för bedömning av kvalificerade innehav tillämpades. Precis som tidigare år, och trots ett ökande antal ombildningar och pågående konsolideringstendenser, har endast begränsad gränsöverskridande konsolidering noterats.

Det stora flertalet tillståndsförfaranden 2021 rörde inrättandet av nya mindre betydande institut. Liksom tidigare år var den främsta anledningen till nya ansökningar den ökade användningen av digitala lösningar för att erbjuda tjänster till kunder i EU (t.ex. affärsmodeller som bygger på fintech).

Sedan ett specialbanktillstånd infördes 2017 har antalet tillståndsansökningar från Litauen fortsatt att öka. I detta sammanhang fortsatte Lietuvos bankas och ECB att ifrågasätta de affärsmodeller som de sökande lämnade in, vilket ledde till att betydligt fler ansökningar drogs tillbaka av de sökande eller avslogs av den nationella behöriga myndigheten. Ett antal tillståndsansökningar som inbegrep innovativ teknik drogs också tillbaka i Tyskland under den inledande bedömningen.

De få tillståndsförfaranden som gällde betydande institut berodde i första hand på att banktillståndet behövde utvidgas eftersom bankerna planerade att utöka sin tillståndspliktiga verksamhet.

Indragningsförfarandena berodde främst på att banker frivilligt avslutade sin affärsverksamhet eller på att de fusionerades eller omstrukturerades. Fyra mindre betydande institut försvann från marknaden på grund ofrivilliga likvidationsförfaranden, som insolvensförfaranden.

2.1.2.2 Passförfaranden, värdepappersföretag och (blandade) finansiella holdingföretag

För första gången anmälde värdepappersföretag som klassificerats som kreditinstitut enligt reviderade CRD/CRR sin passförfarandeverksamhet enligt den nya ordningen

ECB och de nationella behöriga myndigheterna behandlade 404 passförfaranden 2021. För första gången anmälde värdepappersföretag som klassificerats som kreditinstitut enligt reviderade CRD/CRR sin passförfarandeverksamhet enligt den nya ordningen.

ECB och de nationella behöriga myndigheterna fortsatte även sitt arbete med att auktorisera värdepappersföretag. I juni 2021 trädde ett nytt regelverk för tillsyn över värdepappersföretag i kraft som innehåller kriterier för när värdepappersföretag måste ansöka om tillstånd som kreditinstitut. Värdepappersföretag måste ha sådant tillstånd om de uppfyller både kvalitativa (verksamhet som bedrivs) och kvantitativa (värdet på tillgångarna) kriterier, antingen som enskilt företag eller på gruppnivå. Under 2021 och 2022 kommer undantagsklausuler för gamla regler att gälla för värdepappersföretag som uppfyller kriterierna för att få tillstånd som kreditinstitut. Kravet på banktillstånd förväntas omfatta cirka 20 institut. Än så länge har de nationella behöriga myndigheterna underrättat ECB om elva ansökningar som har lämnats in.

Genom artikel 21a i det femte kapitalkravsdirektivet infördes en ny tillsynsordning för (blandade) finansiella moderholdingföretag[49] i grupper under tillsyn. När dessa finansiella holdingföretag har blivit godkända har de ansvar för att gruppen under tillsyn uppfyller tillsynskraven på gruppnivå. När det gäller betydande grupper under tillsyn ansvarar ECB för att bevilja godkännande eller undanta dessa (blandade) finansiella moderholdingföretag. Under 2021 tog ECB emot 31 ansökningar och fattade 23 beslut (angående ett nyinrättat och 22 befintliga (blandade) finansiella holdingbolag i grupper under tillsyn): nio (blandade) finansiella holdingföretag godkändes medan 14 (blandade) finansiella holdingföretag undantogs från godkännande.

2.1.2.3 IMAS-portalen

En betydande andel av lämplighetsförfarandena sköttes via IMAS-portalen 2021

IMAS-portalen är en webbplattform där tillsynsmyndigheter och enheter under tillsyn och tredje parter kan kommunicera och utbyta information. IMAS-portalen ingår i strategin för att digitalisera tillsynsförfarandena i SSM och hela tillsynscykeln kan skötas i portalen.[50]

Sedan januari 2021 har en betydande andel av lämplighetsförfarandena skötts via IMAS-portalen. Under 2021 har den även börjat användas för passanmälningar och förvärv/ökningar av kvalificerade innehav, och under 2022 flyttas även tillståndsansökningar, frivilliga återkallelser av auktorisationer och auktorisationer av finansiella holdingföretag över till IMAS-portalen. Som en följd av detta ökar antalet begäranden och transaktioner som lämnas in via IMAS-portalen hela tiden.

2.2 Lämplighetsförfaranden

Under 2021 fick ECB:s banktillsyn in anmälningar om sammanlagt 2 627 lämplighetsförfaranden[51] (individuella bedömningar av ledamöter i ledningsorgan och styrelser samt ledande befattningshavare[52] och filialchefer i tredjeland) (tabell 5).

Tabell 5

Lämplighetsförfaranden som har anmälts till ECB

Källa: ECB.
Anmärkningar: I urvalet ingår alla betydande institut (inom den gemensamma tillsynsmekanismen) som ingett anmälningar om lämplighetsbedömningar.

Runt 67 procent av alla förfaranden för lämplighetsbedömningar som anmäldes 2021 rörde personer i ledningen i dess tillsynsfunktion. Övriga 33 procent gällde personer i ledningen i dess ledningsfunktion (runt 28 procent), ledande befattningshavare (4 procent) och filialchefer i tredjeländer (1 procent).

Den sammanlagda handläggningstiden för de lämplighetsförfaranden som slutfördes 2021 var i genomsnitt 3,7 månader, vilket är kortare än den längsta perioden på fyra månader i punkt 179 i EBA:s och Esmas gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare.

2.2.1 Lämplighetsbedömningar

ECB gör numera striktare och mer ingående lämplighetsbedömningar och arbetar för att stärka styrningen i bankerna under tillsyn, och i linje med detta kom ECB med invändningar vad gäller ett eller flera lämplighetskriterier för 58 procent av de ledamöter i ledningsorgan som prövades. Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2020. De vanligaste invändningarna gällde styrelseledamöternas erfarenhet, intressekonflikter och tidsåtaganden. För att följa upp detta belade ECB de betydande instituten med villkor, skyldigheter eller rekommendationer att åtgärda de brister som ECB invänt mot.

I lämplighetsbedömningarna samarbetar ECB med de berörda nationella behöriga myndigheterna och direkt med bankerna. Om det finns tveksamheter om, eller invändningar mot, en utnämnd persons lämplighet dras i allmänhet ansökan om lämplighetsbedömning tillbaka. Denna tillsynsdialog med bankerna innebär att ECB i allmänhet inte behöver fatta negativa lämplighetsbeslut. Under 2021 drogs 52 ansökningar tillbaka på detta sätt, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med 2020.

ECB gjorde

17

nya bedömningar 2021

Under 2021 gjorde ECB även 17 nya bedömningar av flera ledamöter i kreditinstituts ledningsorgan. Fem av dessa gjordes med anledning av reglerna kring penningtvätt, fyra med anledning av straffrättsliga förfaranden, två med anledning av civilrättsliga förfaranden och sex av andra anledningar, som konkurs eller bedrägerier.

Relevant information som gällde penningtvätt/terrorismfinansiering ingick även i bedömningen av styrelseledamöters lämplighet i sammanlagt 36 förfaranden.

ECB försöker hela tiden att effektivisera sitt arbete med lämplighetsbedömningar, särskilt genom att undersöka om tillsynsteknik kan användas. IMAS-portalen, där enheterna under tillsyn lämnar in sina ansökningar om lämplighetsbedömning till de nationella behöriga myndigheterna och ECB, har visat sig vara ett användbart verktyg för att förbättra effektiviteten.

Ruta 4
ECB:s reviderade vägledning för lämplighetsbedömningar

ECB:s banktillsyn strävar hela tiden efter att höja ribban i tillsynen över styrning och öka transparensen på detta område. Därför har ECB nyligen reviderat sin vägledning för lämplighetsbedömningar och tagit fram ett nytt frågeformulär för lämplighetsbedömningar för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i arbetet med lämplighetsbedömningar.

I och med denna reviderade vägledning införs begreppet individuellt ansvar, vilket innebär att allvarliga brister som uppdagas i tillsynen kan få konsekvenser för utnämnda ledamöters lämplighet även om de inte är direkt ansvariga för dessa brister. Dessutom beskrivs hur en ny bedömning av styrelseledamöter ska göras om nya fakta framkommer som ger upphov till tvivel om deras lämplighet.

I vägledningen uppmuntras även de särskilda kreditinstitut som enligt nationell rätt har skyldighet att inrätta en ordning för efterhandsbedömningar att lämna information till ECB om sina lämplighetsbedömningar av verkställande ledamöter i sina ledningsorgan före utnämningen. Som en uppföljning skickade ECB en formell skriftlig uppmuntran om detta till 61 kreditinstitut i deltagande medlemsstater.

Slutligen innehåller vägledningen även hänvisningar till ledamöters kunskaper om klimat- och miljörelaterade risker och mångfald (inklusive jämställdhet) eftersom dessa områden har blivit viktigare i tillsynen.

Den 15 juni 2021 offentliggjorde ECB utkastet till vägledning och frågeformulär för offentligt samråd[53] i syfte att få in synpunkter från marknadsaktörer och andra berörda. En offentlig utfrågning genomfördes den 15 juli 2021 med 200 deltagare, och det offentliga samrådet avslutades den 2 augusti 2021.

Den slutliga vägledningen för lämplighetsbedömningar och frågeformuläret för lämplighetsbedömning offentliggjordes den 8 december 2021, tillsammans med ett feedbackdokument med svar till de fler än 700 kommentarer som lämnats in, bland annat från kreditinstitut, intresseorganisationer, bankföreningar och konsultföretag. Att dessa dokument skulle offentliggöras tillkännagavs i Supervision Newsletter i november 2021 och diskuterades utförligare i flera tal av ordföranden[54] och andra ledamöter i ECB:s tillsynsnämnd[55], liksom av vice ordföranden i ett poddavsnitt i december 2021[56].

2.3 Visselblåsning, verkställighet, sanktioner och andra ekonomiska åtgärder

2.3.1 Verkställighets- och sanktionsåtgärder

ECB behandlade åtta förfaranden 2021, varav fem hade avslutats vid årets slut

Enligt SSM-förordningen och ramförordningen om SSM beror fördelningen av efterlevnads- och sanktionsrättigheter mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna på vilken typ av överträdelse det är fråga om, vem som är ansvarig och vilken åtgärd som ska vidtas (se ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2014). Enligt gällande regelverk ska sanktionerna som ECB utfärdar inom ramen för sitt tillsynsuppdrag offentliggöras på ECB:s webbplats för banktillsyn. Sanktionerna som nationella behöriga myndigheter har utdömt på ECB:s begäran ska också offentliggöras på denna webbplats.

År 2021 handlades åtta sanktionsförfaranden av ECB, varav fyra hade inletts före årsskiftet (tabell 6). Dessa åtta förfaranden ledde fram till fem ECB-beslut.

Tabell 6

ECB:s verksamhet rörande verkställighet och sanktioner 2021

Källa: ECB.

Under 2021 fattade ECB beslut om sanktionsavgifter i två ärenden till ett totalt belopp av 615 000 euro

Av de åtta förfaranden som handlades under 2021 gällde sju misstänkta överträdelser av direkt tillämplig EU-lagstiftning (inklusive ECB:s beslut och förordningar) som begåtts av sju betydande institut. Två av dessa förfaranden avslutades 2021 med två ECB-beslut om att två enheter under tillsyn tillhörande samma bankgrupp skulle betala sanktionsavgifter uppgående till 615 000 euro. Två förfaranden rörande överträdelser av direkt tillämplig EU-lagstiftning avslutades utan beslut eller begäran 2021, i ena fallet av proportionalitetshänsyn och i det andra på grund av att det inte kunde fastställas att oaktsamhet hade förelegat. Ytterligare tre förfaranden pågick fortfarande vid utgången av 2021.

De återstående förfarandena som handlades 2021 rörde misstänkta överträdelser av nationella lagar där EU-direktiv är införlivade som begåtts av mindre betydande institut. Dessa avslutades med en begäran från ECB om att aktuell nationell behörig myndighet skulle inleda förfaranden.

I diagram 18 visas hur alla de misstänkta överträdelser som ECB behandlat inom ramen för verkställighets- och sanktionsförfaranden under 2021 fördelar sig på olika områden.

Diagram 18

Misstänkta överträdelser som ledde till verkställighets- och sanktionsförfaranden 2021

Källa: ECB.

Efter begäranden från ECB om att inleda förfaranden, och efter att ha bedömt fallen i enlighet med nationell lagstiftning, fattade de berörda nationella behöriga myndigheterna beslut om två sanktionsavgifter uppgående till 24,7 miljoner euro 2021

Efter begäranden från ECB om att inleda förfaranden, och efter att ha bedömt fallen i enlighet med nationell lagstiftning, fattade de berörda nationella behöriga myndigheterna under 2021 beslut om två sanktionsavgifter på sammanlagt 24,7 miljoner euro.

Utförlig information med bland annat omfattande statistik om sanktionsförfaranden för ouppfyllda tillsynskrav som ECB och de nationella behöriga myndigheterna arbetat med 2021 inom ramen för den europeiska banktillsynen kommer att offentliggöras i årsrapporten om sanktionsverksamhet i den gemensamma tillsynsmekanismen 2021. Denna rapport kommer att offentliggöras på ECB:s webbplats för banktillsyn andra kvartalet 2022.

2.3.2 Andra ekonomiska åtgärder

Enligt SSM-förordningen har ECB, endast för att kunna utföra sina tillsynsuppgifter, även den befogenhet som de nationella behöriga myndigheterna har enligt tillämplig nationell lag.

Mot två betydande enheter under tillsyn vidtog ECB 2021 genom denna befogenhet sådana administrativa åtgärder som den nationella behöriga myndigheten kan vidta enligt den nationella lag som införlivar kapitalkravsdirektivet. De nationella administrativa åtgärderna utgjorde inga straff, utan det rörde sig om betalningar av ränta uppgående till cirka 21,5 miljoner euro för att enheterna under tillsyn inte hade hållit sig inom gränsvärdena för stora exponeringar. Dessa enheter har överklagat ECB:s beslut till Europeiska unionens domstol.

2.3.3 Visselblåsning

Under 2021 mottog ECB 152 visselblåsaranmälningar, vilket är 27 procent färre än året innan

Enligt artikel 23 i SSM-förordningen måste ECB se till att det finns effektiva mekanismer som gör att vem som helst kan anmäla överträdelser av EU-lagstiftningen (en process som vanligtvis benämns visselblåsning). ECB har därför en visselblåsarmekanism i form av en förstrukturerad webbplattform som kan nås via webbplatsen för ECB:s banktillsyn.

ECB garanterar fullständig sekretess för visselblåsaranmälningar som kommer in via webbplattformen eller på andra sätt (t.ex. e-post eller vanlig post) och tar hänsyn till all information som man har tillgång till i sitt tillsynsarbete.

ECB fick in 152 visselblåsaranmälningar 2021, vilket är en minskning med 27 procent jämfört med året innan. Av dessa rapporter gällde 78 påstådda överträdelser av relevant EU-lagstiftning, varav 72 ansågs ligga inom ramen för ECB:s tillsynsuppdrag och sex inom ramen för de nationella behöriga myndigheternas tillsynsuppdrag. De återstående anmälningarna handlade huvudsakligen om påstådda överträdelser som inte rörde tillsynskrav (t.ex. konsumentskydd) och omfattades därför inte av visselblåsarmekanismen.

De vanligaste påstådda överträdelserna handlade om styrning (72 procent) och brister i beräkningen av kapitalbas och kapitalkrav (8 procent). Den fullständiga fördelningen visas i diagram 19. De styrningsrelaterade problemen handlade främst om riskhantering och interna kontroller, ledningsorganets funktioner, lämplighetskrav och organisationsstruktur[57].

Diagram 19

Påstådda överträdelser som anmälts genom visselblåsarmekanismen

(i procent)

Källa: ECB.

Berörda gemensamma tillsynsgrupper informerades om de uppgifter som kommit in genom visselblåsarmekanismen. Uppgifterna beaktades i vederbörlig utsträckning och följdes upp av ECB som en del i ECB:s tillsynsarbete. De huvudsakliga utredningsåtgärderna som vidtogs under 2021 utifrån visselblåsaranmälningar om överträdelser av EU-lagstiftning var följande:

  • Intern bedömning baserad på befintlig dokumentation (43 procent).
  • Begäran till enheten under tillsyn om dokument eller förklaringar (27 procent).
  • Begäran om internrevision eller inspektion på plats (19 procent).

3 Bidrag till krishantering

3.1 Samverkan med den gemensamma resolutionsnämnden

Det nära samarbetet mellan ECB:s banktillsyn och den gemensamma resolutionsnämnden fortsatte under 2021

Under 2021 fortsatte ECB:s banktillsyn och den gemensamma resolutionsnämnden sitt nära samarbete på alla plan. Ordföranden för den gemensamma resolutionsnämnden bjöds in av ECB:s tillsynsnämnd att delta som observatör i de av tillsynsnämndens sammanträden som rörde resolutionsnämndens ansvarsområden. På samma sätt deltog en företrädare för ECB som observatör i alla resolutionsnämndens verkställande sessioner och plenarsessioner. Därutöver stod ordförandena och chefer på hög nivå och mellannivå på ECB och resolutionsnämnden i regelbunden kontakt med varandra angående frågor av gemensamt intresse, som översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP), återhämtnings- och resolutionsplanering och politik för krishantering. I enlighet med samförståndsavtalet mellan ECB och den gemensamma resolutionsnämnden vidarebefordrade båda organisationerna till varandra även en omfattande uppsättning relevant data och information som de redan hade tillgång till. På sätt lättades rapporteringsbördan på bankerna.

ECB och den gemensamma resolutionsnämnden utbytte även åsikter rörande möjliga förbättringar av de politiska ramarna för krishantering. Bland annat diskuterades den verktygslåda som relevanta myndigheter har tillgång till och användningen av externa medel vid resolution. Dessa regelbundna åsiktsutbyten med resolutionsnämnden gjorde även att ECB:s svar i kommissionens riktade samråd om översynen av regelverket för bankkrishantering och insättningsgaranti kunde bli mer utförligt.[58]

Precis som tidigare har ECB även deltagit i resolutionsnämndens krissimuleringstester. Dessa tester är utformade för att testa rutiner och internationellt samarbete samt för att ge bättre förståelse för hur de enskilda myndigheterna fattar beslut och för de operativa rutinerna inom ett resolutionskollegium.

Dessutom har gemensamma utbildningar om olika ämnen anordnats (om t.ex. återhämtningsplanering, ÖUP-metoder och resolutionsnämndens reviderade policy för minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder). Syftet med dessa är att stärka samarbetet och skapa samsyn mellan de båda myndigheterna vad gäller olika aspekter av deras arbete.

Också den regelbundna kontakten mellan ECB:s gemensamma tillsynsgrupper och resolutionsnämndens interna resolutionsenheter fortsatte att utgöra en viktig del i samarbetet mellan de två organisationerna. Bland annat samarbetade man kring institut som behandlas i ECB:s krishanteringssystem, det vill säga institut med försämrad finansiell ställning, och resolutionsnämnden deltog i de olika krishanteringsgrupperna, vilket säkerställer att tillsyns- och resolutionsmyndigheterna kan agera samstämmigt i krissituationer.

I enlighet med gällande regelverk inhämtades resolutionsnämndens synpunkter om de återhämtningsplaner som betydande institut lämnar in till ECB:s banktillsyn. Resolutionsnämndens synpunkter beaktades i bedömningen av dessa planer och när ECB formulerade sina synpunkter till enheterna under tillsyn. Synpunkterna gällde bland annat sådant som återhämtningsalternativens genomförbarhet och kalibreringen av gränsvärden i återhämtningsindikatorer kopplade till minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Till sist samrådde resolutionsnämnden med ECB:s banktillsyn om förslag till resolutionsplaner i enlighet med förordningen om en gemensam rekonstruktionsmekanism[59]. Detta samråd gällde precis som tidigare bland annat fastställandet av minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder och bedömningar av möjligheterna till resolution. Precis som tidigare år samrådde den gemensamma resolutionsnämnden även med ECB:s banktillsyn avseende beräkningen av förinbetalningarna till den gemensamma resolutionsfonden, där ECB:s bedömning främst rörde synpunkter ur ett tillsyns- och fortlevnadsperspektiv.

3.2 Krishantering i mindre betydande institut

Vad gäller krishantering i mindre betydande institut måste aktuell nationell behörig myndighet och ECB ha ett nära samarbete. Det är den nationella behöriga myndigheten som direkt ansvarar för tillsynen över mindre betydande institut, men behovet av samarbete och informationsutbyte blir större då ett mindre betydande institut är på väg mot en punkt då institutet inte längre är bärkraftigt. Då samråder ECB, som den behöriga myndigheten för gemensamma förfaranden, med den nationella behöriga myndigheten om eventuell indragning av tillståndet.

Under 2021 fördjupade ECB och nationella behöriga myndigheter samarbetet för att hantera 15 krisfall i mindre betydande institut

Under 2021 hade ECB och nationella behöriga myndigheter ett nära samarbete och informationsutbyte rörande ett flertal mindre betydande institut som hade konstaterats ha en ekonomi som försämrades eller vara i kris. Nationella behöriga myndigheter informerade ECB om sju nya ärenden rörande försämrad ekonomi i mindre betydande institut. ECB och de nationella behöriga myndigheterna fortsatte även att samarbeta och utbyta information om 29 pågående ärenden rörande försämrad ekonomi. För 15 ärenden hade ECB och aktuell nationell behörig myndighet ett nära samarbete, och för sju behövde man inrätta särskilda kontaktgrupper för krishantering. Precis som tidigare år såg dessa grupper till att tillsynsåtgärder och tillsynsbeslut togs i god tid och på ett samordnat sätt.

Under 2021 anmälde de nationella behöriga myndigheterna även tolv fall av indragna tillstånd till ECB. Två av dessa fall rörde fusioner eller sammanslagningar, tre likvidation, och sju institut som frivilligt lade ned sin affärsverksamhet. I fyra av dessa tolv fall fattade ECB beslut om att dra in tillståndet, medan de återstående åtta fortfarande är under utredning.

De främsta anledningarna till att mindre betydande institut fick försämrad ekonomi 2021 var ohållbara affärsmodeller, kontinuerligt låg lönsamhet som hade lett till solvensproblem och bristfälliga styrningsstrukturer (bland annat otillräckliga rutiner för att upptäcka penningtvätt). Bokföringsbrott var en ny anledning till försämrad ekonomi som dök upp 2021.

4 Samarbete över gränserna

4.1 Europeiskt och internationellt samarbete

4.1.1 ECB och banktillsynskollegierna

ECB fungerar som samordnande tillsynsmyndighet för europeiska bankgrupper med huvudkontor i ett land som ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM). På så sätt kan ECB genomföra omfattande och enhetlig tillsyn på lika villkor för alla enheter (dotterbolag eller filialer) i bankgrupper, även om de ligger i EU-medlemsstater som inte deltar i SSM eller i länder utanför EU.

Som samordnande tillsynsmyndighet för betydande bankgrupper upprättar ECB kollegier som ska arbeta tillsammans med alla berörda tillsynsmyndigheter

Ett av ECB:s ansvarsområden är att upprätthålla regelbunden kontakt med alla berörda myndigheter som utövar tillsyn över banksektorn eller andra sektorer, och denna kontakt sker genom tillsynskollegier. När en bankgrupp har huvudkontor utanför bankunionen och ECB utövar tillsyn över minst ett av gruppens globala dotterbolag eller minst en av dess globala filialer eftersom de finns i en medlemsstat som deltar i SSM, arbetar ECB efter en samarbetsordning som avtalats med myndigheterna i det aktuella landet utanför EU. I de flesta fall utför den samordnande myndigheten internationellt samarbete genom tillsynskollegier, men den enskilda myndighetens tidsramar och beslutsprocesser kan skilja sig åt på grund av lokalt gällande krav och sekretessregler.

Som värdmyndighet deltar ECB i kollegier för bankgrupper vars moderbolag har säte utanför SSM

En grupp med företrädare för de tre vertikala generaldirektoraten hjälper löpande de gemensamma tillsynsgrupperna att leva upp till sina samarbetsskyldigheter i enlighet med EU:s förordningar och direktiv (t.ex. med att göra en översikt över koncernenheter, utbyta finansiella nyckelindikatorer mellan behöriga myndigheter och kollegiernas program för tillsynsgranskning). Denna grupp arbetar även för harmonisering och uppmuntrar till användning av bästa tillsynspraxis i internationellt samarbete.

Under 2021 hjälpte gruppen till att granska 13 skriftliga samarbetsavtal för tillsynskollegier, i och med att den brittiska tillsynsmyndigheten Prudential Regulation Authority efter brexit har blivit en tredjelandsmyndighet.

4.1.2 Stärkt samarbete med tredjelandsmyndigheter

Under 2021 utökades samarbetet genom samförståndsavtal med tillsynsmyndigheter i Australien och delstaten New York

ECB bevakar ständigt utvecklingen inom gränsöverskridande bankverksamhet och bedömer behovet av stärkt samarbete med tillsynsmyndigheter i tredjeländer, som kan upprättas genom samförståndsavtal, tillsynskollegier eller fallspecifika arrangemang. Under 2021 har ECB slutit ytterligare samförståndsavtal med tillsynsmyndigheter i den amerikanska delstaten New York (NYFDS) och Australien (APRA). Dessa samarbeten anses nödvändiga eftersom det finns betydande gränsöverskridande kopplingar mellan de banksektorer som står under europeisk banktillsyn och banksektorerna i delstaten New York och Australien.

Båda samförståndsavtalen avser samarbete mellan myndigheterna för att respektive myndighet ska kunna utföra sin tillsyn över gränsöverskridande kreditinstitut. Enligt avtalen ska myndigheterna samarbeta efter bästa förmåga, och samarbetet kan inledas på myndigheternas begäran eller på eget initiativ när så är lämpligt. Avtalet gäller alla typer av information som myndigheterna kan ha nytta av för att se till att enheterna under tillsyn bedriver trygg och sund verksamhet.

4.1.3 Stärkt samarbete med myndigheter som utövar tillsyn över värdepappersmarknader

Genom avtal med amerikanska finansinspektionen kan betydande bankgrupper omfattas av denna myndighets ordning för substituerande överensstämmelse

ECB och finansinspektionen i USA, Securities and Exchange Commission (SEC), slöt den 16 augusti 2021 ett samförståndsavtal för att förbereda sig inför registreringen av betydande institut som handlare i värdepappersbaserade swappar (security-based swap dealer) eller större aktörer på marknaden för värdepappersbaserade swappar (major security-based swap participant) i USA. Enligt amerikansk lag var utländska handlare i värdepappersbaserade swappar och större aktörer på marknaden för värdepappersbaserade swappar som bedriver betydande verksamhet i USA tvungna att registrera sig hos SEC senast den 1 november 2021 respektive den 1 december 2021. SEC kan besluta att sådana enheter ska anses uppfylla vissa amerikanska krav genom att de uppfyller jämförbara EU-krav eller nationella krav. För att det ska vara möjligt måste SEC och berörda tillsyns- och marknadsmyndigheter ingå samarbetsavtal.

Enligt samförståndsavtalet ska ECB och SEC vidarebefordra och utbyta information om den verksamhet med värdepappersbaserade swappar som enheter under ECB:s tillsyn bedriver i USA. Genom detta samarbete behöver inte berörda enheter i SSM lägga lika mycket arbete på krav- och regelefterlevnad utan kan fortsätta att koncentrera sig på att uppfylla kraven i EU, samtidigt som de vet att de därmed även uppfyller kraven i USA.

Inom EU slöt ECB 2021 ett samförståndsavtal med Autorité des Marchés Financiers som är den behöriga myndigheten som har ansvar för marknaden för finansiella instrument i Frankrike.

4.1.4 Publicering av samförståndsavtal om tillsyn

År 2021 publicerades 21 samförståndsavtal om tillsyn på ECB:s webbplats

I maj 2020 beslöt ECB att införa en policy om att alla befintliga och framtida samförståndsavtal som ECB sluter i egenskap av banktillsynsmyndighet ska offentliggöras. Samförståndsavtalen offentliggörs förutsatt att parterna samtycker till det och eventuellt med vissa begränsningar avseende tillgång till sekretessbelagd information enligt tillämplig lag. Den 19 februari och den 30 april 2021 offentliggjorde ECB på sin webbplats 18 samförståndsavtal som ECB hade ingått i egenskap av banktillsynsmyndighet sedan 2014. Här finns samförståndsavtal med bank- och marknadstillsynsmyndigheter i tredjeländer, däribland samförståndsavtalet som 2019 slöts med den brittiska centralbanken och finansinspektionen till följd av brexit. Andra halvåret offentliggjorde ECB dessutom ytterligare tre samförståndsavtal som man hade slutit med SEC och tillsynsmyndigheterna i delstaten New York och Australien.

4.1.5 Nära samarbete inom SSM

ECB, Hrvatska narodna banka och Bulgariens nationalbank samarbetade om den dagliga tillsynen

Samarbetet med Bulgarien och Kroatien, de två senaste länderna att gå med i bankunionen i oktober 2020, fungerade väl under 2021. Hrvatska narodna banka och Българска народна банка (Bulgariens nationalbank) integrerades i SSM:s struktur, och ledamöter därifrån deltog i beslutsfattandet i tillsynsnämnden, vilket innebär att ECB:s tillsyn utövas utan hinder i hela bankunionen. Medarbetarna från de två nationella behöriga myndigheterna deltog i den dagliga tillsynen, inte endast av dotterbolagen till europeiska banker i Bulgarien och Kroatien utan även av deras moderbolag och de bankgrupper de tillhör. ECB integrerade även bulgariska och kroatiska mindre betydande institut i sin indirekta tillsyn i syfte att se till så att högkvalitativa standarder för tillsyn över mindre betydande institut tillämpas på ett enhetligt sätt i de båda länderna. Under året genomfördes seminarier och workshoppar för att underlätta det gemensamma arbetet. Sådant samarbete kring tillsyn är en förutsättning för en mer integrerad banksektor.

4.1.6 Internationella valutafondens FSAP-program (Financial Sector Assessment Programs)

Internationella valutafondens (IMF) granskningsprogram för den finansiella sektorn, FSAP, består av omfattande, djupgående bedömningar av ett lands finanssektor.

ECB:s banktillsyn har följt många av rekommendationerna för euroområdet som gavs i IMF:s FSAP-granskningar

I IMF:s FSAP-program 2018 undersöktes arkitekturen för banktillsyn och resolution i euroområdet. ECB:s banktillsyn har redan införlivat många av IMF:s rekommendationer i sin tillsynspraxis, medan EU:s medlagstiftare har vidtagit, och vidtar, åtgärder utifrån de rekommendationer som innebär att EU-rätten måste ändras.

Utvärderingar av den europeiska banktillsynen ingår inte i de nationella FSAP-programmen

Under 2021 inledde IMF nationella FSAP-program i Tyskland, Irland och Finland. I dessa nationella FSAP-program undersöks sådant som inte har med bankverksamhet att göra, som de inhemska regelverken för försäkringar och makrotillsyn. De omfattar en övergripande bedömning av bankfrågor och då särskilt de frågor som de nationella myndigheterna som utövar tillsyn över mindre betydande institut har ansvar för samt frågor som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. År 2021 avslutade IMF dessutom sin regelbundna FSAP-granskning, vilket resulterade i en uppdaterad förteckning över jurisdiktioner med systemviktiga finansiella sektorer som ska omfattas av regelbundna obligatoriska bedömningar.

ECB medverkar i IMF:s nationella artikel IV-konsultationer

ECB:s medverkar i IMF:s nationella artikel IV-konsultationer för de länder som deltar i den europeiska banktillsynen som gäller mikro- och makrotillsynsfrågor i linje med ECB:s ansvar på dessa områden.

4.2 Bidrag till utvecklingen av det europeiska och internationella regelverket

4.2.1 Bidrag till arbetet som utförs av rådet för finansiell stabilitet

Under 2021 fortsatte rådet för finansiell stabilitet (FSB) att inrikta sig på internationellt samarbete för att hantera utmaningarna i samband med pandemin och upprätthålla finansiell stabilitet.

Under 2021 bidrog ECB till FSB:s arbete på många olika områden, t.ex. när det gällde att sammanställa lärdomarna från covid-19-pandemin

Genom en särskild rapport bidrog ECB som medlem i FSB aktivt till sammanställningen av de lärdomar som man än så länge har kunnat dra från covid-19-pandemin med avseende på finansiell stabilitet.

ECB deltog även i andra delar av FSB:s arbete, som i) arbetet med att, i samråd med Baselkommittén för banktillsyn, varje år fastställa vilka banker som är globalt systemviktiga, vilket denna gång även omfattade en planerad översyn av vilka konsekvenser utvecklingen vad gäller bankunionen kan få för klassificeringsmetoden för globalt systemviktiga banker, ii) slutförandet av rapporten om anmälningar om cyberincidenter, iii) sammanställandet av en färdplan för hur klimatrelaterade finansiella risker ska hanteras och v) utarbetandet av förslag till politik som kan förbättra motståndskraften i penningmarknadsfonder. För att bidra till detta arbete deltog ECB:s banktillsyn i sammanträden i FSB:s plenum, ständiga kommitté för genomförande av standarder samt ständiga kommitté för samarbete på tillsyns- och regleringsområdet. Man deltog även i styrgruppen för resolution och FSB:s regionala samrådsgrupp för Europa.

ECB:s banktillsyn ämnar fortsätta att bidra till FSB:s arbetsprogram på flera olika områden, bland annat internationellt samarbete, samordning av pandemiåtgärder, uppföljning av arbetet med digital innovation och hantering av finansiella risker som uppstår på grund av klimatförändringar.

4.2.2 Bidrag till Baselprocessen

Som medlem i Baselkommittén för banktillsyn arbetade ECB:s banktillsyn för internationellt samarbete och samordning av politiska åtgärder, bland annat angående klimatrelaterade finansiella risker

Under 2021 godkände gruppen av centralbankschefer och chefer för tillsynsmyndigheter, som är ledningsorgan för Baselkommittén för banktillsyn, Baselkommitténs strategiska prioriteringar och arbetsprogram för 2021 och 2022. Högprioriterade områden var att genomföra och utvärdera tidigare beslutade reformer, bevaka och bedöma nya risker och sårbarheter (digitalisering och klimatrelaterade finansiella risker) och att utveckla tillsynssamarbetet. ECB deltog aktivt i detta arbete.

Bland annat är ECB medordförande i Baselkommitténs arbetsgrupp för klimatrelaterade finansiella risker och i dess policy- och standardgrupp, som utarbetar gemensamma standarder för stabilitetstillsyn.

Baselkommittén har dessutom inlett en översyn av metoden för klassificering av globalt systemviktiga banker. ECB:s banktillsyn bidrog aktivt till kommitténs beslut om att se över vilka konsekvenser utvecklingen av bankunionen kan få för klassificeringsmetoden för globalt systemviktiga banker (med särskilt fokus på hur gränsöverskridande exponeringar inom bankunionen ska behandlas).

ECB:s banktillsyn deltog även i andra regelbundna politiska diskussioner, bidrog med sakkunskap i Baselkommitténs arbetsgrupper, samarbetade med Baselkommitténs medlemmar i och utanför EU och gav stöd till konsekvensanalyser på området. Man arbetade bland annat med i) att utvärdera och utarbeta åtgärder som kan sättas in för att motverka klimatrelaterade finansiella risker i banksystemet, ii) att ge ut principer för operativ motståndskraft, som ska stärka bankernas förmåga att stå emot, anpassa sig till och återhämta sig från allvarliga, negativa händelser samt iii) med ett offentligt samråd om preliminära förslag till hur bankernas exponeringar mot kryptotillgångar ska behandlas i tillsynen.

4.2.3 Bidrag till EBA:s arbete

ECB samarbetade med EBA i flera projekt, bland annat det EU-omfattande stresstestet 2021

Under 2021 fortsatte ECB:s banktillsyn att samarbeta med Europeiska bankmyndigheten (EBA) för att åstadkomma enhetlighet i tillsynen i den europeiska banksektorn och se till att kreditinstituten är säkra och sunda och det finansiella systemet stabilt. Ett av de gemensamma projekten var EBA:s EU-omfattande stresstest 2021, där ECB bidrog med kvalitetssäkring. EBA och ECB samarbetade även kring uppföljningen av covid-19-krisen, svaret på kommissionens begäran om råd kring digitaliseringen av finanssektorn och EBA:s rapport om behöriga myndigheters oberoende i tillsynen. ECB och EBA skickade i september även ett gemensamt brev, där man åter bekräftade vikten av att se till att de sista återstående Basel III-standarderna införs i EU till punkt och pricka och utan fördröjning.

ECB bidrog även till EBA:s EU-omfattande transparensgranskning 2021 genom att se till att EBA snabbt fick rättvisande tillsynsdata för 99 betydande institut som står under ECB:s direkta tillsyn. Genom denna granskning fick marknadsaktörerna utförlig information om det finansiella tillståndet i de banker som ingår i den europeiska banktillsynen, t.ex. hur de hade klarat covid-19-krisen.

ECB hjälpte även EBA att utföra sitt uppdrag att utarbeta en genomförbarhetsrapport om ett integrerat system för att samla in uppgifter om statistik, resolution och tillsyn enligt artikel 430c i kapitalkravsförordningen. I rapporten, som offentliggjordes den 16 december 2021, anges en gemensam datakatalog för alla rapporteringsområden vara en viktig byggsten och en förutsättning för att minska rapporteringsbördan för bankerna, förbättra datakvaliteten och bana väg för ytterligare integrering i rapporteringen. I rapporten rekommenderas även att en gemensam kommitté inrättas, som ska bestå av europeiska myndigheter, nationella behöriga myndigheter och, i tillämpliga fall, banksektorn, och som ska leda integreringsarbetet. I detta sammanhang samarbetade ECB med EBA och andra berörda parter genom att försöka skapa samsyn och lägga fram konkreta förslag på hur en semantiskt integrerad datakatalog kan tas fram i syfte att främja konvergens i rapporteringskraven.

Vad gäller EBA:s ”uppfyll eller förklara”-förfarande[60] informerade ECB:s banktillsyn 2021 EBA om sin efterlevnad av 23 riktlinjer, som finns dokumenterade på ECB:s webbplats för banktillsyn. ECB:s banktillsyn har för avsikt att alltid följa alla tillämpliga riktlinjer från EBA eller den gemensamma kommittén för europeiska tillsynsmyndigheter.

Ruta 5
Uppdatering av ECB:s policy för alternativ och handlingsutrymmen

Den 29 juni 2021 inledde ECB ett offentligt samråd om ändringar i ECB:s policy och vägledning om hur ECB i sin tillsyn över banker tillämpar olika alternativ och handlingsutrymmen som ges i unionsrätten. Uppdateringarna av ECB:s policy för alternativ och handlingsutrymmen beskrevs i fyra utkast till politiska instrument:

  • Ett utkast till en reviderad version av ECB:s handbok om de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten.
  • Ett utkast till ECB-förordning om ändring av Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/445 om de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten.
  • Ett utkast till rekommendation om ändring av rekommendation ECB/2017/10 om gemensamma specifikationer för vissa alternativ och handlingsutrymmen som nationella behöriga myndigheter ges genom unionsrätten avseende mindre betydande institut.
  • Ett utkast till riktlinje om ändring av Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2017/697 om de alternativ och handlingsutrymmen som nationella behöriga myndigheter ges genom unionsrätten avseende mindre betydande institut.

ECB:s första policy om alternativ och handlingsutrymmen offentliggjordes 2016 och 2017. Anledningen till att policyn behöver ses över är i första hand den nya lagstiftning som antagits sedan dess, främst den andra kapitalkravsförordningen (CRR II) och det femte kapitalkravsdirektivet (CRD V), där flera nya alternativ och handlingsutrymmen införs och andra ändras eller tas bort. Dessutom har ECB föreslagit att vissa ändringar ska göras i policyn utifrån lärdomar som dragits sedan policyn först kom ut.

Samrådet gällde alternativ och handlingsutrymmen på flera olika områden som likviditet, kapitalbas, den gruppbaserade tillsynens omfattning, bruttosoliditet och undantag från gränsen för stora exponeringar. De flesta av ändringarna gäller likviditetspolicyn. Det beror delvis på att en stabil nettofinansieringskvot infördes som ett nytt bindande likviditetskrav i CRR II, vilket ger behöriga myndigheter flera nya alternativ och handlingsutrymmen.

Det offentliga samrådet, som avslutades den 30 augusti 2021, var ett sätt att få in åsikter från marknadsaktörer och andra berörda parter. ECB erhöll och bedömde synpunkter från tio svarande, främst branschorganisationer. De slutliga versionerna av den reviderade policyn för alternativ och handlingsutrymmen tillsammans med ett feedbackdokument skulle enligt plan offentliggöras den 28 mars 2022.

5 Organisationsstrukturen inom ECB:s banktillsyn

5.1 Uppfyllande av kraven på ansvarighet

Under 2021 fortsatte ECB:s banktillsyn att ha ett nära samarbete med Europaparlamentet och rådet

Denna årsrapport är en av de viktigaste kanaler som ECB:s banktillsyn har för att uppfylla de ansvarighetskrav gentemot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd som fastställs i SSM-förordningen. Enligt denna förordning ska ECB:s tillsynsuppgifter uppfylla lämpliga krav på transparens och ansvarighet. ECB lägger stor vikt vid att upprätthålla och fullt ut tillämpa det ramverk för ansvarsutkrävande som fastställs i närmare detalj i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och ECB och i samförståndsavtalet mellan rådet och ECB.

Under 2021 skedde all kommunikation mellan Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor och tillsynsnämndens ordförande i digitalt format på grund av pandemin. Tillsynsnämndens ordförande lade fram ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2020 i en offentlig utfrågning i utskottet den 23 mars 2021 och deltog i två ordinarie offentliga utfrågningar den 1 juli och den 1 oktober 2021. Utfrågningarna handlade främst om tillsynsåtgärder som ECB vidtagit med anledning av covid-19-pandemin. Dessutom diskuterades utmaningar i banksektorn, som hållbarheten i bankernas affärsmodeller, bankernas lönsamhet, hanteringen av klimatrelaterade risker och digitaliseringens konsekvenser, samt hur bankunionen kan stärkas främst genom att införa Basel III, hem- och värdlandsfrågor, hantering av bankkriser och insättningsgarantisystem samt finansiering med hög andel främmande kapital.

Tillsynsnämndens ordförande svarade på åtta skriftliga frågor från Europaparlamentsledamöter 2021

Under 2021 svarade tillsynsnämndens ordförande på åtta skriftliga frågor från ledamöter i Europaparlamentet som handlade om banktillsyn, och enligt rapporteringskraven på ECB gentemot de nationella parlamenten, två svar på skriftliga frågor från ledamöter i nationella parlament. Alla svar offentliggjordes. Frågorna gällde en mängd olika ämnen, som kreditriskhantering, IT- och cyberrisker, styrningsfrågor och tillsyn över institutionella skyddssystem.

I enlighet med det interinstitutionella avtalet kunde Europaparlamentet även ta del av protokollen från tillsynsnämndens sammanträden.

När det gäller kommunikationen med rådet deltog tillsynsnämndens ordförande 2021 i två diskussioner med eurogruppen, den 21 maj och den 4 oktober, i båda fallen digitalt. Inför diskussionerna med eurogruppen offentliggjorde ECB en översikt över ECB:s tillsynsarbete. ECB:s tillsynsåtgärder avseende kreditrisk och andra framväxande risker, som riskerna med finansiering med stor andel främmande kapital, var några av de huvudämnen som diskuterades.

ECB bidrog till revisionen av EU:s politik för förhindrande av penningtvätt i banksektorn

Utöver detta bidrog ECB 2021, tillsammans med kommissionen och Europeiska bankmyndigheten (EBA), till Europeiska revisionsrättens revisioner med koppling till banktillsyn, närmare bestämt revisionsrättens revision av Europeiska unionens politik för förhindrande av penningtvätt i banksektorn. Revisionen slutfördes i juni 2021. ECB arbetar för att se till att man följer de rekommendationer om effektiviteten i EU:s regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som faller inom ramen för ECB:s tillsynsuppdrag. Samtidigt samarbetar ECB med revisionsrätten i dess revision av effektiviteten i ECB:s förvaltning när det gäller tillsyn över bankernas hantering av nödlidande lån.

Ruta 6
ECB och penningtvätt: ECB:s uppföljning av revisionsrättens revision från 2021 av huruvida EU:s politik för bekämpning av penningtvätt är ändamålsenlig och tillräckligt omfattande

Trots att ansvaret för tillsyn över kredit- och finansinstitut rörande bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering ligger på nationell nivå och ECB:s uppdrag uttryckligen inte omfattar detta område måste ECB ändå ta hänsyn till resultaten från tillsynen rörande penningtvätt och terrorismfinansiering i sin egen tillsyn och vidarebefordra relevant information som inkommit eller uppkommit under ECB:s tillsynsarbete till de myndigheter som har ansvar för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering.[61] Med anledning av detta granskades ECB av revisionsrätten under 2021.

I juni 2021 offentliggjorde revisionsrätten sin särskilda rapport från sin revision av politiken för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering i EU, där man hade undersökt om denna politik är ändamålsenlig och tillräckligt omfattande. I denna rapport framhåller revisionsrätten att ECB gör ett bra arbete med att integrera riskerna för penningtvätt och terrorismfinansiering i sitt tillsynsarbete och att ECB har ett aktivt informationsutbyte med de myndigheter som har ansvar för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering. Revisionsrätten rekommenderar även att ECB förenklar sina rutiner för informationsutbyte med myndigheterna som ansvarar för tillsynen över bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt att ECB, efter det att EBA:s ändrade ÖUP-riktlinjer har offentliggjorts, uppdaterar sina interna förfaranden för hur risk för penningtvätt och finansiering av terrorism ska integreras i ECB:s tillsyn.

ECB har arbetat aktivt för att följa revisionsrättens rekommendationer på följande sätt:

  • ECB håller på att införa ett väsentligt förenklat förfarande för informationsutbyte enligt den multilaterala överenskommelse mellan ECB och de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för tillsynen av kredit- och finansinstitut avseende penningtvätt och finansiering av terrorism som ingåtts i enlighet med det femte penningtvättsdirektivet[62].
  • Ett förenklat beslutsförfarande ingår i de olika interna förfarandena som har utarbetats för att underlätta informationsutbytet inom kollegierna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, vilka de nationella tillsynsmyndigheterna med ansvar för penningtvätt och finansiering av terrorism håller på att inrätta och som ECB kommer att delta i som observatör[63]. Syftet med detta förfarande är att uppnå ett snabbare och effektivare informationsutbyte mellan ECB och tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. ECB håller just nu på att formalisera sitt deltagande i alla dessa kollegier genom deltagandevillkor som skickats ut till alla berörda myndigheter med ansvar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
  • Annat policyarbete som har utförts på EBA-nivå, som de nyligen offentliggjorda riktlinjerna för samarbete enligt artikel 117.6 i direktiv 2013/36/EU och förslaget till tekniska tillsynsstandarder för en central databas för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9a i förordning (EU) nr 1093/2010, innebär ytterligare reglering av informationsutbytet med de myndigheter som har ansvar för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering och är också ett sätt för ECB att följa revisionsrättens rekommendationer.
  • ECB kommer att uppdatera ÖUP-metoden när EBA:s ändrade ÖUP-riktlinjer har offentliggjorts.

I detta sammanhang välkomnar ECB i högsta grad kommissionens lagförslag om att stärka EU:s regler kring penningtvätt och finansiering av terrorism.[64] Trots att ett antal förbättringar redan har gjorts håller ECB med om att det behövs ytterligare förändringar för att förhindra att Europeiska unionens finansiella system utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism och för att underbygga EU:s ställning i det globala finansiella systemet. ECB kommer i vederbörlig ordning att avge yttranden om lagförslagen.

ECB bistår revisionsrätten i dess revision av effektiviteten i ECB:s förvaltning när det gäller tillsyn över bankernas hantering av nödlidande lån

Samförståndsavtalet som slöts mellan ECB och revisionsrätten 2019 har dessutom underlättat för praktiska förfaranden för informationsutbyte mellan de två institutionerna som uppföljning till revisionsrättens revisioner av ECB:s banktillsyn. ECB följer upp om revisionsrättens rekommendationer till ECB efterlevs, och även revisionsrätten följer upp om tidigare rekommendationer har hörsammats. Under fjärde kvartalet 2021 genomförde revisionsrätten t.ex. en översyn av de åtgärder som ECB vidtagit med anledning av iakttagelserna och rekommendationerna i revisionsrättens första rapport om hur SSM fungerar och i dess andra rapport om krishantering. [65]

5.2 Öppenhet och kommunikation

ECB har börjat använda mer illustrationer liksom ett enklare och mer lättillgängligt språk och gjort om sin webbplats för banktillsyn

På grund av den pågående covid-19-pandemin fortsatte ECB:s banktillsyn 2021 att i stor utsträckning förlita sig på digitala kanaler för att snabbt få ut information på ett öppet och ändamålsenligt sätt. För att engagera den bredare allmänheten har ECB börjat använda mer illustrationer liksom ett enklare och mer lättillgängligt språk. Man har även använt sig av en rad olika format, som karusellinlägg i sociala medier, film, poddar och blogginlägg för att förklara vad tillsyn och bankverksamhet är för målgrupper med olika utbildnings- och yrkesbakgrund och varierande bakgrundskunskaper. En stor milstolpe var när den nya, omgjorda webbplatsen för ECB:s banktillsyn publicerades. Webbplatsens nya utformning följer principer för modern digital design med fokus på storytelling och bildmaterial, läsvänlighet och mer tilltalande sätt att förklara tekniska ämnesområden.

Dessa innovativa kommunikationsverktyg förstärker även de budskap som förmedlas via traditionella tillvägagångssätt som tal och intervjuer. Under 2021 höll ordföranden och vice ordföranden 26 tal, och ECB:s företrädare i tillsynsnämnden höll 12 tal. Tillsammans gav de 18 medieintervjuer och skrev sex blogginlägg och debattartiklar. Tillsynsnämndens ordförande höll även presskonferens om resultaten från 2020 års översyns- och utvärderingsprocess, liksom om de senaste nyheterna vad gällde pandemin. ECB:s banktillsyn publicerade 23 pressmeddelanden och 44 andra publikationer, som brev till Europaparlamentsledamöter, vägledning till banker och statistik om tillsynen. I den digitala publikationen Supervision Newsletter, som kommer ut en gång i kvartalet och har nästan 9 000 prenumeranter, gavs information och nyheter om tillsynsprojekt och tillsynsresultat.

ECB:s banktillsyn offentliggjorde resultaten från det EBA-ledda stresstestet i juli 2021. Samtidigt offentliggjorde ECB för första gången uppgifter i intervallformat för medelstora banker som inte ingick i EBA:s urval. Utöver detta började ECB även att offentliggöra samförståndsavtal med nationella och internationella myndigheter. Under 2021 offentliggjordes 21 sådana samarbetsavtal.

ECB:s banktillsyn inledde även tre offentliga samråd om bland annat uppdateringar av policyn för alternativ och handlingsutrymme och lämplighetstillsyn. ECB:s flaggskeppskonferens om banktillsyn, Forum on Banking Supervision, som anordnas vartannat år, genomfördes 2021 i digitalt format med föreläsningar och expertdiskussioner om bankunionen och kredit- och klimatförändringsrisker.

För att främja dialog mellan ECB:s banktillsyn och marknadsaktörer från alla delar av branschen som arbetar med frågor som rör banksektorn inrättade ECB en marknadskontaktgrupp för banktillsyn. Arbetet i gruppen, som hade sitt första sammanträde i juli 2021, leds av ordföranden i ECB:s tillsynsnämnd. I gruppen diskuteras utvecklingen i banksektorn, strukturella trender, regleringstrender samt effekterna av ECB:s tillsynsverksamhet. På detta sätt får ECB in upplysningar om vad som händer på marknaden som kan användas i ECB:s analys av risker och sårbarheter, samtidigt som gruppen utgör ett sätt att kommunicera specifikt med berörda marknadsaktörer i banksektorn. ECB:s banktillsyn vill att gruppens sammansättning ska vara balanserad och försöker få med så många olika institut och aktörer på bankmarknaden som möjligt, och dessutom är tanken att deltagarna i gruppen ska rotera. Dokument om arbetet i gruppen, som dagordningar för sammanträden, deltagarlistor och sammanfattningar av de olika sammanträdena som hålls kommer regelbundet att läggas ut på webbplatsen för ECB:s banktillsyn.

Under 2021 svarade ECB på 1 264 tillsynsrelaterade frågor från allmänheten som gällde t.ex. allmän information om tillsynen, klagomål på banker eller misstänkta överträdelser av EU-lagar, tillstånd, stresstestet om klimatrisker och hanteringen av covid-19-krisen. I och med att besökscentrumet numera kan anordna virtuella aktiviteter höll ECB sex virtuella föreläsningar om banktillsyn med sammanlagt 176 deltagare och tog emot 892 virtuella besökare, som fick information om ECB:s främsta uppgifter och grunderna i europeisk banktillsyn.

5.3 Slutförandet av omorganisationen av ECB:s banktillsyn

En stor förändringsledningsinsats

Den nya organisationsstrukturen började gälla från och med den 1 oktober 2020, och flera förändringshanteringsinsatser har genomförts för att underlätta omställningen. Bland annat inrättades en grupp med förändringsagenter, och man arbetade med att rekrytera personal till alla vakanta tjänster i den nya organisationen.

Gruppen med förändringsagenter bestod av frivilliga från alla affärsområden inom ECB:s banktillsyn från alla nivåer i hierarkin. Deltagarna arbetade med fyra olika projektarbetsflöden:

  1. Samarbete med de nationella behöriga myndigheterna: Här var syftet att underlätta samarbetet med dessa myndigheter, upprätthålla ett ömsesidigt kunskapsutbyte med dem och främja öppenhet i hela den europeiska banktillsynen. Detta projektflöde bestod bland annat i intern utbildning som alla medarbetare inom den europeiska banktillsynen kunde delta i, personalutbyten mellan ECB och vissa nationella behöriga myndigheter, virtuella SSM-omfattande samarbetsverktyg och enklare åtkomst till SSM:s IT-verktyg i IT-systemet.
  2. Klargörande av ansvar och arbetsuppgifter: Här gjordes en inventering av alla permanenta arbetsgrupper, nätverk och expertgrupper i hela SSM, och man fastställde den operativa målmodellen och alla affärsområdens uppdrag samt satte samman en lättanvänd telefonbok för att göra det lättare att hitta experter inom givna områden. Funktionerna i SSMnet, en onlineplattform för informations- och kunskapsutbyte, gjorde det enklare att uppnå målen med detta arbetsflöde.
  3. Processer: Här visualiserade man huvudstegen och tidsramarna i alla interna tillsynsprocesser tillsammans med information om de verktyg och experter som ska vara involverade i processerna. Detta arbete ska ske löpande och är kopplat till funktionerna i SSMnet.
  4. Samarbete mellan generaldirektorat: Här var syftet att visa upp vad de olika affärsområdena gör och har gjort, att bryta stuprörstänkandet och att främja laganda mellan affärsområdena. För att uppnå målen för detta arbetsflöde användes turnerande utställningar, interaktiva mässor och interna arbetsplatsbesök.

En av de större insatserna i omorganisationen var att fylla alla vakanser i den nya organisationen. För att klara detta genomfördes en rad rekryteringsinsatser under 2021, och flera omgångar med omflyttningserbjudanden, ett förenklat personalutbytesprogram, liksom interna och externa rekryteringskampanjer anordnades. Rekryteringsarbetet var inte endast ett tillfälle för ECB:s banktillsyn att hitta rätt kompetenser för de vakanta tjänsterna utan även att uppnå jämställdhetsmålen i ECB:s jämställdhetsstrategi.[66]

Diagram 20

Antal tillsatta tjänster per personalgrupp

(från den 1 januari 2021 till den 9 december 2021)

Källa: ECB.

5.4 Integration inom SSM

Det finns två initiativ för att förbättra integrationen inom SSM: ett personalutbytesprogram mellan ECB och nationella tillsyns­myndigheter och ett SSM-nav

Under 2021 fortsatte arbetet med att förbättra integrationen inom den europeiska banktillsynen genom två initiativ, nämligen ett program för personalutbyte mellan ECB och nationella tillsynsmyndigheter och ett SSM-nav.

Personalutbytesprogrammet omfattar personal på ECB:s banktillsyn och på nationella behöriga myndigheter och nationella centralbanker. Programmet ska underlätta rörlighet inom den europeiska banktillsynen och ge möjligheter att göra karriär inom SSM i linje med uppmaningen i artikel 31 i SSM-förordningen att ”säkerställa lämpligt utbyte och utstationering av personal med och mellan nationella behöriga myndigheter” som ett sätt att skapa en gemensam tillsynskultur. För den europeiska banktillsynen är rörlighet något som gynnar samarbete, mångkunnighet och organisationens motståndskraft, liksom mångfald och inkludering.

Personalutbytesprogrammet ska främja en gemensam tillsynskultur och gynna samarbete, mångkunnighet och organisationens motståndskraft

Under 2021 provades programmet för första gången med den franska tillsyns- och resolutionsmyndigheten (Autorité de contrôle prudentiel et de résolution – ACPR) i och med att sex par medarbetare på olika befattningsnivåer bytte jobb med varandra för en period som planeras till två år. Medarbetarna måste fortfarande följa hemorganisationens personalföreskrifter, liksom även värdorganisationens regler vad gäller arbetstid, distansarbete, arbetsprocesser och rutiner. När utbytesperioden är slut kommer medarbetarna tillbaka till sin hemorganisation med fler kompetenser och breddat perspektiv och hjälper genom sina erfarenheter till att skapa en gemensam tillsynskultur.

Det första SSM-navet som samordnas av en nationell behörig myndighet inrättades för att säkerställa att bankerna under direkt tillsyn uppfyller kraven på bibehållande av risk, transparens och återvärdepapperisering

Dessutom inrättades det första SSM-navet som samordnas av en nationell behörig myndighet efter att ECB tagit på sig det nya uppdraget att utöva tillsyn avseende bibehållande av risk, transparens och återvärdepapperisering, i enlighet med artiklarna 6, 7 och 8 i EU:s värdepapperiseringsförordning. För att underlätta för ECB att i sin tillsyn kontrollera att dessa krav uppfylls inrättades SSM-navet i enlighet med artikel 6.7 i SSM-förordningen.[67] Navet leds av medarbetare från den samordnade nationella behöriga myndigheten, som kommer att variera över tid, med personal från frivilliga nationella behöriga myndigheter[68] och personal från ECB som arbetar som en gemensam arbetsgrupp.

SSM-navet kommer att utföra den dagliga tillsynen och bistå ECB med dess uppgifter. Det övergripande ansvaret ligger fortsatt på ECB, som är den myndighet som vidtar de åtgärder som behövs för enheter under tillsyn enligt sitt vanliga beslutsförfarande, vilket säkerställer att de lagstadgade bestämmelserna tillämpas enhetligt. SSM-navet ska även bistå med tekniskt stöd efter behov och utföra konsekvensgranskningar.

Som en första milstolpe formulerades en icke-bindande vägledning om anmälan av värdepapperiseringstransaktioner för offentligt samråd. I vägledningen beskrivs vilka uppgifter ECB förväntar sig att de banker under direkt tillsyn som fungerar som originatorer eller medverkande institut ska lämna in till sina tillsynsmyndigheter. Bankerna förväntas följa vägledningen för alla värdepapperiseringstransaktioner genomförda efter den 1 april 2022, vilket är den dag då SSM-navet inleder sin verksamhet.

5.5 Beslutsfattande

5.5.1 Sammanträden och beslut i tillsynsnämnden och styrkommittén

ECB:s tillsynsnämnd består av en ordförande (som utses för en femårsperiod som inte kan förlängas), en vice ordförande, fyra företrädare för ECB och företrädare från de nationella behöriga myndigheterna. Om den nationella behöriga myndigheten inte är en nationell centralbank får även en företrädare för landets centralbank delta. I sådana fall betraktas dessa företrädare tillsammans som en enda ledamot vid omröstningar.

Tillsynsnämnden höll 16 sammanträden 2021, alla på distans

ECB:s tillsynsnämnd sammanträdde 16 gånger 2021. På grund av pandemin hölls alla formella sammanträden via videokonferens. Det virtuella formatet på sammanträdena hindrade dock inte tillsynsnämndens överläggningar och diskussioner. Utöver det höll tillsynsnämnden ett avskilt möte på inbjudan av Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique i Bryssel i oktober 2021, där ledamöterna följde alla lokala covid-19-restriktioner. Här utbytte de åsikter om SSM:s risker och prioriteringar för 2022, tillsynsutmaningar efter pandemin och om hur man förbättrar integreringen i SSM. I den senare frågan enades man om att inleda vissa initiativ för att förbättra samarbetet inom den europeiska banktillsynen, bland annat vad gäller en gemensam kultur och gemensamma karriärvägar, gemensam planering, tätare samarbete genom hela tillsynscykeln, liksom verktyg, teknik och utbildning.

Tillsynsnämndens styrkommitté[69] sammanträdde tio gånger 2021, alla gånger via videokonferens.

Styrkommittén höll tio ordinarie sammanträden och 14 extra sammanträden för att diskutera viktiga frågor

Styrkommittén höll 14 extra sammanträden som handlade om digitalisering och förenkling av SSM-processerna, såväl som SSM-integration. Alla sammanträden genomfördes via videokonferens, och alla ledamöter i tillsynsnämnden som anmälde intresse kunde delta.

Tillsynsnämnden

Under 2021 utfärdade ECB 2 362 tillsynsbeslut[70] rörande enskilda enheter som står under tillsyn (figur 2). Av dessa fattades 1 162 beslut av chefer för organisationsenheter på ECB enligt den allmänna ramen för delegering av beslutsbefogenheter för rättsliga instrument som rör tillsynsuppgifter, och 1 200 beslut fattades av ECB-rådet enligt förfarandet med implicit godkännande utifrån ett utkast till beslut från tillsynsnämnden. Utöver dessa tillsynsbeslut godkände ECB implicit även 177[71] åtgärder (som öppnandet av nya filialer) genom att inte invända inom den lagstadgade tidsgränsen.

Den största delen av tillsynsbesluten rörde lämplighetsbedömningar (49,2 procent), interna modeller (11,2 procent), kapitalbas (9,5 procent), nationella befogenheter (9,5 procent) och kvalificerade innehav (3,8 procent).

Tillsynsnämnden fattade beslut i flera övergripande frågor, främst om användning av gemensamma metoder och ramverk i särskilda delar av tillsynen

Förutom bankspecifika slutliga utkast till beslut som överlämnades till ECB-rådet för antagande genom förfarandet med implicit godkännande fattade tillsynsnämnden beslut om flera övergripande frågor, främst om användning av gemensamma metoder och ramverk i särskilda delar av tillsynen. Vissa av dessa beslut utarbetades av tillfälligt sammansatta grupperingar på uppdrag av tillsynsnämnden. Grupperingarna bestod av ledande företrädare från ECB och de nationella behöriga myndigheterna och genomförde förberedande arbeten om sådant som värdepapperiseringskraven för banker och metoder som ska användas i stresstestet om klimatrisker 2022, där man ska undersöka hur extrema väderhändelser kan påverka banker, hur sårbara bankerna är för kraftiga prishöjningar på koldioxidutsläpp och hur bankerna kan hantera olika omställningsscenarier de närmaste 30 åren.

Vissa av tillsynsnämndens beslut resulterade i offentliga vägledningar och rapporter, som ECB:s vägledning för lämplighetsbedömningar, vägledningen om metoden för att bestämma administrativa sanktionsavgifter och rapporten om tillsynsbedömningen av hur bankerna hanterar klimat- och miljörelaterade risker.

Utifrån lärdomar som dragits genomfördes en teknisk översyn av delegeringsreglerna 2021

För att förenkla beslutsprocessen tillämpar ECB ett antal olika delegeringsregler för beslut rörande lämplighetsbedömningar, instituts betydelse och kapitalbas, liksom för beslut om nationella behörigheter, passförfaranden och gemensamma förfaranden. Utifrån de lärdomar som dragits från hur de befintliga delegeringsreglerna har fungerat i praktiken sedan 2017 genomfördes 2021 en teknisk översyn av dessa regler. Detta ledde fram till att flera delegeringskriterier förfinades, till att beslut fattades om att delegeringsreglerna nu även ska gälla instruktioner som ges inom ramen för ett nära samarbete och till att olika regler anpassades till varandra så att de blev mer effektiva och enhetliga. Dessutom antogs nya delegeringsregler för interna modeller och för förlängning av tidsfrister i allmänhet.

Tillsynsnämnden fattade en majoritet av sina beslut genom skriftligt förfarande[72].

Av de 115 bankgrupper som stod under ECB:s direkta tillsyn 2021 begärde 32 att få formella ECB-beslut på ett annat officiellt EU-språk än engelska (jämfört med 33 stycken 2020).

Figur 2

Tillsynsnämndens beslut 2021

Anmärkningar:
1) Denna siffra avser skriftliga förfaranden om enskilda tillsynsbeslut och andra frågor, t.ex. tillsynsnämndens gemensamma metoder och samråd. Ett skriftligt förfarande kan omfatta flera tillsynsbeslut.
2) Denna siffra avser antalet enskilda tillsynsbeslut riktade till enheter under tillsyn eller deras potentiella förvärvare samt instruktioner till nationella behöriga myndigheter avseende betydande eller mindre betydande institut. Utöver dessa godkändes 177 åtgärder implicit. Ett beslut kan innehålla flera tillsynsgodkännanden.
3) De 1 249 besluten avseende lämplighetsbedömningar omfattar 2 627 enskilda förfaranden (se avsnitt 2.2).

5.5.2 Den administrativa omprövningsnämndens verksamhet

Under 2021 antog den administrativa omprövningsnämnden[73] ett yttrande om ett begärande om administrativ omprövning som ingetts (se tabell 7). I detta yttrande föreslog omprövningsnämnden att tillsynsnämnden skulle upphäva det omprövade beslutet.

Yttrandet berörde frågor relaterade till ECB:s befogenhet att fatta beslut om tillsynsåtgärder på grundval av nationell lagstiftning, där omprövningsnämnden framhöll vikten av att proportionalitetsprincipen tillämpas när tillsynsbeslut fattas, liksom principen om att åtgärd måste vidtas inom rimlig tid.

Under 2021 skedde stora förändringar i den administrativa omprövningsnämndens sammansättning

Under året skedde även stora förändringar i den administrativa omprövningsnämndens sammansättning. Efter att en inbjudan om att anmäla intresse hade publicerats i EU:s officiella tidning utsåg ECB-rådet Pentti Hakkarainen som ny ledamot från och med den 1 februari 2022 och Christiane Campill och Damir Odak som nya suppleanter från och med den 1 december 2021. Sammansättningen av den administrativa omprövningsnämnden ser nu ut som följer: ordförande: vakant, vice ordförande: Concetta Brescia Morra, ledamöter. Javier Arístegui, André Camilleri, Pentti Hakkarainen och René Smits, suppleanter: Christiane Campill och Damir Odak.

Tabell 7

Antal omprövningar som genomförts av den administrativa omprövningsnämnden

Källa: ECB.
*Ett yttrande gällde två ECB-beslut.

5.5.3 Val av ny ECB-företrädare i tillsynsnämnden

Pentti Hakkarainens efterträdare som företrädare i tillsynsnämnden, Anneli Tuominen, har utnämnts och tillträder sin plats i juni 2022

När Pentti Hakkarainens mandatperiod officiellt gick ut den 31 januari 2022 blev en plats för en ECB-företrädare vakant. Enligt SSM-förordningen och ECB:s beslut 2014/4[74] ligger det på ECB-rådet att utse en efterträdare.

Efter en infordran av intresseanmälningar i november 2021[75] utsåg ECB-rådet den 16 december 2021 Anneli Tuominen, som i dag är direktör för finska finansinspektionen (Finanssivalvonta), till ECB:s företrädare i tillsynsnämnden för en period om fem år som inte kan förlängas. Från och med den 1 juni 2022 kommer Anneli Tuominen att vara en av ECB:s företrädare i tillsynsnämnden tillsammans med Edouard Fernandez-Bollo, Elizabeth McCaul och Kerstin af Jochnick.

Anneli Tuominens arbetsuppgifter blir att bistå tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande och på begäran från tillsynsnämndens ordförande företräda ECB:s banktillsyn internt och externt.

5.6 Tillämpning av uppförandekoden

I enlighet med artikel 19.3 i SSM-förordningen har ECB fastställt ett etiskt ramverk för ECB:s högre tjänstemän, ledning och övriga medarbetare. Det består av den gemensamma uppförandekoden för medlemmar i organ på hög nivå inom Europeiska centralbanken, ett särskilt kapitel i ECB:s personalföreskrifter och riktlinjen om principerna för det etiska ramverket för SSM[76]. ECB:s etikkommitté, ECB:s byrå för efterlevnad och organisationsstyrning (CGO) och arbetsgruppen för etik- och efterlevnadsansvariga (ECTF) har haft ansvaret för att ramverket följs och vidareutvecklas.

Under 2021 avgav kommittén fyra yttranden om medlemmar i organ på hög nivå inom ECB som arbetar med banktillsyn, varav de flesta gällde intressekonflikter

I enlighet med sitt uppdrag granskade etikkommittén 2021 de intresseförsäkringar som ledamöterna i tillsynsnämnden lämnar in och som sedan offentliggörs på webbplatsen för ECB:s banktillsyn. I linje med sin öppenhetspolicy fortsatte ECB att offentliggöra etikkommitténs yttranden om alla intressekonflikter och all avlönad yrkesverksamhet efter mandattiden[77]. Kommittén avgav fyra yttranden om medlemmar i organ på hög nivå inom ECB som arbetar med banktillsyn, varav de flesta gällde privat verksamhet.

CGO genomförde även sina regelbundna kontroller av privata finansiella transaktioner som görs av högre tjänstemän och andra medarbetare inom ECB. I denna kontroll upptäcktes endast ett begränsat antal fall då reglerna inte följts, varav ungefär hälften gällde medarbetare inom ECB:s banktillsyn. Inget av dessa fall utgjorde uppsåtliga överträdelser eller andra allvarliga fall av bristande efterlevnad.

Utöver att anordna särskild utbildning, e-kurser och informationskampanjer om det etiska ramverket, som Ethics Awareness Week och Open Ethics Days, har CGO även svarat på runt 2 050 förfrågningar om en mängd olika områden, varav cirka 45 procent kom från medarbetare inom ECB:s banktillsyn. Nästan 54 procent av förfrågningarna rörde medarbetarnas privata finansiella transaktioner, följt av förfrågningar om restriktioner efter avslutad tjänstgöring och extern verksamhet (diagram 21).

Diagram 21

Översikt över förfrågningar från personal på ECB:s banktillsyn under 2021

Källa: ECB.

När det gäller medarbetare som lämnade sina befattningar inom banktillsynen under 2021 var det i ett fall aktuellt med en karensperiod i enlighet med det etiska ramverket.

Reviderad SSM-riktlinje ska förbättra och harmonisera de nationella behöriga myndigheternas etiska regler ytterligare

Under 2021 fortsatte arbetsgruppen för etik- och efterlevnadsansvariga (som sedan dess gjorts om till en etik- och efterlevnadskonferens för att visa att frågor som rör korrekt agerande och god styrning är viktiga) sitt arbete för att skapa en stark gemensam etisk kultur och kom en bra bit på väg mot att förbättra och harmonisera de nationella behöriga myndigheternas etiska regler genom en grundlig översyn av riktlinjen om principerna för det etiska ramverket för SSM[78], som antogs av ECB-rådet. För att hantera intressekonflikter på ett mer ändamålsenligt sätt stärks bestämmelserna om vad som är tillåtet före och efter anställning i denna riktlinje, liksom reglerna om privata finansiella transaktioner. ECB och de nationella behöriga myndigheterna kommer att tillämpa de nya kraven från och med juni 2023.

5.7 Tillämpning av principen om åtskillnad mellan den penningpolitiska funktionen och tillsynsfunktionen

Tillämpningen av principen om att penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter ska hållas åtskilda handlade under 2021 främst om utbytet av information mellan olika politikområden.

I enlighet med beslut ECB/2014/39 om genomförandet av åtskillnaden mellan ECB:s penningpolitiska funktion och tillsynsfunktion[79] skedde detta utbyte av information på behovsbasis, det vill säga funktionerna behövde visa att den begärda informationen var nödvändig för deras uppdrag.

I de flesta fall beviljades åtkomst till förtrolig information direkt av den ECB-funktion som innehade informationen. Detta gjordes i enlighet med beslut ECB/2014/39 som tillåter att åtkomst till information i form av anonymiserade uppgifter eller information som inte är policykänslig beviljas direkt av funktionerna. Direktionen behövde inte ingripa för att lösa några intressekonflikter.

Direktionen behövde dock ingripa med stöd av beslut ECB/2014/39 i ett fåtal fall för att möjliggöra utbyte av icke-anonymiserad information rörande enskilda banker eller policykänsliga bedömningar. Åtkomst till data beviljades på behovsbasis efter en bedömning av det enskilda fallet och för en begränsad tidsperiod för att säkerställa att behovskravet var uppfyllt vid alla relevanta tidpunkter.

En krissituationsbestämmelse om begäranden om åtkomst till covid-19-data åberopades 2021

När det gällde data avseende pandemin (covid-19) åberopade ECB:s direktion i mars 2020 krissituationsbestämmelsen i artikel 8 i beslut ECB/2014/39. Det innebar att det inte längre behövdes något godkännande från direktionen för att överlämna covid-19-relaterad information, förutsatt att det fanns ett verkligt behov av att känna till informationen. Under 2021 tillämpades detta undantag ett flertal gånger för data om banker som samlats in med anledning av pandemin. Precis som med andra data beviljades åtkomst till data på behovsbasis efter en bedömning av det enskilda fallet och för en begränsad tidsperiod för att säkerställa att behovskravet var uppfyllt vid varje given tidpunkt.

Åtskillnaden på beslutsnivå fungerade utan problem, och medlingspanelen behövde därmed inte ingripa.

5.8 Ramverk för tillsynsrapportering

5.8.1 Utveckling när det gäller ramverket för tillsynsrapportering

Nya ramverk för rapportering infördes efter lagändringar

Ändringar i EU:s ramverk för tillsynsrapportering ledde 2021 till att kommissionens genomförandeförordning som hade gällt fram till dess[80] ersattes med flera nya[81]. ECB införde i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna de ändringar som EBA gjort i taxonomi 3.0, vilket även de rapporterande bankerna har gjort. Genom dessa ändringar går det att samla in uppgifter om bland annat den ändrade bruttosoliditeten, den ändrade stabila nettofinansieringskvoten, motpartskreditrisken, det nya minimikravet på total förlustabsorberande kapacitet och eget kapital och kvalificerade skulder, liksom den genomgripande granskningen av handelslagret.

En ny central inlämningsplattform för insamlingar av data för särskilda ändamål infördes

ECB införde även ett nytt sätt att samla in tillsynsuppgifter från externa parter via det särskilda programmet Casper (Centralised Submission Platform), där ECB:s identifieringsportal används för central identifiering, autentisering och kontohantering. Casper gör det möjligt för externa organisationer att på ett säkert sätt lämna strukturerade uppgifter till ECB. Uppgifterna valideras automatiskt och resultaten kan diskuteras med relevanta ECB-team i plattformen. ECB kommer i allt större utsträckning att börja använda Casper för att samla in tillsynsinformation som begärs in från bankerna när behov uppstår och som i dag samlas in av de gemensamma tillsynsgrupperna på olika sätt, som e-postkonversationer eller delade mappar. Denna nya funktion förväntas överlag leda till rejält förhöjd effektivitet i datainsamlingen och valideringsprocessen.

Under 2021 utarbetade arbetsgruppen för harmonisering av den sekventiella metoden[82] detaljerade verksamhetskrav efter det att tillsynsnämnden hade godkänt de vägledande principerna och övergripande kraven i oktober 2020. Genom de slutgiltiga verksamhetskraven som ECB och de nationella behöriga myndigheterna ska följa skapas ett antal gemensamma minimistandarder som ska harmonisera de metoder som tillämpas i SSM för att samla in, validera och sprida tillsynsdata och därmed skapas lika konkurrensvillkor för instituten under tillsyn.

Genom den SSM-omfattande databasen för datainsamling[83] ska rapporteringsbördan minska för bankerna genom att flera olika tillsynsmyndigheter inom SSM inte ska begära in samma uppgifter. Under 2021 ändrades databasen så att det går att se hur många uppgifter som efterfrågas i varje begäran så att ytterligare analys kan göras. För att minska rapporteringsbördan för enheterna under tillsyn och göra det lättare att upptäcka likadana dataposter var alla begäranden om att lämna in uppgifter som gick ut till alla banker strukturerade enligt ECB:s datakatalog.

ECB lanserade en ny interaktiv dashboard med statistik som är relevant för banksektorn och pelare 3-uppgifter om åtgärder som vidtagits på grund av coronakrisen

ECB ökade öppenheten och tillgängligheten vad gäller tillsynsdata som offentliggörs på sidan med tillsynsdata på ECB:s webbplats för banktillsyn genom en ny interaktiv dashboard där allmänheten kan få en översikt över viktiga siffror. För första gången offentliggjorde ECB även enskilda enheters pelare 3-information om exponeringar som omfattas av lagstadgade och icke lagstadgade moratorier samt om nyutfärdade exponeringar som omfattas av statliga garantisystem (enligt EBA:s riktlinjer för rapportering och offentliggörande av exponeringar som omfattas av åtgärder vidtagna med anledning av coronakrisen). ECB gjorde en avstämning mellan utvalda uppgifter som offentliggjorts enligt pelare 3 och uppgifter som ska rapporteras enligt lag, vilket ledde till väsentliga förbättringar av överensstämmelsen mellan uppgifter.

5.8.2 Informationshantering

SSM:s informationshanteringssystem, IMAS (Information Management System), är det grundläggande IT-systemet som alla tillsynsmyndigheter i Europa använder i sitt dagliga arbete och där de kan hitta den information de behöver. Under 2021 lades fler tillsynsförfaranden in i IMAS, t.ex. den nya metoden för översyns- och utvärderingsprocessen, fastställandet av ytterligare kapitalbaskrav utifrån varje enskild risk, bedömningen av faktorer som ska utlösa åtgärd för tidigt ingripande samt godkännandeförfarandena för (blandade) finansiella holdingföretag.

IMAS-portalen är ett viktigt steg i digitaliseringen av SSM, som ökar insynen för institut under tillsyn

På den nya IMAS-portalen, som togs i bruk i oktober 2020, kan tillsynsmyndigheter och enheter som står under tillsyn kommunicera och utbyta information med varandra. Sedan januari 2021 har betydande institut använt IMAS-portalen för att ansöka om lämplighetsbedömningar, kontrollera status på bedömningar och utbyta information om bedömningarna med tillsynsmyndigheterna. På så sätt är IMAS-portalen ett väldigt viktigt steg i digitaliseringen av SSM, som ökar insynen för instituten under tillsyn, minskar de operativa riskerna för både tillsynsmyndigheterna och bankerna och ger effektivitetsvinster. Förutom lämplighetsbedömningarna har även andra tillsynsförfaranden flyttat över till IMAS-portalen 2021. Numera går det att lämna in passanmälningar, ansökningar om att få förvärva kvalificerade innehav och anmälningar av icke-väsentliga ändringar av modeller.

Dessutom gjordes flera förändringar i modulen för rapportering och analys av uppgifter, IDRA (IMAS Data Reporting and Analytics). Syftet med dessa var att möjliggöra framtagning och utforskning av nya tillsynsdataset, liksom att komplettera modulen med moderna rapporteringsverktyg för datavisualisering.

Under 2021 började ECB:s banktillsyn integrera de olika centrala systemen som används inom SSM, i enlighet med SSM:s digitala agenda, med målet att SSM ska positionera sig som ledande när det gäller att börja nyttja avancerad teknik i banktillsynsarbetet.

6 Rapportering om budgetutnyttjande

6.1 Utgifter 2021

ECB:s utgifter 2021 var något mindre än beräknat

Enligt SSM-förordningen ska ECB ha tillräckliga resurser för att kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. Dessa resurser finansieras genom en tillsynsavgift som tas ut av de enheter som står under ECB:s tillsyn.

Utgifterna för tillsynsuppdraget tas upp separat i ECB:s budget. De består av direkta utgifter för ECB:s banktillsynsfunktion. Tillsynsfunktionen använder sig också av gemensamma tjänster som tillhandahålls av ECB:s befintliga stabsavdelningar.[84]

Det är ECB-rådet som har ansvar för ECB:s budget. ECB-rådet antar ECB:s årliga budget på direktionens förslag och i samråd med tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande i frågor som rör banktillsyn. ECB-rådet bistås av budgetkommittén (BUCOM), som består av företrädare från alla nationella centralbanker i Eurosystemet och från ECB. BUCOM bistår ECB-rådet genom att förse det med utvärderingar av ECB:s rapporter om planering och övervakning av budgeten.

De faktiska årsutgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter uppgick år 2021 till 577,5 miljoner euro, vilket är 2,9 procent mindre än de beräknade 594,5 miljoner euro som hade tillkännagetts i mars 2021.

Utgifterna för centrala tillsynsuppgifter fortsatte att vara mindre än före pandemin

Kostnaderna för tillsynsuppgifterna var 2021 fortfarande lägre än vanligt. Ökningen på 7,9 procent jämfört med 2020 beror till största delen på de nya särskilda IT-systemen för banktillsyn som infördes under året, som räknas in i kategorin övergripande uppgifter och specialtjänster. Mer information om IT-systemen finns i avsnitt 5.8.

Tabell 8

Kostnad för ECB:s tillsynsuppgifter per funktion (2019–2021)

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

Klassificeringarna i tabell 8 används för att se hur de årliga kostnaderna som ska täckas av årliga tillsynsavgifter från enheterna under tillsyn ska fördelas baserat på om instituten är betydande eller mindre betydande. Enligt den metod för uppdelningen av årliga tillsynsavgifter som definieras i artikel 8 i avgiftsförordningen[85] ska de kostnader som rör övergripande uppgifter och specialtjänster fördelas proportionellt på grundval av den fullständiga kostnaden för tillsyn över betydande institut respektive kostnaden för den indirekta tillsynen över mindre betydande institut. För varje gruppering innefattar den rapporterade kostnaden fördelningen av de gemensamma tjänster som tillhandahålls av ECB:s stabsavdelningar.

I linje med ECB:s strävan efter transparens och ansvarighet har justeringar gjorts i hur ECB:s utgifter för tillsynsuppgifter redovisas. I tabell 9 ges utförligare information om hur utgifterna fördelar sig mellan de olika tillsynsuppgifterna, nämligen

  • tillsyn och övervakning på distans, inbegripet ECB:s deltagande i de gemensamma tillsynsgrupperna och i den indirekta tillsynen över mindre betydande banker och bankgrupper
  • ECB:s deltagande i inspektioner på plats, som även omfattar gränsöverskridande uppdrag
  • politiska, rådgivande och juridiska funktioner, som bedömningar av betydelse, tillståndsgivning, samarbete med andra myndigheter, metodutveckling och planering, kvalitetssäkring av tillsynsarbetet och verkställighets- och sanktionsförfaranden
  • krishantering
  • makrotillsynsuppgifter, bland annat sådana som rör stresstester och tillsynspolicy
  • tillsynsstatistik kopplat till ramverket för datarapportering
  • beslutsfattande i tillsynsnämnden, dess sekretariat och juridiska avdelning.

Tabell 9

Utgifter för ECB tillsynsuppgifter

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

Vad gäller IT-systemens utveckling beror ökningen av utgifter för politiska, rådgivande och juridiska funktioner, liksom för makrotillsynsuppgifter, på SSM:s informationshanteringssystem, IMAS, och IT-systemet STAR, som används för stresstester. Ökningen av utgifterna för tillsynsnämnden, sekretariatet och tillsynslagstiftning kommer sig av betydande investeringar i tillsynsteknik under 2021, där möjligheterna med artificiell intelligens och annan banbrytande tillsynsteknik utnyttjas för banktillsyn som ska användas både av interna och externa användare.

För att komplettera sina interna resurser anlitar ECB externa konsulter som antingen tillhandahåller specialistkompetens eller konsulttjänster under kvalificerad intern vägledning på grund av tillfällig resursbrist. Under 2021 betalade ECB 38,9 miljoner euro för konsulter som arbetade med centrala tillsynsuppgifter, vilket var 8,5 miljoner euro mer än 2020. Av denna summa gick 23,7 miljoner euro till externa resurser som arbetade med utveckling av IT-system, 7,9 miljoner euro till samlade bedömningar och 6,4 miljoner euro till ”vanligt” tillsynsarbete på plats, där även gränsöverskridande uppdrag ingår. Mer information om detta finns i kapitel 1.

Utgifterna för affärsresor i samband med direkt tillsyn över betydande och mindre betydande institut, som 2021 uppgick till 0,3 miljoner euro, fortsatte att minska, vilket beror på den effekt som pandemin har på resandet.

I årsrapporten om tillsynsverksamheten 2020 började ECB redovisa kostnader med fokus på syftet med de olika utgifterna, där det visas hur kostnaderna fördelar sig på de olika kostnadskategorierna, utifrån kostnader och gemensamma tjänster som direkt kan knytas till ECB:s banktillsyn.

Diagram 22

ECB:s kostnader för tillsynsuppgifter uppdelat efter kategori

(miljoner euro)

Källa: ECB.

De utgifter som direkt kan knytas till en funktion är kostnader för fast tillsynspersonal, tillsynsinitiativ (som kostnader relaterade till samlade bedömningar), andra utgifter för verksamhetsdriften, som tjänsteresor och utbildning, och särskild informationsteknik, som IMAS och STAR och tillhörande projekt, samt tillsynsteknik.

I kategorin gemensamma tjänster ingår tjänster som används av både centralbanksfunktionen och banktillsynsfunktionen och rör sådant som lokaler och fastighetsskötsel, personaladministration, gemensam informationsteknikavdelning, gemensamma juridiska och administrativa avdelningar, gemensamma avdelningar för revision, kommunikation och översättning och andra tjänster. Kostnaden för dessa gemensamma tjänster delas upp mellan funktionerna genom en kostnadsfördelningsmekanism med standardmått inom branschen, som heltidsekvivalenter, kontorsutrymme och antalet översättningsbeställningar. Eftersom ECB arbetar hårt för att uppnå effektivitetsförbättringar förfinas kostnadsfördelningsmåtten hela tiden.

Kostnaderna som direkt kan knytas till en funktion ökade, främst på grund av fortsatt IT-utveckling

De sammanlagda faktiska utgifterna 2021 uppgick till 577,5 miljoner euro. De kostnader som direkt kan knytas till en funktion uppgick till 337,9 miljoner euro, och de gemensamma tjänsterna till 239,6 miljoner euro, vilket motsvarar 58,5 respektive 41,5 procent av de faktiska kostnaderna.

Avskrivningarna för IMAS och STAR bidrog till att utgifterna för informationsteknik och därmed förknippade projekt som direkt kan knytas till en funktion ökade till 17,0 miljoner euro. Utgifterna för tillsynsteknik som direkt kan knytas till en funktion uppgick till 14,9 miljoner euro.

Utgifterna för gemensamma tjänster minskade med 11,2 miljoner euro 2021 jämfört med 2020. Efterfrågan på lokaler och fastighetsskötsel var fortsatt hög eftersom man vill säkerställa att en trygg arbetsmiljö kan upprätthållas i ECB:s lokaler. Detta vägdes dock mer än väl upp av den minskade användningen av tjänster relaterade till informationsteknik och personaladministration, vilket visar att man har blivit bättre på att direkt knyta kostnader till rätt funktion.

6.2 Prognos för banktillsynsavgifterna 2022

ECB fortsätter att vara konservativ i sina beräkningar av tillsynsavgifter 2022

Med tanke på att de faktiska kostnaderna för tillsynen har varit lägre de senaste två åren fortsätter ECB att vara konservativ i sina beräkningar av utgifterna för 2022, vilket medför att tillsynsavgiften för 2022 beräknas uppgå till 624,1 miljoner euro. ECB:s planerade kostnader för tillsynsarbetet 2022 uppgår till 678,9 miljoner euro totalt. I denna beräkning har hänsyn tagits till den förväntade återgången till mer normala verksamhetsnivåer, de löpande investeringarna i utveckling av IT-systemen för banktillsyn, t.ex. internaliseringen av konsultkostnaderna för STAR, liksom till högre personalkostnader genom de 25 heltidsekvivalenter som ECB-rådet godkände 2020 för SSM och därmed förknippade gemensamma tjänster.

ECB kommer att vara beredd att anpassa sig efter externa faktorer ifall omständigheterna tillåter en återgång till mer normala verksamhetsnivåer 2022.

I linje med sitt åtagande om att på medellång sikt röra sig mot kostnadsstabilitet förväntar sig ECB att de planerade kostnaderna för ECB:s nuvarande uppdrag avseende europeisk banktillsyn stabiliserar sig från och med 2023.

Tabell 10

Beräknade kostnader för ECB:s banktillsyn 2022 per funktion

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

De årliga tillsynsavgifterna för 2022, som tas ut 2023, räknas fram efter avgiftsperiodens slut utifrån de faktiska utgifterna för hela året 2022 justerat för de belopp som återbetalats till eller som mottagits från de enskilda bankerna för tidigare avgiftsperioder, dröjsmålsränta och avgifter som inte kan drivas in. Fördelningen av det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut från varje kategori förväntas bli 95,6 procent från betydande institut och 4,4 procent från mindre betydande institut.

Tabell 11

Beräknade utgifter för ECB:s tillsynsuppgifter 2022

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

6.3 Avgiftsramar 2021

ECB har infört det nya ramverket för tillsynsavgifter

Avgiftsförordningen utgör tillsammans med SSM-förordningen det regelverk enligt vilket ECB tar ut en årlig tillsynsavgift för de utgifter som man har för att utföra sitt tillsynsuppdrag. I avgiftsförordningen och tillhörande beslut[86] fastställs metoder för att i) fastställa totalbeloppet för den årliga tillsynsavgiften, ii) beräkna det belopp som ska betalas av varje institut under tillsyn och iii) debitera den årliga tillsynsavgiften.

Under 2021 infördes de sista förändringarna som blev resultatet av den översyn av ramverket för tillsynsavgifter som ECB genomförde 2019. Den nya språkordningen, enligt vilken ECB:s avgiftsavier utfärdas på alla officiella språk i EU, infördes i april 2021. På så sätt fick instituten avgiftsavierna för 2020 på det EU-språk som de föredrar. Förfarandet för att underrätta ECB om sin avsikt att exkludera tillgångar och/eller riskexponeringar i dotterbolag i icke-deltagande länder automatiserades med goda resultat och gjorde att bankerna på ett effektivt sätt kunde underrätta ECB om sina avsikter innan tiden gick ut den 30 september 2021. Eftersom ECB 2020 gick över till att fakturera de faktiska kostnaderna i efterhand finns det inte längre några över- eller underskott kvar från tidigare år.

6.4 Det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut för avgiftsperioden 2021

ECB kommer att ta ut 577,5 miljoner euro i tillsynsavgifter för 2021

Den årliga tillsynsavgiften som ska tas ut för avgiftsperioden 2021 uppgår till 577,5 miljoner euro. Avgiften består nästan helt av den faktiska årliga kostnaden för 2021, som uppgick till 577,5 miljoner euro, med en justering på 47 000 euro för dröjsmålsränta som betalats in.

Den årliga tillsynsavgiften kan även justeras för i) belopp som återbetalats till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och ii) belopp som avskrivits sedan de inte har kunnat indrivas. Inga sådana justeringar behövde göras för 2021.

Det belopp som ska tas ut i årliga tillsynsavgifter är uppdelat i två delar. Denna uppdelning beror på enheternas status som betydande eller mindre betydande och återspeglar hur omfattande ECB:s tillsyn över dem är.

För 2021 ska sammanlagt 546,1 miljoner euro tas ut från betydande institut och 31,4 miljoner euro från mindre betydande institut. Fördelningen av utgifterna har räknats fram genom ett förbättrat system som gör att kostnaderna kan knytas till de olika kategorierna med mer exakthet. För 2021 ska betydande institut betala 94,6 procent av de sammanlagda kostnaderna för banktillsynen under avgiftsperioden och de mindre betydande instituten 5,4 procent.

Tabell 12

Totala intäkter från banktillsynsuppgifter

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anmärkning: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

6.5 Tillsynsavgifter för enskilda banker

På banknivå beräknas avgifterna på grundval av bankens betydelse och riskprofil med hjälp av årliga avgiftsfaktorer för bankerna som står under tillsyn. För de flesta banker är referensdatumet för uppgifterna den 31 december föregående år. För banker som precis har blivit föremål för tillsyn på högsta konsolideringsnivå under avgiftsperioden gör ECB beräkningen utifrån de samlade tillgångarna och den totala riskexponeringen som bankerna uppger för det referensdatum som är närmast den 31 december. Dessa siffror används sedan för att räkna fram en variabel avgiftskomponent för de månader som den avgiftsskyldiga banken ska betala tillsynsavgift för.[87] Tillsynsavgiften som beräknats för respektive bank betalas in en gång om året.

Figur 3

Den variabla avgiftskomponenten bestäms av bankernas betydelse och riskprofil

Tillsynsavgiften fastställs på högsta konsolideringsnivå inom de medlemsstater som deltar i SSM. Den består av en variabel avgiftskomponent och en lägsta avgiftskomponent. Den senare gäller lika för alla banker och motsvarar 10 procent av det totala belopp som ska tas ut. För betydande banker av mindre storlek, vars tillgångar uppgår till högst 10 miljarder euro, halveras den lägsta avgiftskomponenten. Från och med 2020 halveras den lägsta avgiftskomponenten även för mindre betydande banker av mindre storlek, vars tillgångar uppgår till högst 1 miljard euro.

Enligt artikel 7 i avgiftsförordningen kräver nedanstående ändringar i situationen för en individuell bank att tillsynsavgiften för den banken ändras: i) ändrad tillsynsstatus för enheten under tillsyn, det vill säga att enheten klassificeras om från betydande till mindre betydande eller tvärtom, ii) en ny enhet under tillsyn får tillstånd eller iii) ett befintligt tillstånd dras in. Övergången till fakturering i efterhand innebär att det, när avgiften räknas fram, går att ta hänsyn till de flesta ändringar som beskrivs i artikel 7 som har inträffat under året. Därmed fattade ECB inga ytterligare beslut om tillsynsavgifter 2021 som ska läggas in i de årliga tillsynsavgifter som tas ut 2022.

Mer information om tillsynsavgifter finns på ECB:s webbplats för banktillsyn. Dessa sidor uppdateras regelbundet med användbar, praktisk information och finns på alla officiella EU-språk.

6.6 Andra intäkter relaterade till banktillsyn

ECB får besluta om administrativa sanktioner för enheter under tillsyn som inte efterlever förpliktelser enligt EU:s regleringar om banktillsyn (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Intäkterna i samband härmed beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna. Enligt avgiftsförordningen ska varken skadestånd som enheter under tillsyn ska betala till tredje parter eller administrativa sanktioner som de ska betala till ECB påverka tillsynsavgiften. Administrativa sanktioner som enheter under tillsyn betalar bokförs som intäkter i ECB:s resultaträkning. År 2021 uppgick intäkterna från de sanktioner som ECB ålagt enheter under tillsyn att betala till 0,6 miljoner euro.

ECB gör även återbetalningar till enheter under tillsyn i de fall då domstolen ogiltigförklarar de administrativa sanktioner som enheterna har ålagts. År 2021 återbetalades 4,8 miljoner euro. Återbetalningarna var för administrativa sanktioner som ECB tidigare hade ålagt tre enheter inom samma koncern att betala men där domstolen delvis ogiltigförklarade de aktuella besluten. Dessa utgifter tas inte med i beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna utan bokförs i ECB:s resultaträkning och minskar således nettoresultatet.

7 Rättsakter som antagits av ECB

ECB antar rättsakter som förordningar, beslut, riktlinjer, rekommendationer och instruktioner till nationella behöriga myndigheter (anges i artikel 9.1.3 i SSM-förordningen och artikel 22 i ramförordningen om SSM). I detta avsnitt anges de rättsakter om banktillsyn som antogs av ECB under 2021 och som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och/eller på ECB:s webbplats. Här finns rättsakter som har antagits i enlighet med artikel 4.3 i SSM-förordningen och andra relevanta rättsakter.

7.1 ECB-förordningar

ECB/2021/24
Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/943 av den 14 maj 2021 om ändring av förordning (EU) 2015/534 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (EUT L 210, 14.6.2021, s. 1).

7.2 Andra ECB-rättsakter än förordningar

ECB/2021/7
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/432 av den 1 mars 2021 om ändring av beslut (EU) 2017/1198 om de nationella behöriga myndigheternas rapportering av kreditinstitutens finansieringsplaner till Europeiska centralbanken (EUT L 86, 12.3.2021, s. 14)

ECB/2021/8
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/490 av den 12 mars 2021 om det totala årliga tillsynsavgiftsbeloppet för 2020 (EUT L 101, 23.3.2021, s. 107)

ECB/2021/27
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1074 av den 18 juni 2021 om tillfälligt undantag för vissa exponeringar mot centralbanker från det totala exponeringsmåttet med anledning av covid-19-pandemin och om upphävande av beslut (EU) 2020/1306 (EUT L 230I, 30.6.2021, s. 1)

ECB/2021/31
Europeiska centralbankens rekommendation av den 23 juli 2021 om upphävande av rekommendation ECB/2020/62 (EUT C 303, 29.7.2021, s. 1)

ECB/2021/33
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1437 av den 3 augusti 2021 om ändring av beslut (EU) 2017/934 om delegeringen av beslut om betydelsen av enheter som står under tillsyn (EUT L 314, 6.9.2021, s. 1)

ECB/2021/34
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1438 av den 3 augusti 2021 om ändring av beslut (EU) 2017/935 om delegering av befogenheten att anta lämplighetsbeslut och bedömningen av lämplighetskrav (EUT L 314, 6.9.2021, s. 3)

ECB/2021/35
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1439 av den 3 augusti 2021 om ändring av beslut (EU) 2018/546 om delegering av befogenheten att anta beslut om kapitalbasen (EUT L 314, 6.9.2021, s. 8)

ECB/2021/36
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1440 av den 3 augusti 2021 om ändring av beslut (EU) 2019/1376 om delegering av befogenheten att anta beslut om passförfaranden, förvärv av kvalificerade innehav och återkallelse av auktorisationen för kreditinstitut (EUT L 314, 6.9.2021, s. 14)

ECB/2021/37
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1441 av den 3 augusti 2021 om ändring av beslut (EU) 2019/322 om delegering av befogenheten att anta beslut om tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag (EUT L 314, 6.9.2021, s. 17)

ECB/2021/38
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1442 av den 3 augusti 2021 om delegering av befogenheten att anta beslut om interna modeller och om förlängning av tidsfrister (EUT L 314, 6.9.2021, s. 22)

ECB/2021/39
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1396 av den 13 augusti 2021 om ändring av beslut ECB/2014/29 om hur uppgifter som enheter som står under tillsyn rapporterar till de nationella behöriga myndigheterna i enlighet med kommissionens genomförandeförordningar (EU) nr 680/2014 och (EU) 2016/2070 ska tillhandahållas Europeiska centralbanken (EUT L 300, 24.8.2021, s. 74)

ECB/2021/40
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1443 av den 26 augusti 2021 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade beslut om interna modeller och förlängning av tidsfrister (EUT L 314, 6.9.2021, s. 30)

ECB/2021/42
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1486 av den 7 september 2021 om antagande av interna regler om begränsningar av registrerades rättigheter i samband med Europeiska centralbankens uppgifter som berör tillsynen över kreditinstitut (EUT L 328, 16.9.2021, s. 15)

Rättelse till Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1074 av den 18 juni 2021 om tillfälligt undantag för vissa exponeringar mot centralbanker från det totala exponeringsmåttet med anledning av covid-19-pandemin och om upphävande av beslut (EU) 2020/1306 (ECB/2021/27) (Europeiska unionens officiella tidning L 230 I, den 30 juni 2021) (EUT L 234, 2.7.2021, s. 102) (finns inte på svenska)

© Europeiska centralbanken, 2022

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0
Webbplats www.bankingsupervision.europa.eu

Med ensamrätt. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

För specifik terminologi hänvisas till SSM glossary (finns endast på engelska).

HTML ISBN 978-92-899-5100-5, ISSN 2443-5880, doi:10.2866/3104, QB-BU-22-001-SV-Q


  1. Mer information om bedömningen av bankernas totala återhämtningskapacitet finns i artikeln Challenging banks’ capacity to recover from severe crises, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, augusti 2021.
  2. Se avsnitt 1.2.2. Se även COVID-19: gaps in credit risk management identified, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, maj 2021, McCaul, E., Who pays the piper calls the tune: The need for and benefit of strong credit risk management, The Supervision Blog, 4 december 2020 och McCaul, E., Credit risk: Acting now paves the way for sound resilience later, The Supervision Blog, 19 juli 2021.
  3. Vilka kriterier som används för att fastställa vad som är engångskostnader relaterade till operativa risker beskrivs i avsnitt 3.3.5 i EBA report on the implementation of selected COVID-19 policies.
  4. Se avsnitt 1.2.3 för mer information om IT- och cyberrisker.
  5. Mer information om att likviditetslättnaderna tas bort finns i ECB will not extend liquidity relief beyond December 2021, pressmeddelande, ECB:s banktillsyn, 17 december 2021.
  6. Standarddefinitioner av tradingintäkter används i enlighet med banktillsynsstatistiken.
  7. Financial Stability Review, ECB, november 2021.
  8. Guide on the supervisory approach to consolidation in the banking sector, ECB:s banktillsyn, januari 2021.
  9. Se SSM-wide stress test 2021 – final results, ECB:s banktillsyn, juli 2021.
  10. Se SSM-wide stress test 2018 – final results, ECB:s banktillsyn, februari 2019.
  11. Kommersiella fastigheter enligt definitionen i rekommendation ESRB/2016/14 i dess ändrade lydelse enligt rekommendation ESRB/2019/3 och som sådana anges i Finrep-mall F.18.2. I denna definition ingår exponeringar mot låntagare i olika Nace-sektorer, bland andra låntagare med kod 41 (byggnader och byggnadsarbeten) och 68 (fastighetsverksamhet).
  12. Europeiska centralbankens yttrande av 19 februari 2021 om ett förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937, (CON/2021/4), (EUT C 152, 29.4.2021, s. 1).
  13. Europeiska centralbankens yttrande av den 28 april 2021 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare (CON/2021/15), (EUT C 244, 22.6.2021, s. 4).
  14. Europeiska centralbankens yttrande av den 4 juni 2021 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (CON/2021/20), (EUT C 343, 26.8.2021, s. 1).
  15. ECB:s förfaranden för att fatta beslut i utredningar av interna modeller avbröts tillfälligt från mars till september 2020 på grund av pandemin. Det innebar att alla beslut i utredningar av interna modeller som i vanliga fall skulle ha fattats 2020 i stället fattades 2021.
  16. I detta avsnitt benämns inspektioner på plats och utredningar av interna modeller för enkelhetens skull besök eller inspektioner.
  17. Eftersom pandemin fortfarande pågick planerades inspektioner på plats och utredningar av interna modeller endast för tre kvartal 2021. Det innebär att det sammanlagda antalet besök var lägre än före pandemin men att det ändå är jämförbart relativt sett. På grund av pandemin ställdes inspektioner in eller sköts upp 2020. År 2021 började man tillämpa en modell för inspektioner på distans som fungerade väldigt väl, vilket ledde till att de flesta inspektioner genomfördes som först planerat och endast ett fåtal inspektioner ställdes in.
  18. Kampanjer innebär att man utför inspektioner på plats där man undersöker samma område i flera banker ungefär samtidigt. På så sätt får inspektionsgrupperna möjlighet att samordna, samarbeta, sätta upp samma mål och utnyttja synergier.
  19. I gränsöverskridande inspektionsgrupper är chefen och minst en medarbetare i gruppen inte från den nationella behöriga myndigheten i den aktuella hem-/värdmedlemsstaten.
  20. I blandade inspektionsgrupper kommer chefen för gruppen från den nationella behöriga myndigheten i den aktuella hem-/värdmedlemsstaten medan minst två medarbetare i gruppen inte kommer från den nationella behöriga myndigheten i den aktuella hem-/värdmedlemsstaten (en medarbetare för mindre nationella behöriga myndigheter).
  21. Analysen gjordes av ett urval på 89 inspektioner på plats, för vilka slutrapporterna låg klara mellan oktober 2020 och september 2021.
  22. Vissa av de viktigaste observationerna med avseende på intern styrning gjordes i inspektioner på plats där man främst kontrollerade specifika riskområden (som kredit-, marknads- eller IT-risker).
  23. Se Targeted Review of Internal Models – project report, ECB, april 2021.
  24. EBA:s riktlinjer om tillämpningen av definitionen av fallissemang i enlighet med artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013 (EBA/GL/2016/07).
  25. I detta program ingår riktlinjer för PD-skattning, LGD-skattning och hantering av fallerade exponeringar (EBA/GL/2017/16), riktlinjer för skattning av förlust vid fallissemang (LGD) som är rimlig vid en ekonomisk nedgång (EBA/GL/2019/03), kommissionens delegerade förordning EU) 2021/930 av den 1 mars 2021 som komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar typen, allvarligheten och varaktigheten av en ekonomisk nedgång som avses i artikel 181.1 b och artikel 182.1 b i den förordningen (EUT L 204, 10.6.2021, s. 1) och det slutliga utkastet till tekniska standarder för tillsyn om specifikationer för den bedömningsmetodik som de behöriga myndigheterna ska använda när de bedömer huruvida ett institut uppfyller kraven när det gäller att använda internmetoden i enlighet med artiklarna 144.2, 173.3 och 180.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 (EBA/RTS/2016/03) (finns endast på engelska), som ännu inte godkänts av Europeiska kommissionen.
  26. Uppföljningsbeslut om tilläggsbestämmelser ej inräknade.
  27. Antalet mindre betydande institut minskade 2021 även på grund av brexit. Sedan den 1 januari 2021 räknas brittiska filialer som tredjelandsfilialer och räknas alltså inte längre som mindre betydande institut inom SSM.
  28. Banker anses ha hög andel nödlidande lån om NPL-kvoten ligger på över 5 procent. Se EBA:s riktlinjer för hantering av nödlidande exponeringar och exponeringar med anstånd.
  29. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder (EUT L 150, 7.6.2019, s. 253).
  30. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
  31. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 150, 7.6.2019, s. 1).
  32. Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).
  33. BNP Paribas, Deutsche Bank, Groupe BPCE, Groupe Crédit Agricole, ING Bank, Santander, Société Générale och UniCredit.
  34. BNP Paribas.
  35. Se Basel Committee advances work on addressing climate-related financial risks, specifying cryptoassets prudential treatment and reviewing G-SIB assessment methodology, pressmeddelande, Baselkommittén för banktillsyn, 9 november 2021 och FSB publishes 2021 G-SIB list, pressmeddelande, Financial Stability Board, 23 november 2021.
  36. Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 27 maj 2020 om begränsning av utdelningar under covid-19-pandemin (ESRB/2020/7).
  37. Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 15 december 2020 om ändring av rekommendation ESRB/2020/7 om begränsning av utdelningar under covid-19-pandemin (ESRB/2020/15).
  38. The General Board of the European Systemic Risk Board held its 43rd regular meeting on 23 September 2021, pressmeddelande, ESRB, 24 september 2021.
  39. Financial Stability Review, ECB, maj 2021.
  40. Information on participation in the 2022 ECB Climate Risk Stress Test”, brev till banker som ska delta i klimatriskstresstestet, ECB:s banktillsyn, 18 oktober 2021, ECB:s banktillsyn, 18 oktober 2021.
  41. The clock is ticking for banks to manage climate and environmental risks, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, augusti 2021.
  42. IT and cyber risk: a constant challenge, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, augusti 2021.
  43. Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM)) (ECB/2014/17), (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).
  44. Dessa kriterier fastställs i artikel 6.4 i SSM-förordningen.
  45. Den lista med betydande institut och mindre betydande institut som offentliggjordes i december 2021 speglar i) de beslut om status som betydande som meddelats instituten under tillsyn före den 30 november 2021 och ii) andra förändringar och utvecklingar i gruppstrukturer som skedde före den 1 november 2021.
  46. I enlighet med artikel 14 i ramförordningen om SSM och enligt artikel 4.2 i SSM-förordningen.
  47. Vissa beslut gäller mer än en tillståndsprövning (t.ex. förvärv av kvalificerade innehav i flera olika dotterbolag genom en enda transaktion). För vissa tillståndsförfaranden krävs inget formellt ECB-beslut. Det gäller t.ex. pass- och upphörandeförfaranden.
  48. Dessa är förfaranden för vilka beslutsfattandet kan delegeras enligt Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1438 av den 3 augusti 2021 om delegering av befogenheten att anta lämplighetsbeslut och bedömningen av lämplighetskrav (ECB/2021/34) och Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1440 av den 3 augusti 2021 om delegering av befogenheten att anta beslut om passförfaranden, förvärv av kvalificerade innehav och återkallelse av auktorisationen för kreditinstitut (ECB/2021/36).
  49. Blandade finansiella holdingföretag definieras i artikel 2.15 i direktivet om finansiella konglomerat (2002/87/EG), som artikel 2.5 i CRR hänvisar till, som ”ett moderföretag som inte utgör en reglerad enhet men som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är en reglerad enhet med huvudkontor inom gemenskapen, och andra enheter utgör ett finansiellt konglomerat”. Enligt artikel 2.20 c i SSM-ramförordningen ska blandade finansiella holdingbolag stå under tillsyn om de uppfyller villkoren i artikel 2.21 b i den förordningen.
  50. Sedan början av 2022 har tillsynsmyndigheter och banker börjat använda IMAS-portalen även för andra förfaranden (som icke-väsentliga modelländringar, vilket beskrivs i avsnitt 5.8.2).
  51. Här ingår även ett mindre antal fall som gällde andra styrelseledamöter utan verkställande ansvar.
  52. Den 30 december 2020 började man i Italien, precis som i andra SSM-länder, att göra lämplighetsbedömningar av ledande befattningshavare enligt italiensk lag (dekret 169/2020).
  53. Public consultation on draft Fit and Proper Guide and new Fit and Proper Questionnaire.
  54. Se t.ex. The effectiveness of European banks’ boards: progress and shortcomings, tal av Andrea Enria, ordförande för ECB:s tillsynsnämnd, vid Florence School of Banking and Finances digitala seminarium Banks’ Board Members and Policy Makers: A Conversation, Frankfurt am Main, den 28 maj 2021.
  55. Se t.ex. What does the ECB expect from banks’ leaders?, tal av Edouard Fernandez-Bollo, ledamot i ECB:s tillsynsnämnd, vid Florence School of Banking and Finances digitala seminarium Fit and Proper Assessment: Better Boards for Better Banks?, Frankfurt am Main, den 19 februari 2021.
  56. Making sure banks are run by the right people, ECB:s podcast, avsnitt 24, den 10 december 2021.
  57. Med riskhantering och interna kontroller avses mekanismer eller processer som en enhet måste ha för att på lämpligt sätt kunna identifiera, hantera och rapportera risker som de är, eller kan bli, exponerade för. Med ledningsorgansfunktioner avses i vilken utsträckning de personer som faktiskt styr ett instituts verksamhet – eller de som har befogenhet att fastställa institutets strategi, mål och allmänna inriktning, samt att övervaka och kontrollera ledningens beslutsfattande – fullgör sina skyldigheter.
  58. Se ECB contribution to the European Commission’s targeted consultation on the review of the crisis management and deposit insurance framework, ECB, Frankfurt am Main,2021.
  59. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).
  60. Artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.).
  61. Främst vidarebefordrar ECB information enligt den multilaterala överenskommelsen om de praktiska formerna för informationsutbyte enligt artikel 57a.2 i direktiv (EU) 2015/849.
  62. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).
  63. Se Gemensamma riktlinjer för samarbete och informationsutbyte i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 mellan behöriga myndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut och finansiella institut (JC 2019 81), de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté, den 16 december 2019 (finns endast på engelska).
  64. Anti-money laundering and countering the financing of terrorism legislative package, generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, Europeiska kommissionen, den 20 juli 2021.
  65. Single Supervisory Mechanism – Good Start but further improvements needed, Europeiska revisionsrätten, särskild rapport, nr 29, 2016, och The operational efficiency of the ECB’s crisis management for banks, Europeiska revisionsrätten, särskild rapport, nr 2, 2018.
  66. Uppgifter om ECB:s jämställdhetsmål läggs regelbundet ut på ECB:s webbplats.
  67. Efter godkännande av tillsynsnämnden den 25 oktober 2021 (SB/X/21/1110).
  68. ACPR, Banco de España, Banca d’Italia, Deutsche Bundesbank, De Nederlandsche Bank och den österrikiska finansmarknadsmyndigheten (Finanzmarktaufsicht).
  69. Styrkommittén har till uppgift att stödja tillsynsnämndens verksamhet och förbereda dess sammanträden. Den består av tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande, en företrädare för ECB och fem företrädare för nationella tillsynsmyndigheter. De fem företrädarna för nationella tillsynsmyndigheter utses av tillsynsnämnden för en period på ett år enligt ett rotationssystem som säkrar en rättvis representation av länder.
  70. Här avses de beslut som färdigbehandlades eller antogs under rapporteringsperioden (det vill säga utgående beslut). Antalet tillsynsbeslut motsvarar inte antalet tillståndsförfaranden som formellt anmäldes till ECB under rapporteringsperioden (det vill säga förfaranden för inkommande anmälningar).
  71. Av dessa godkändes 146 av högre chefer enligt delegeringsbestämmelserna.
  72. Enligt artikel 6.7 i tillsynsnämndens arbetsordning kan beslut även fattas genom ett skriftligt förfarande, såvida inte minst tre av de röstberättigade ledamöterna i tillsynsnämnden kommer med invändningar. Om så sker sätts beslutet upp på dagordningen inför nästa sammanträde i tillsynsnämnden. Ett skriftligt förfarande kräver i normala fall minst fem arbetsdagar för behandling av tillsynsnämnden.
  73. Den administrativa omprövningsnämnden är ett ECB-organ bestående av ledamöter som är individuellt och kollektivt oberoende från ECB och som har till uppgift att ompröva ECB-rådets beslut i tillsynsfrågor på grundval av begäranden om omprövning som bedöms vara tillåtliga.
  74. Europeiska centralbankens beslut av den 6 februari 2014 om utnämningen av Europeiska centralbankens företrädare i tillsynsnämnden (ECB/2014/4).
  75. Se meddelandet om ledig tjänstsom ECB:s företrädare i tillsynsnämnden (finns endast på engelska).
  76. Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/856 av den 12 mars 2015 om principerna för det etiska ramverket för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) (ECB/2015/12) (EUT L 135, 2.6.2015, s. 29).
  77. Artiklarna 11, 12 och 17 i uppförandekoden för medlemmar i organ på hög nivå inom ECB.
  78. Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/2256 av den 2 november 2021 om principerna för det etiska ramverket för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) (ECB/2021/50) (EUT L 454, 17.12.2021, s. 21).
  79. Europeiska centralbankens beslut (ECB/2014/39) av den 17 september 2014 om genomförandet av åtskillnaden mellan Europeiska centralbankens penningpolitiska funktion och tillsynsfunktion (2014/723/EU), (EUT L 300, 18.10.2014, s. 57).
  80. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.
  81. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/453 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/763.
  82. Arbetsgruppen för harmonisering av den sekventiella metoden arbetar för att skapa lika konkurrensvillkor inom SSM. Arbetsgruppen tittar på vilka olika metoder som fungerar bäst i olika länder och föreslår en harmoniserad metod som alla nationella behöriga myndigheter och ECB kan införa.
  83. Den SSM-omfattande databasen för datainsamling är ett initiativ för att harmonisera tillsynsrapporteringskraven som ECB och de nationella behöriga myndigheterna ställer och förbättra den interna styrningen. I databasen samlas information om alla förfrågningar om att lämna in uppgifter som skickas till institut under direkt tillsyn, och denna information används sedan för att få bättre insyn i förfrågningarna om de uppgifter som bankerna får och för att analysera rapporteringsbördan.
  84. Dessa är uppdelade i lokaler och fastighetsskötsel, personaladministration, en gemensam IT-avdelning, gemensamma juridiska och administrativa avdelningar och gemensamma avdelningar för revision, kommunikation och översättning och annat.
  85. Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1163/2014 av den 22 oktober 2014 om tillsynsavgifter (ECB/2014/41).
  86. Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/2158 om metoder och förfaranden för att bestämma och insamla uppgifter avseende avgiftsfaktorer som används för att beräkna de årliga tillsynsavgifterna (ECB/2019/38) (EUT L 327, 17.12.2019, s. 99).
  87. För enheter upprättade efter den 1 oktober består tillsynsavgiften endast av en lägsta avgiftskomponent för antalet hela månader som enheten stått under tillsyn.
Visselblåsning