Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Förord av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

Året 2020 kännetecknades av coronapandemin (covid-19) och den skarpa ekonomiska nedgång som följde i dess spår. ECB, den europeiska banktillsynen och nationella regeringar har arbetat tillsammans för att samordna åtgärderna mot krisen och har tillhandahållit stöd i en unik storleksordning för att hålla medborgarna, företagen, och ekonomin i stort, över vattenytan i dessa svåra tider.

Denna pågående kris har visat fördelarna med att ha en gemensam europeisk regelbok och en enda tillsynsmyndighet för bankunionen. Genom att ECB:s banktillsyn ser till att hela banksystemet uppfyller en högre gemensam tillsynsnorm står bankerna bättre rustade att stå emot allvarliga chocker som den vi går igenom just nu. I detta sammanhang är jag även glad över att jag fick välkomna Kroatien och Bulgarien till bankunionen förra året. Jag ser fram emot att få se dem uppleva de positiva effekterna som harmoniserade regler, och till slut en gemensam valuta, kan ha för finansiell stabilitet, motståndskraft och ekonomisk tillväxt.

De europeiska bankerna gick in i den pågående krisen med sunda kapital- och likviditetsbuffertar och en robust operativ förmåga, Och hittills har de visat sig ha god motståndskraft. De har stått emot förluster och klarat av att hålla kreditförsörjningen i stort sett stabil och förhindrar därmed en stor ökning av antalet företag och hushåll som hamnar på obestånd.

När stödåtgärderna börjar dras in i olika europeiska länder finns det dock risk för att fler sårbarheter dyker upp i takt med att skuldsättningen i ekonomin blir mer uppenbar. Det gör att bankerna blir mer exponerade för kreditrisker som, tillsammans med potentiella marknadsjusteringar, kan försämra deras kapitalpositioner.

Samtidigt förvärrar den pågående krisen de strukturella problem som har varit ett hinder för effektivitet i den europeiska banksektorn i flera år. De europeiska bankernas vinster har varit blygsamma länge och torde fortsätta vara det under 2021 i och med att kreditförlusterna lär öka. Tillsammans med överkapaciteten som finns i banksystemet gör detta att bankerna måste fortsätta att stärka sin styrning, förbättra kostnadseffektiviteten och diversifiera sina inkomstkällor om de ska kunna vara ett bättre stöd i den ekonomiska återhämtningen.

Till sist måste vi fortsätta att blicka framåt. Under 2020 gav vi ut ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker, som har gjort att vi ligger i framkant globalt när det gäller att uppmärksamma riskerna med klimatförändringarna. Dessutom har pandemin gett oss en rejäl knuff på vägen mot digitalisering. Så därför måste vi prioritera att hålla oss à jour med cyber- och IT-risker.

Sist men inte minst måste vi fullborda bankunionen. Att stärka de gemensamma europeiska lösningarna där så är möjligt har visat sig vara ett verkningsfullt sätt att hantera utmaningarna under 2020, och det kommer att vara en viktig faktor för vi ska kunna åstadkomma en hållbar återhämtning under kommande år.

Intervju med Andrea Enria, tillsynsnämndens ordförande

2020 var ett speciellt år. Vad kommer ni främst att minnas från det?

Det var ett ovanligt och väldigt utmanande år. Vi var inte bara tvungna att hantera en aldrig tidigare skådad ekonomisk chock på grund av pandemin. Vi, precis som alla andra i Europa, var också plötsligt tvungna att stanna hemma och kunde bara kontakta våra kolleger virtuellt. Många av oss har haft en släkting, vän eller kollega som har haft corona (covid-19), och tyvärr har vi även mist kolleger i pandemin.

Men trots alla svårigheter växte vi med utmaningen. Vi arbetade tillsammans och satte snabbt in gemensamma europeiska åtgärder mot krisen medan den pågick. Vi tillkännagav våra första beslut den 12 mars 2020, endast tre dagar efter den första landsomfattande nedstängningen i Europa.

Jag blev imponerad av den gemensamma målmedvetenheten som inspirerade vårt arbete. Den kändes på alla nivåer: i tillsynsnämnden, på alla avdelningar, i samarbetet med de nationella behöriga myndigheterna, i de gemensamma tillsynsgrupperna och rent allmänt. Detta utmanande år påminde oss om vilken viktig roll vi har och om hur meningsfullt det kännas att arbeta tillsammans för det allmännas bästa – att säkerställa finansiell stabilitet i tider av stor osäkerhet och påtaglig oro.

Exakt vad bidrog den europeiska banktillsynen med i den globala hanteringen av pandemin?

Vårt omedelbara mål var att säkerställa att bankerna kunde fortsätta att förse hushåll och företag som annars är livskraftiga med ekonomiskt stöd så att vi kunde undvika de förödande följdeffekterna av en kreditåtstramning. För att klara detta var vi tvungna att relativt snabbt ändra inriktning i tillsynen: Vi erbjöd tillfälliga kapitallättnader och operativa lättnader för bankerna så att de skulle få lite andrum och kunde fortsätta att låna ut till hushåll och företag och absorbera förlusterna som skapats av en av de värsta konjunkturnedgångar som någonsin noterats ii mannaminne.

Dessa lättnader sågs som en strävan efter att bli mindre stränga? Håller ni med om den synpunkten?

Lättnaderna går inte på något sätt emot vårt uppdrag att utföra sträng banktillsyn av hög kvalitet. Efter krisen 2008–2009 arbetade vi hårt för att se till att bankerna byggde upp kapital- och likviditetsbuffertar i goda tider som kunde användas i sämre tider. Med covid-19 är de sämre tiderna här, och därför har våra åtgärder varit helt i linje med både bokstav och andemening i de finansreformer som genomfördes efter finanskrisen.

Hela tiden upprätthöll vi dessutom vår noggranna tillsynskontroll och uppmanade bankerna att mäta och hantera riskerna korrekt, och vi ifrågasatte deras bedömningar för att säkerställa en nivå av försiktighet som står i proportion till den ökade osäkerhet som pandemin förorsakar.

Och var kommer en pragmatisk ÖUP in?

Som tillsynsmyndighet måste vi vara flexibla. Vi måste anpassa oss efter situationen och justera våra åtgärder så att de får större verkan. Samtidigt som vi fortsatte att följa Europeiska bankmyndighetens riktlinjer beslöt vi att i 2020 års översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) lägga fokus på hur bankerna hanterade utmaningarna och riskerna för kapital och likviditet som uppstått på grund av krisen. Dessutom lämnade vi pelare 2-kraven (P2R) och pelare 2-vägledningen (P2G) oförändrade och beslöt att ÖUP-betygen inte skulle uppdateras, såvida ändringar inte kunde motiveras av exceptionella omständigheter i enskilda banker. Vi informerade bankerna om våra tillsynsrelaterade betänkligheter främst genom kvalitativa rekommendationer och använde en metod med särskild inriktning när vi samlade in information för de interna kapital- och likviditetsutvärderingsprocesserna. Om vi hade genomfört ÖUP på samma sätt som tidigare år, med information som skulle ha varit inaktuell, skulle vi inte ha uppfyllt syftet med tillsynen under de extraordinära omständigheter som covid-19 gav upphov till.

Hur har covid-19-krisen påverkat de europeiska bankerna?

Bankerna gick in i pandemin i mycket bättre form än vid den förra krisen. När covid-19-krisen var ett faktum blev många banker överväldigade av en stor mängd låneansökningar, särskilt när statliga stödprogram och statligt garanterade lån och moratorier avseende återbetalning av lån infördes. Men dessa banker anpassade sig snabbt och hjälpte till att säkerställa ett jämnt kreditflöde till företag och hushåll. Utlåningen till företag och hushåll fortsatte att växa under 2020, även om vi såg en avmattning under tredje kvartalet. Och jämfört med finanskrisen rapporterade bankerna en mycket mindre åtstramning av kreditvillkoren efter pandemins första våg.

Under andra kvartalet 2020 analyserade vi de potentiella sårbarheterna i vår banksektor i olika scenarier. Det huvudscenario som vi använde inbegrep en mycket allvarlig lågkonjunktur, där BNP i euroområdet föll med 8,7 procent 2020, följt av en relativt stadig återhämtning 2021–2022. I det scenariot såg vi att banksektorn kunde klara chockens effekter med befintlig tillgångskvalitet och kapital.

Vilken risk visade sig vara den mest överhängande för bankerna under pandemin?

Covid-19-krisen har höjt risken för att antalet nödlidande lån (NPL) ska växa ännu mer genom att tillgångskvaliteten i bankernas balansräkningar försämras. Den sammanlagda mängden nödlidande lån i euroområdet hade redan pekats ut som ett orosmoment i tillsynen i början av 2020, alltså före covid-19-krisen, och nu har vi dessutom risk för allvarliga tröskeleffekter när de offentliga stödåtgärderna börjar fasas ut.

Hur planerar ECB:s banktillsyn att hantera denna risk?

I början av krisen signalerade vi till bankerna att vi skulle visa flexibilitet på flera områden när det gällde tillämpningen av ECB:s vägledning om nödlidande lån så att de skulle få lättare att klara av effekterna av konjunkturnedgången. Vi gav även de banker med stor mängd nödlidande lån mer tid på sig, till mars 2021, att lämna in sina strategier för att minska de nödlidande lånen.

Samtidigt försökte vi få klarhet i kvaliteten på bankernas tillgångar och förvissa oss om att de vidtog proaktiva åtgärder för att inte få fler nödlidande lån. Bankerna måste noggrant övervaka sina låntagare och ha strategier för att upptäcka risker i ett tidigt skede och aktivt ta itu med exponeringar mot kunder med betalningssvårigheter. Vi kommer att fortsätta att noggrant kontrollera hur väl bankerna tillämpar dessa strategier under den pågående krisen, och vi kommer att fortsätta stå i kontakt med bankerna för att hitta sätt att snabbt ta itu med osäkra banktillgångar.

Vilka andra risker har dykt upp under krisen?

Strukturell ineffektivitet var redan ett problem i den europeiska banksektorn när krisen slog till. Den europeiska banktillsynen hade redan pekat ut låg lönsamhet, låg kostnadseffektivitet och tveksamheter om hållbarheten i bankernas affärsmodeller som prioriterade områden att ta itu med. Krisen har ytterligare satt strålkastarljuset på dessa svagheter, liksom på det akuta behovet av att åtgärda dem.

Förra året sa ni att konsolidering var ett av sätten att åtgärda den låga lönsamheten. Har det hänt något på detta område?

Ja, det har det. Jag anser att ECB och bankerna är på väg i rätt riktning.

Under år 2020 inledde vi ett offentligt samråd om vägledningen om tillsynsmetoden för konsolidering i banksektorn. I den slutliga vägledningen, som publicerades i början av 2021, klargör vi vår metod och bekräftar att vi stöder väl utformade och väl genomförda samgåenden mellan företag.

Vi ser även en uppmuntrande trend när det gäller banker som diskuterar konsolidering. Intesa Sanpaolo och UBI Banca, CaixaBank och Bankia och Unicaja Banco och Liberbank har varit proaktiva i detta avseende, vilket har gett upphov till nya diskussioner i styrelserna i andra banker. Välplanerade sammanslagningar kan inte bara leda till att bankerna blir mer kostnadseffektiva, kan investera mer i digital omställning och i slutänden även öka sin lönsamhet. De kan leda till att vi får bort överskottskapaciteten i banksektorn som byggdes upp fram till finanskrisen.

Hur hanterar ECB:s banktillsyn de klimatrelaterade riskerna?

Bankerna bör tänka strategiskt och inta ett långsiktigt helhetsperspektiv när det gäller klimatrelaterade risker. De europeiska tillsynsmyndigheterna kommer att kontrollera om bankerna uppfyller förväntningarna i ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker, som publicerades i november 2020 efter ett offentligt samråd. Under 2021 kommer ECB att be bankerna att göra en självutvärdering i linje med de tillsynsförväntningar som beskrivs i vägledningen och utarbeta åtgärdsplaner. Därefter kommer vi att utvärdera bankernas självutvärderingar och planer samt ta upp dem i tillsynsdialogen. Under 2022 kommer vi att genomföra en fullständig översyn av bankers rutiner och vid behov vidta konkreta uppföljningsåtgärder.

Tillsynsnämndens nya vice ordförande Frank Elderson är ordförande för Network for Greening the Financial System (NGFS) och medordförande i arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella risker vid Baselkommittén för banktillsyn. Han ämnar utnyttja synergieffekterna mellan dessa befattningar och ECB:s arbete.

I juli 2020 fattade ECB beslut om att inrätta nära samarbete med centralbankerna i Bulgarien och Kroatien. Vad betyder det för den europeiska banktillsynen?

För första gången gick två medlemsstater som inte har euron som valuta med i den gemensamma tillsynsmekanismen. Det är en viktig milstolpe för Bulgarien och Kroatien eftersom det banar väg för införande av euron i dessa länder.

För oss betyder det att ECB från och med oktober 2020, och efter att ha genomfört de samlade bedömningarna, ansvarar för den direkta tillsynen över fem banker i Bulgarien och åtta banker i Kroatien. De bulgariska och kroatiska tillsynsmyndigheterna ingår nu i respektive gemensamma tillsynsgrupp, och företrädare för ländernas centralbanker blev ledamöter i tillsynsnämnden med samma rättigheter och skyldigheter som de andra ledamöterna, även när det gäller rösträtt. Vi är mycket glada över att få välkomna dem i vår gemenskap.

Under 2020 deltog ECB i den politiska debatten kring ett europeiskt regelverk för krishantering. Vilka var era huvudargument?

Vi tog upp några frågor utifrån vår praktiska erfarenhet. Ett exempel är överlappningen mellan tillsynsåtgärder och åtgärder för tidigt ingripande. Det har lett till förvirring och inneburit att de senare åtgärderna sällan har vidtagits. Det bör göras tydlig skillnad i lagstiftningen mellan de två uppsättningarna verktyg, och ECB:s befogenhet att göra tidiga ingripanden bör regleras i en EU-förordning, vilket skulle förhindra de obefogade skillnader som uppstår när regler införlivas i nationell lagstiftning. Vi tog även upp frågan med banker som klassificeras som fallerande eller som sannolika att fallera men som enligt nationell lag inte uppfyller kriterierna för likvidation och tillståndsindragning och som därför hamnar i en sorts limbo.

Mer allmänt argumenterade vi för att djärvare insatser bör göras mot att fullborda bankunionen genom att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem och bevilja den gemensamma resolutionsnämnden större maktbefogenheter vad gäller banklikvidationer. Federal Deposit Insurance Corporation i USA kan tjäna som förebild här. Tills dess är dock ytterligare harmonisering på nationell nivå, och mer centraliserad samordning på europeisk nivå (genom till exempel den gemensamma resolutionsnämnden), ett välkommet steg på vägen.

Till sist föreslog jag och Edouard Fernandez-Bollo i vårt gemensamma blogginlägg ett mer effektivt sätt att hantera svårigheter i gränsöverskridande banker. Om dotter- och moderbolag i bankkoncerner kunde ingå formella avtal om att förse varandra med likviditetsstöd, vilket skulle vara kopplat till deras koncernåterhämtningsplaner, skulle det göra det enklare att reda ut hur enheterna i koncernen skulle stötta varandra om svårigheter uppstår med hänsyn tagen till lokala behov och restriktioner. På detta sätt skulle det även gå att fastställa lämpliga villkor för när det avtalade stödet ska tillhandahållas så att det sker i ett tidigt skede. Detta skulle även underlätta för mer integrerad hantering av likviditet i goda tider.

Att förbättra transparensen och förutsägbarheten i den europeiska banktillsynen har varit ett av era främsta mål sedan ni tillträdde. Hur långt har ni kommit när det gäller det?

Jag tycker faktiskt att resultaten från tillsynen och våra policystrategier har blivit mer transparenta.

Transparenta tillsynsresultat är bra för marknaderna. Vi fick positiva kommentarer när vi först började offentliggöra de bankspecifika pelare 2-kraven i januari 2020. Kraven på de enskilda bankerna ger en konkret helhetsbild över hur tillsynsmyndigheten ser på bankerna vad gäller generell risknivå som kan hjälpa investerare att fatta mer välinformerade beslut. Och på detta sätt kan bankerna även se hur de ligger till jämfört med andra liknande banker. Vi gjorde på samma sätt i januari i år.

Genom att vara transparenta med vår policy kan vi uppnå mer, samtidigt som det är bra för vårt anseende. Bankerna under tillsyn måste förstå varför vi fattar de beslut vi gör, och vi bör agera konsekvent så att de tydligt vet vad de har att förvänta sig. Jag tycker att vi uppnådde en bra nivå av transparens när det gäller covid-19-lättnaderna genom vår skriftliga och muntliga kommunikation med bankerna och vår information till allmänheten. Denna nivå av transparens bör bli det nya normala.

I slutet av 2020 genomförde ECB:s banktillsyn förändringar i sin organisationsstruktur. Varför gjorde ni det?

Efter sex år var det dags för ECB:s banktillsyn att gå över till en organisationsstruktur som är mer lämpad för en mogen organisation med mer riskfokuserad tillsyn och mer samarbete mellan olika avdelningar.

För att uppnå detta organiserade vi generaldirektoraten för bankspecifik tillsyn efter bankernas affärsmodeller. Vi inrättade ett nytt direktorat för tillsynsstrategi och risk, som ansvarar för strategisk planering och för att föreslå tillsynsprioriteringar och säkerställa att alla banker behandlas lika. Vi inrättade ett särskilt generaldirektorat för inspektioner på plats och gav generaldirektoratet för övergripande tillsyn i uppdrag att stärka de gemensamma tillsynsgruppernas sakkunskap om risker genom att genomföra jämförande bedömningar, formulera strategier och vidareutveckla metoder. Det finns ett separat generaldirektorat för SSM:s styrning och drift som tillhandahåller stöd till beslutsfattande och innovation och hanterar tillståndsförfaranden. Omorganisationen gjordes för att vi ville förenkla våra processer och införliva tekniska innovationer i tillsynen på alla avdelningar.

Jag är verkligen stolt över att vi har kunnat utforma och genomföra dessa förändringar genom interna diskussioner och genom att lyssna på medarbetarna. Runt 60 medarbetare inom tillsynen fungerade som förändringsagenter och hjälpte tillsammans med de högre cheferna sina kolleger att anpassa sig till förändringarna och hade stor betydelse för att omorganisationen gick så bra.

1 Banktillsynen 2020

1.1 Banker under tillsyn 2020: resultat och huvudsakliga risker

1.1.1 Motståndskraften i euroområdets banksektor

De betydande instituten gick in i covid-19-krisen med starkare kapitalpositioner än vid den senaste finanskrisen

Bankerna i euroområdet gick in i coronakrisen (covid-19) med starkare kapitalpositioner än vid finanskrisen. Den samlade kärnprimärkapitalrelationen låg vid slutet av 2019 på 14,9 procent (diagram 1) och förblev i stort sett stabil under 2020. Tredje kvartalet 2020 låg den på 15,2 procent. Det berodde delvis på de extraordinära tillsyns-, regel- och skattelättnader som införts för att motverka krisen. Bankerna rekommenderades även att tillfälligt inte göra några vinstutdelningar eller köpa tillbaka aktier före den 1 januari 2021, samt att iaktta extrem försiktighet vad gäller vinstutdelningar, återköp av aktier och rörliga ersättningar fram till den 30 september 2021.[1]

Diagram 1

Kapitalkvoter i betydande institut (tillfällig definition)

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: procent)

Källa: ECB.

Den sammanlagda bruttosoliditeten har också legat på en stabil nivå genom pandemin. Tredje kvartalet 2020 låg den på 5,6 procent jämfört med 5,7 procent i slutet av 2019. Det kan dock hända att riskerna för kapitaltäckningen inte börjar synas i bankernas balansräkningar förrän senare och att de ökar stort genom tröskeleffekter när lättnaderna som infördes under 2020, till exempel moratorier, permitteringsstöd, statliga garantier och andra tillfälliga regler, upphör[2].

Diagram 2

Bruttosoliditet i betydande institut

Källa: ECB.

Bankerna i euroområdet inledde året med betryggande likviditetsbuffertar. I mars började dock stora effekter av covid-19-chocken att märkas.

Tack vare Basel III-reformerna inledde bankerna i euroområdet året med större likviditetsbuffertar än vad de hade i början av finanskrisen. Under mars 2020 började dock ett stort tryck från covid-19-chocken att märkas. På efterfrågesidan begärde företagskunder i sektorer som påverkades av krisen betydande finansieringsstöd från banksektorn genom att utnyttja sina beviljade kreditlimiter. Dessutom sköt volatiliteten i höjden på de flesta finansmarknader, vilket ledde till att centrala clearingmotparter började begära tilläggssäkerheter samtidigt som utflödet från penningmarknadsfonder nådde tidigare oöverträffade nivåer och vissa internationellt verksamma banker var tvungna att köpa tillbaka utestående företagscertifikat.

Även på utbudssidan var bankernas likviditet ansträngd. Viktiga finansieringsmarknader sinade under mars, vilket innebar att bankerna inte kunde utfärda certifikat på marknadssegmentet för transaktioner utan säkerhet oavsett löptid, samtidigt som de endast kunde få in finansiering i segmentet för transaktioner med säkerheter (repor) med väldigt korta löptider. Utlandsmarknaderna för finansiering i US-dollar blev särskilt dyra i den mån de kunde utnyttjas över huvud taget, vilket ytterligare ökade bankernas beroende av interna likviditetsbuffertar och ytterligare kredit från ECB.

En av åtgärderna som ECB:s banktillsyn vidtog för att motverka covid-19-krisen var att tillåta att bankerna använde sin lagstadgade likviditetsbuffert och under begränsad tid inte behövde uppfylla kravet på likviditetstäckningskvot.[3] Tack vare en i högsta grad stimulerande penningpolitik, bland annat omfattande mindre stränga kriterier för vad som kan räknas som säkerhet, har bankerna under europeisk banktillsyn tillförsäkrats tillgång till centralbanksfinansiering. Den genomsnittliga utestående krediten som tillhandahålls genom eurosystemet ökade från 659 miljarder euro fjärde kvartalet 2019 till 1 605 miljarder euro tredje kvartaltet 2020 (diagram 3).

Diagram 3

Förändringar i Eurosystems utestående kredit

(miljarder euro)

Källa: ECB.

Som en följd av kraftfulla och samordnade politiska åtgärder lättade trycket på marknaden gradvis under årets andra kvartal. Från och med april 2020 började bankernas finansieringsvillkor att förbättras. Vissa banker kunde nu återigen utfärda instrument utan säkerhet, även på marknaden för efterställda instrument, om än med högre avkastning än före krisen, samtidigt som kundernas ökade insättningar, främst i form av försiktighetssparande från hushållens sida, gav extra likviditetsbuffertar överlag. Generellt sett ökade de betydande institutens likviditetsbuffertar. Till exempel låg den genomsnittliga likviditetstäckningskvoten på 170,94 procent tredje kvartalet 2020, vilket är en ökning från 145,91 procent fjärde kvartalet 2019.

Diagram 4

Förändringar i likviditetsbuffertar, nettolikviditetsutflöden och likviditetstäckningskvoter

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: procent)

Källa: ECB.

Prisraset på aktier i mars hade negativ inverkan på bankernas marknadsriskpositioner

När covid-19-pandemin slog till i Europa och USA störtdök aktiepriserna, volatiliteten sköt i höjden och ränteskillnaden mellan stats- och företagsobligationer ökade generellt. Detta hade negativ inverkan inte endast på bankernas balansräkningar utan även på deras kapitalkrav för marknadsrisk både enligt interna modeller liksom deras justeringar till följd av försiktiga värderingar (särskilt för marknadsprisosäkerhet och modellrisk), som korrelerar med den senaste tidens volatilitet. För att motverka chocken infördes tillsynslättnader som skulle begränsa krisens konjunkturförstärkande effekter på kapitalkraven för marknadsrisk och värderingsjusteringar (till exempel undantag för vissa fall av överskridanden i utfallstester av interna modeller och en ökning av diversifieringsfördelarna för justeringar till följd av försiktiga värderingar). Ytterligare lättnader kom när marknadsförhållandena förbättrades under andra och tredje kvartalet.

Diagram 5

Förändringar i riskvägda tillgångar och justeringar till följd av försiktig värdering för marknadsrisk

(miljarder euro)

Källa: ECB.

De kapital- och likviditetsåtgärder som vidtogs i kombination med de extraordinära offentliga stödåtgärderna som myndigheterna satte in i början av covid-19-pandemin gjorde generellt att bankerna kunde jämna ut kreditriskutvecklingen och fortsätta att förse realekonomin med finansiering. Utlåningen och förskotten till hushåll och icke-finansiella företag låg i stort sett på samma nivåer under hela tiden från det att covid-19-pandemin bröt ut (-1,3 procent till icke-finansiella företag och +0,8 procent till hushåll från mars till och med september 2020). Statliga garantier var särskilt viktiga för att de icke-finansiella företagen skulle få finansiering (260 miljarder euro till och med september 2020).

De extraordinära åtgärder som vidtogs för att förbättra finansieringsvillkoren och stötta hushåll, småföretag och större företag bidrog också till att de nödlidande lånen på bankernas balansräkningar sammantaget i stort sett låg på stabila nivåer under året. De nödlidande lånen förväntas dock öka framöver när stödåtgärderna upphör. Därför påpekade ECB:s banktillsyn även i sina brev från juli och december[4] vikten av att bankerna inom rimlig tid kan erbjuda låntagare med betalningssvårigheter lämpliga lösningar för att på så sätt begränsa tillväxten av problemtillgångar i bankerna och i möjligaste mån minska framtida tröskeleffekter. Bankerna bör därför säkerställa att riskerna är korrekt bedömda, klassificerade och mätta i balansräkningarna. De bör ha verkningsfulla riskhanteringsrutiner för hur de ska hitta, utvärdera och genomföra lösningar som är de bästa för dessa låntagare, samtidigt som bankerna är skyddade mot effekterna av negativa kreditrisker. Samtidigt bör bankerna fortsätta att på ett verkningsfullt sätt åtgärda stocken av nödlidande lån som de redan hade när pandemin bröt ut.

Diagram 6

Förändringar i nödlidande lån hos betydande institut (sammanlagda lån)

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: procent)

Källa: ECB.

Diagram 7

Lån som berörs av lättnader som andel av sammanlagda lån

Källa: ECB.

De operativa riskerna har ökat sedan covid-19-pandemin bröt ut. Bankerna under tillsyn anmälde dock inga större incidenter relaterade till operativa risker eller it-risker 2020.

De operativa riskerna har ökat sedan covid-19-pandemin bröt ut, vilket beror på förändringar i bankernas verksamhetsmodeller och ökad komplexitet på grund av regeringarnas stödåtgärder. Trots detta anmälde bankerna under tillsyn inga större incidenter relaterade till operativa risker eller it-risker 2020. Antalet försök till it-angrepp ökade visserligen, i synnerhet samordnade överbelastningsattacker (DDoS-attacker) och nätfiskeattacker på bankkunder som underlättades av den rådande pandemin, men detta hade väldigt begränsad effekt på IKT-systemens drift och på förlusterna som dessa angrepp orsakade.[5] Tidigt i pandemin satte de betydande instituten sina kontinuitetsplaner i verket, och andelen medarbetare som arbetar på distans ökade markant (diagram 8). Under sommaren började bankerna röra sig mot styrningsformer som skulle bli ”det nya normala”. Bland annat började man gradvis låta medarbetarna arbeta på kontoren igen. Den ökade smittspridningen som började under hösten satte dock stopp för detta, och många banker beordrade eller uppmanade än en gång till distansarbete.

Diagram 8

Distansarbete i betydande institut

(andel av medarbetarna som arbetar på distans)

Källa: ECB.
Anm.: Ett konsistent urval av betydande institut som har rapporterat in uppgifter för den aktuella perioden ingår.

Under 2020 genomförde ECB:s banktillsyn en sårbarhetsanalys av 86 betydande institut för att få en bild av vilken effekt covid-19-krisen kan komma att få på banksektorn i euroområdet. De sammanställda resultaten offentliggjordes den 28 juli 2020.[6] En bedömning av sårbarheten för kredit- och likviditetsrisker, som kan öka om den ekonomiska situationen förvärras, har på samma sätt utförts för mindre betydande institut.[7]

Resultaten från denna bedömning visar att euroområdets banksektor på det stora hela kan klara påfrestningarna som pandemin har fört med sig. Det råder dock fortfarande väsentlig osäkerhet om i vilken utsträckning kvaliteten på tillgångarna kommer att försämras när moratorieåtgärderna upphör, särskilt i de värst drabbade sektorerna. Denna osäkerhet kring hur det kommer att gå med tillgångskvaliteten visar sig i de många olika avsättningsstrategier som bankerna tillämpar och utgör fortsatt en källa till oro för tillsynen.

I sårbarhetsbedömningarna prövades två pandemirelaterade scenarier där hänsyn i stor utsträckning togs till effekterna av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits och de tillsyns- och skattelättnader som införts i och med covid-19-krisen. I huvudscenariot, det som mest sannolikt kommer att inträffa enligt Eurosystemets experter, föll den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen i betydande institut från 14,5 procent till 12,6 procent, vilket bekräftar att bankerna som står under europeisk tillsyn är tillräckligt kapitaliserade för att stå emot kortvariga, djupa recessioner. Med de kapitalbuffertar som finns i dag bör sektorn i stort sett även kunna klara av det allvarliga scenariot med en djupare recession och långsammare ekonomisk återhämtning då bankernas genomsnittliga kärnprimärkapitalrelation skull minska från 14,5 procent till 8,8 procent. I detta scenario skulle dock vissa banker behöva vidta åtgärder för att kunna fortsätta uppfylla minimikapitalkraven.

Utfallet i de två scenarierna bekräftar att euroområdets banker hade betydligt högre kapitalnivåer och mycket bättre möjligheter att stå emot oväntad finansiell stress när covid-19-krisen slog till än vad som var fallet när finanskrisen tog sin början. Resultaten från sårbarhetsbedömningen användes som kvalitativt underlag i översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) och hjälpte tillsynsmyndigheterna att ifrågasätta bankernas kapitalprognoser, åstadkomma större enhetlighet i bedömningen av risker och förorda försiktiga avsättningsstrategier.[8]

Diagram 9

Preliminära framtidsbedömningar för kärnprimärkapitalrelationer 2022 i olika scenarier

(procent)

Källa: Översikten över resultaten från analysen av covid-19-sårbarhet.

1.1.2 Det allmänna tillståndet i euroområdets banker

Pandemin hade negativ inverkan på de betydande institutens lönsamhet 2020 främst på grund av en kraftig ökning av nedskrivningar och avsättningar

Under 2020 minskade lönsamheten i euroområdets betydande institut betydligt som en följd av covid-19-pandemin. Den samlade årsberäknade avkastningen på eget kapital låg under bankernas självrapporterade kostnad för eget kapital och minskade till 2,1 procent de första tre kvartalen 2020[9] från 5,2 procent i slutet av 2019 (diagram 10). Den minskade lönsamheten återspeglades även i en fortsatt nedgång i bankernas marknadspris i förhållande till bokfört värde, som nådde ett nytt lägsta medianvärde på 0,3 i april 2020, vilket gjorde det svårt för de betydande instituten att få finansiering via aktiemarknaderna utan att väsentligen späda ut det befintliga aktieinnehavet.

Diagram 10

Samlad avkastning på eget kapital i betydande institut uppdelat efter inkomst- och utgiftskällor

(procent av eget kapital)

Källa: SSM:s tillsynsstatistik för ett obalanserat urval av alla betydande institut

Ökade nedskrivningar för kreditförluster på grund av de försämrade makroekonomiska förhållandena var den främsta orsaken till den minskade lönsamheten. Detta åtföljdes dock inte av någon ökning av antalet nödlidande lån utan det återspeglade helt enkelt den ökade kreditrisken i många exponeringar. Stora engångsnedskrivningar av goodwill och uppskjutna skattefordringar i vissa betydande institut förstärkte minskningen av den samlade lönsamheten.

Diagram 11

De betydande institutens kostnads-/intäktskvoter och indexkomponenter

(procent)

Källa: SSM:s tillsynsstatistik för ett obalanserat urval av alla betydande institut

Under 2020 låg bankernas samlade kostnads-/intäktskvoter kvar på samma höga nivåer som föregående år (diagram 11). Nedgången på inkomstsidan vägdes delvis upp av kostnadsminskningar så att rörelseresultatet före nedskrivningar, avsättningar och skatter förblev relativt stabilt. Det som var positivt var att krisen gjorde att bankerna ökade takten i digitaliseringen, vilket på medellång sikt kan leda till effektivare kostnadsstrukturer.

För att upprätthålla verksamheten och konkurrenskraften under covid-19-pandemin utökade de betydande instituten sina digitala kontakter med kunderna och ökade sitt utbud av tjänster med bland annat rådgivning via nätet och fler kontaktlösa betalningar. Denna digitaliseringsökning, som genomfördes på grund av efterfrågan hos kunderna, ledde till minskade kostnader. Kostnadsminskningarna berodde även på stängda bankkontor, mindre resande och andra tillfälliga faktorer. Trots ökad utlåning och historiskt gynnsamma finansieringsvillkor genom den senaste riktade långfristiga refinansieringstransaktionen minskade de betydande institutens inkomster ytterligare under 2020. Nettointäkterna från avgifter och provision minskade också för de flesta avgiftsbelagda tjänster.

Lönsamheten i mindre betydande institut påverkades också negativt av de ökade nedskrivningsnivåerna 2020

På samma sätt som för de betydande instituten minskade lönsamheten i de mindre betydande instituten 2020 främst på grund av ökade nedskrivningar och avsättningar till följd av det försämrade makroekonomiska läget. De mindre betydande institutens genomsnittliga avkastning på eget kapital låg i juni 2020 på 3,5 procent, en minskning från 5,1 procent vid 2019 års slut. Ränteintäkterna, som utgör den största delen av inkomsterna för mindre betydande institut, förblev relativt intakta första halvåret 2020 jämfört med året innan (diagram 12). Räntenettot minskade dock marginellt eftersom räntekostnaderna ökade. Till sist sågs en kraftig ökning av de mindre betydande institutens riskkostnader, räknat som kvoten mellan deras finansiella nedskrivningar och deras resultat före avsättningar, från 12,4 procent i slutet av 2019 till 22,4 procent i juni 2020.

Diagram 12

Förändringar i de mindre betydande institutens ränteintäkter, räntekostnader och räntenetto

(miljarder euro)

Källa: statistik från ECB:s banktillsyn.
Anm.: Diagrammet är baserat på ett föränderligt urval av mindre betydande institut. Uppgifterna för andra kvartalet 2020 har räknats upp till årstakt med en metod som går fyra kvartal bakåt i tiden.

På kostnadssidan fortsatte de mindre betydande instituten sitt arbete med att minska sina kostnader generellt framför allt genom att minska sina administrativa kostnader så mycket som möjligt (diagram 13). Kostnads-/intäktskvoten i de mindre betydande instituten låg i slutet av juni 2020 på 72 procent, vilket är något högre än vid slutet av 2019 (70 procent). Bruttoandelen nödlidande lån i de mindre betydande instituten ökade något till 2,1 procent andra kvartalet 2020, en ökning med 20 baspunkter från december 2019.

Diagram 13

Översikt över kostnaderna i mindre betydande institut

(vänstra skalan: miljarder euro, högra skalan: procent)

Källa: statistik från ECB:s banktillsyn.
Anm.: Diagrammet är baserat på ett föränderligt urval av mindre betydande institut. Uppgifterna för andra kvartalet 2020 har räknats upp till årstakt med en metod som går fyra kvartal bakåt i tiden.

1.1.3 De främsta riskerna i banksektorn

I nära samarbete med de nationella behöriga myndigheterna fastställer ECB:s banktillsyn varje år vilka de största riskerna för bankerna är på kort och medellång sikt (två till tre år framåt). I riskanalysen som genomfördes 2019 hade följande initialt fastställts som de största riskerna för 2020 och åren därefter: i) hållbarheten i affärsmodellerna, ii) cyberbrottslighet och IT-brister och iii) tidigare utmaningar vad gäller hållbarheten i ekonomin, politiken och i skuldnivåer i euroområdet som kommer tillbaka. Därutöver sågs genomföranderisker vad gäller bankernas strategier för nödlidande lån, försummelse, penningtvätt och finansiering av terrorism, brexit och klimatförändringar.

Strukturella svagheter i bankernas lönsamhet förvärrades av den pandemirelaterade nedgången 2020

I och med covid-19-pandemin var ECB:s banktillsyn tvungen att byta inriktning på sin tillsyn och inrikta sig på mer akuta utmaningar som uppstod på grund av pandemin och vidta särskilda åtgärder för att stärka bankernas förmåga att upprätthålla sin verksamhet under de nya omständigheterna.[10] Men förutom de omedelbara påfrestningarna som de högst osäkra ekonomiska utsikterna medförde förstärkte covid-19-krisen bara det som redan hade fastställts som de mest framträdande riskerna för banksektorn i euroområdet även innan pandemin bröt ut.

Den låga lönsamheten i euroområdets banker och hållbarheten i deras affärsmodeller hade även tidigare år varit en källa till oro i banktillsynen, framför allt på grund av många betydande instituts stela kostnadsstrukturer och allmänna svårigheter att skapa tillräckliga vinstmarginaler när räntenivåerna fortsätter att ligga på låga nivåer och på grund av överskottskapaciteten i den europeiska banksektorn. Den ekonomiska nedgången till följd av covid-19 satte nu ytterligare press på bankernas lönsamhet på grund av ökade nedskrivningar och avsättningar och gjorde att de snabbare var tvungna att ta itu med de strukturella svagheterna och framtidssäkra sina affärsmodeller.

Den försämrade kvaliteten på tillgångarna i bankernas balansräkningar oroar när covid-19-krisen fortsätter

Den fortsatt stora förekomsten av nödlidande lån överlag i euroområdet i slutet av 2019 var också en källa till oro för banktillsynen vid 2020 års ingång. Covid-19-krisen har ökat risken för att de nödlidande lånen blir fler i framtiden i och med den negativa inverkan som pandemin har haft på betalningsförmågan hos bankernas låntagare.

När den europeiska banktillsynen inledde sitt arbete konstaterade ECB att styrningsstrukturen i euroområdets banker behövde förbättras, och så var det fortfarande i slutet av 2019. Bankernas styrelser och organisation, interna kontrollfunktioner, datasammanställningsförmåga och kvaliteten på deras data var några av de områden där brister hade konstaterats och som därför var föremål för särskild tillsyn.

Covid-19-krisen förvärrade svagheterna på flera styrnings- och riskhanteringsområden, varav de flesta var kända redan före pandemin

Covid-19-krisen gjorde dessa svagheter ännu mer uppenbara. Det rörde sig bland annat om i) att det fanns brister i redovisning och sammanställning av data, vilket kan försvåra bankernas möjligheter att fatta bra beslut, ii) att ledningsorganen i sin tillsynsfunktion inte i tillräcklig utsträckning deltar i strategiska beslut inom de områden som i hög grad har påverkats av krisen, t.ex. kreditrisk och kapitalplanering, och att det fanns otillräcklig insyn i dessa beslut samt iii) att kontrollfunktionerna inte varit tillräckligt proaktiva, särskilt vad gäller riskhantering och regelefterlevnad, för att kunna klara av krisen, då vissa banker alltjämt har varit underbemannade och saknat lämpliga IT-verktyg och rutiner för att hitta, mäta och övervaka risker.

Turbulensen på marknaden som sågs under årets första kvartal satte även ljuset på marknadsriskerna som banker är mer utsatta för och som har visat sig vara svåra att kvantifiera och hantera, särskilt i tider med hög volatilitet. Förluster i handelslagret berodde ofta på nedrevideringar i värderingen av derivatpositioner, särskilt kreditvärdighetsjusteringar och finansieringsvärderingsjusteringar, och en ökad basisrisk vid arbitrage, till exempel aktiearbitrage. Fallande aktiekurser och växande kreditspreadar hade dessutom väsentlig inverkan på instrument i bankverksamheten som var upptagna till verkligt värde, samtidigt som låga räntor hade negativ inverkan inte endast på lönsamheten i kärnverksamheten utan även på kvantifieringen av pensionsåtaganden.

Ruta 1
Åtgärder som ECB:s banktillsyn vidtagit för att motverka covid-19-pandemin

Sedan den 12 mars har ECB infört ett antal tillsynslättnader och operativa lättnader i syfte att upprätthålla finansiell stabilitet samtidigt som man säkerställer att bankerna kan fortsätta att utföra sin uppgift att förse realekonomin med finansering.

Sedan covid-19-pandemin bröt ut har ECB:s banktillsyn vidtagit omfattande åtgärder som innebär att kapitalkraven och de operativa kraven på bankerna i de deltagande länderna tillfälligt har lättats. Den 12 mars beslöt banktillsynen att tillåta att bankerna får fortsätta att verka även om de inte når upp till kapitalnivån som anges i pelare 2-vägledningen och det kombinerade buffertkravet, liksom likviditetsnivån som uttrycks i likviditetstäckningskvoten (LCR). Dessa tillfälliga åtgärder kompletterades med lämpliga lättnader i kravet på kontracyklisk kapitalbuffert från de nationella makrotillsynsmyndigheternas sida. Bankerna fick även tillåtelse att räkna in kapitalinstrument som inte kan klassificeras som kärnprimärkapital, till exempel primärkapitaltillskott eller supplementärkapitaltillskott för att uppfylla delar av pelare 2-kraven. På så sätt tidigarelades en förändring av bankernas kapitalsammansättning i pelare 2, som ursprungligen var tänkt att träda i kraft i januari 2021 enligt den senaste revideringen av kapitalkravsdirektivet (CRD V). Därutöver informerade ECB bankerna om vad de kunde göra för att öka den operativa flexibiliteten vid genomförandet av de bankspecifika tillsynsåtgärderna. ECB ställde sig även bakom Europeiska bankmyndighetens (EBA) beslut om att skjuta upp det EU-omfattande stresstestet ett år och utökade uppskjutningen så att den gällde alla banker som skulle stresstestas 2020.

För att säkerställa att bankerna i bankunionen skulle kunna fortsätta att utföra sin uppgift att finansiera hushåll och företag trots covid-19-chocken gick ECB:s banktillsyn den 20 och 27 mars ut med ytterligare information om hur åtgärderna som tillkännagivits den 12 mars skulle genomföras, samt tillkännagav ytterligare åtgärder. Det handlade bland annat om ytterligare flexibilitet i hur lån som omfattas av offentliga stödåtgärder behandlas i tillsynen, och man försåg bankerna med vägledning om hur de kunde undvika alltför stora konjunkturförstärkande effekter när de tillämpade redovisningsstandarden IFRS 9. Avsikten med flexibiliteten var att ECB både ville hjälpa bankerna att absorbera effekterna av den pågående nedgången och se till att korrekta riskidentifieringsrutiner och rishanteringsincitament upprätthölls, samt säkerställa att endast hållbara lösningar tillämpades för livskraftiga låntagare med betalningssvårigheter.

För att motverka de extraordinära volatilitetsnivåerna som noterades på finansmarknaderna kom ECB den 16 april med förtydliganden om hur bankerna kunde undvika en obefogad ökning av kapitalkraven för marknadsrisk genom att tillfälligt justera den tillsynsbestämda delen av de kraven. Förutom att dämpa procyklikaliteten var syftet med åtgärden att bankernas förmåga att tillhandahålla marknadslikviditet och fortsätta sin verksamhet som marknadsgarant skulle upprätthållas. Genom de ändringar i kapitalkravsförordningen[11] som tillkännagavs den 26 juni 2020 får de behöriga myndigheterna bland annat ytterligare flexibilitet att mildra den extrema marknadsvolatilitet som har observerats under covid-19-pandemin genom att ECB får möjlighet att låta bankerna undanta överskridanden av interna modeller för marknadsrisk som sker mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2021 om de inte är ett resultat av brister i de interna modellerna.

För att göra det lättare att genomföra penningpolitik under exceptionella omständigheter fick de behöriga myndigheterna genom snabbändringen av kapitalkravsförordningen även möjlighet att tillfälligt undanta vissa centralbanksexponeringar från det totala exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad efter samråd med aktuell centralbank. Den 17 september utnyttjade ECB denna möjlighet och tillkännagav att de banker som står under ECB:s direkta tillsyn tilläts undanta vissa centralbanksexponeringar från det totala exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad till och med den 27 juni 2021. Det beslutet togs efter att ECB-rådet hade fastställt att det förelåg exceptionella omständigheter till följd av covid-19-pandemin.

Under sommaren 2020 fortsatte ECB att uppmuntra bankerna att använda sitt kapital och sina likviditetsbuffertar till utlåning och förlusttäckning. I sin information betonade ECB i juli att man inte skulle kräva att bankerna måste börja fylla på sina kapitalbuffertar förrän kapitaldräneringen nått maxnivå. ECB har särskilt gjort utfästelser om att inga tillsynsåtgärder automatiskt ska vidtas om bankerna inte uppfyller pelare 2-vägledningen och det kombinerade buffertkravet förrän tidigast i slutet av 2022 och likviditetstäckningskvoten tidigast i slutet av 2021. Man förklarade att beslut om den exakta tidsplaneringen skulle fattas efter det EU-omfattande stresstestet 2021 och, som i alla tillsynscykler, utifrån varje enskild banks situation.

Eftersom banksektorn i euroområdet visade sig ha tillräcklig operativ motståndskraft under våren och början av sommaren 2020 beslöt ECB i juli 2020 att inte förlänga de operativa lättnaderna som man beviljat bankerna i mars 2020 för sex månader framåt. Detta omfattade dock inte kravet på att banker med stor mängd nödlidande lån måste lämna in sina strategier för att minska de nödlidande lånen. Dessa banker förväntades fortsätta att aktivt hantera sina nödlidande lån. ECB återupptog även sin uppföljning av de korrigerande åtgärder som bankerna ska vidta till följd av tidigare ÖUP-beslut, liksom sina inspektioner på plats och utredningar av interna modeller. Man började återigen fatta beslut utifrån den riktade granskningen av interna modeller (TRIM), skicka uppföljande skrivelser efter inspektioner på plats och fatta beslut om interna modeller och skickade ut brev till bankerna där man informerade bankerna om att man förväntade sig att bankerna skulle ha ändamålsenliga rutiner och tillräcklig operativ förmåga att hantera den förväntade ökningen av problemtyngda exponeringar[12].

Under sista delen av 2020 fortsatte ECB att noga följa covid-19-krisen och dess konsekvenser för banksektorn i nära kontakt med andra myndigheter och banker under tillsyn och i beredskap att utnyttja den flexibilitet som man har i sin tillsynsarsenal för att sätta in ytterligare åtgärder om det behövdes.

Rekommendationer om utdelningar

Tillsammans med kapitallättnaderna som infördes i mars vidtog ECB:s banktillsyn även åtgärder för att säkerställa att bankerna bevarar sitt kapital med tanke på den extraordinära osäkerhet som covid-19-innebär. Den 27 mars gick ECB ut med en rekommendation till bankerna om utdelningar. För att stärka bankernas förmåga att absorbera förluster och stötta med utlåning till hushåll och företag rekommenderades bankerna att inte göra några vinstutdelningar för räkenskapsåren 2019 och 2020 förrän tidigast den 1 oktober 2020 och att avstå från återköp av aktier som görs för att gynna aktieägarna. Detta gjordes för att bankerna skulle få större förmåga att låna ut pengar och absorbera förluster i dessa tider då det behövs mer än annars.

Den 28 juli förlängde ECB sin rekommendation om utdelningar till den 1 januari 2021 samtidigt som man betonade att åtgärden fortfarande var tillfällig och exceptionell och att syftet med den var att bevara bankernas förmåga att absorbera förluster och stötta ekonomin i tider av exceptionell osäkerhet. Så som visats i sårbarhetsanalysen kan mängden kapital i systemet minska betydligt om ett allvarligt scenario skulle inträffa. ECB skickade även ett brev till bankerna där de ombads vara extremt måttliga vad gäller utbetalning av rörlig ersättning, genom att till exempel minska på de sammanlagda rörliga lönedelarna. Om detta inte var möjligt rekommenderades bankerna att skjuta upp en större andel av den rörliga ersättningen och att överväga att betala ut den i form av instrument, till exempel egna aktier. ECB fortsatte att granska bankernas ersättningspolicyer som en del i ÖUP som vanligt, särskilt den effekt som dessa policyer skulle kunna ha på bankernas förmåga att upprätthålla en sund kapitalbas ECB:s syn på utdelning och ersättningar gick i linje med relevant rekommendation från Europeiska systemrisknämnden.

Det fanns tillräckliga kapitalbuffertar kvar under tredje kvartalet 2020 delvis tack vare de olika kapitallättnaderna som ECB och makrotillsynsmyndigheterna hade infört. Det samlade kapitalutrymmet hade ökat från 2,8 till 5,3 procent tredje kvartalet 2020, där lättnader i pelare 2-vägledningen stod för 1,1 procent, tidigareläggningen av pelare 2-vägledningen för ytterligare 0,5 procent och där utdelningsbegränsningar, övergångsbestämmelser inför IFRS 9 och buffertlättnader på makrotillsynsnivå enligt beräkningar stod för 0,3 procent vardera.

ECB ändrade sin ståndpunkt avseende utdelning och ersättningar under fjärde kvartalet 2020. Den 15 december 2020 gick man ut med en reviderad rekommendation där bankerna uppmanades att iaktta extrem försiktighet gällande utdelningar och återköp av aktier. Bankerna ombads överväga att inte göra några utdelningar i pengar och inte köpa tillbaka några aktier, eller åtminstone begränsa utdelningarna och återköpen, till och med den 30 september 2021. Med tanke på den alltjämt rådande osäkerheten kring covid-19-pandemins effekter på ekonomin förväntar sig ECB att utdelningar och återköp av aktier inte ska överstiga 15 procent av den sammanlagda vinsten 2019–2020 eller 20 baspunkter av kärnprimärkapitalrelationen, beroende på vilket som är lägst. ECB meddelade att man förväntade sig att endast lönsamma banker med sunda kapitalutsikter bör överväga att göra utdelningar och köpa tillbaka aktier och att de banker som överväger sådana värdeöverföringar bör diskutera med sin gemensamma tillsynsgrupp om huruvida nivån på den planerade värdeöverföringen är lämplig. ECB upprepade även sin ståndpunkt avseende rörliga ersättningar i ytterligare ett brev till bankerna. Denna rekommendation gjordes efter en bedömning av stabiliteten i det finansiella systemet och utfärdades i nära samarbete med ESRB.

1.2 Tillsynsprioriteringar och projekt 2020

1.2.1 Tillsynsprioriteringar 2020 och det pragmatiska tillvägagångssättet i ÖUP

Covid-19-utbrottet 2020 tvingade ECB att se över prioriteringarna, förfarandena och arbetet i sin tillsyn så att man kunde se till att bankerna kunde upprätthålla sin förmåga att tjäna ekonomin samtidigt som man tog itu med de operativa utmaningarna som pandemin gav upphov till. De gemensamma tillsynsgrupperna fick därmed omprioritera och inrikta sig på bankernas förmåga att klara av effekterna av pandemin.

Därför tog tillsynsmyndigheterna kontakt med bankerna i förväg för att diskutera enskilda åtgärder, som att justera planeringen, förfarandena och tidsramarna för inspektioner på plats och utredningar av interna modeller bland annat. Dessutom fick bankerna längre tid på sig att vidta vissa mindre akuta tillsynsåtgärder och skicka in uppgifter som myndigheterna begärt att få in.

I och med Covid-19-pandemins utbrott fick ECB 2020 se över prioriteringarna, förfarandena och arbetet i sin tillsyn. ECB:s banktillsyn tillämpade ett pragmatiskt tillvägagångssätt i utförandet av sin främsta årliga uppgift: ÖUP.

I samma anda tillämpade ECB:s banktillsyn ett pragmatiskt tillvägagångssätt i utförandet av sin främsta årliga uppgift: översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP), i linje med EBA s riktlinjer[13].

Fokus i det pragmatiska tillvägagångssättet i ÖUP 2020 låg på bankernas förmåga att hantera de utmaningar och risker för kapital och likviditet som uppstått i samband med den pågående krisen. Som en generell regel beslöt ECB att lämna kapitalpåslagen (krav och vägledning i pelare 2) oförändrade och att inte uppdatera ÖUP-betygen så länge det inte fanns några exceptionella omständigheter för en viss bank som kunde föranleda ändringar. Dessutom beslutade ECB att hantera tillsynsrelaterade betänkligheter genom kvalitativa rekommendationer. Utöver detta tog de gemensamma tillsynsgrupperna hjälp av resultaten från ECB:s sårbarhetsanalys för att hitta nya sårbarheter och ifrågasätta bankernas prognoser för sin ekonomi och sitt kapital, och dessa resultat införlivades sedermera i ÖUP-bedömningarna.

I linje med föregående års beslut om att öka insynen för banker och investerare genom att (i januari 2020) offentliggöra kapitalkraven som fastställts i översyns- och utvärderingsprocessen offentliggjorde ECB i januari 2021 de samlade ÖUP-resultaten med uppdelning efter affärsmodell och de bankspecifika pelare 2-kraven och kapitalsammansättningen i dessa krav.[14] ÖUP-kraven och vägledningen för sammanlagt kapital, undantaget systembuffertar och den kontracykliska bufferten, hölls stabila på i genomsnitt runt 14 procent 2020 medan kärnprimärkapitalkravet sänktes från 10,6 procent 2019 till 9,6 procent på grund av de nya kriterierna för kvalitet på kapitalet för pelare 2-kraven. Bankerna kunde även delvis använda kapitalinstrument som inte kan klassificeras som kärnprimärkapital för att uppnå pelare 2-kraven. Det är en tidigareläggning av en regel som det ursprungligen var tänkt skulle börja gälla från och med januari 2021 enligt den senaste revideringen av kapitalkravsdirektivet. År 2020 fick alla banker utöver kapitalkrav och vägledning även kvalitativa rekommendationer. De flesta rekommendationer handlade om intern styrning (främst interna kontrollfunktioner, ledningsorganen och nya och gamla frågor rörande sammanställning av data) och kreditrisk (främst klassificering av lån, avsättningar och tröskeleffekter). Jämfört med tidigare ÖUP-cykel (2019) ökade antalet resultat rörande kreditrisker och affärsmodeller markant medan resultaten rörande intern styrning och kapital i stort sett förblev desamma, även om resultaten med koppling till intern styrning fortfarande var flest i absoluta tal 2020.

1.2.2 Arbetet med kriterierna för kreditprövning

För att bedöma kvaliteten på bankernas kriterier för kreditprövning inledde ECB:s banktillsyn 2019 ett särskilt projekt där man skulle samla in uppgifter om nya lån som beviljats av euroområdets banker mellan 2016 och 2018. Resultaten offentliggjordes i juni 2020.[15] Arbetet som ECB:s banktillsyn utför rörande kreditprövningar kompletterar det löpande strategiska arbetet med att få ned mängden befintliga nödlidande lån.

Enligt rapporten om betydande institut finns det ett antal brister i de metoder som bankerna under senare år har använt när det beviljar och prissätter nya lån. I synnerhet har bankerna luckrat upp sina krav för lån till hushåll. I analysen framkom även att banker med stora mängder nödlidande lån generellt var mer restriktiva när det gällde att bevilja bolån och att inte alla banker i tillräckligt stor utsträckning tillämpar riskbaserad prissättning så att man säkerställer att prissättningen på lån åtminstone täcker förväntade förluster och kostnader. Det fanns inget som visade på att den riskbaserade prissättningen var bättre i de banker som använder interna modeller för att beräkna kapitalkrav.

Under 2019 inledde ECB:s banktillsyn ett särskilt projekt där man skulle samla in uppgifter om nya lån som bankerna i euroområdet beviljar. Enligt rapporten om betydande institut ökade utlåningen till hushåll, delvis på grund av de markant ökande bostadspriserna, utan att hushållens inkomster följde med i samma takt.

Utlåningen till hushåll ökade markant mellan 2016 och 2018, delvis på grund av de kraftigt stigande bostadspriserna, dock utan att hushållens inkomster ökade i samma takt (diagram 14). Som en följd av detta försämrades de inkomstrelaterade riskindikatorerna i portföljerna med bostadsfastigheter och konsumtionskrediter samtidigt som ränteskillnaderna minskade.

När det gäller nya lån till icke-finansiella företag är dock bilden blandad. Riskindikatorerna för portföljen med icke-finansiella motparter förbättrades (diagram 15) trots att lånestrukturerna blev mer riskfyllda och prisspreadarna minskade i portföljen. De gemensamma tillsynsgrupperna genomför särskilda uppföljande bedömningar inom ramen för den löpande tillsynen.

Diagram 14

Bostadsfastigheter: lånetillväxt och makroekonomiska faktorer

(sammanlagd årlig tillväxttakt mellan 2016 och 2018 i procent)

Källor: uppgifter om kreditprövning insamlade av ECB:s banktillsyn 2019, Eurostat.
Anm.: Inga uppgifter om bostadsprisindex har rapporterats in för Grekland 2018. Genomsnitten för euroområdet och länderna är framräknade med balanserade data.

Samtidigt med undersökningen av de betydande institutens kreditprövning genomförde ECB:s banktillsyn i nära samarbete med de nationella behöriga myndigheterna en övergripande SSM-omfattande analys av kreditgivningsprinciper i mindre banker genom ett urval av mindre betydande institut. Vid insamlingen av uppgifter från de mindre betydande instituten följdes proportionalitetsprincipen. Resultaten visar att de flesta mindre betydande institut i urvalet upplever stora utmaningar vad gäller tillgång till data rörande riskindikatorer. Mindre betydande institut uppvisade en mycket större lånetillväxt än de betydande samt en kraftig ökning i låntagarnas lånebörda. Hård konkurrens på marknaden pressade de mindre betydande institutens lånemarginaler ytterligare och tvingade dem att justera sina affärs- och riskstrategier. De mindre betydande institutens prissättning på lånen uppvisade en väldigt svag korrelation till underliggande kreditrisk. ECB och de nationella behöriga myndigheterna kommer att följa upp resultaten från undersökningen av de mindre betydande institutens kreditgivningsprinciper.

Diagram 15

Små och medelstora företag: förbättrade riskindikatorer

(medeltal för skuld/EBITDA, belåningsgrad och räntetäckningsgrad viktade efter mängden nya avtal)

Källor: uppgifter om kreditprövning insamlade av ECB:s banktillsyn 2019, Europeiska kommissionens årliga rapport om små och medelstora företag för 2017/2018 och 2018/2019.
Anm.: NBV = ny affärsvolym. TDER = total skuld/EBITDA. Skuldsättningsgrad. ICR = ränteteckningsgrad. Medeltalen är viktade efter varje enskilt instituts lånestock till små och medelstora företag eller uppgifter om mängden nya avtal, om sådana uppgifter finns att tillgå, och är baserade på balanserade data.

1.2.3 Arbetet med nödlidande lån

De betydande institutens NPL-stock minskade med cirka 50 procent mellan 2014 och 2020

Värdet på de betydande institutens nödlidande lån minskade från runt 1 000 miljarder euro (motsvarande en andel på 8 procent) när den europeiska banktillsynen inledde sitt arbete 2014 till 485 miljarder euro (motsvarande en andel på 2,82 procent) i slutet av september 2020, vilket innebär en minskning med 50 procent (diagram 16). På samma sätt har andelen nödlidande lån i mindre betydande institut minskat från 4,4 procent år 2016 till 2,1 procent i juli 2020.

Diagram 16

Förändringar i nödlidande lån hos betydande institut

(vänster skala: procent, höger skala: miljarder euro)

Källa: ECB.

Under 2019 minskade bankerna med hög andel nödlidande lån[16] sina NPL-stockar med 23 procent, vilket översteg det årliga minskningsmålet.

Diagram 17

Planerad NPL-minskning för banker med hög andel nödlidande lån helåret 2019 jämfört med faktisk minskning under året

(x-axeln: anledningar till ökningar och minskningar av NPL; y-axeln: miljarder euro)

Källa: ECB.
Anm.: Urval bestående av 30 betydande institut.

Covid-19-pandemin utgör en stor utmaning för bankerna. För det första förväntas de betydande instituten behöva göra ytterligare insatser för att minska mängden nödlidande lån, även om deras NPL-stock förblev i stort sett stabil fram till juni 2020 och sedan minskade från 503 miljarder euro till 485 miljarder tredje kvartalet 2020. För det andra förväntas pandemins negativa effekter på ekonomin leda till fler nödlidande lånen framöver. I detta sammanhang är det ytterst viktigt att de betydande instituten hittar rätt balans mellan att undvika alltför stor procyklikalitet och att säkerställa att riskerna som de står inför återspeglas korrekt i balansräkningarna.

Framför allt finns det risk för allvarliga tröskeleffekter när de offentliga stödåtgärderna upphör. Därför är det av yttersta vikt att bankerna identifierar riskerna och ser till att kreditrisken återspeglas i deras balansräkningar och att de är operativt förberedda på att hantera en ökning av antalet låntagare med betalningssvårigheter. Om de inte tar hänsyn till den försämrade tillgångskvaliteten och vidtar åtgärder mot den i tillräckligt god tid kan de procykliska effekterna förstärkas och hämma banksektorns förmåga att hjälpa till i den ekonomiska återhämtningen.

Hållbar omstrukturering som görs i god tid ger största möjliga återvinningsvärde och förhindrar att antalet nödlidande lån växer. En stor mängd nödlidande lån ger högre finansieringskostnader och sämre möjligheter att generera intäkter, vilket även minskar bankernas förmåga att hjälpa till i den ekonomiska återhämtningen.

Om omklassificering och adekvata avsättningar skjuts upp tills moratorierna upphör leder det till tröskeleffekter, ökad skuldnedväxling och därmed även förstärkt procyklikalitet. Om bankerna inte förefaller klara av att värdera och klassificera lån kan det skada investerarnas förtroende för banksektorn och leda till ökade finansieringskostnader. Omfattande skuldnedväxling och ökade finansieringskostnader minskar bankernas förmåga att främja den ekonomiska återhämtningen.

ECB:s banktillsyn genomförde ett stort antal kreditriskinitiativ och skickade ut en stor mängd information när covid-19-pandemin bröt ut.[17] I enlighet med EBA:s riktlinjer om lagstadgade och icke lagstadgade moratorier om lånebetalningar[18] gav ECB även bankerna flexibilitet när det gällde klassificering av anstånd och framtvingad omstrukturering för exponeringar med moratorier som uppfyller kriterierna i EBA:s riktlinjer.

Syftet med ECB:s tillsynsinitiativ och information är att säkerställa att de betydande instituten har effektiva rutiner för kreditriskhantering och tillräcklig operativ förmåga för att se till så att kreditrisken blir korrekt bedömd, klassificerad och mätt i balansräkningen. Detta bör begränsa försämringen av kvaliteten på tillgångarna i bankerna och därmed även mildra tröskeleffekterna där så är möjligt. De gemensamma tillsynsgrupperna står i kontakt med de betydande instituten och följer upp att de lever upp till dessa tillsynsförväntningar vad gäller kreditrisk.

Dessutom beslöt ECB att ge bankerna med hög andel nödlidande lån tolv månader extra att lämna in sina strategier för hur de ska få ned de nödlidande lånen, som nu ska lämnas in i mars 2021. ECB:s banktillsyn klargjorde även att förväntningarna när det gällde NPE-täckning kvarstod utan förändring för stocken av nödlidande lån som hade byggts upp innan pandemin bröt ut.

Som ansvarig för den indirekta tillsynen över mindre betydande institut fortsatte Europeiska centralbanken att kontrollera hur de nationella behöriga myndigheternas följde EBA:s riktlinjer om nödlidande exponeringar och exponeringar med anstånd[19]. Dessutom genomförde ECB med stöd av de nationella behöriga myndigheterna en analys av hur sårbara de mindre betydande instituten var för kreditrisk. Syftet var att få en bättre förståelse för vilken effekt covid-19-krisen skulle kunna få på de mindre betydande instituten med hänsyn även tagen till de nationella åtgärdernas mildrande effekter. Under 2021 kommer uppföljningar att göras. Bland annat kommer man att bedöma hur de mindre betydande institutens kreditriskprofiler påverkas av att de nationella stödåtgärderna tas bort, liksom vilken beredskap de har för att ta hand om eventuella fallerade exponeringar.

1.2.4 Riktad granskning av interna modeller

Den riktade granskningen av interna modeller (TRIM) var ett projekt som löpte från 2016 till 2020. Syftet med projektet var att bedöma hur adekvata och lämpliga institutens interna modeller var och att harmonisera tillsynen vad gäller interna modeller inom den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM). Detta resulterade i en SSM-omfattande samsyn kring regelkraven rörande interna modeller: ECB:s vägledning för interna modeller, och på så sätt bidrog granskningen till att den grundlösa (det vill säga icke riskbaserade) variationen i riskvägda tillgångar minskade och till att alla banker i de deltagande länderna kan konkurrera på lika villkor.

Under TRIM utfördes 200 modellgranskningar på plats i 65 betydande institut

Efter fyra år börjar nu projektet gå mot sitt slut. Under TRIM-projektet utfördes 200 granskningar av interna modeller för kredit-, marknads- och motpartsrisk på plats hos 65 betydande institut mellan 2017 och 2019. Ett gemensamt tillvägagångssätt togs fram för dessa granskningar där man frågar efter samma typ av uppgifter och använder samma inspektionsmetoder och inspektionsverktyg. Dessutom genomfördes kvalitetssäkring, jämförelser och horisontella analyser i flera lager i syfte att säkerställa konsekvens och jämförbarhet i resultaten från TRIM-granskningarna.

Under TRIM-granskningarna upptäcktes över 5 800 fall då lagkraven inte uppfylldes. Fallen fanns i alla riskkategorier och runt 30 procent var av mycket allvarlig grad.

Därför inbegriper TRIM-projektet en omfattande tillsynsuppföljning hos de berörda instituten, vilka förväntas åtgärda bristerna som framkommit samt följa de nya regelverktyg som kommer under de kommande åren. Vid utgången av 2020 hade, som ett resultat av TRIM-granskningarna, 179 beslut utfärdats innehållande olika tillsynsåtgärder i form av skyldigheter, rekommendationer och begränsningar, varav vissa har väsentlig kvantitativ inverkan på värdet av de riskvägda tillgångarna.

TRIM kommer nu att slutföras första halvåret 2021

En av de operativa lättnader som ECB:s banktillsyn gav institut i mars 2020, när covid-19-pandemin bröt ut, var att utfärdandet av TRIM-beslut, uppföljningsbrev efter inspektioner på plats och beslut om interna modeller som ännu inte meddelats instituten sköts upp sex månader. Därför sköts även slutförandet av TRIM-projektet fram från 2020 till första halvåret 2021.

1.2.5 Arbetet med IKU och ILU

Robusta interna processer för bedömning av kapitalbehov (IKU) och interna likviditetsutvärderingsprocesser (ILU) är av avgörande vikt för att bankernas motståndskraft ska stärkas och för att de ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet genom hela konjunkturcykeln och stå emot ekonomiska chocker. Syftet med såväl IKU som ILU är att säkerställa att bankerna mäter och hanterar kapital- och likviditetsrisker på ett tillfredsställande strukturerat, institutsspecifikt sätt.

Kapital och likviditet är avgörande för bankernas motståndskraft

ECB:s banktillsyn har vidtagit flera åtgärder för att hjälpa bankerna att inrätta sina IKU och ILU som verkningsfulla ramverk för riskhantering. Bankernas IKU och ILU granskas regelbundet inom ramen för ÖUP. År 2018 gav ECB ut vägledningar till IKU och ILU där man klargjorde vilka förväntningar man hade rörande dessa processer. Under 2019 genomförde ECB en omfattande analys av IKU-rutinerna i 37 betydande institut och kontrollerade om de uppfyllde tillsynsförväntningarna som hade satts upp. Resultaten från denna analys offentliggjordes i augusti 2020 i ECB:s rapport om bankers IKU-praxis, och av dessa framgick att bankerna visserligen har förbättrat sin IKU betydligt under de senaste åren men att det fortfarande fanns mycket att göra, särskilt på tre huvudområden.

För det första har bankerna fortfarande otillräckliga system för datakvalitet, vilket kan inverka negativt på deras förmåga att fatta välgrundade beslut som bygger på pålitliga, snabbt åtkomliga data.

För det andra tar många banker inte hänsyn till alla risker som kan ha väsentlig inverkan på deras interna kapital. Brister upptäcktes till exempel i hur bankerna värderar primärkapitaltillskott- och supplementärkapitalinstrument när de fastställer hur mycket internt kapital de behöver för att upprätthålla verksamhetskontinuitet (kontinuitetsantaganden) samt mer allmänt i hur bankerna fastställer det verkliga ekonomiska värdet på sitt kapital när de ska täcka sina ekonomiska risker (beräkningar av verkligt värde), så som visas i diagram 18. Om bankerna utöver dessa brister inte heller klarar av att upptäcka och kvantifiera alla väsentliga ekonomiska risker kan detta försämra bankernas förmåga att säkerställa ekonomisk kapitaltäckning och därmed även försvaga deras allmänna finansiella motståndskraft.

För det tredje har stresstester ännu inte blivit en verkningsfull, integrerad del i bankernas riskhanteringsrutiner, vilket visas i diagram 19. Covid-19-pandemin har visat att bankerna är utsatta för en rad olika hot som kan dyka upp utan förvarning. Många institut har dock ingen systematisk bevakning av de ekonomiska förhållandena i omvärlden där de kan upptäcka nya hot, och deras scenarier och förmåga för stresstester är inte föremål för någon regelbunden översyn. Detta kan allvarligt äventyra bankernas förmåga att agera effektivt i stressituationer.

Diagram 18

Beaktanden av kontinuitetsantaganden och verkligt ekonomiskt värde vid fastställande av internt kapital

Beaktande av kontinuitetsantaganden och ekonomiskt värde

Källa: ECB:s rapport om bankers IKU-praxis, diagram 26.

Diagram 19

Stresstestrutiner för att upptäcka nya hot mot kapitaltäckningen

Har banken rutiner för att bevaka och upptäcka nya hot, sårbarheter och förändringar i omvärlden?

Källa: ECB:s rapport om bankers IKU-praxis, diagram 43.

Bra IKU-rutiner är lika viktiga i kristider som i vanliga tider

Även om ovan nämnda analys gjordes innan covid-19-pandemin bröt ut är ECB av den uppfattningen att bra IKU-rutiner är lika viktiga i tider med stora påfrestningar som i normala tider. Väl utformade IKU är avgörande för riskhantering, sund ekonomi och långvarig hållbarhet.

ÖUP-bedömningen 2020 avslöjade brister i bankernas stresstestrutiner och kapital- och likviditetsplanering

Genom det pragmatiska tillvägagångssättet i 2020 års ÖUP hittade ECB:s banktillsyn brister i bankernas IKU- och ILU-rutiner som äventyrar deras framtidsbedömningar och som kan skada deras förmåga klara av att hantera sina kapital- och likviditetspositioner under covid-19-krisen. Bankerna uppmuntras att vara ytterst noga med att räkna in inverkan från covid-19-relaterade händelser, och risken för mer allvarliga konsekvenser av covid-19-relaterade händelser, i sina grundscenarier och negativa scenarier

I framtiden kommer IKU och ILU att spela en ännu större roll i ÖUP

I framtiden kommer IKU och ILU att få en större roll i ÖUP, vilket bör ge bankerna incitament att fortsätta att förbättra dessa interna processer. Dessutom kommer ECB:s banktillsyn att titta noggrannare på riskfaktorer när pelare 2-kraven fastställs, vilket borde vara ett incitament för bankerna att försöka bli bättre på att identifiera olika risker som de är utsatta för.

1.2.6 IT- och cyberrisker

Cyberbrottslighet och IT-brister konstaterades 2020 än en gång vara en av de största riskfaktorerna i banksektorn. För att stärka bankernas motståndskraft på detta område var ett av de prioriterade områdena i ECB:s banktillsyn 2020 att bedöma IT- och cyberriskerna för bankerna genom sådana tillsynsåtgärder som inspektioner på plats, den årliga ÖUP-processen, SSM-systemets rapportering av cyberincidenter och andra bankspecifika eller övergripande insatser.

IT-systemens tillförlitlighet blev extra viktig när bankerna började stänga kontor och gå över till distansarbete. I detta sammanhang fastställde ECB:s banktillsyn att IT- och cyberrisker var en av de mest framträdande riskerna i samband med covid-19-pandemin. Antalet större cyberincidenter som instituten under tillsyn rapporterade in till ECB ökade också 2020, särskilt de incidenter som genomfördes med ont uppsåt.[20] Än så länge har dessa incidenter oftast resulterat i driftavbrott i bankernas eller bankernas leverantörers tjänster. Ökningen av cyberincidenter visar dock hur viktigt det är att bankerna ökar sin IT-motståndskraft och åtgärdar brister som alltför komplicerad IT-arkitektur och beroendet av ett stort antal äldre och snart uttjänta informations- och kommunikationssystem för kritiska funktioner i verksamheten.

I juni 2020 offentliggjorde ECB:s banktillsyn sin årliga rapport om resultaten från ÖUP-frågeformuläret om IT-risker,[21], som sammanställs i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna utifrån bankernas självutvärdering i formuläret. Rapporten innehåller iakttagelser om bankernas rutiner för IT-risker första kvartalet 2019. Bankernas budget för utkontraktering av tjänster ökade under hela 2018 och början av 2019, och molntjänster blev alltmer framträdande. Tyvärr sågs även en fortsatt ökning av antalet verksamhetskritiska system som snart är uttjänta, och datakvalitetshantering är fortfarande det minst utvecklade riskkontrollområdet.

ECB:s banktillsyn har även varit med och tagit fram publikationer tillsammans med internationella arbetsgrupper om dessa frågor, närmare bestämt FSB:s (rådet för finansiell stabilitet) effektiva rutiner för insatser och återhämtning vid cyberincidenter[22], Baselkommitténs samrådsdokument om principer för operativ motståndskraft[23] och EBA:s riktlinjer om hantering av IKT-risker och säkerhetsrisker[24], som började gälla i juni 2020.

1.2.7 Brexit

ECB:s banktillsyn fortsätter att bevaka bankernas arbete med att uppnå operativa målmodeller efter brexit

Förenade kungariket lämnade Europeiska unionen den 1 februari 2020, varpå en övergångsperiod inleddes då EU-rätten fortfarande gällde i och för Förenade kungariket. Övergångsperioden tog slut den 31 december 2020. Under 2020 arbetade ECB:s banktillsyn med att se till så att bankerna och tillsynsmyndigheter var förberedda inför övergångsperiodens slut och bevakade noggrant bankernas genomförande av sina "efter-brexitplaner".

Under året följde ECB:s banktillsyn de politiska förhandlingarna mellan EU och Förenade kungariket och bedömde konsekvenserna ur ett tillsynsperspektiv. ECB bistod även de europeiska tillsynsmyndigheterna med teknisk sakkunskap så att de i sitt arbete tog hänsyn till viktiga tillsynsrelaterade frågor.

Som del i den löpande tillsynen av betydande institut uppdaterade ECB:s banktillsyn kontinuerligt sin bedömning av hur ett potentiellt scenario utan avtal och utan likvärdighet i slutet av övergångsperioden skulle påverka betydande institut på en rad olika områden, som investeringstjänster och handelsplatser. ECB:s banktillsyn rådde bankerna att fortsätta förbereda sig för alla tänkbara brexitscenarier och uppmanade dem att vidta åtgärder mot risken för eventuella tröskeleffekter. Överlag ansågs bankernas förberedelser för övergångsperiodens slut vara tillräckliga, och inga marknadsstörningar inom finansiella tjänster sågs i början av januari 2021.

ECB:s banktillsyn fortsatte att bevaka hur de betydande institut som berördes av Förenade kungarikets utträde ur EU genomförde sina brexitplaner för att säkerställa att de fortskred i enlighet med de tidsplaner som man enats om för införandet av målmodellerna för hur verksamheten skulle bedrivas efter brexit. Den övergripande bevakningen kompletterades med bankspecifika uppföljningar, och tillsynsåtgärder vidtogs i de fall då brister upptäcktes. För att helt leva upp till ECB:s tillsynsförväntningar måste vissa banker fortfarande vidta åtgärder inom områdena intern styrning, kontroll av kund- och transaktionsursprung, bokningsmodeller och finansiering, granskning och uppdatering av befintliga avtal med kunder i EU och koncerninterna upplägg, liksom IT-infrastruktur och IT-rapportering.

Under 2020 fortsatte ECB:s banktillsyn att informera om sina tillsynsförväntningar rörande brexit i flera artiklar i nyhetsbrevet om tillsyn, inlägg i tillsynsbloggen och i bilaterala samtal med enheterna under tillsyn.[25]

Efter brexit kommer ECB:s banktillsyn att fortsätta att bevaka bankernas genomförande av sina operativa målmodeller och fokusera på särskilda tillsynsfrågor som kan uppstå i övergången till den nya ordningen. Enligt de nya samarbetsramarna som man enades om 2019 kommer ECB:s banktillsyn och tillsynsmyndigheterna i Förenade kungariket fortsätta att samarbeta i tillsynen av banker som verkar både i SSM-länderna och Förenade kungariket.

1.2.8 Fintech och digitalisering

Under 2020 fortsatte ECB:s banktillsyn att arbeta med sina metoder för tillsyn av hur betydande och mindre betydande institut använder fintech. Man har arbetat med att skapa samsyn kring fintechrelaterade risker och förse tillsynsmyndigheter med metodstöd och verktyg.

ECB:s banktillsyn fortsatte att stå i kontakt med nationella behöriga myndigheter, betydande och mindre betydande institut och andra marknadsaktörer för att få en djupare förståelse kring hur bankerna använder innovativ teknik och vilka konsekvenserna är för deras affärsmodeller och ramverk för riskhantering. Man fortsatte även att följa marknadsutvecklingen och bevaka nya risker, däribland covid-19-pandemins påverkan på digitaliseringen och innovationen i bankerna. Pandemin har visat att bankerna som står under europeisk banktillsyn kan förbli operativt motståndskraftiga, till och med när mängden distansarbete har ökat avsevärt. Digital omställning och innovation kommer även fortsättningsvis att vara av yttersta vikt för att bankerna ska klara sig i en hård konkurrens med tanke på vilken roll digitaliserade system kan spela för att minska kostnaderna och tillgodose bankkundernas alltmer digitalt orienterade förväntningar.

Den 27 augusti 2020 offentliggjorde ECB ESBS/Europeiska banktillsynens svar på Europeiska kommissionens samråd om digitaliseringen av finanssektorn, som bland annat innehöll utförliga svar på frågorna om de olika delarna som ska tas upp i kommissionens strategi. ECB håller i stort sett med om de prioriterade områden som kommissionen föreslår för att främja digitalisering inom finanssektorn i EU, som nu blivit ännu viktigare i samband med covid-19-pandemin. ECB förstår att digitalisering och innovation kan innebära stora fördelar för finansinstituten, det finansiella systemet och ekonomin i stort, men man måste samtidigt ta hänsyn till samtliga riskermed den digitala omställningen i banksektorn. Samtidigt som pandemin har skyndat på bankernas digitaliseringsarbete och visat på hur viktigt det är att investera i innovation har den även satt strålkastarljuset på de ytterligare utmaningar som måste bevakas noggrannare och åtgärdas i bankernas ramar för riskaptit.

ECB ingår i olika internationella och europeiska grupper och nätverk där ECB med sin erfarenhet och sina synpunkter bidrar till framtagandet av regelverk och tillsynsramar på fintech- och digitaliseringsområdet. Samtidigt som ECB:s banktillsyn fortsatte med detta engagemang medverkade man 2020 även till ECB:s arbete med kryptotillgångar och digitala centralbankspengar där man tog upp frågor som är relevanta ur banktillsynssynpunkt. Man deltog även i interna och externa workshoppar, kurser och seminarier i syfte att främja gemensamma tillvägagångssätt i tillsynen och hålla medarbetarna à jour med utvecklingen inom fintech och digitalisering.

Ruta 2
Teknik för tillsyn

Att mängden tillgängliga data och tillgänglig beräkningskraft ökar fort och att ny teknik införs i snabb takt innebär att den globala finansvärlden håller på att förändras mer än någonsin tidigare, vilket skapar möjligheter och utmaningar för både de som utför tillsynen och de som blir synade. Covid-19-pandemin har förstärkt denna trend och snabbat upp takten i den digitala omställningen.

Av denna anledning inrättade ECB 2019 en särskild enhet för tillsynsteknik kallad suptech. Här samlas interna och externa aktörer för att tillsammans utforska potentialen i artificiell intelligens och annan banbrytande tillsynsteknik.

Plan för digitalisering av SSM

Digitaliseringsplanen för den gemensamma tillsynsmekanismen, som tagits fram gemensamt av de nationella behöriga myndigheterna och ECB, innehåller en långsiktig vision och en konkret handlingsplan för teknikanvändning och digitalisering inom SSM. Projekten som omtalas i planen kan delas in i sex områden, som handlar om att i) förbättra tillsynsrapporteringen och utbytet med bankerna via heltäckande digitalisering, ii) utnyttja möjligheterna med data genom avancerad analys och den senaste dataarkitekturen, iii) förbättra SSM:s IT-system genom att arbeta för användarvänlighet, inbördes sammankoppling och suptechintegrering, iv) behandla dokument och ostrukturerade data genom AI-driven textanalys, v) minska det manuella arbetet och öka informationskontrollen genom processautomatisering och vi) tillhandahålla smarta samarbetsverktyg för SSM-omfattande digital kommunikation.

Planen innehåller även faktorer som är viktiga för att SSM ska kunna utnyttja hela sin innovationspotential, som ett toppmodernt ramverk för innovationshantering, det smidigast möjliga samarbetsmöjligheterna för SSM-omfattande projekt, ett kraftfullt innovationsekosystem samt initiativ för att främja en digital kultur som bland annat innefattar ett utbildningsprogram om digitalisering. Dessutom innehåller planen aspekter som handlar om etisk och insynsvänlig användning av ny teknik och om att teknikanvändningen måste följa dataskyddsreglerna.

SSM-övergripande organ som driver den digitala agendan

Under 2020 upprättades styrkommittén för den digitala agendan (SCDA), som består av ledamöter från tillsynsnämnden och vars uppgift är att uppmuntra till diskussion om digitala strategiska frågor. Samtidigt inrättades SuperVision Innovators Forum, där tillsynsansvariga och IT-experter från de nationella behöriga myndigheterna och ECB samlas. Forumet spelade en stor roll när det gällde att fastställa tillsynsbehoven och hur ny teknik för banktillsyn kan användas konkret. Även Suptech-enheten gav upphov till nya sätt att arbeta genom att medarbetare från ECB och de nationella behöriga myndigheterna med bakgrund inom olika expertområden (till exempel IT, tillsyn och datavetenskap) samlades i flexibla innovationsteam. De första fyra teamen bildades i september 2020, och upp till tio team till är planerade för 2021.

Storskaliga informationsevenemang

I linje med planens syfte att främja en digital kultur anordnades ett antal storskaliga evenemang under 2020. På den virtuella Suptech-träffen och Supervision Innovators Conference, som anordnades i juni respektive november, samlades tillsynsinnovatörer från hela världen för att befrämja samarbete och informera om den senaste utvecklingen inom verktyg med artificiell intelligens.

Nya suptechverktyg

Under 2020 gjorde ECB avsevärda framsteg med att ta fram ett maskinläsningsverktyg för frågeformulär för lämplighetsbedömningar och nätverksanalys för private equity-ägande i enheter under tillsyn. Man fortsätter att undersöka nya suptechverktyg, till exempel en prototyp till ett taligenkänningsverktyg för automatisk transkribering och ett verktyg för automatiserad ämnesmodellering och attitydanalys för analys av kvalitativa data och nyheter. Ny teknik som bearbetning av naturligt språk och maskininlärning kan helt förändra hur analys av text och ostrukturerade data utförs i delar av tillsynsarbetet som besök på plats och horisontella uppgifter. Dessutom kommer ett av flaggskeppsprojekten inom suptech, det virtuella labbet, att utgöra en moduluppbyggd plattform för digitalt samarbete inom SSM, där alla kan lägga upp kod och modeller.

1.3 Direkt tillsyn över betydande institut

1.3.1 Skrivbordstillsyn

ECB:s banktillsyn strävar efter att utöva tillsyn över betydande institut på ett proportionerligt och riskbaserat sätt som är både tufft och konsekvent. För att uppnå detta fastställs varje år ett antal kärnområden för den löpande tillsynsverksamheten. Detta tillsynsarbete utförs med utgångspunkt i gällande regleringskrav, SSM:s tillsynsmanual och SSM:s tillsynsprioriteringar och ingår i det löpande programmet för tillsynsgranskning (SEP) som finns för varje enskilt institut.

Utöver dessa centralt fastställda kärnområden kan andra slag av tillsyn som är anpassade efter den enskilda banken ingå i programmet för tillsynsgranskning, vilket ger de gemensamma tillsynsgrupperna möjlighet att analysera idiosynkratiska risker.

Följande ingår i programmet för tillsynsgranskning (SEP), som genomförs som skrivbordstillsyn: i) riskrelaterad granskning (till exempel ÖUP), ii) övrig granskning som är kopplad till organisatoriska, administrativa eller rättsliga krav (till exempel den årliga betydelsebedömningen) och iii) ytterligare granskningar som planeras av de gemensamma tillsynsgrupperna för att ytterligare anpassa det löpande SEP-programmet efter respektive grupp eller enhet som står under tillsyn (till exempel analyser av bankernas affärsmodeller eller styrningsstruktur). De första två av ovan nämnda verksamhetstyper fastställs centralt, medan den tredje är bankspecifik och fastställs av respektive gemensamma tillsynsgrupp.

Proportionalitet

Den planerade tillsynsverksamheten 2020 följde proportionalitetsprincipen, och tillsynens omfattning anpassades efter respektive banks systemviktighet och riskprofil

SEP-programmet följer proportionalitetsprincipen, vilket innebär att tillsynens omfattning beror på respektive instituts storlek, systemviktighet och komplexitet. Det genomsnittliga antalet tillsynsuppgifter planerade per betydande institut 2020 var ungefär lika stort som året innan (diagram 20) så att de gemensamma tillsynsgrupperna fortfarande hade tillräckligt med utrymme för arbeta med institutsspecifika risker.

Diagram 20

Genomsnittligt antal planerade uppgifter per betydande institut 2019 och 2020

Källa: ECB.
Anm.: Uppgifter gällande den 31 december.

Riskbaserat tillvägagångssätt

I SEP används en riskbaserad metod där man främst inriktar sig på de mest relevanta riskkategorierna i varje enskilt betydande institut. Andelen tillsynsinsatser som rör kreditrisker är till exempel större för banker med höga nivåer av nödlidande lån än i en genomsnittlig bank, och andelen tillsynsinsatser som rör marknadsrisker är större för banker med stora exponeringar mot marknaden och mot handelsverksamhet än för den genomsnittliga banken (diagram 21).

Diagram 21

SEP-verksamhet 2019 och 2020: kredit- och marknadsrisk som andel av det totala antalet granskningsinsatser

Kreditrisk

(i procent)

Marknadsrisk

(i procent)

Källa: ECB.
Anm.: Endast planerade insatser som rör riskkategorierna ingår. Uppgifter gällande den 31 december.

De främsta resultaten från skrivbordstillsynen 2020

På grund av covid-19-pandemin såg ECB:s banktillsyn över tillvägagångssättet och innehållet i sitt tillsynsarbete i syfte att ge bankerna tillräckligt med operativa lättnader och säkerställa att de gemensamma tillsynsgrupperna hade möjlighet att lägga tillräckligt mycket fokus på att kontrollera bankernas förmåga att hantera krisen.

De planerade insatserna i skrivbordstillsynen 2020 sågs alltså över, och vissa insatser ställdes in, förenklades eller sköts upp. Bland annat gjordes följande: i) Det EU-omfattande stresstestet 2020 sköts upp till 2021 och ersattes av en skrivbordsanalys av sårbarheter med bedömning av särskilda risker som uppstått till följd av covid-19-krisen. ii) Det pragmatiska tillvägagångssättet infördes i ÖUP (se avsnitt 1.2). iii) Rutiner för att bevaka covid-19-pandemins inverkan på bankernas riskprofiler infördes (som inbegrep mer kontakt med bankerna). iv) Sista dagen att genomföra tillsynsåtgärder som inte redan hade löpt ut sköts upp sex månader.

Detta arbete, tillsammans med de anpassningar som de gemensamma tillsynsgrupperna gjorde avseende bankspecifika åtgärder samt den ändrade inriktningen så att arbetet främst kom att handla om bankernas förmåga att klara krisen, ledde till att antalet insatser som utfördes blev något färre än vad som var planerat i början av 2020 (diagram 22).

Diagram 22

Genomsnittligt antal uppgifter per betydande institut 2020

Källa: ECB.
Anm.: Uppgifter gällande den 31 december.

Tillsynsresultat

Det som den löpande tillsynsverksamheten leder fram till är i första hand tillsynsresultaten. I dem beskrivs bristerna som bankerna måste åtgärda. De gemensamma tillsynsgrupperna har ansvaret för att övervaka hur bankerna följer upp observationerna i tillsynsresultaten. Den 31 december 2020 var det sammanlagda antalet registrerade resultat lägre än föregående år, främst på grund av färre inspektioner på plats och färre utredningar av interna modeller på grund av covid-19-krisen. De flesta resultaten härrörde från inspektioner på plats, utredningar av interna modeller och utredningar inför tillståndsgivning. Det största antalet resultat gällde kreditrisk (diagram 23).

Diagram 23

Tillsynsresultat

Antal resultat per år

Källa: ECB.
Anm.: 58 resultat från äldre gemensamma tillsynsgrupper har inte tagits med.

1.3.2 Tillsyn på plats

Som en del i förändringen av ECB:s organisationsstruktur som tillkännagavs i juli 2020 inrättades en strukturellt oberoende funktion för tillsyn på plats: generaldirektoratet för interna modeller och inspektioner på plats. Det nya generaldirektoratets ansvarsområden beskrivs i avsnitt 5.1 Organisationsstrukturen inom ECB:s banktillsyn.

Ett säkert, reaktivt och proportionerligt tillvägagångssätt har tillämpats för inspektioner på plats på grund av covid-19

De reserestriktioner som infördes i och med covid-19-pandemin har haft betydande inverkan på inspektionerna på plats och utredningarna av interna modeller 2020. I mars 2020 beslöt ECB:s direktion att ställa in alla tjänsteresor, liksom alla inspektioner på plats och utredningar av interna modeller som befann sig i förberedelsefasen. Inspektioner på plats och utredningar av interna modeller som var i granskningsfasen fortsatte, där så var möjligt, på distans, medan de som befann sig i den sista rapporteringsfasen slutfördes enligt plan.

Det nya arbetssättet med inspektioner och riskbedömning på distans infördes

För att upprätthålla en lämplig tillsynsnivå inrättade ECB:s banktillsyn ett nytt temporärt arbetssätt med inspektioner på distans i stället för på plats där man undersökte de främsta riskerna som uppstått på grund av covid-19-krisen. Dessa inspektioner genomfördes genom distansintervjuer med banker och med hjälp av verktyg för distanssamarbete. Tanken är att gå tillbaka till vanliga inspektioner på plats så snart smittoläget tillåter. Erfarenheten med inspektioner på distans har dock varit lärorik, och dessa lärdomar kommer att tas tillvara och leda till förändringar av metoderna för inspektioner på plats som ECB:s banktillsyn kommer att genomföra i framtiden.

De gemensamma tillsynsgrupperna prioriterade om de inspektioner på plats och utredningar av interna modeller som var inplanerade för 2020 utifrån en bedömning av de främsta riskerna i bankerna i och med covid-19-pandemin, liksom utifrån bankernas egna möjligheter att hjälpa till med inspektionerna. Resultatet blev att 2020 års program bestod av 96 inspektioner på plats och 83 utredningar av interna modeller, varav de flesta var tvungna att genomföras på distans på grund av säkerhetskraven i samband med covid-19-pandemin.

Under 2020 utfärdades totalt 168 tillsynsbeslut rörande utredningar av interna modeller[26].

Diagram 24

Minskning av inspektioner och utredningar 2020 på grund av covid-19

(antal inspektioner/utredningar)

Källa: ECB:s banktillsyn.

Utbildningsprogrammet 2020 för SSM-medarbetarna som arbetar med inspektioner på plats genomfördes till största delen på distans och bestod av 15 utbildningstillfällen som handlade om alla större risktyper och processer i ÖUP som är relevanta för inspektioner. Genom att utbildningarna hölls på distans kunde fler delta. Fler än 586 medarbetare som arbetar med inspektioner och tillsyn tog del av utbildningsprogrammet.

1.3.2.1 De främsta resultaten från inspektionerna på plats

I nedanstående analys ges en översikt över de viktigaste resultaten från inspektionerna på plats.[27]

Intern styrning

De viktigaste observationerna rörde brister inom följande styrningsrelaterade områden:

  • Interna kontrollfunktioner (inklusive regelefterlevnad, riskhantering och internrevision): allvarliga brister vad gäller oberoende, resurser och omfattningen av samtliga kontrollfunktioners arbete.
  • Företagsstruktur och organisation: bristande insyn i bankernas organisationsstruktur på grund av otydlig ansvarsfördelning och otydliga rapporteringsvägar, brister i rutinerna för intern kontroll och otillräckliga personal- och teknikresurser.
  • Genomförande och kontroll av styrningsprocesser: otillräcklig kontroll från ledningens sida av att bankens affärs- och riskstrategier följs.
  • Sammanställning av riskdata och riskrapportering: ramverk för sammanställning av riskdata och riskrapportering som inte är tillräckligt omfattande, samt brister i dataarkitektur och IT-infrastruktur.
Kreditrisk

Runt hälften av kreditriskinspektionerna var inriktade på kvaliteten på tillgångarna i bankerna och bestod i att kreditakterna granskades. Av denna granskning framkom att ytterligare avsättningar på över 2,3 miljarder euro behövde göras utifrån ett tillsynsperspektiv, och att lån motsvarande cirka 3,1 miljarder euro behövde omklassificeras från fungerande till nödlidande.[28] I de återstående inspektionerna låg fokus på kvalitativa aspekter i rutinerna för kreditriskhantering. De viktigaste resultaten gällde följande:

  • Underskattning av förväntade kreditförluster: övervärdering av säkerheter och kureringsgrader, oriktiga beräkningar av förväntade kreditförluster på grund av brister i de använda metoderna och parametrarna för avsättningar.
  • Felaktig klassificering av gäldenärer: brister när det gällde att definiera och upptäcka fallerande eller nödlidande exponeringar, underskattningar av bruttoexponeringar i steg 2 och 3 och brister i upptäckten av fall där betalningsanstånd kan bli aktuellt.
  • Bristande rutiner för övervakning: brister när det gäller att hitta tidiga tecken på försämrad kredit och bristfälliga kreditvärderingssystem, ofta på grund av undermålig datakvalitet och inkonsekventa uppgifter från olika IT-system och alltför stort beroende av manuella justeringar.
IT-risk

De flesta resultaten med hög allvarlighetsgrad observerades på följande områden:

  • Hantering av IT-kontinuitet: brister i IT-kontinuiteten och ineffektiva eller undermåliga IT-kontinuitetsplaner.
  • Hantering av cybersäkerhet: cybersäkerhetsåtgärder som inte säkerställer sekretess, integritet och tillgänglighet för verksamhetskritiska data och tidig upptäckt av cybersäkerhetsincidenter.
  • IT-riskhantering: otillräcklig integrering av IT-risker i det allmänna ramverket för riskhantering.
Lagstadgat kapital och IKU

De främsta resultaten vad gäller lagstadgat kapital (pelare 1) handlade om att kontrollramverket var bristfälligt när det gällde att upptäcka oriktig användning av riskvikter för exponeringar för alla risker i pelare 1, samt undervärdering av riskvägda tillgångar på grund av oriktig placering i exponeringsklasser. Utöver det påträffades även brister vad gäller att upptäcka spekulativ finansiering av fast egendom och när det gäller att ej godtagbara säkerheter användes för kreditriskreducerande metoder.

De allvarligaste resultaten i inspektionerna av IKU gällde i) interna svagheter i kvantifieringen, främst vad gäller ägarintresse-, pensions-, marknads- och kreditriskmodellering, ii) avsaknad av robust flerårig, framåtblickande kapitalplanering och iii) inkonsekventa kopplingar mellan processerna för strategisk planering och ramen för riskaptit, främst på grund av att det inte finns enhetliga och detaljerade riskaptitgränser.

Marknadsrisk

De allvarligaste resultaten gällde mätning och hantering av värderingsrisker, bland annat väsentliga brister i beräkningar av verkligt värde (de oberoende priskontrollerna var inte tillräckligt omfattande, metoderna för verkligt värde-hierarkin var bristfälliga, rutinerna för redovisning av vinster dag ett var olämpliga och justeringar av verkligt värde saknades) samt efterlevnaden av EBA:s tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering.

Ränterisk i bankboken

De flesta allvarliga resultat gällde mätning, hantering och övervakning av ränterisk i bankboken: bristande kvantifieringsmetoder, användning av antaganden och parametrar som inte var tillräckligt motiverade eller robusta, avsaknad av bra underlag för modellering av insättningar utan avtalad löptid och avsaknad av regelbunden validering av modellerna för ränterisker i bankboken.

Likviditetsrisk

Det stora flertalet av resultaten med hög allvarlighetsgrad gällde svagheter i ramarna för stresstester (stresstestscenarierna var inte tillräckligt konservativa och det fanns brister i de antaganden och parametrar som användes för att kvantifiera påverkan i stresstesterna) samt riskmätning och riskövervakning (brister i beräkningen av finansiella produkters utvecklingsprofil och fel i beräkningen av likviditetstäckningsgrad).

Operativ risk

De allvarligaste resultaten gällde hanteringen av operativa risker (brister i processen för insamling av data rörande operativa risker och otillräckliga riskförebyggande och riskkorrigerande åtgärder i hanteringen av händelser som ger upphov till operativ risk) och upptäckten av operativa risker (definitionen av vad som utgör väsentliga operativa risker var inte tillräckligt omfattande).

Affärsmodeller och lönsamhet

De främsta resultaten rörde brister i prissättningen av produkter (väsentliga kostnader och risker beaktades inte i prissättningsverktygen och prisnivåerna kunde inte generera hållbar lönsamhet), förmåga till strategisk styrning (otillräcklig kontroll av att affärsstrategierna följs) och fördelningen av intäkter, kostnader och kapital (brister i hur vinst, kostnader och kapital fördelas, vilket ledde till en skev bild av lönsamheten).

1.4 Indirekt tillsyn över mindre betydande institut

På grund av covid-19-pandemin intensifierade ECB sin indirekta tillsyn över mindre betydande institut och ändrade inriktning på den i syfte att åtgärda växande risker proaktivt. Samtidigt gav ECB och de nationella behöriga myndigheterna instituten en viss grad av flexibilitet när det gällde vissa tillsynsinsatser som hade varit planerade för 2020.

Den indirekta tillsynen över mindre betydande institut intensifierades och fick ny inriktning på grund av riskerna i samband med covid-19-krisen

Bedömning av de mindre betydande institutens sårbarheter i den pågående krisen

ECB intensifierade sitt samarbete med de nationella behöriga myndigheterna under året, både på teknisk nivå och på ledningsnivå, i syfte att proaktivt hantera riskerna i samband med covid-19-krisen. Främst tittade ECB på de mindre betydande institutens sårbarhet för kredit- och likviditetsrisker som kan öka om det ekonomiska läget försämras. Man tittade till exempel på koncentrationen av de mindre betydande institutens exponeringar mot ekonomiska sektorer som varit särskilt utsatta för pandemins konsekvenser (som transport- och hotellnäringen med flera), samt deras eventuella sårbarhet när det gäller plötsliga likviditetsbehov och störningar i finansieringskällorna. När det gäller kvaliteten på tillgångarna visade analysen att pandemin kan medföra negativa konsekvenser även för banker som är exponerade mot mindre drabbade sektorer, särskilt om de redan före krisen hade höga nivåer av nödlidande lån. När det gäller likviditet är ett stort antal små och medelstora mindre betydande institut fortfarande utsatta för likviditetsrisker. Många banker har till exempel väldigt höga nivåer av beviljade kreditlinor i förhållande till sina tillgängliga likvida tillgångar av hög kvalitet, vilket gör dem sårbara vid sådan likviditetsrusning bland företag som vi såg i covid-19-krisens inledande skede. En annan likviditetsfråga rör de mindre betydande instituten som är starkt, i vissa fall för starkt, beroende av marknadsfinansiering. Detta beroende kan göra dem sårbara för volatilitet på interbankmarknaderna.

Utöver ovanstående gav ECB stöd till de nationella behöriga myndigheterna för att inom den gemensamma tillsynsmekanismen få till stånd enhetlig tillämpning av flera olika tillsynsmetoder, som tillämpningen av EBA:s riktlinjer för den pragmatiska översyns- och utvärderingsprocessen för 2020 mot bakgrund av covid-19-krisen[29], EBA:s riktlinjer om lagstadgade och icke lagstadgade moratorier för lånebetalningar som tillämpas mot bakgrund av covid-19-krisen[30] och bedömningarna av betydande kreditrisköverföring i samband med värdepapperiseringstransaktioner relaterade till tillämpningen av offentliga garantisystem.

ECB förfinade sitt system för tidig varning för mindre betydande institut. Detta system ger information om överträdelser rörande kapital och stora exponeringar, och syftet med det är att hitta mindre betydande institut som är sårbara, samt att det ska tjäna som underlag för dialog med de nationella behöriga myndigheterna.

ECB fortsatte sitt arbete med institutionella skyddssystem

ECB fortsatte sitt arbete med institutionella skyddssystem 2020. ECB ställde sig till exempel bakom Banca d’Italias bedömning av ett institutionellt skyddssystem endast för mindre betydande institut bestående av Raiffeisen-banker i regionen Trentino-Alto Adige. Det institutionella skyddssystemet (IPS) har ur tillsynssynpunkt varit erkänt sedan den 4 november 2020. ECB utförde även en ytterligare granskning av hybrida institutionella skyddssystem, som till viss del genomgår väsentliga förändringar.

Flexibilitet att anpassa tillsynsprioriteringarna för mindre betydande institut efter aktuellt krisläge

Den sista delen i införandet av ÖUP-metoden för mindre betydande institut sköts upp till 2021

ECB och de nationella behöriga myndigheterna beslöt 2020 att skjuta upp införandet av ÖUP-metoden för mindre betydande institut till 2021.[31] I de fall då de nationella behöriga myndigheterna beslöt att tillämpa metoden för dessa mindre betydande institut 2020 enligt de ursprungliga planerna ställde sig ECB bakom att man använde ett pragmatiskt tillvägagångssätt i ÖUP i enlighet med EBA:s riktlinjer för den pragmatiska översyns- och utvärderingsprocessen för 2020 mot bakgrund av covid19-krisen, där endast bedömning av väsentliga risker ingår medan tillämpliga krav och vägledning i pelare 2 i stort sett förblir oförändrade. Färdplanen för ÖUP i mindre betydande institut anpassades också, och en del frågor nedprioriterades.

Covid-19-krisen har visat på beroendet av IT-system (till exempel fjärranslutningar och bankkundernas användning av digitala kanaler), vilket innebär ökade risker för bankerna (driftavbrott, längre svarstider samt lägre reaktivitet från IT-supporten etc.). Därför rekommenderade ECB 2020 de nationella behöriga myndigheterna att uppmärksamma IKT-risker och hur mindre betydande institut hanterar den pågående krisen på operativ/IT-relaterad nivå.

Under 2020 fortsatte ECB med utarbetandet av en plan för hur ECB:s informationsledningssystem ska införas gradvis vad gäller ÖUP-funktionerna. I detta system ska alla nationella behöriga myndigheter i SSM kunna lägga in ÖUP-bedömningarna för mindre betydande institut i ett och samma system.

På grund av pandemin blev videokonferenser ett bra verktyg för ändamålsenligt informationsutbyte med de nationella behöriga myndigheterna.

Andra relevanta områden i tillsynen över mindre betydande institut

Under 2020 fortsatte ECB sitt arbete med att klassificera små och icke-komplexa institut. En inventering gjordes tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna som kan ligga till grund för en kartläggning av den nya klassificeringen inom hela SSM. Indirekt underlättades kartläggningen av listorna över små och icke-komplexa institut som de nationella behöriga myndigheterna tar fram inom ramen för de nya finrepmallarna om nödlidande lån.

Efter att EBA:s rådgivande kommitté för proportionalitet (ACP) hade inrättats bidrog ECB till kommitténs första rekommendationsskrivelse till EBA:s tillsynsstyrelse om hur EBA i sitt förslag till arbetsprogram för 2021 i större utsträckning kan ta hänsyn till proportionalitet inom fem utvalda områden. Rekommendationerna handlade om ÖUP, intern styrning, värdepappersföretag, klimatrelaterade upplysningar och studien om kostnaderna för att uppfylla tillsynskrav. ECB bistår EBA i arbetet med att ta fram en metod för konsekvensbedömning som utförs i ACP-kommittén.

1.5 ECB:s makrotillsyn

Under 2020 mottogs över 100 makrotillsynsanmälningar från nationella myndigheter

ECB fortsatte att arbeta aktivt med de nationella myndigheterna under 2020, i enlighet med de makrotillsynsuppgifter som ECB tilldelats enligt artikel 5 i SSM-förordningen[32].

Under 2020 inkom över 100 makrotillsynsanmälningar från nationella myndigheter, även i Bulgarien och Kroatien, efter att nära samarbete upprättats med dessa länder. De flesta av anmälningarna gällde kvartalsbeslut om att fastställa kontracykliska kapitalbuffertar och beslut om identifiering och kapitalbehandling av globalt systemviktiga institut (G-SII) eller andra systemviktiga kreditinstitut (O-SII). Vissa beslut, särskilt de som gällde fastställande av kontracykliska kapitalbuffertar, handlade om att frigöra kapital för att kunna absorbera kreditförluster och främja utlåning till ekonomin under covid-19-pandemin. Till sist granskade ECB även anmälningar om andra makrotillsynsåtgärder, till exempel om fastställande av systemriskbuffertar och åtgärder enligt artikel 458 i kapitalkravsförordningen.

Med hjälp av metoden som tagits fram av Baselkommittén för banktillsyn identifierade ECB och nationella myndigheter åtta globalt systemviktiga institut[33] i euroområdet som måste hålla ytterligare kapitalbuffertar på 1,0–1,5 procent 2022. Nationella myndigheter identifierade och fastställde kapitalbuffertnivåer för 124 andra systemviktiga institut. Dessa nivåer var i linje med den golvmetod för att fastställa andra systemviktiga instituts kapitalbuffertar som ECB har använt sedan 2016[34].

ECB:s banktillsyn deltog även aktivt på flera olika områden i det arbete som utförs av Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som har ansvar för makrotillsynen över det finansiella systemet i EU, bland annat ESRB:s arbete med begränsning av utdelningar. Den 27 maj 2020 antog ESRB rekommendation ESRB/2020/7, där relevanta myndigheter uppmanas att kräva att finansinstitut som står under deras tillsyn fram till och med den 1 januari 2021 avstår från att lämna utdelningar, köpa tillbaka stamaktier och upprätta åtaganden om att betala ut rörlig ersättning till väsentliga risktagare.[35]

Denna rekommendation sågs över och ändrades i december 2020. Som ett resultat av det nära samarbetet mellan ESRB och ECB försäkrade ECB att ECB:s ståndpunkt i fråga om utdelningar förblev helt i linje med ESRB:s rekommendation.

1.6 Framtiden: risker och tillsynsprioriteringar för 2021

Riskbedömningen ger en bra bild av befintliga och framväxande risker och sårbarheter och är till hjälp i fastställandet av tillsynsprioriteringar

För att fullgöra sitt tillsynsuppdrag på ett ändamålsenligt sätt fastställer, bedömer och övervakar ECB:s banktillsyn löpande befintliga och framväxande risker och sårbarheter i banksektorn. På så sätt kan ECB anpassa och prioriteringsordna sina åtgärder och snabbt styra om tillsynsprogrammet och resurserna mot framväxande hot mot institut under tillsyn. År 2020 fick ECB:s banktillsyn styra om sitt fokus i tillsynen på grund av den extraordinära ekonomiska chock som covid-19-pandemin innebar, vilket i sin tur väsentligen förändrade den allmänna risksituationen i banksektorn. I dagsläget ser det ut som att osäkerheten till stor del kommer att bestå på kort till medellång sikt på grund av den ökande spridningen av covid-19 i början av 2021. Det kan till exempel hända att det blir fler perioder med nedstängningar som hämmar finansiell verksamhet, samtidigt som det är oklart hur fort vaccineringen kommer att gå och alltså hur lång tid det tar innan vi kan gå tillbaka till normal ekonomisk aktivitet igen.

SSM:s riskkarta för 2021 ger tillsammans med sårbarhetstabellen (diagram 25) en översikt över de främsta utmaningarna i banksektorn under de närmaste två till tre åren enligt den bedömning som ECB:s banktillsyn har gjort tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna. SSM:s riskkarta visar de mest betydelsefulla riskfaktorerna som kan påverka institut under tillsyn genom befintliga interna och externa sårbarheter, till exempel faktorer i banksystemet eller i det klimat som bankerna verkar i. De sårbarheter som fastställs i denna bild över rådande risker bestämmer inriktningen på tillsynen 2021.

Den stora osäkerheten kring de makroekonomiska utsikterna som en följd av covid-19-pandemin formar riskbilden för bankerna

Covid-19-pandemin och påföljande restriktioner under 2020 ledde till den största minskningen i ekonomisk aktivitet som någonsin noterats i euroområdet. Real BNP förväntas endast öka långsamt och inte uppnå nivån före pandemin förrän i mitten av 2022.[36] Hur fort återhämtningen går beror på hur pandemin utvecklar sig, hur länge restriktionerna kommer att finnas kvar, den potentiella utfasningen av politiska stödåtgärder, liksom på huruvida effektiva medicinska lösningar kan sättas in och spridas. Risken för nya geopolitiska spänningar, främst kopplade till handelskonflikter, är en av de främsta andra riskerna som kan sätta käppar i hjulet för återhämtningen. Sådana geopolitiska spänningar kan dessutom leda till att bedömningarna av riskpremierna plötsligt ändras och till att vi åter får se prisförändringar på finansmarknaderna. Det faktum att övergångsperioden för brexit nu är slut väntas få en avgränsad inverkan på euroområdets ekonomi. Även påverkan på banksektorn torde bli relativt begränsad, tack vare de berörda bankernas förberedelser, även om vissa fortfarande förväntas intensifiera sina insatser i detta avseende (se avsnitt 1.2.7).

Diagram 25

SSM:s riskkarta och sårbarhetstabell 2021

Riskbilden som har präglats av covid-19-pandemin och den stora osäkerheten kring de makroekonomiska utsikterna ...

... kommer att påverka bankerna på grund av befintliga sårbarheter som kräver tillsynsåtgärder

Källor: ECB och de nationella behöriga myndigheterna.
Anm.: Riskfaktorerna och sårbarheterna bör inte betraktas isolerat eftersom de kan utlösa eller förstärka varandra. På riskkartan markerar de vitfyllda punkterna riskfaktorer som väntas öka starkt under de kommande fem åren. ML/TF står för penningtvätt och finansiering av terrorism, och NPL står för nödlidande lån. I sårbarhetstabellen är interna sårbarheter sådana sårbarheter som kan åtgärdas av bankerna själva, medan externa sårbarheter avser det klimat där bankerna är verksamma.

Försämrad tillgångskvalitet är en central risk för banksektorn och kan hota bankernas kapitalstyrka

Kreditrisker är en av de mest överhängande utmaningarna i den europeiska banksektorn. Ett svagare ekonomiskt klimat förväntas leda till en försämring av tillgångskvaliteten, särskilt när de statliga stöden slutligen upphör. Icke-finansiella företag i många sektorer står inför en förhöjd solvensrisk på grund av en drastisk minskning av vinsterna, som i vissa sektorer förstärks av förändrade konsumentbeteenden, samtidigt som hushållens förmåga att betala sina skulder kan försämras till följd av en nedgång på arbetsmarknaden. Det finns risk för att högre skuldsättningsnivåer i den privata sektorn får negativ inverkan på bankerna eftersom företag med höga skuldnivåer kan visa sig vara mindre livskraftiga även när ekonomin börjar gå tillbaka till det normala igen. Riskerna för korrigering på marknaderna för kommersiella fastigheter och bostäder ökar i och med att det fortfarande finns tecken som tyder på att priserna på fastigheter är övervärderade. Väsentliga ökningar av bankernas exponering mot inhemska statsskulder kan dessutom leda till förnyad negativ rundgång mellan bankerna och staten i vissa länder om oro över hållbarheten i statsskuldsättningen skulle uppstå på medelång sikt.

Försämringen av tillgångskvaliteten utgör framöver en utmaning för bankernas kapitaltäckning. Därför måste bankerna ha sunda riskstrategier, som är särskilt framtagna för att stärka rutinerna för kreditriskhantering. Ändamålsenlig riskbevakning, sunda rutiner för upptäckt av försämrad kreditkvalitet (flaggning av anståndsbehov och betalningsosannolikhet), öppen och korrekt hantering av problemtillgångar och, sist men inte minst, väl tilltagna och tidiga avsättningar för riskerade förluster är vad som kännetecknar en sund riskstrategi.

Den pågående krisen utmanar hållbarheten i bankernas affärsmodeller ytterligare

Lönsamheten i instituten som står under tillsyn förväntas endast återhämta sig måttligt under 2021 till en nivå som fortfarande är låg och åtföljd av dystra vinstutsikter. Dessutom är det sannolikt att effekterna av pandemin kommer att öka behovet av avsättningar, vilket kommer att dra ned den strukturellt låga lönsamheten i banksektorn ännu mer. Behovet av att åtgärda befintliga sårbarheter, som överkapacitet i banksektorn och alltjämt kvarstående kostnadsineffektivitet kommer sannolikt att bli ännu mer trängande. Konsolidering i banksektorn kan dock lösa sådana strukturella frågor och främja hållbarheten i bankernas affärsmodeller. Ökande konkurrens från icke-banker och marknadsskiftet mot mer digitalisering innebär möjligheter men även förhöjd risk genom brister i IT-systemen, cyberbrottslighet och driftstörningar i banksektorn.

Covid-19-pandemin har satt ljuset på flera sårbarheter som redan fanns i bankernas styrningsstrukturer

En stark intern och strategisk styrning är avgörande för att banker ska kunna hantera utmaningarna med den nuvarande krisen på lämpligt sätt. Svårigheterna som fastställdes tidigare vad gäller bankernas förmåga att sammanställa data om risker och bevaka risker är några av de viktiga frågor som måste åtgärdas framöver. Det finns dessutom ett visst antal banker som på ett bättre sätt måste bygga in sina ramar för riskaptit i riskhanteringsrutinerna och beslutsprocesserna och där ledningen inte uppfyller sitt ansvar att ha kontroll och överinseende i sin tillsynsfunktion. Svag styrning och bristfälliga riskkontroller förstärker även risken för penningtvätt och finansiering av terrorism i bankerna.

Andra fokusområden: fragmentering i regelverket och ökade klimatrelaterade risker

Det är viktigt att EU:s regelverk harmoniseras och att bankunionen fullbordas så att banksektorn i EU blir effektivare och mer motståndskraftig. Om dessa två mål kan uppnås skulle det innebära färre hinder för gränsöverskridande verksamhet och konsolidering mellan banker. Effekterna av klimatrelaterade risker blir alltmer påtagliga och tillsynsmyndigheterna betonar att det finns ett reellt behov av att upprätta aktiv riskhantering och ge upplysningar om dessa risker[37] (se ruta 3).

Tillsynsprioriteringarna för 2021 gäller i första hand fyra huvudområden som påverkats väsentligt av covid-19-krisen

Mot denna bakgrund gäller tillsynsprioriteringarna för 2021 i första hand fyra huvudområden som väsentligen påverkats av den pågående covid-19-krisen:

  • ECB:s banktillsyn kommer till stor del att inrikta sitt arbete mot att bedöma ändamålsenligheten i bankernas hantering, åtgärder, övervakning och rapportering vad gäller kreditrisk. Särskilt fokus kommer att läggas på bankernas förmåga att upptäcka försämringar i tillgångskvaliteten i ett tidigt skede, att i god tid göra tillräckliga avsättningar därefter och vidta nödvändiga åtgärder mot betalningsdröjsmål och nödlidande lån.
  • Det är dessutom viktigt att bankerna har sunda kapitalplaneringsrutiner som grundar sig på kapitalprognoser som anpassas efter ständigt förändrade omständigheter, särskilt i kristider, som den rådande pandemin. Utöver detta kommer det EU-omfattande stresstestet som EBA samordnar att utföras 2021, och det kommer att vara ett bra sätt att mäta bankernas kapitalstyrka.
  • Bankernas lönsamhet och hållbarheten i deras i affärsmodeller kommer även fortsättningsvis att pressas av det ekonomiska läget med låga räntor, överskottskapacitet, låg kostnadseffektivitet och konkurrens från banker och icke-banker. Covid-19-pandemin förstärker ytterligare den pressen. Under 2021 kommer ECB:s banktillsyn att fortsätta att kontrollera bankernas strategiplaner och underliggande insatser som bankledningen har vidtagit avseende befintliga brister.
  • Fokus i tillsynen kommer även fortsättningsvis att ligga på styrning och särskilt på bankernas förmåga att sammanställa data om risker och informationssystem, liksom på hur väl de hanterar krisrisker. ECB:s banktillsyn kommer att fortsätta att bedöma bankernas interna kontroller, även i syfte att minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism (se ruta 5).

Ytterligare strukturorienterat arbete som går utöver effekterna av covid-19-pandemin kommer också att utföras under 2021, särskilt vad gäller huruvida bankerna lever upp till förväntningarna i ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker (se ruta 3) och deras beredskap för att införa det slutförda Basel III-paketet med reformer. Beroende på hur krisen utvecklar sig kan ECB:s banktillsyn komma att omprioritera sitt arbete ytterligare.

Tabell 1

Sårbarheter i banksektorn och SSM:s tillsynsprioriteringar 2021

Källa: ECB.

Ruta 3
Offentligt samråd om ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker

Klimat- och miljörelaterade risker torde få stor påverkan på den reala ekonomin och på bankerna.[38] Klimatet och miljön utgör risker på två sätt. Dels rör det sig om fysiska risker i form av extrema väderhändelser och löpande klimatförändringar och miljöförstöring, dels om risker som har att göra med omställningen till en koldioxidsnål och mer hållbar ekonomi.[39] Dessa risker förstärker även andra befintliga kategorier av risker.

Av denna anledning gav ECB, efter ett offentligt samråd, 2020 ut sin vägledning om klimat- och miljörelaterade risker. I samrådet fick ECB in 49 svar från många olika typer av parter, inte endast från bankbranschen utan även från forskarvärlden och icke-statliga organisationer.

I denna vägledning ger ECB sin syn på hur klimat- och miljörelaterade risker kan hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt inom gällande tillsynsramar. I vägledningen beskrivs även hur ECB förväntar sig att bankerna ska förbättra sin klimat- och miljörapportering.

ECB förväntar sig att bankerna ska tillämpa ett strategiskt framåtblickande och övergripande tillvägagångssätt för klimat- och miljörelaterade risker, bedöma om deras nuvarande praxis är säker och ansvarsfull i förhållande till förväntningarna och om nödvändigt börja anpassa sin praxis. Vad gäller mindre betydande institut rekommenderar ECB i vägledningen att de nationella behöriga myndigheterna tillämpar ECB:s vägledning proportionerligt.

År 2020 gav ECB ut sin rapport om institutens rapportering av klimat- och miljörelaterade risker, som ger en ögonblicksbild av hur väl utvecklad rapporteringen om dessa risker är i förhållande till tillsynsförväntningarna som beskrivs i ECB:s vägledning, samt sin rapport om bankernas IKU-praxis, som beskriver områden, som exempelvis klimatrelaterade risker, där bankerna måste vidareutveckla sitt arbetssätt.[40]

Som en del i tillsynsdialogen kommer ECB under första halvåret 2021 att uppmana bankerna att bedöma om deras praxis överensstämmer med tillsynsförväntningarna i vägledningen och utarbeta handlingsplaner därefter.

Under 2022 kommer ECB att genomföra en fullständig tillsynsbedömning av alla banker som står under direkt tillsyn och vidta konkreta uppföljningsåtgärder där så behövs. Dessutom kommer fokus i 2022 års stresstest att ligga på klimatrelaterade risker

ECB bevakar noggrant händelser som kan tänkas påverka bankerna som står under ECB:s tillsyn och fortsätter sitt engagemang i internationella forum, som bland andra EBA, NGFS (Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System) och Baselkommittén för banktillsyn.

2 Tillståndsgivning, verkställighet och sanktioner

2.1 Tillståndsgivning

2.1.1 Årlig bedömning av betydelse

Efter den årliga betydelsebedömningen och särskilda bedömningar som gjorts efter behov utövar ECB sedan den 1 januari 2021 direkt tillsyn över 115 banker

Den årliga bedömningen, som görs i enlighet med ramförordningen om SSM[41], av huruvida en bank eller bankgrupp uppfyller något av kriterierna för att vara betydande[42], avslutades i november 2020. Denna bedömning kompletterades med särskilda betydelsebedömningar som en följd av att nära samarbete upprättats mellan ECB och Българска народна банка (Bulgariens nationella centralbank) och Hrvatska narodna banka, förändringar i gruppstrukturer och andra händelser i bankgrupper. Dessutom infördes en förändring i metoden för att undvika dubbelräkning. Numera räknas enheter endast en gång om de är ett av de tre största kreditinstituten i en medlemsstat och samtidigt dotterbolag till betydande institut.

Detta innebar att 115 institut[43] var klassificerade som betydande den 30 november 2020, en minskning från 117 i den föregående betydelsebedömningen[44].

Under 2020 tillkom fem bankgrupper på listan över enheter som står under tillsyn.

  • Som ett resultat av den årliga betydelsebedömningen klassificerades två nya bankgrupper som betydande: LP Group B.V., etablerad i Nederländerna, klassificerades som betydande eftersom dess tillgångar översteg 30 miljarder euro, och Agri Europe Cyprus Limited klassificerades som betydande eftersom en av bankerna i gruppen, Gorenjska Banka d.d., Kranj, blev det tredje största kreditinstitutet i Slovenien. Båda bankgrupperna står under ECB:s direkta tillsyn sedan den 1 januari 2021.
  • En bank, AS Citadele banka, klassificerades som betydande sedan den blivit det tredje största kreditinstitutet i Lettland. Banken står nu under ECB:s direkta tillsyn sedan den 1 januari 2021.
  • Efter att nära samarbete upprättats mellan ECB, den bulgariska nationella centralbanken och Hrvatska narodna banka i oktober 2020 har ECB börjat utöva direkt tillsyn över fem banker i Bulgarien och åtta banker i Kroatien.
  • I Bulgarien fick ECB den 1 oktober 2020 ansvaret för den direkta tillsynen över kreditinstitutet DSK Bank AD och fyra dotterbolag till befintliga betydande bankgrupper (UniCredit Bulbank AD, United Bulgarian Bank AD, Eurobank Bulgaria AD och Raiffeisenbank (Bulgaria) EAD).
  • I Kroatien började ECB den 1 oktober 2020 utöva direkt tillsyn över sju dotterbolag till befintliga betydande bankgrupper (Zagrebačka banka d.d., Privredna banka Zagreb d.d., Erste & Steiermärkische Bank d.d., PBZ stambena štedionica d.d., Raiffeisenbank Austria d.d., Raiffeisen stambena štedionica d.d. och Sberbank d.d.) och ett dotterbolag till en ny betydande bankgrupp (Addiko Bank d.d.).
  • Som en följd av att nära samarbete upprättats mellan ECB och Hrvatska narodna banka från och med den 7 oktober 2020 klassificerades även gruppen Addiko Bank AG i Österrike som betydande på grund av omfattande gränsöverskridande verksamhet. I tillsynen över gruppen Addiko Bank AG ingår tillsyn över dess dotterbolag Addiko Bank d.d. i Slovenien och Addiko Bank d.d. i Kroatien.

Samtidigt togs fyra banker bort från listan över betydande enheter.

  • Trots att de uppfyllde storlekskriteriet klassificerade ECB Dexia SA och dess dotterbolag Dexia Crédit Local och Dexia Crediop S.p.A. (ett dotterbolag till Dexia Crédit Local) som mindre betydande i överenskommelse med den franska tillsyns- och rekonstruktionsmyndigheten (Autorité de contrôle prudentiel et de resolution, ACPR), Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique och Banca d’Italia på grund av särskilda omständigheter enligt artikel 6.4 första stycket i SSM-förordningen och artikel 70 i ramförordningen om SSM, som innehåller en beskrivning av de särskilda omständigheter som kan leda till att en betydande enhet som står under tillsyn klassificeras som mindre betydande.
  • Abanka d.d. förvärvades av en befintlig betydande bankgrupp ledd av Biser Topco S.à.r.l. och slogs sedermera samman med denna.
  • En bank, AS PNB Banka, fick sitt tillstånd indraget efter att ECB bedömt att banken höll på att fallera eller sannolikt skulle komma att fallera i enlighet med artikel 18.1 a i SRM-förordningen[45] och efter att Vidzemes distriktsdomstol i Riga beslutat att förklara banken insolvent.
  • Unione di Banche Italiane Società per Azioni förvärvades av en annan betydande bankgrupp ledd av Intesa Sanpaolo S.p.A.

Listan med enheter under tillsyn uppdateras varje månad. Den senaste versionen av listan finns på ECB:s webbplats för banktillsyn.

Tabell 2

Betydande och mindre betydande bankgrupper och fristående banker som står under europeisk banktillsyn efter 2020 års bedömning

Källa: ECB.
Anm.: Med samlade tillgångar avses de samlade tillgångarna i de enheter som står med på listan . Denna lista offentliggjordes i december 2020 (med den 30 november 2020 som referensdatum för besluten om betydelseklassificering som meddelats instituten under tillsyn efter den genomförda årliga bedömningen av betydelse och med den 1 november 2020 som referensdatum för andra förändringar och händelser i gruppstrukturer). Referensdatum för de samlade tillgångarna var den 31 december 2019 (eller senast tillgängliga datum som användes för den senaste betydelsebedömningen).

Vad gäller Förenade kungarikets utträde ur EU slutförde ECB i juni 2020 de samlade bedömningarna av UBS Europe SE och Bank of America Merrill Lynch International Designated Activity Company. Båda bankerna uppfyllde storlekskriteriet för att ställas under ECB:s direkta tillsyn efter att ha flyttat sin verksamhet till euroområdet.

Samma månad slutförde ECB en samlad bedömning av fem kroatiska banker efter det att Kroatien hade begärt att nära samarbete skulle upprättas mellan ECB och Hrvatska narodna banka. Samlade bedömningar är obligatoriska när nära samarbete upprättas mellan ECB och den nationella behöriga myndigheten i en medlemsstat i EU som inte har euro som valuta.

I augusti 2020 inledde ECB även en samlad bedömning av två italienska kooperativa bankgrupper (Iccrea Banca S.p.A. – Istituto Centrale del Credito Cooperativo och Cassa Centrale Banca – Credito Cooperativo Italiano S.p.A.) och två baltiska banker (Luminor Bank AS i Estland och Akcinė bendrovė Šiaulių bankas i Litauen). Dessa bedömningar förväntas vara klara mot slutet av första halvåret 2021.

2.1.2 Tillståndsförfaranden

Under 2020 anmäldes sammanlagt 3 385 tillståndsförfaranden till ECB:s banktillsyn

Antal förfaranden

Under 2020 anmäldes sammanlagt 3 385 tillståndsförfaranden till ECB:s banktillsyn (tabell 3). Av dessa var 28 tillståndsansökningar, 18 indragningar av tillstånd, 49 upphörande av tillstånd, 101 förvärv av kvalificerade innehav, 361 passförfaranden och 2 828 lämplighetsförfaranden[46] (individuella bedömningar av ledamöter i ledningsorgan och styrelser samt ledande befattningshavare och filialchefer i tredjeland).

Tabell 3

Tillståndsförfaranden som anmälts till ECB

Källa: ECB.

Cirka 1 361 tillståndsbeslut[47] färdigbehandlades 2020. För 522 av dessa överlämnade tillsynsnämnden utkast till beslut till ECB-rådet som sedan godkände dem. De övriga 839 godkändes av högre chefer enligt delegeringsbestämmelserna[48]. Dessa 1 361 tillståndsbeslut utgör 56,6 procent av alla ECB:s enskilda tillsynsbeslut.

Antalet lämplighetsförfaranden minskade något jämfört med 2019

Antalet lämplighetsbedömningar, liksom antalet gemensamma förfaranden för tillståndsgivning, kvalificerade innehav och passförfaranden, minskade något jämfört med 2019.

Gemensamma förfaranden

Färre gemensamma förfaranden anmäldes till ECB 2020 än 2019, eftersom vissa förvärv och banköppningsplaner lades på is på grund av de makroekonomiska osäkerheterna i samband med covid-19-krisen. I ett mindre antal förfaranden avseende kvalificerade innehav beslöt anmälarna att dra tillbaka sina anmälningar efter att ha skickat in de första utkasten, antingen på grund av den osäkra makroekonomiska situationen 2020 eller av olika fallspecifika anledningar, varav en del på grund av frågetecken eller betänksamheter som tillsynsmyndigheterna hade givit uttryck för i den inledande bedömningen.

Det stora flertalet tillståndsförfaranden 2020 rörde inrättandet av mindre betydande institut. Liksom tidigare år var de två främsta anledningarna till ansökningar från nya banker dels Förenade kungariket utträde ur EU, dels nya digitala lösningar som används alltmer för att erbjuda tjänster till kunder i EU (affärsmodeller som bygger på fintech).

Tillståndsförfarandena för betydande institut gällde i första hand omorganisationer eller utvidgningar av banktillstånd eftersom de aktuella bankerna planerade att utöka sin tillståndspliktiga verksamhet. Två förfaranden avseende betydande institut gällde större företagsombildningar, där alla banktjänster flyttades över till de nybildade enheterna.

Indragningsförfarandena berodde främst på att banker frivilligt avslutade sin affärsverksamhet eller på att de fusionerades eller omstrukturerades. Ungefär hälften av alla indragningsförfaranden gällde banker som avsade sig sitt tillstånd.

De flesta förfarandena rörande kvalificerade innehav som anmäldes till ECB under 2020 gällde interna omorganisationer i aktieägarstrukturen hos enheter under tillsyn. Dessa omorganisationer genomfördes främst för att förenkla gruppstrukturen och/eller minska kostnaderna. Ett mindre antal förfaranden gällde förvärv av andelar i betydande institut gjorda av riskkapitalinvesterare eller andra enheter som står under tillsyn. Här gick det dock inte att se någon tydlig trend jämfört med 2019. Utifrån de förfaranden som inleddes mot slutet av 2020 förefaller det som om enheter under tillsyn i allt större utsträckning försöker skaffa sig en stark ställning på marknaden eller stärka en redan ledande marknadsställning i vissa länder genom att gå samman med andra enheter under tillsyn. Trots denna nya trend med ombildningar och aktiva konsolideringstendenser har endast begränsad gränsöverskridande konsolidering kunnat noteras.

ECB och de nationella behöriga myndigheterna behandlade 322 passförfaranden. Efter det multilaterala avtalet om informationsutbyte mellan ECB och myndigheterna med ansvar för frågor som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism finns det nu en särskild ordning för anmälan av passförfaranden till dessa myndigheter.

Efter omorganisationen i ECB:s banktillsyn i oktober 2020 handläggs alla gemensamma förfaranden på den omstrukturerade tillståndsavdelningen Det innebär att förfarandena för betydande och mindre betydande institut blir ännu mer enhetliga. Tillståndsavdelningen ansvarar även för passförfaranden, betydelsebedömningar av betydelse och för underhåll av listan med enheter under tillsyn.

Värdepappersföretag och (blandade) finansiella holdingföretag

I samarbete med de nationella behöriga myndigheterna har ECB påbörjat förberedelserna inför auktorisationen av värdepappersföretag

I samarbete med de nationella behöriga myndigheterna har ECB påbörjat förberedelserna inför auktorisationen av värdepappersföretag. Ett nytt regelverk för tillsyn av värdepappersföretag träder i kraft i juni 2021 (artikel 4.1.1 b i kapitalkravsförordningen och artikel 8a i kapitalkravsdirektivet). Genom det nya regelverket införs villkor för när värdepappersföretag måste ha auktorisation som kreditinstitut. Det rör sig både om kvalitativa kriterier (vilken verksamhet som bedrivs) och kvantitativa kriterier (värdet på tillgångarna), antingen i det enskilda företaget eller på koncernnivå. Alternativt kan den samordnande tillsynsmyndigheten utnyttja det utrymme för självbestämmande som regelverket ger och besluta att ett värdepappersföretag ska anses vara ett kreditinstitut enligt vissa kriterier.

Genom artikel 21a i kapitalkravsdirektivet infördes en ny tillsynsordning för vissa (blandade) finansiella holdingföretag[49] i grupper under tillsyn. Dessa särskilda (blandade) finansiella holdingföretag ska bära ansvaret för att gruppen under tillsyn uppfyller tillsynskraven på gruppnivå. För betydande grupper under tillsyn är det ECB som ska godkänna dessa särskilda (blandade) finansiella holdingföretag eller undanta dem från godkännande från och med den dag då artikel 21 a i kapitalkravsdirektivet införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning, vilket borde ha skett den 28 december 2020.

Lämplighetsbedömningar

Under 2020 anmäldes något färre lämplighetsförfaranden till ECB än under 2019. Bolagsstämmorna i vissa bankgrupper sköts upp på grund av covid-19-krisen, så ECB fick in ett stort antal ansökningar om lämplighetsbedömningar senare än vanligt.

Runt 74 procent av alla förfaranden för lämplighetsbedömningar som kom in 2020 rörde personer i ledningen i dess tillsynsfunktion. Övriga 26 procent gällde personer i ledningen i dess ledningsfunktion (runt 23 procent), ledande befattningshavare (2,6 procent) och filialchefer i tredjeländer (0,4 procent).

ECB har blivit striktare i sina lämplighetsbedömningar i syfte att stärka styrningen i bankerna under tillsyn

För cirka 50 procent av personerna i ledningsorganen som ECB bedömde fanns det tveksamheter kring ett eller flera av lämplighetskriterierna. Det är en ökning med 19 procent jämfört med 2019, vilket beror på att ECB numera gör striktare och mer ingående lämplighetsbedömningar och arbetar för att stärka styrningen i bankerna under tillsyn. ECB belade de betydande instituten med villkor, skyldigheter eller rekommendationer att åtgärda tveksamheterna som framkommit. De vanligaste tveksamheterna gällde styrelseledamöternas erfarenhet, intressekonflikter och tidsåtaganden.

I lämplighetsbedömningarna samarbetar ECB med de berörda nationella behöriga myndigheterna och bankerna. Om tveksamheter eller frågetecken uppstår om en sökandes lämplighet väljer ofta den sökande själv eller kreditinstitutet att dra tillbaka ansökan. Därför blir det i de fallen inte något negativt beslut. Under 2020 drogs 22 ansökningar tillbaka på detta sätt, vilket är en ökning med 45 procent jämfört med 2019. Även detta kan tänkas bero på att ECB har blivit striktare i sina lämplighetsbedömningar i syfte att förbättra styrningen i bankerna som står under europeisk banktillsyn. Under 2020 genomförde ECB även flera nya bedömningar av redan godkända personer, vilket ledde till att ett antal styrelseledamöter avgick.

ECB:s nya avdelning för lämplighetsbedömningar har varit i gång sedan oktober 2020, och tillsynsnämnden godkände nyligen ett omfattande paket med åtgärder för att förbättra lämplighetstillsynen inom SSM ytterligare.

För det första kommer ECB att vara mer öppen med sina tillsynsförväntningar på de som utnämns. Därför kommer ECB att ge ut en reviderad handbok som ska ersätta den nuvarande vägledningen för lämplighetsbedömningar, liksom ett nytt frågeformulär för lämplighetsbedömningar.

För det andra kommer ECB att öka sina möjligheter att påverka i ett tidigt skede i de lämplighetsbedömningar som enligt viss nationell lag måste göras i vissa länder efter att en person tillträtt en ny tjänst (så kallade efterhandsbedömningar). Det ämnar ECB göra genom att införa ett nytt arbetssätt där bankerna uppmuntras att skicka in sina ansökningar om lämplighetsbedömningar av styrelseledamöter innan de tillsätts.

För det tredje kommer större hänsyn att tas till de enskilda ledamöternas individuella ansvar vid bedömningar av styrelseledamöter, till exempel i sådana fall då den som utnämnts till ledamot har suttit i styrelser i banker där allvarliga brister har upptäckts i tillsynen. De som utnämns till styrelseledamöter bör vara kapabla att ifrågasätta beslut och undvika grupptänkande eftersom styrelseledamöter inte bör kunna gömma sig bakom styrelsens kollektiva ansvar. Beaktande av dessa aspekter kommer att införlivas i ett nytt sätt att göra bedömningar.

För det fjärde kommer paketet att innehålla en tydligare beskrivning för hur nya bedömningar av redan godkända ledamöters lämplighet ska genomföras. I detta syfte kommer ECB att tillhandahålla en utförligare vägledning för hur uppdagandet av nya väsentliga sakförhållanden, särskilt avseende penningtvätt, kan påverka styrelseledamöters lämplighet.

IMAS-portalen

Bankerna kan nu skicka in sina ansökningar om lämplighetsbedömningar via IMAS-portalen

I tillståndsförfaranden krävs mycket kontakt mellan banker och tillsynsmyndigheter. I syfte att underlätta dessa kontakter och göra dem snabbare och säkrare har ECB och de nationella behöriga myndigheterna tagit fram en digital nätport som går under namnet IMAS-portalen. Bankerna kan nu skicka in ansökningar om lämplighetsbedömningar, se status på sina ansökningar och få nyheter via denna webbportal. Bankerna kan även enkelt lägga upp styrkande handlingar i portalen.

Ett antal betydande banker var med och utformade portalen och deltog i den tre månader långa infasningen som inleddes den 20 oktober 2020. Detta stöd hade avgörande betydelse för att portalen skulle förbättras ytterligare och för förberedelsen inför den allmänna lanseringen den 27 januari 2021. Fler förfaranden kommer att föras över till portalen under 2021, som passförfaranden, förfaranden avseende kvalificerade innehav och tillståndsförfaranden.

Ruta 4
ECB:s tillsynsmetod för konsolidering

Konsolideringar kan ge euroområdets banker stordriftsfördelar, hjälpa dem att bli effektivare och förbättra deras förmåga att ta sig an nya utmaningar som digitaliseringen. Lönsamheten och hållbarheten i bankernas affärsmodeller var några av ECB:s tillsynsprioriteringar för 2020, och båda dessa faktorer är viktiga för att öka bankernas motståndskraft och deras förmåga att stötta ekonomin, även under den rådande covid-19-pandemin. Trots att konsolideringar kan ge fördelar kan de även ge upphov till genomföranderisker och i vissa fall till utmaningar vad gäller möjligheterna till resolution, vilka också behöver beaktas.

Framtagande av en vägledning om ECB:s tillsynsmetod för konsolidering

Under 2020 utarbetade ECB en vägledning om sin tillsynsmetod för konsolidering i banksektorn (nedan kallad vägledningen) där man beskriver sin tillsynsmetod för konsolideringsprojekt som banker i de deltagande medlemsstaterna deltar i. Vägledningen är en del i ECB:s banktillsyns allmänna strävan efter att öka öppenheten och förutsägbarheten i sitt tillsynsarbete[50]. I vägledningen beskrivs tillsynsförväntningarna på affärsplanen, kapitalkraven, styrningsformerna, de interna modellerna och IT-systemen i de nybildade enheterna samt hur tillsynsramen kommer att tillämpas i bedömningen av konsolideringsprojekt.

Genom vägledningen inbjuds parter som planerar en konsolidering att ta kontakt med ECB:s banktillsyn i ett tidigt skede och, om möjligt, innan man offentligt informerar marknadsaktörerna. ECB ämnar använda sina tillsynsverktyg för att underlätta konsolideringsprojekt som anses hållbara. Projekten måste vila på trovärdiga affärs- och integreringsplaner, bevara eller förbättra hållbarheten i affärsmodellen och uppfylla höga krav på styrning och riskhantering. Alla konsolideringsprojekt kommer även fortsättningsvis att bedömas var för sig, och ECB kommer noggrant att kontrollera att integreringsplanen i alla konsolideringar följs i syfte att säkerställa att den nybildade enheten snabbt kan bli föremål för normal tillsynsverksamhet. Tillsynsåtgärder kommer snabbt att vidtas vid tydliga avvikelser från konsolideringsplanen. ECB kommer tillsammans med den gemensamma resolutionsnämnden och berörda makrotillsynsmyndigheter att undersöka potentiella problem rörande möjlighet till resolution och finansiell stabilitet.

Enligt den särskilda tillsynsstrategin för hållbara konsolideringsprojekt kommer utgångspunkten för kapitalkraven för den nybildade enheten att vara det viktade genomsnittet av de samgående bankernas kapitalkrav enligt pelare 2 och pelare 2-vägledning före konsolideringen. Upp- eller nedjusteringar kan göras i enskilda fall så att kraven återspeglar riskerna eller fördelarna med den aktuella konsolideringen. Vederbörligen styrkt negativ goodwill i räkenskaperna ses ur ett tillsynsperspektiv. ECB förväntar sig att den negativa goodwillen som återspeglar bristerna i den sammanslagna enheten ska användas för att öka hållbarheten i affärsmodellen. Det innebär att ECB: s banktillsyn förväntar sig att vinster från negativ goodwill inte ska delas ut till den sammanslagna enhetens aktieägare förrän det är tydligt fastställt att affärsmodellen är hållbar.

I vägledningen beskrivs även villkoren för att ECB:s banktillsyn ska godta att den sammanslagna enheten temporärt använder de samgående enheternas interna modeller enligt en trovärdig och konkret införandeplan.

Offentligt samråd om ECB:s vägledning om tillsynsmetoden för konsolidering i banksektorn

Den 1 juli 2020 offentliggjorde ECB ett utkast till en vägledning om tillsynsmetod för konsolidering i banksektorn för offentligt samråd[51] i syfte att få in synpunkter från marknadsaktörer och andra berörda. Det offentliga samrådet avslutades den 1 oktober 2020. I samrådet inkom synpunkter från banker, andra finansinstitut, advokatbyråer, branschorganisationer, investerare och analytiker, forskare och tankesmedjor, kreditvärderingsinstitut, konsultföretag och vissa offentliga organisationer. Den slutliga vägledningen, där de inlämnade synpunkterna har beaktats, offentliggjordes den 12 januari 2021.

2.2 Visselblåsning, verkställighet och sanktioner

2.2.1 Verkställighet och sanktioner

ECB behandlade åtta förfaranden 2020, varav fyra avslutades med ett ECB-beslut

Enligt SSM-förordningen och ramförordningen om SSM beror fördelningen av befogenheter mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna på den påstådda överträdelsens typ, ansvarig person och den åtgärd som ska vidtas (se ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2014). Enligt gällande regelverk ska sanktionerna som ECB utfärdar inom ramen för sitt tillsynsuppdrag offentliggöras på ECB:s webbplats för banktillsyn. Sanktioner som nationella behöriga myndigheter utdömer efter förfaranden som inletts på ECB:s begäran ska också offentliggöras på denna webbplats.

Under 2020 behandlade ECB åtta sanktionsförfaranden som varit pågående sedan 2019 (tabell 4). Alla dessa förfaranden gällde misstänkta överträdelser av direkt tillämplig EU-lagstiftning (inklusive ECB:s beslut och förordningar) som begåtts av fem betydande institut. Fyra av de åtta förfarandena avslutades 2020 genom ett särskilt ECB-beslut på grund av proportionalitetshänsyn rörande dessa specifika förfaranden. De återstående fyra förfarandena pågick fortfarande vid utgången av 2020.

Tabell 4

ECB:s verksamhet rörande verkställighet och sanktioner 2020

Källa: ECB.
Anm.: Fyra förfaranden behandlades i ett och samma ECB-beslut.

Efter tidigare begäranden om att inleda förfaranden, och efter att ha bedömt fallen i enlighet med nationell lagstiftning, fattade de berörda nationella behöriga myndigheterna 2020 beslut om tre sanktionsavgifter uppgående till 6,8 miljoner euro

Efter tidigare begäranden från ECB om att inleda förfaranden, och efter att ha bedömt fallen i enlighet med nationell lagstiftning, fattade de berörda nationella behöriga myndigheterna under 2020 beslut om tre sanktionsavgifter på sammanlagt 6,8 miljoner euro.

I diagram 26 visas en fullständig fördelning per område av de misstänkta överträdelser som ECB behandlat inom ramen för verkställighets- och sanktionsförfarandena under 2020. Det är tydligt att det flesta förfarandena gällde kapitalkrav och stora exponeringar.

Diagram 26

Misstänkta överträdelser som har lett till verkställighets- och sanktionsförfaranden

Källa: ECB.

Om ECB har skäl att tro att ett brott har begåtts uppmanas den berörda nationella behöriga myndigheten att hänskjuta ärendet till lämpliga myndigheter för utredning och eventuellt åtal, i enlighet med nationell lagstiftning. Tre sådana begäranden lämnades till berörda nationella behöriga myndigheter under 2020.

2.2.2 Visselblåsning

Under 2020 mottog ECB 208 visselblåsaranmälningar, 56 procent fler än året innan

Enligt artikel 23 i SSM-förordningen måste ECB se till att det finns effektiva mekanismer som gör att vem som helst kan anmäla överträdelser av EU-lagstiftningen (en process som vanligtvis benämns visselblåsning). ECB har därför inrättat en visselblåsarmekanism med en förstrukturerad webbplattform som kan nås via webbplatsen för ECB:s banktillsyn.

ECB garanterar fullständig sekretess för visselblåsaranmälningar som kommer in via webbplattformen eller på andra sätt (till exempel e-post eller vanlig post) och beaktar all information som man har tillgång till i sitt tillsynsarbete.

ECB fick in 208 visselblåsaranmälningar 2020, vilket är en ökning med 56 procent jämfört med året innan. Av dessa gällde 126 påstådda överträdelser av tillämplig EU-lagstiftning, varav 113 ansågs ligga inom ramen för ECB:s tillsynsuppdrag och 13 inom ramen för de nationella behöriga myndigheternas tillsynsuppdrag. De återstående anmälningarna handlade huvudsakligen om påstådda överträdelser som inte rörde tillsynskrav (till exempel konsumentskydd) och omfattades därför inte av visselblåsarmekanismen.

Några av de vanligaste påstådda överträdelserna handlade om styrning (76,9 procent) och brister i beräkningen av kapitalbas och kapitalkrav (5 procent). Den fullständiga fördelningen visas i diagram 27. De styrningsrelaterade problemen handlade främst om riskhantering och interna kontroller, ledningsorganets funktioner, lämplighetskrav och organisationsstruktur[52].

Diagram 27

Påstådda överträdelser som anmälts genom visselblåsarmekanismen

(i procent)

Källa: ECB.

Berörda gemensamma tillsynsgrupper informerades om de uppgifter som kommit in via visselblåsarmekanismen. Uppgifterna beaktades i vederbörlig utsträckning (till exempel bedömdes deras påverkan på riskprofilen för enheter under tillsyn) och följdes upp av ECB som en del i ECB:s tillsynsarbete. De huvudsakliga utredningsåtgärder som vidtogs under 2020 utifrån visselblåsaranmälningar om överträdelser av EU-lagstiftning var följande:

  • intern bedömning baserad på befintlig dokumentation (75 procent av fallen)
  • begäran om internrevision eller inspektion på plats (23 procent av fallen)
  • begäran om dokument eller förklaringar från enheten under tillsyn (2 procent av fallen).

3 Bidrag till krishantering

3.1 Samverkan med den gemensamma resolutionsnämnden

Under 2020 fortsatte ECB:s banktillsyn och den gemensamma resolutionsnämnden sitt nära samarbete på alla plan. ECB:s tillsynsnämnd bjöd in ordföranden för den gemensamma resolutionsnämnden att delta som observatör i sammanträden som hade att göra med den gemensamma resolutionsnämndens uppdrag och ansvarsområden, och en företrädare för ECB deltog som observatör i den gemensamma resolutionsnämndens verkställande sessioner och plenarsessioner. Därutöver stod ordförandena och den högre ledningen i ECB och den gemensamma resolutionsnämnden i regelbunden kontakt med varandra rörande krishantering och former för samarbete och informationsutbyte mellan ECB och den gemensamma resolutionsnämnden. I enlighet med samförståndsavtalet mellan ECB och den gemensamma resolutionsnämnden vidarebefordrade ECB:s banktillsyn även en omfattande uppsättning data och information till den gemensamma resolutionsnämnden, vilket lättar på rapporteringsbördan för bankerna.

I linje med gällande regelverk samrådde ECB:s banktillsyn under 2020 med den gemensamma resolutionsnämnden om 96 återhämtningsplaner som lämnats in av betydande institut för vilka ECB är samordnande tillsynsmyndighet. ECB:s banktillsyn beaktade den gemensamma resolutionsnämndens synpunkter i sin bedömning av dessa planer och i utarbetandet av sina egna synpunkter till bankerna.

När ECB:s banktillsyn tillfrågas om den gemensamma resolutionsnämndens resolutionsplaner ger den sina synpunkter ur ett tillsyns- och fortlevnadsperspektiv

Den gemensamma resolutionsnämnden samrådde dessutom med ECB:s banktillsyn angående 100 utkast till resolutionsplaner. Samrådet handlade även om fastställandet av minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), bedömningar av möjligheterna till resolution och, i tillämpliga fall, beslut om att bevilja undantag för interna minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder. Synpunkterna som ECB:s banktillsyn delade med sig av till den gemensamma resolutionsnämnden handlade främst om hur resolutionsplanerna skulle kunna påverka bankernas förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet.

Under 2020 deltog ECB och den gemensamma resolutionsnämnden i två krisövningar. Syftet var dels att testa samordningen mellan berörda myndigheter före och under en resolution och hur snabbt informationsutbytet mellan dessa myndigheter fungerade, dels att förbättra förståelsen för varje enskild myndighets beslutsprocess och arbetsgång i resolutionsärenden.

Samarbetet med den gemensamma resolutionsnämnden innefattade även åsiktsutbyte rörande möjliga förbättringar av policyramarna för krishantering. Precis som tidigare år rådgjorde den gemensamma resolutionsnämnden även med ECB:s banktillsyn avseende beräkningen av förinbetalningarna till den gemensamma resolutionsfonden, där ECB:s bedömning främst rörde de eventuella konsekvenserna för betydande institut ur ett fortlevnadsperspektiv.

3.2 Arbetet med återhämtningsplaner

Syftet med återhämtningsplaner är att säkerställa att bankerna kan klara av allvarlig finansiell stress

Vid ECB:s bedömning av återhämtningsplaner ligger fokus främst på att säkerställa att bankerna har beredskap och kan återupprätta sin bärkraft under perioder med allvarlig finansiell stress. Planerna måste därför innehålla trovärdiga återhämtningsalternativ som bankerna kan genomföra inom rimlig tid. Den finansiella stressen som covid-19-pandemin gett upphov till sätter fokus på hur viktigt det är att bankerna har sunda återhämtningsplaner att ta till som ett krishanteringsverktyg i denna typ av stressituationer.

Pandemin hade omfattande inverkan på ECB:s arbete med återhämtningsplanering 2020. I april införde ECB betydande operativa lättnader för mindre centrala delar i bankernas återhämtningsplaner.[53] Eftersom krisberedskap är a och o för att bankerna ska klara av finansiell stress uppmuntrade ECB samtidigt bankerna att se över och stärka de centrala delarna i sina återhämtningsplaner, som återhämtningsindikatorer, återhämtningsalternativ och total återhämtningskapacitet[54], och att dokumentera detta i de återhämtningsplaner som de skulle lämna in sista kvartalet 2020.

En viktig iakttagelse som ECB gjorde i sin analys av covid-19-pandemins inverkan på bankernas återhämtningsalternativ och totala återhämtningskapacitet och deras förmåga att klara av en sådan extraordinär händelse utifrån deras återhämtningsplaner från 2019 var att utvecklingen i samband med covid-19 väsentligen kunde minska bankernas totala återhämtningskapacitet. Om det inte går att anskaffa kapital eller sälja av dotterbolag på grund av ogynnsamma marknadsförhållanden kan bankernas totala återhämtningskapacitet minska med runt 60 procent (diagram 28). Detsamma gällde likviditeten: Om marknadsfinansiering inte längre finns som alternativ i en krissituation skulle återhämtningskapaciteten vad gäller likviditet falla med 27 procent.[55] Vissa banker förlitar sig även på ett mycket litet antal återhämtningsalternativ: I 16 procent av de betydande instituten står det främsta återhämtningsalternativet för 80 procent av deras totala återhämtningskapacitet.

ECB upptäckte även att kalibreringen av vissa indikatorer inte var ändamålsenlig när det gällde att hantera covid-19-relaterad stress. Trots att ett flertal återhämtningsindikatorer har överträtts sedan covid-19-pandemins början var de makroekonomiska och marknadsbaserade indikatorerna alltför bakåtblickande för att indikatorerna skulle överträdas i tid.

Därför kommer ECB i sin bedömning av återhämtningsplaner 2021 ifrågasätta bankernas återhämtningsalternativ och totala återhämtningskapacitet, peka på områden där det finns utrymme för förbättring (som att förbättra alternativens genomförbarhet och den tid som behövs för att genomföra dem) och uppmuntra bankerna att använda mer robusta, framåtblickande indikatorer i sina återhämtningsramar. Målet är att få en mer realistisk bild av bankernas totala återhämtningskapacitet i stresscenarier och bidra till att återhämtningsplanerna går att genomföra i krissituationer.

Diagram 28

Återhämtningskapacitet avseende kapital under pandemiorsakade stressförhållanden och bankernas ursprungliga antaganden

(x-axeln: tid i månader, y-axeln: kärnprimärkapital i procentenheter)

Källa: Återhämtningsplanerna som lämnades in av betydande institut 2019.
Anm.: Återhämtningskapaciteten avseende kapital mäts genom kärnprimärkapitalkvoten. I pandemiscenariot förutsätts att kapitalökningar och försäljningar av dotterbolag inte är möjliga på grund av covid-19-stressen.

3.3 Krishantering och europeisk integration

Förbättringar av krishanteringssystemet kan leda till större integration på den europeiska bankmarknaden

Under 2020 bidrog ECB:s banktillsyn till den politiska debatten om möjliga förändringar av krishanteringssystemet med fokus på frågor med relevans för banktillsyn och de frågor som kan leda till mer integration på den europeiska bankmarknaden.

ECB fortsatte i detta sammanhang att peka på vikten av att överlappningen mellan tillsynsåtgärder och åtgärder för tidigt ingripande tas bort och av att ECB:s befogenheter att göra tidiga ingripanden regleras i en EU-förordning, vilket skulle innebära att de blev direkt tillämpliga. ECB betonade även vikten av att icke livsdugliga banker, där det har konstaterats att banken fallerar eller sannolikt kommer att fallera och där banken inte är föremål för resolution, lämnar banksektorn relativt snabbt och att tillsynsmyndigheten har rätt att dra in tillståndet i alla sådana situationer.

På tal om gränsöverskridande integration av bankgrupper har ordföranden för ECB:s tillsynsnämnd och Edouard Fernandez-Bollo, ledamot i tillsynsnämnden skrivit ett gemensamt blogginlägg[56] där de lade fram konkreta förslag på hur man kan underlätta effektiv fördelning av likviditetsresurser inom bankgrupper samtidigt som det finns skyddsmekanismer för myndigheterna i värdländerna. Undantag från likviditetskraven i gränsöverskridande bankgrupper skulle kunna ges under förutsättning att det i bankgruppernas återhämtningsplaner finns lämpliga koncerninterna avtal om ekonomiskt stöd. I dessa avtal skulle moder- och dotterbolagen åta sig att ge varandra likviditetsstöd vid överträdelser av vissa återhämtningsindikatorer. Denna starkare koppling till gruppens återhämtningsplan skulle kunna ge ytterligare försäkran om att koncernstöd kommer att ges både på moder- och dotterbolagets nivå eftersom ECB:s banktillsyn granskar återhämtningsplanerna och skulle kunna ges befogenheter att se till att avtalen i återhämtningsplanerna efterlevs.

Till sist deltog ECB även i den politiska debatten om hur banker som i dagsläget är icke livsdugliga men som inte är föremål för resolution kan hanteras bättre genom att verktyg på europeisk nivå tillämpas, eller åtminstone genom ett harmoniserat tillvägagångssätt i hela bankunionen. Att inrätta en ordning för likvidation av banker genom förvaltningsförfarande i EU kompletterad med ett gemensamt insättningsgarantisystem för bankunionen, liknande Federal Deposit Insurance Corporation-modellen i USA, kan vara en möjlig lösning. I detta avseende behövs ytterligare insatser för att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem, som är en avgörande tredje grundpelare i bankunionen. Insättningsgarantin skulle ge insättarna ytterligare skydd och stärka den finansiella stabiliteten och på så sätt bidra till djupare integration på den inre marknaden.

De politiska debatterna och förslagen som nämns ovan understöddes även av tekniskt utbyte och samtal mellan ECB och den gemensamma resolutionsnämnden[57].

3.4 Krishantering i mindre betydande institut

För krishantering i mindre betydande institut krävs ett nära samarbete mellan den nationella behöriga myndigheten och ECB – den nationella behöriga myndigheten som direkt ansvarig för tillsynen över mindre betydande institut och ECB som ansvarig för indirekt tillsyn och med sitt direkta ansvar för beslut om gemensamma förfaranden. Behovet av ökat samarbete uppstår då ett mindre betydande institut konstateras ha försämrad ekonomi och närma sig den punkt då det inte längre är bärkraftigt. I detta skede måste ECB och den nationella behöriga myndigheten samråda om eventuell indragning av tillståndet, bedömningar av förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav och beviljanden av nya tillstånd (till exempel för brobanker).

Ett sådant nära samarbete kring krishantering i mindre betydande institut ska hjälpa de nationella behöriga myndigheterna och ECB att utföra sina respektive uppgifter och säkerställa att nödvändig information finns till hands när angelägna beslut behöver fattas. Informationsutbytet, åtgärderna som vidtas och samarbetet mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna står i proportion till de risker som ett mindre betydande institut utgör och de potentiella negativa konsekvenserna, och hänsyn tas även till de lösningar från den privata sektorn som redan har identifierats av den nationella behöriga myndigheten.

Under 2020 inrättades krishanteringsgrupper för samordning mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna

Under 2020 karaktäriserades samarbetet mellan de nationella behöriga myndigheterna och ECB av regelbundet och friktionsfritt informationsutbyte. Bland annat inrättades särskilda samordningsgrupper för krishantering bestående av personal från ECB och de nationella behöriga myndigheterna som ska säkerställa effektivt samarbete och väl fungerande samverkan mellan institutionerna. Genom detta fördjupade samarbete kan tillsynsåtgärder vidtas och tillsynsbeslut fattas snabbt och samordnat när så behövs.

Under 2020 informerade nationella behöriga myndigheter ECB om tolv nya ärenden rörande försämrad ekonomi i mindre betydande institut. Dessutom fortsatte ECB och de nationella behöriga myndigheterna att arbeta tätt tillsammans och utbyta information om ungefär 40 pågående ärenden rörande försämrad ekonomi i mindre betydande institut inom den europeiska banktillsynen. Sex av ärendena rörande försämrad ekonomi klassificerades som krisfall som krävde fördjupat samarbete mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna. Under 2020 anmälde de nationella behöriga myndigheterna även tio fall av indragna tillstånd till ECB. I sju av dessa fattade ECB beslut om att dra in tillståndet, medan de återstående tre fallen fortfarande är under utredning.

Ohållbara affärsmodeller, kontinuerligt låg lönsamhet som leder till att lagstadgade krav inte uppfylls (till exempel minimikraven på kapital och likviditet och gränsen för stora exponeringar) och bristfälliga styrningsstrukturer (bland annat otillräckliga rutiner för att upptäcka penningtvätt) var de främsta orsakerna till försämrad ekonomi i mindre betydande institut 2020. Därutöver ökar redovisningsbrott som anledning till försämrad ekonomi. Covid-19-pandemin och volatiliteten på marknaden i början av 2020 hade väsentlig negativ inverkan på vissa mindre betydande institut och ledde till att deras ekonomi försämrades.

4 Samarbete över gränserna

4.1 Utvidgning av den gemensamma tillsynsmekanismen genom nära samarbete

Under 2020 upprättades nära samarbete med Bulgariens nationella centralbank och Hrvatska narodna banka

De av EU:s medlemsstater som inte har euron som valuta kan delta i den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) genom att begära att ett nära samarbete mellan ECB och den behöriga nationella myndigheten i det aktuella landet inleds. Sådant samarbete kom till stånd 2020 när ECB upprättade nära samarbete med Българска народна банка (Bulgariens nationella centralbank) och Hrvatska narodna banka, efter att de obligatoriska förutsättningarna vad gäller tillsyn och lagkrav uppfyllts.[58] I och med detta har SSM vuxit så att det nu är sammanlagt 21 av EU:s medlemsstater som deltar, och det gör även att banktillsynen blir mer integrerad samtidigt som det bidrar till att upprätthålla och fördjupa den inre marknaden.

Slutförandet av den samlade bedömningen var en milstolpe i processen

När det nära samarbetet inleddes var det slutet på en process som inleddes med begäranden från Bulgarien och Kroatien 2018 respektive 2019. Den 5 juni 2020 tillkännagav[59] ECB att man hade slutfört den samlade bedömningen av fem kroatiska banker.[60] Den 11 september 2020 tillkännagav[61] ECB att fem banker i Bulgarien och åtta banker i Kroatien hade klassificerats som betydande institut och därmed skulle bli föremål för ECB:s direkta tillsyn.

Sedan oktober 2020 ansvarar ECB för tillsynen över betydande institut i Bulgarien och Kroatien, liksom för gemensamma förfaranden

De två nationella behöriga myndigheterna utsåg företrädare till tillsynsnämnden med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra ledamöter, och direkt tillsyn över de betydande instituten i dessa två medlemsstater inleddes den 1 oktober 2020. Dessutom blev ECB ansvarig tillsynsmyndighet för gemensamma förfaranden för alla institut under tillsyn samt tog över ansvaret för den indirekta tillsynen över mindre betydande institut i de två länderna. Det nära samarbetet går till så att ECB utför sina tillsynsuppgifter genom att utfärda instruktioner till de två nationella behöriga myndigheterna, som sedan riktar tillsynsbeslut till bankerna. ECB:s banktillsyn, Bulgariens nationella centralbank och Hrvatska narodna banka har samarbetat väldigt tätt för att säkerställa de två nationella behöriga myndigheternas smidiga inträde i SSM.

4.2 Europeiskt och internationellt samarbete

4.2.1 Samarbete med andra tillsynsmyndigheter i EU och myndigheter i länder utanför EU

ECB:s banktillsyn har ett omfattande samarbete med andra tillsynsmyndigheter i och utanför EU

ECB samarbetar och utbyter regelbundet information med myndigheter i EU:s medlemsstater i enlighet med bestämmelserna i kapitalkravsdirektivet om samarbete och informationsutbyte mellan behöriga myndigheter i EU. Vid behov förhandlar och ingår ECB även samförståndsavtal med nationella marknadsmyndigheter i EU:s medlemsstater.

Utöver ovanstående samarbetar ECB med tillsynsmyndigheter i länder utanför EU genom samförståndsavtal, deltagande i tillsynskollegier eller enskilda avtal. Fram till i dag har ECB slutit samförståndsavtal med 18 tillsynsmyndigheter i länder utanför EU. Under 2020 slöt ECB samförståndsavtal med fem tillsynsmyndigheter i länder utanför EU, bland annat ett med de tre tillsynsmyndigheterna i USA, nämligen Board of Governors of the Federal Reserve System, Office of the Comptroller of the Currency och Federal Deposit Insurance Corporation. I dessa samförståndsavtal ingår utbyte av tillsynsinformation och andra former av samarbete som är av betydelse för att parterna ska kunna utföra sina uppdrag vad gäller tillsyn över banker och bankorganisationer i sina respektive jurisdiktioner.

I syfte att ytterligare förbättra insynen och möjligheterna till ansvarsutkrävande har ECB dessutom godkänt en publiceringspolicy som gäller alla befintliga och framtida samförståndsavtal på tillsynsområdet som ECB har slutit eller kommer att sluta i egenskap av tillsynsmyndighet. ECB arbetar nu med att se till att denna nya policy efterlevs.

Genom den interna omorganisationen av ECB:s banktillsyn inrättades den 1 oktober 2020 en särskild sektion för ansvarighet och samarbete på SSM:s sekretariat vid generaldirektoratet för SSM:s styrning och drift. Denna sektion ska bland annat förhandla och sluta samförståndsavtal och ta hand om särskilda begäranden om informationsutbyte från myndigheter i och utanför EU.

4.2.2 Internationella valutafondens granskningsprogram för finanssektorn

Internationella valutafondens granskningsprogram för den finansiella sektorn, FSAP, består av omfattande, djupgående bedömningar av ett lands finanssektor.

ECB:s banktillsyn följde många av rekommendationerna för euroområdet som gavs i IMF:s FSAP-granskningar

I IMF:s FSAP-program 2018 undersöktes upplägget för banktillsyn och resolution i euroområdet. ECB:s banktillsyn har redan införlivat många av IMF:s rekommendationer i sin tillsynspraxis, medan EU:s medlagstiftare håller på att granska rekommendationerna som innebär att EU-rätten måste ändras.

Utvärderingar av den europeiska banktillsynen ingår inte i de nationella FSAP-programmen

Under 2020 avslutade IMF sina nationella FSAP-program för Österrike och Italien och fortsatte med FSAP-programmet för Lettland. I dessa nationella FSAP-program undersöks sådant som inte har med bankverksamhet att göra, som de inhemska regelverken för försäkringar och makrotillsyn. De omfattar en övergripande bedömning av bankfrågor och då särskilt de frågor som de nationella myndigheterna som utövar tillsyn över mindre betydande institut har ansvar för samt frågor som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

ECB medverkar i IMF:s nationella artikel IV-konsultationer

ECB:s medverkan i IMF:s nationella artikel IV-konsultationer för länderna som deltar i den europeiska banktillsynen handlar om mikro- och makrotillsynsfrågor i linje med ECB:s ansvar på dessa områden.

När covid-19-pandemin bröt ut stoppade IMF arbetet med FSAP och artikel IV-konsultationer. IMF planerar att gradvis återuppta sitt övervakningsarbete, och ECB:s banktillsyn kommer att fortsätta att engagera sig i detta arbete i linje med sina ansvarsområden.

4.3 Bidrag till utvecklingen av det europeiska och internationella regelverket

4.3.1 Bidrag till arbetet som utförs av rådet för finansiell stabilitet

Under 2020 bidrog ECB:s banktillsyn aktivt till arbetet i rådet för finansiell stabilitet

Under 2020 fokuserade rådet för finansiell stabilitet (FSB) främst på att nå en internationell överenskommelse om hur hoten mot den finansiella stabiliteten som covid-19-pandemin innebar skulle kunna bemötas på ett snabbt och samordnat sätt. Detta skulle främja att flödet av finansiering och viktiga finansiella tjänster till den reala ekonomin kan fortlöpa utan avbrott.

Som medlem i FSB bidrog ECB:s banktillsyn aktivt till utformningen och genomförandet av åtgärderna i samband med covid-19-pandemin, samt till att milstolpar uppnåddes i G20-ordförandeskapet. Man försökte sammanställa de åtgärder som vidtagits i G20-länderna, se vilka politiska åtgärder som hade bäst effekt och analysera flexibiliteten i gällande regler och de politiska åtgärdernas förenlighet med internationella normer.

Utöver åtgärderna med anledning av covid-19 medverkade ECB:s banktillsyn även i arbetet med de mer omfattande frågorna på FSB:s agenda, som arbetet med att i) varje år i samråd med Baselkommittén för banktillsyn fastställa vilka banker som är globalt systemviktiga, ii) färdigställa verktygslådan med effektiva metoder för respons och återhämtning vid cyberincidenter, iii) bedöma konsekvenserna av reformerna avseende de banker som är för stora för att tillåtas gå omkull, iv) hantera tillsynsrelaterade frågor rörande övergången till nya, mer robusta referensräntor i finansiella avtal, v) förhandsplacering kapital- och likviditetsresurser i värdländernas jurisdiktioner inom ramen för arbetet mot marknadsfragmentering vad gäller internationella bankgrupper, och vi) undersöka klimatförändringarnas effekter på den finansiella stabiliteten. För att bidra till detta arbete deltog ECB:s banktillsyn i sammanträden i FSB:s plenum, ständiga kommittén för genomförande av standarder, ständiga kommitté för samarbete på tillsyns- och regleringsområdet, styrgrupp för avvecklingsfrågor samt FSB:s regionala samrådsgrupp för Europa.

ECB:s banktillsyn kommer även framöver att medverka i FSB:s arbetsprogram på en rad områden, som covid-19-hanteringen, uppföljningen av arbetet med cyberresiliens, avslutandet av utvärderingen av banker som är för stora för att tillåtas gå omkull, klimatförändringarna och utvecklingen vad gäller total förlustabsorberande kapacitet och skuldnedskrivningsfrågor.

4.3.2 Bidrag till Baselprocessen

Som medlem i Baselkommittén för banktillsyn arbetade ECB:s banktillsyn för internationellt samarbete och samordning av policyåtgärder, även i kristider

Under 2020 fokuserade Baselkommittén för banktillsyn främst på att säkerställa snabb och internationellt samordnad hantering av covid-19-pandemin. Medlemmarna i Baselkommittén vidtog en rad olika reglerings- och tillsynsåtgärder för att säkerställa att bankerna kunde fortsätta att förse den reala ekonomin med lån och andra viktiga finansiella tjänster, samtidigt som man förstärkte deras möjligheter att absorbera förluster under ordnade former.[62] Bland annat tillkännagav Baselkommitténs tillsynsorgan bestående av centralbanks- och tillsynsmyndighetschefer (GHOS) att införandet av Basel III skulle skjutas upp för att öka bankernas och tillsynsmyndigheternas operativa förmåga att hantera covid-19-pandemin.[63] Baselkommittén vidtog ytterligare åtgärder för att mildra coronapandemins konsekvenser för ekonomin, särskilt vad gäller övergångsbestämmelserna för hur bokförda avsättningar för förväntade kreditförluster ska behandlas vid beräkning av lagstadgat kapital.[64] ECB medverkade aktivt i detta arbete.

Dessutom fortsatte Baselkommittén sin strategiska översyn i syfte att stärka sin förmåga att hantera framtida utmaningar och möjligheter. Översynen var klar i oktober 2020 och godkändes därefter av GHOS.[65] I detta arbete bidrog ECB med sina erfarenheter från andra europeiska och internationella forum och uppmuntrade Baselkommittén att sätta mer strategiskt fokus på de främsta riskerna och dragna lärdomar.

ECB:s banktillsyn deltog även i regelbundna politiska diskussioner, bidrog med sakkunskap i Baselkommitténs arbetsgrupper, samarbetade med Baselkommitténs medlemmar i och utanför EU och gav stöd till konsekvensanalyser på området. Förutom det covid-19-relaterade arbetet bidrog ECB även till följande: i) inledningen av ett samråd om principerna för operativ risk och operativ motståndskraft, ii) en gemensam rapport från Baselkommittén och FSB om tillsynsrekommendationer för övergången till nya referensräntor och iii) slutförandet av riktlinjer för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering inom tillsynssamarbetet.

4.3.3 Bidrag till EBA:s arbete

Under 2020 fortsatte ECB:s banktillsyn att samarbeta med Europeiska bankmyndigheten (EBA) för att åstadkomma enhetlighet i tillsynen i den europeiska banksektorn och öka den finansiella stabiliteten. Detta år handlade arbetet i stor utsträckning om hur regelverk och tillsyn skulle anpassas med anledning av covid-19-krisen.

Genom hela covid-19-krisen följde ECB och EBA en enhetlig linje

ECB och EBA intog en enhetlig hållning i hanteringen av krisen, vilket syns i ECB:s tidigt införda tillsynslättnader, som tillkännagavs den 12, 20 och 27 mars och EBA:s ståndpunkter som tillkännagavs den 12, 25 och 31 mars. ECB ställde sig helt och hållet bakom EBA:s beslut att skjuta upp det EU-omfattande stresstestet ett år och utökade uppskjutandet så att det gällde alla betydande institut som skulle ha genomgått ECB:s stresstest 2020. ECB:s banktillsyn medverkade även i framtagandet, och därpå följande införandet, av EBA:s riktlinjer om lagstiftade och icke lagstiftade moratorier avseende återbetalning av lån under covid-19-krisen. Dessutom bidrog ECB till EBA:s reviderade svar på Europeiska kommissionens begäran om råd om införandet av det färdigställda Basel III-paketet med hänsyn till covid-19-pandemins inverkan.

Vad gäller EBA:s ”uppfyll eller förklara”-förfarande[66] informerade ECB:s banktillsyn 2020 EBA om att man avser att följa nio riktlinjer, som finns dokumenterade på ECB:s webbplats för banktillsyn. Hittills har ECB:s banktillsyn alltid underrättat EBA om att man följer eller avser att följa alla tillämpliga riktlinjer från EBA eller den gemensamma kommittén för europeiska tillsynsmyndigheter.

ECB bidrog även till att EBA kunde genomföra två EU-omfattande transparensgranskningar 2020 genom att tidigt förse EBA med rättvisande tillsynsdata om berörda betydande institut. Den granskning som genomfördes under våren omfattade 93 betydande institut och gav marknadsaktörerna utförlig information om hur EU-bankernas ekonomi såg ut vid årsslutet 2019. Höstens granskning omfattade 100 betydande institut och gav marknadsaktörerna uppdaterad information om ekonomin i EU:s banker, även om covid-19-krisens initiala inverkan på banksektorn.

ECB bidrog även till två av EBA:s uppdrag vad gäller rapportering. Första uppdraget handlade om att ta fram en rapport om möjligheterna att slå samman statistik-, resolutions- och tillsynsrapporteringen. Efter samrådan med tillsynsnämnden offentliggjorde Europeiska centralbanksystemet (ECBS) sitt bidrag till EBA:s rapport i september.[67] I rapporten anges att en gemensam datakatalog och en gemensam datamodell för alla rapporteringsområden är en förutsättning för minskad rapporteringsbörda och förbättrad datakvalitet, samtidigt som det banar väg för ytterligare integrering i rapporteringen. I rapporten rekommenderas även att en gemensam kommitté inrättas, som ska bestå av europeiska myndigheter och, i tillämpliga fall, banksektorn, och som ska leda integreringsarbetet. Det andra av EBA:s uppdrag var en studie om vad det kostar bankerna att uppfylla rapporteringskraven i artikel 430.8 i kapitalkravsförordningen med syftet att minska bördan vad gäller tillsynsrapportering, åtminstone för små och icke-komplexa institut. I sitt råd skrev ECB att den föreslagna gemensamma datakatalogen och gemensamma datamodellen skulle kunna minska rapporteringsbördan samtidigt som tillsynsmyndigheterna ändå får de data de behöver.

Ruta 5
ECB och arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ansvaret för tillsynen över kredit- och finansinstitut vad gäller arbetet mot penningtvätt och terrorismfinansiering ligger på nationell nivå. Tillsyn vad gäller penningtvätt och terrorismfinansiering ingår uttryckligen inte i ECB: tillsynsuppgifter, och enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får ECB inte utföra denna uppgift.

Det är dock viktigt att ECB beaktar resultaten från tillsynen vad gäller penningtvätt och terrorismfinansiering i sitt tillsynsarbete. Det går i linje med SSM-förordningen och de nya krav som infördes i det reviderade kapitalkravsdirektivet, som antogs av EU:s medlagstiftare i maj 2019 och som skulle ha varit införlivat i nationell lagstiftning senast i december 2020.

I överensstämmelse med det multilaterala avtal som undertecknats av ECB och de nationella myndigheterna som ansvarar för tillsynen över kredit- och finansinstitut vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med det femte penningtvättsdirektivet[68] utbyter ECB:s banktillsyn och de nationella myndigheterna med ansvar för penningtvätts- och terrorismfinansieringsfrågor aktivt information, både regelbundet och när behov uppstår. Tillsynsinformation som samlas in vid inspektioner på plats vidarebefordras till exempel till den behöriga myndigheten med ansvar för penningtvätts-/terrorismfinansieringsfrågor som utövar tillsyn över den berörda enheten när information framkommer som anses kunna vara av intresse för myndigheten. På samma sätt skickar myndigheterna med ansvar för penningtvätts-/terrorismfinansieringsfrågor över information till ECB som de tror kan vara relevant för det arbete som ECB ska utföra enligt SSM-förordningen.

Den interna samordningsfunktionen för penningtvättsfrågor, som upprättades inom ECB:s banktillsyn i slutet av 2018, spelar en viktig roll i detta arbete. Metoderna som används i ECB:s banktillsyn har förbättras ytterligare under de senaste två åren så att större hänsyn tas till penningtvätts- och terrorismfinansieringsrisker i det tillsynsarbete som består av tillsyn på plats och på distans, tillståndsförfaranden och lämplighetsbedömningar. De gemensamma tillsynsgrupperna beaktade resultat som rörde penningtvätt/terrorismfinansiering i 2020 års ÖUP, särskilt i bedömningen av bankernas interna styrning och riskhantering, operativa risk, affärsmodell och likviditetsrisk.

Nyligen har lagstiftningsinitiativ tagits för att ytterligare stärka det EU-omfattande regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I maj 2020 offentliggjorde Europeiska kommissionen en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism[69], som följdes av rådets slutsatser som antogs i november 2020. Det tillhörande lagförslaget från kommissionen förväntas läggas fram under första kvartalet 2021.

ECB:s banktillsyn kommer att se till att de metoder man använder ses över och ändras efter att EBA:s riktlinjer i frågan är beslutade. Som tillsynsmyndighet har ECB aktivt medverkat i arbetet med att förbättra regelverket på europeisk nivå inom detta område.

5 Organisationsstrukturen inom ECB:s banktillsyn

5.1 Omorganisation av ECB:s banktillsyn

5.1.1 Bakgrund och strategisk riktning

Genom den tidigare organisationsstrukturen kunde ECB bygga upp sitt anseende som stark och krävande tillsynsmyndighet

Den första organisationsstrukturen i ECB:s banktillsyn kom till 2013, när den gemensamma tillsynsmekanismen inrättades och ECB fick mikrotillsynsansvar genom SSM-förordningen. När det gäller bemanningen 2020 uppgick det sammanlagda antalet godkända heltidsekvivalenter för ECB:s banktillsyn till 1 230,5, vilket är en ökning med 41,5 heltidsekvivalenter jämfört med 2019.

Vad gäller jämställdhet ökade andelen kvinnor från 40,7 till 41,6 procent av alla tillsvidare- och visstidsanställda i ECB:s banktillsyns kärnverksamhetsområden under 2020. Andelen kvinnor i chefsbefattningar minskade något, från 32,2 procent 2019 till 31,6 procent 2020. I andra befattningar ökade andelen kvinnor från 38,1 procent till 40 procent på ett år, och i stabsfunktionerna minskade andelen från 98,5 procent till 96,8 procent.

Den tidigare organisationsstrukturen var ändamålsenlig för att ECB skulle kunna bygga upp sitt anseende som stark och krävande tillsynsmyndighet, men ECB:s banktillsyn håller nu på att bli en mer mogen organisation.

Omorganisationen som inleddes i januari 2020 hade tre övergripande mål, nämligen att i) öka engagemanget och samarbetet mellan alla funktioner och befattningsnivåer och fokusera på strategiskt prioriterade frågor och åtgärda de brister som ledning och medarbetare i banktillsynen hade påpekat, ii) förenkla de främsta tillsynsprocesserna och effektivisera de administrativa rutinerna och göra dem mer riskfokuserade, samtidigt som regelefterlevnadsarbetet i bankerna utformas så att de inte blir för betungande och iii) förbättra insynen, förutsägbarheten och tydligheten i tillsynsarbetet, samt kommunikationen.

För att uppnå dessa övergripande mål var tanken att man genom omorganisationen skulle

  • utnyttja synergier och uppnå ökad effektivitet genom samlad expertis och sammanförande av viktiga arbetsuppgifter där så var möjligt
  • förbättra samarbetet och kunskapsutbytet i den dagliga specifika tillsynen genom att slå ihop företagsspecifika och övergripande tillsynsfunktioner, till exempel genom att inrätta särskilda expertpooler
  • främja enhetlighet och tillförlitlighet i resultaten genom att upprätta en andra försvarslinje
  • standardisera ledningsspannet i ECB:s banktillsyn genom att inrätta organisationsenheter utifrån riktlinjer om organisationsutformning.[70]

Omorganisationen som genomfördes utan att externa konsulter anlitades gick smidigt på grund av att medarbetarna inom ECB:s banktillsyn hela tiden var involverade i processen, bland annat genom särskilda workshoppar.

Figur 1

Omorganisation av ECB:s banktillsyn

5.1.2 Ny organisationsstruktur

Den nya organisationsstrukturen består av sju verksamhetsområden

Den nya övergripande organisationsstrukturen visas i figuren nedan. Här anges även avdelningar inom de olika verksamhetsområden och fördelning av medarbetare per område. När den nya strukturen infördes lades särskild vikt vid att det starka samarbetet mellan olika verksamhetsområden inom ECB:s banktillsyn och deras motsvarigheter hos de nationella behöriga myndigheterna skulle bevaras.

Figur 2

Den nya organisationsstrukturen i ECB:s banktillsyn

Linjetillsyn

I den nya strukturen utförs tillsynen genom en kombination av företagsspecifik tillsyn och övergripande tillsyn. Den dagliga tillsynen över enskilda bankgrupper och kreditinstitut sker genom samarbete mellan gemensamma tillsynsgrupper, ansvariga för tillsyn av mindre betydande institut och experter på övergripande tillsyn.

Företagsspecifik tillsyn

Det finns tre generaldirektorat som har ansvar för företagsspecifik tillsyn: generaldirektoratet för systemviktiga och internationella banker, generaldirektoratet för universella och diversifierade institut och generaldirektoratet för specialiserade institut och mindre betydande institut.

Bankerna och instituten som står under tillsyn är indelade efter affärsmodell för att skapa mer synergieffekter och effektivitetsvinster inom de gemensamma tillsynsgrupperna, liksom för att främja kunskapsutbyte.

Övergripande tillsyn

Generaldirektoratet för övergripande tillsyn har ansvar för den övergripande tillsynen (där även krishantering ingår) med fokus på riskbaserad tillsyn och den förda politikens effekter och på att stärka det stöd som riskexperter tillför gemensamma tillsynsgrupper och tillsynen över mindre betydande institut. Genom att samla riskexperterna i en expertpool bör ytterligare effektivitetsvinster och enhetlighet uppnås.

Inspektioner på plats och utredningar av interna modeller

Alla funktioner som rör planering och utförande av tillsynsuppgifter på plats, såsom inspektioner på plats (antingen institutsspecifika eller kampanjbaserade), utredningar av interna modeller, översyner av tillgångars kvalitet och projektledningskontoret för samlade bedömningar, har samlats i generaldirektoratet för inspektioner på plats och utredningar av interna modeller.

Tillsynsstrategi och risk

Direktoratet för tillsynsstrategi och risk består av en tillsynsriskfunktion, som fungerar som en andra försvarslinje, och en funktion för strategisk planering och prioritering i banktillsynen. Dessa uppgifter är åtskilda från tillsynsfunktionerna i första linjen, och direktoratet är direkt underställt tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande. Genom detta organisationssätt kombineras djupgående kunskaper om banksektorn, god förståelse för utmaningarna som banktillsyn innebär och kritisk analys av hög kvalitet, vilket ger den trovärdighet som behövs för att stötta strategisk planering och ifrågasätta tillsynsresultaten.

Direktoratet ska se till att de främsta tillsynsresultaten är förenliga med tillsynsprioriteringarna och risktoleransen i tillsynen. Det gör man genom en kombination av förhandsbedömningar eller råd och efterhandskontroller. Denna funktion har en viktig uppgift i en stabil, riskfokuserad tillsynsorganisation, där omdöme i tillsynen spelar en avgörande roll, samtidigt som processerna är rationaliserade.

Styrning och drift

Generaldirektoratet för SSM:s styrning och drift ansvarar för det stora antalet processer och tjänster som rör tillsynens styrning och drift.

Detta nya generaldirektorat utför de uppgifter som normalt tillfaller en driftchef. Det ansvarar för ett stort antal arbetsuppgifter runt tillsynsnämndens beslutsfattande och dess understrukturer och tillståndsförfaranden. Utifrån ett affärsperspektiv leder generaldirektoratet arbetet med utveckling och drift av tillsynens tekniska infrastruktur, till exempel IMAS-systemet (se avsnitt 5.7.2). Det har som uppgift att främja samarbete inom den europeiska banktillsynen, förenkla tillsynsförfaranden, uppmuntra kunskapshantering i form av till exempel utbildning, samt att utföra tillsynsutredningar.

5.1.3 Införandeprocessen

Fördelningen av personalstyrkan i den nya strukturen följde tre principer: i) verksamhetsbehov, ii) kontinuitet och iii) likabehandling. I samband med detta försökte man så långt som möjligt flytta hela arbetslag i syfte att uppnå mesta möjliga effektivitet och göra övergången till det nya arbetssättet så smidig som möjligt. Efter omfördelningen fick medarbetarna möjlighet att anmäla intresse för förflyttningar eller för att byta tjänst inom organisationen.

Den nya organisationsstrukturen infördes den 1 oktober 2020. Förutom förändringen i strukturen och omfördelningen av personalen genomfördes även ett antal aktiviteter för att förändra ledningen, vilka fortfarande pågår, som ska leda till att organisationskulturen förändras i önskad riktning. Det pågående förändringsarbetet bygger främst på tre pelare: att de högre cheferna föregår med gott exempel, att man undviker toppstyrning genom att medarbetarna får vara så kallade förändringsagenter och att man regelbundet mäter hur verkningsfulla förändringarna har varit.

5.1.4 Supervisors Connect

Tusen personer deltog i Supervisors Connect, varav 700 från de nationella behöriga myndigheterna och de nationella centralbankerna

Omorganisationen var ett av de ämnen som diskuterades på det andra Supervisors Connect-evenemang. Detta SSM-omfattande evenemang, som anordnas vartannat år, gick av stapeln den 7–8 oktober 2020.

Supervisors Connect anordnades första gången 2018, och syftet var att skapa en samhörighetskänsla inom den europeiska banktillsynen och bidra till att forma den gemensamma tillsynskulturen. Den andra Supervisors Connect var först planerad som ett fysiskt evenemang i ECB:s lokaler i april 2020 men flyttades fram och stöptes om på grund av covid-19. Det blev till sist ett nätevent (via videokonferens), som samlade över tusen medarbetare från ECB, de nationella behöriga myndigheterna och de nationella centralbankerna, för första gången även från tillsynsmyndigheterna i Bulgarien och Kroatien. Fokus låg främst på att analysera vad som hittills åstadkommits genom SSM och lärdomarna från covid-19-krisen (som tillsynsstrategin i en ”ny vardag”). Deltagarna diskuterade även nya former för samarbete mellan de nationella behöriga myndigheterna.

5.2 Uppfyllande av kraven på ansvarighet

Under 2020 fortsatte ECB:s banktillsyn att ha ett nära samarbete med Europaparlamentet och rådet

Denna årsrapport är en av de viktigaste kanaler som ECB:s banktillsyn har för att uppfylla de ansvarighetskrav gentemot Europaparlamentet och EU-rådet som fastställs i SSM-förordningen. Enligt förordningen ska ECB:s tillsynsuppgifter uppfylla lämpliga krav på transparens och ansvarighet. ECB lägger stor vikt vid att upprätthålla och fullt ut tillämpa det ramverk för ansvarsutkrävande som fastställs i närmare detalj i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och ECB och i samförståndsavtalet mellan EU-rådet och ECB.

När det gäller kontakten med Europaparlamentet 2020, som skedde genom videokonferenser på grund av covid-19-pandemin, talade tillsynsnämndens ordförande inför parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor i två ordinarie offentliga utfrågningar (den 5 maj och den 27 oktober) och två särskilda diskussioner (den 14 januari och den 26 mars). Diskussionerna med Europaparlamentet handlade främst om ECB:s banktillsyns åtgärder till följd av covid-19-pandemin och vilka lättnader bankerna fick för att kunna fortsätta att stötta hushåll och små och medelstora företag. Andra frågor som togs upp var brexits konsekvenser för banksektorn och hur klimatrelaterade risker hanteras i tillsynen.

Efter ECB:s förslag om att utnämna Frank Elderson till vice ordförande för ECB:s tillsynsnämnd utfrågades han i parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor den 25 januari 2021 i enlighet med SSM-förordningen och det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och ECB. Europaparlamentet godkände ECB:s förslag i en omröstning i kammaren den 8 februari och Frank Elderson utnämndes genom ett genomförandebeslut i EU-rådet som trädde i kraft den 24 februari 2021.

ECB offentliggjorde 22 svar på skriftliga frågor från Europaparlamentsledamöter 2020

Under 2020 publicerade ECB 22 svar på skriftliga frågor från ledamöter i Europaparlamentet som handlade om banktillsyn, och enligt rapporteringskraven gentemot de nationella parlamenten, åtta svar på skriftliga frågor från ledamöter i nationella parlament. Frågorna handlade bland annat om tillsynsåtgärder som ECB vidtagit för att motverka effekterna av covid-19-pandemin, hur viktig bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är i tillsynen, kreditrisk och frågor om styrning och uppförande i banksektorn.

I linje med det interinstitutionella avtalet skickade ECB dessutom protokollen från tillsynsnämndens sammanträden till Europaparlamentet.

Covid-19-pandemin påverkade också de frågor som togs upp i de flesta kontakterna med rådet. Tillsynsnämndens ordförande deltog via videokonferens i två möten i Eurogruppen under 2020, närmare bestämt den 11 juni och 3 november. Under dessa möten deltog ordföranden i diskussioner om hur ECB utför sina tillsynsuppgifter med fokus på tillsynsåtgärder och beslut som fattats för att hjälpa hushåll, företag och banker att hantera konsekvenserna av pandemin.

Under 2020 deltog ECB även i Europeiska revisionsrättens revisioner som rörde banktillsyn. Samförståndsavtalet som slöts mellan ECB och revisionsrätten 2019 har underlättat informationsutbytet mellan de två institutionerna när det gäller uppföljningen av revisionsrättens revisioner av ECB:s banktillsyn.

ECB vidtog åtgärder utifrån resultaten och rekommendationerna i revisionsrättens revisionsrapport

Utöver detta fortsatte ECB att arbeta för att följa rekommendationerna från revisionsrätten som handlade om krishantering. ECB:s banktillsyn har till exempel tagit fram exakta handlingsplaner och uppföljningsåtgärder[71] för de flesta av de åtta rekommendationer som revisionsrätten gett om olika frågor, som samarbete med externa aktörer, användningen av återhämtningsplaner vid identifiering och hantering av kriser och vägledningen om bedömningar för tidigt ingripande. Närmare bestämt har ECB:s banktillsyn vidareutvecklat sin vägledning om bedömningar för tidigt ingripande och förbättrat indikatorerna och gränsvärdena som används för att kunna avgöra om en banks finansiella ställning håller på att försämras. Vad gäller återhämtningsplanering har tillsynsmyndigheterna fått ytterligare vägledning som ska leda till att tillvägagångssättet blir mer enhetligt mellan banker med liknande affärsmodeller.

ECB har dessutom tillsammans med kommissionen och EBA bidragit till revisionsrättens pågående revision av Europeiska unionens politik för förhindrande av penningtvätt i banksektorn. ECB informerade även revisionsrätten om de åtgärder som ECB vidtagit utifrån resultat och rekommendationer i revisionsrättens första rapport om hur SSM fungerar. ECB och revisionsrätten kontrollerar regelbundet att revisionsrättens rekommendationer följs, och revisionsrätten gör även uppföljningar.

5.3 Öppenhet och kommunikation

Under 2020 fortsatte ECB:s banktillsyn att använda och utöka sina verktyg och kanaler för kommunikation i sin strävan efter att sprida information på ett öppet och effektivt sätt utan några dröjsmål. På grund av de förändrade operativa förhållandena orsakade av covid-19-pandemin var det särskilt viktigt att hitta innovativa sätt att kommunicera. Ett sådant sätt var den nystartade tillsynsbloggen, där nio blogginlägg skrevs av ordföranden, vice ordföranden och ECB:s företrädare i tillsynsnämnden och där de informerade berörda aktörer om den senaste utvecklingen och de tillsynsåtgärder som ECB vidtagit med anledning av covid-19-pandemin. Dessutom utökade ECB:s banktillsyn sin användning av sociala medier, som Twitter, Instagram-berättelser och den nya ECB-podden för att förklara tillsynsåtgärder och begrepp inom bankvärlden för målgrupper med annan kunskapsbakgrund. Syftet med denna differentierade kommunikationsstrategi är att nå intresserade grupper med olika utbildningsnivåer, yrkesbakgrunder och förkunskaper.

Utöver dessa nya kommunikationsverktyg höll ordföranden och vice ordföranden 23 tal och ECB:s företrädare i tillsynsnämnden höll 19 tal under 2020. Sammanlagt gav de över 20 intervjuer till enskilda journalister och publicerade tre debattartiklar, varav en i tolv nationella tidningar i Europa. ECB:s banktillsyn publicerade 33 pressmeddelanden och 65 andra publikationer, som brev till Europaparlamentsledamöter, vägledning till banker och kvartalsstatistik om tillsynen. Fyra nya nummer av Supervision Newsletter och en digital kvartalspublikation med över 8 000 prenumeranter publicerades också 2020 och informerade regelbundet om pågående projekt, resultat och rapporter inom tillsynsområdet.

ECB:s banktillsyn publicerade även resultaten från sina främsta arbetsuppgifter, som de sammanställda resultaten från översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP), och, enligt praxis sedan 2019, pelare 2-kraven på varje enskild bank som står under direkt tillsyn. Dessutom publicerade och informerade ECB om resultaten från sin covid-19-relaterade sårbarhetsanalys, liksom om resultaten från de samlade bedömningarna av sju kroatiska banker och ytterligare två banker som ställdes under ECB:s tillsyn till följd av brexit.

ECB:s banktillsyn genomförde även flera informationsträffar för press och analytiker, till exempel presskonferenser ledda av tillsynsnämndens ordförande om resultaten från 2019 års ÖUP-resultat och händelseutvecklingen vad gäller covid-19. ECB:s banktillsyn inledde även fyra offentliga samråd, bland annat om tillsynsförväntningarna på hur klimat- och miljörelaterade risker ska hanteras och rapporteras och om tillsynsmetoden för konsolideringar i banksektorn.

Under 2020 svarade ECB på ungefär 1 500 tillsynsrelaterade frågor från allmänheten som gällde till exempel allmän information om tillsynen, enskilda banker, klagomål eller anmälningar av överträdelser och hanteringen av covid-19-krisen. På grund av pandemin höll ECB endast två föredrag om banktillsyn 2020 (jämfört med 32 under 2019). Från januari till mars 2020 tog dock besökscentret emot över 2 100 besökare som fick lära sig det grundläggande om den europeiska banktillsynen och andra uppgifter som ECB har.

5.4 Beslutsfattande

5.4.1 Sammanträden och beslut i tillsynsnämnden och styrkommittén

ECB:s tillsynsnämnd består av en ordförande (som utses för en femårsperiod som inte kan förlängas), en vice ordförande (som väljs bland ledamöterna i ECB:s direktion), fyra företrädare för ECB och företrädare från de nationella behöriga myndigheterna. Om den nationella behöriga myndigheten inte är en nationell centralbank får även en företrädare för landets centralbank delta. I sådana fall betraktas dessa företrädare tillsammans som en enda ledamot vid omröstningar.

I oktober 2020 tillkom två nya ledamöter i tillsynsnämnden i och med inrättandet av nära samarbete med Bulgarien och Kroatien: Radoslav Milenkov från Българска народна банка (Bulgariens nationella centralbank) och Martina Drvar från Hrvatska narodna banka. De har båda samma rättigheter och skyldigheter som alla andra ledamöter, även vad gäller rösträtt.

När Yves Merschs mandatperiod var slut i december 2020 föreslog ECB-rådet direktionsledamoten Frank Elderson som ny vice ordförande för ECB:s tillsynsnämnd. Utnämningen bekräftades av EU-rådet den 24 februari 2021.

ECB:s tillsynsnämnd sammanträdde 24 gånger 2020. På grund av pandemin hölls endast januari- och februarisammanträdena i Frankfurt am Main, medan övriga sammanträden genomfördes via videokonferens. Att sammanträdena genomfördes på distans från och med mars 2020 påverkade dock inte effektiviteten i tillsynsnämndens beslutsfattande.

Tillsynsnämnden

Tillsynsnämndens styrkommitté[72] sammanträdde sju gånger 2020. Av dessa hölls tre sammanträden i Frankfurt am Main och fyra via videokonferens.

Styrkommittén hade ytterligare sju sammanträden som handlade om digitalisering och förenkling av SSM-processerna. Alla dessa sammanträden genomfördes via telekonferens, och alla ledamöter i tillsynsnämnden som anmälde intresse kunde delta.

Under 2020 utfärdade ECB 2 643 tillsynsbeslut[73] rörande enskilda enheter som står under tillsyn (figur 3). Av dessa fattades 1 019 beslut av chefer för organisationsenheter på ECB enligt den allmänna ramen för delegering av beslutsbefogenheter för rättsliga instrument som rör tillsynsuppgifter, och 1 387 beslut fattades av ECB-rådet enligt förfarandet med implicit godkännande utifrån ett utkast till beslut från tillsynsnämnden. Utöver dessa tillsynsbeslut godkände ECB implicit även 237[74] åtgärder (som öppnandet av nya filialer) genom att inte invända inom den lagstadgade tidsgränsen.

Den största delen av tillsynsbesluten rörde lämplighetsbedömningar (44,1 procent), interna modeller (9,3 procent), kapitalbasen (6,2 procent), och kvalificerade innehav (3,2 procent).

På grund av covid-19-krisen var Europeiska centralbanken även tvungen att fatta bankspecifika beslut för att kunna genomföra vissa av de politiska åtgärder som syftade till att ge kreditinstitut lättnader (se ruta 1). Bland annat fattades 141 beslut om kapitallättnader genom att beräkningen eller sammansättningen av kapitalbaskravet ändrades och 116 beslut om operativa lättnader genom att tidsgränserna i tidigare fattade tillsynsbeslut och operativa insatser förlängdes.

Förutom bankspecifika slutliga utkast till beslut som överlämnades till ECB-rådet för att antas genom förfarandet med implicit godkännande fattade tillsynsnämnden beslut om flera horisontella frågor, i synnerhet användningen av gemensamma metoder och ramverk inom specifika tillsynsområden. Vissa av dessa beslut utarbetades av tillfälligt sammansatta grupperingar på uppdrag av tillsynsnämnden. Dessa grupper bestod av högt uppsatta företrädare för ECB och de nationella behöriga myndigheterna. De genomförde förberedande arbete om sådant som en långsiktig strategi för stresstester och metoderna som används för att fastställa pelare 2-kapitalkrav utifrån varje enskild risk.

Utöver ovanstående resulterade vissa av tillsynsnämndens beslut i allmänna vägledningar, som ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker, ECB:s vägledning om sin tillsynsmetod för konsolidering i banksektorn och ECB:s vägledning om bedömningsmetod.

Tillsynsnämnden fattade en majoritet av sina beslut genom skriftligt förfarande[75].

Av de 115 bankgrupper som stod under ECB:s direkta tillsyn 2020 begärde 33 att få formella ECB-beslut på ett annat officiellt EU-språk än engelska (jämfört med 34 stycken 2019).

Figur 3

Tillsynsnämndens beslut 2020

Anm.:
1) Denna siffra avser skriftliga förfaranden om enskilda tillsynsbeslut och andra frågor, t.ex. tillsynsnämndens gemensamma metoder och samråd. Ett skriftligt förfarande kan omfatta flera tillsynsbeslut.

2) Denna siffra avser antalet enskilda tillsynsbeslut riktade till enheter under tillsyn eller deras potentiella förvärvare samt instruktioner till nationella behöriga myndigheter avseende betydande eller mindre betydande institut. Ett beslut kan innehålla flera tillsynsgodkännanden. I enlighet med ramverket för delegering har inte alla tillsynsbeslut som ingår i denna siffra godkänts av tillsynsnämnden och antagits av ECB-rådet. Dessutom fattade tillsynsnämnden andra beslut om ett antal horisontella frågor (t.ex. gemensamma metoder) och institutionella frågor.
3) De 1 165 besluten om lämplighetsbedömningar omfattar 2 828 enskilda förfaranden (se avsnitt 2.1.2).

5.4.2 Den administrativa omprövningsnämndens verksamhet

Under 2020 antog den administrativa omprövningsnämnden[76] två yttranden om nya begäranden om administrativ omprövning som den fått in (tabell 5). I ett av yttrandena befanns begäran vara otillåtlig, och i det andra föreslog omprövningsnämnden att beslutet skulle ersättas med ett beslut med identiskt innehåll[77]. I den omprövningen, som gjordes efter att en begäran om omprövning kommit in, föreslog omprövningsnämnden att ECB-rådet att skulle upphäva delar av det överklagade beslutet tills omprövningsnämndens förfarande var slutfört och ett nytt ECB-beslut som upphäver eller ersätter det överklagade beslutet hade antagits. Därefter anordnades en utfrågning under utredningsfasen, vilket gav den som ansökt om omprövningen och ECB ytterligare möjligheter att kommentera det överklagade beslutet. På grund av covid-19-pandemin genomfördes denna utfrågning via videokonferens.

Utöver detta publicerade den administrativa omprövningsnämnden på ECB:s webbplats en justering av sina arbetsformer med anledning av covid-19-pandemin. Om ECB fattar beslut om att upphäva tillämpningen av ett tillsynsbeslut upphäver som regel även omprövningsnämnden eventuellt förfarande gällande det beslutet under den tid då tillämpningen är upphävd. För att säkerställa rättssäkerhet får omprövningsnämnden även anpassa sina förfaranden, till exempel genom att förlänga omprövningsperioden.

Tabell 5

Antal omprövningar som genomförts av den administrativa omprövningsnämnden

Källa: ECB.
*Ett yttrande gällde två ECB-beslut.

De yttranden som den administrativa omprövningsnämnden slutförde 2020 gällde frågor om ECB:s TRIM och en inspektion på plats som inte ledde fram till någon uppföljande skrivelse eller något tillsynsbeslut.

5.5 Tillämpning av uppförandekoden

I enlighet med artikel 19.3 i SSM-förordningen har ECB fastställt ett etiskt ramverk för ECB:s högre tjänstemän, ledning och övriga medarbetare. Det består av den gemensamma uppförandekoden för högre ECB-tjänstemän, ett särskilt kapitel i ECB:s personalföreskrifter och riktlinjen om principerna för det etiska ramverket för SSM[78]. ECB:s etikkommitté, ECB:s byrå för efterlevnad och organisationsstyrning (CGO) och arbetsgruppen för etik- och efterlevnadsansvariga har ansvar för att ramverket följs och vidareutvecklas.

Etikkommittén har bedömt de intresseförklaringar som alla ledamöter i tillsynsnämnden lämnar in, varpå de färdiga intresseförklaringarna offentliggörs på ECB:s webbplats för banktillsyn. Sedan september 2020 offentliggör ECB yttrandena från etikkommittén på sin webbplats i de fall det gäller intressekonflikter eller avlönad yrkesverksamhet efter mandattiden[79].

Utöver att anordna utbildning, e-kurser och informationskampanjer om det etiska ramverket har CGO även svarat på runt 1 920 förfrågningar om en mängd olika områden, varav cirka 48 procent kom från medarbetare inom ECB:s banktillsyn. Nästan 55 procent av förfrågningarna rörde medarbetarnas privata finansiella transaktioner, följt av förfrågningar om restriktioner efter avslutad tjänstgöring och frågor rörande intressekonflikter (diagram 29).

Diagram 29

Översikt över förfrågningar från personal på ECB:s banktillsyn under 2020

Källa: ECB.

CGO genomförde även sina regelbundna kontroller av medarbetarnas privata finansiella transaktioner. I kontrollerna hittades visserligen ett begränsat antal fall där reglerna inte följts, varav 36 procent gällde medarbetare inom ECB:s banktillsyn, men inte i något av fallen rörde det sig om avsiktliga överträdelser eller regelbrott av allvarligare slag.

När det gäller medarbetare som lämnade sina befattningar inom banktillsynen under 2020 var det i ett fall aktuellt med en karensperiod i enlighet med det etiska ramverket.

Som del i sitt arbete för att skapa en stark gemensam etisk kultur fokuserade arbetsgruppen för etik- och efterlevnadsansvariga under 2020 på att harmonisera de nationella behöriga myndigheternas etiska regler.

5.6 Tillämpning av principen om åtskillnad mellan den penningpolitiska funktionen och tillsynsfunktionen

Tillämpningen av principen om att penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter ska hållas åtskilda handlade under 2020 främst om utbytet av information mellan de olika funktionsområdena.[80]

I enlighet med beslut ECB/2014/39 om genomförandet av åtskillnaden mellan ECB:s penningpolitiska funktion och tillsynsfunktion[81] skedde detta utbyte av information på behovsbasis, det vill säga funktionerna behövde visa att den begärda informationen var nödvändig för deras respektive uppdrag. I de flesta fall beviljades åtkomst till förtrolig information direkt av den ECB-funktion som innehade informationen. Detta gjordes i enlighet med beslut ECB/2014/39 som tillåter att åtkomst till information i form av anonymiserade uppgifter eller information som inte är policykänslig beviljas direkt av funktionerna. Direktionen behövde inte ingripa för att lösa några intressekonflikter.

Direktionen behövde dock ingripa med stöd av beslut ECB/2014/39 i ett fåtal fall för att möjliggöra utbyte av icke-anonymiserad information rörande enskilda banker eller policykänsliga bedömningar. Åtkomst till data beviljades på behovsbasis efter en bedömning av det enskilda fallet och för en begränsad tidsperiod för att säkerställa att behovskravet var uppfyllt vid alla relevanta tidpunkter.

När det gäller information avseende covid-19 åberopade direktionen i mars 2020 krissituationsbestämmelsen i artikel 8 i beslut ECB/2014/39, enligt vilken det inte behövs något godkännande från direktionen för information som gäller den aktuella krissituationen. I och med att denna bestämmelse ansågs gälla behövdes det inte längre något godkännande från direktionen för att överlämna covid-19-relaterad information, förutsatt att det fanns ett strikt behov av att känna till informationen. Detta undantag tillämpades i flera utbyten av bankdata insamlade i samband med covid-19-pandemin. Detta ansågs nödvändigt för att det verksamhetsområde som begärde dessa data skulle kunna utföra sina uppgifter.

Åtskillnaden på beslutsnivå fungerade utan problem, och medlingspanelen behövde därför inte ingripa.

5.7 Ramverk för datarapportering och informationshantering

5.7.1 Utveckling när det gäller ramverket för datarapportering

I enlighet med artikel 140.4 i ramförordningen om SSM har ECB ansvar för att organisera processer för insamling och kvalitetsgranskning av de uppgifter som rapporteras av enheter som står under tillsyn.[82] Huvudmålet är att se till att SSM använder tillförlitliga och korrekta tillsynsdata.

ECB kontrollerar regelbundet kvaliteten på de inrapporterade uppgifterna, till exempel om de har lämnats in i tid och om de är fullständiga och korrekta. För att klara detta utformar ECB tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna ytterligare datakvalitetskontroller som ska komplettera valderingsreglerna från EBA. I november 2020 offentliggjorde ECB en uppdaterad och utökad lista över ytterligare datakvalitetskontroller som gäller från och med referensperioden innefattande fjärde kvartalet 2020.

Aggregerade tillsynsdata och utvalda offentliggöranden av pelare 3-information publiceras på ECB:s webbplats för banktillsyn

Under 2020 ökade ECB öppenheten och tillgängligheten vad gäller tillsynsdata som offentliggörs på sidan med tillsynsdata på ECB:s webbplats för banktillsyn. Först infördes en interaktiv layout som gjorde att användarna kunde analysera och visualisera aggregerade tillsynsdata. Kvartalspublikationens omfattning utökades till att även omfatta tabeller där uppgifterna är uppdelade efter affärsmodellklassificering. I oktober 2020 offentliggjorde ECB även för första gången pelare 3-information på banknivå om intecknade och icke intecknade tillgångar och mottagna säkerheter utöver de tre kapitaltäcknings- och bruttosoliditetstalen. Innan uppgifterna offentliggjordes gjordes en avstämning av de utvalda pelare 3-uppgifterna och uppgifterna i den lagstadgade rapporteringen, vilket ledde till en avsevärd förbättring av överensstämmelsen mellan uppgifterna. I och med denna förbättrade transparens kan intressenterna göra ändamålsenliga jämförelser av tillsynsmåtten.

Mer tillsynsinformation samlades in 2020 på grund av covid-19-pandemin

I och med covid-19-pandemin tillgodosågs behovet av att noggrant följa institutens situation ur finansiell och tillsynsmässig synpunkt på så sätt att tillsynsinformation begärdes in oftare och genom att rapporteringen av vissa relevanta aspekter utökades. Den utökade rapporteringen gällde främst utnyttjandet av moratorier och statliga garantier (genom en gemensam mall från ECB/EBA), beviljade kreditlinor, indikatorer för operativ kontinuitet och prognoser för tillsynsrelaterade nyckeltal. ECB:s mallar hanterades via Casper, ECB:s nya plattform för datainsamling, som ger större flexibilitet och robusthet i hanteringen av den nya datainsamlingen.

Ytterligare arbete på den SSM-omfattande databasen för datainsamling påbörjades i oktober 2020

Ytterligare arbete på den SSM-omfattande databasen för datainsamling[83] påbörjades i oktober 2020. Syftet med detta arbete är att skapa ett system som upptäcker när samma data efterfrågas flera gånger inom SSM för att på så sätt minska rapporteringsbördan för bankerna.

I oktober 2020 godkände tillsynsnämnden även vägledande principer och därpå följande övergripande verksamhetskrav i syfte att harmonisera nationell praxis vad gäller insamling av uppgifter och datakvalitetsbedömningar i hela SSM. De nationella behöriga myndigheternas viktiga insatser i den allmänna insamlingen av tillsynsdata och kvalitetssäkring förblir desamma, men införandet av kraven är ett första steg mot att utarbeta en bästa praxis för en sekventiell metod i hela SSM som ska ge alla institut lika konkurrensvillkor.

5.7.2 SSM:s informationshanteringssystem

Banker under tillsyn kan använda IMAS-portalen för att lämna information som rör tillsynsförfaranden, kontrollera hur förfarandena fortskrider och utbyta information med tillsynsmyndigheterna digitalt och säkert.

SSM:s informationshanteringssystem IMAS är en gemensam IT-plattform som underlättar det dagliga arbetet för de europeiska banktillsynsmyndigheterna. Arbetsflödena i IMAS som används av alla gemensamma tillsynsgrupper och alla övergripande och specialiserade funktioner inom SSM anpassades 2020 så att man kunde följa utvecklingen vad gäller covid-19, och därmed förknippade tillsynsåtgärder, och upprätthålla konsekvens och jämförbarhet mellan bankerna och i ÖUP-bedömningarna. Det gjordes även andra exceptionella strukturella uppgraderingar i syfte att öka systemets användbarhet och prestanda. IMAS anpassades även efter den nya strukturen i ECB:s banktillsyn. Uppgiftsrapporteringstjänsten IDRA (IMAS Data Reporting and Analytics), som infördes 2019, uppgraderades med nya analysverktyg för att ta fram och utforska sådana tillsynsuppgifter som behövs i ÖUP. I oktober 2020 startades en ny onlinetjänst, IMAS-portalen, som är ett säkert digital utrymme där institut under tillsyn kan kommunicera med tillsynsmyndigheterna i samband med att de lämnar in ansökningar om lämplighetsbedömningar. Genom IMAS-portalen får instituten under tillsyn mer insyn i tillsynsförfarandena, och den operativa risken och det manuella arbetet för tillsynsmyndigheterna minskas.

6 Rapportering om budgetutnyttjande

6.1 Utgifter 2020

Enligt SSM-förordningen bör ECB ha tillräckliga resurser för att kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. Dessa resurser finansieras genom en tillsynsavgift som tas ut av de enheter som står under ECB:s tillsyn.

Utgifterna för tillsynsuppdraget tas upp separat i ECB:s budget. De består av direkta utgifter för ECB:s banktillsynsfunktion. Tillsynsfunktionen använder sig också av gemensamma tjänster som tillhandahålls av ECB:s befintliga stabsavdelningar.[84]

Det är ECB-rådet som har ansvar för ECB:s budget. ECB-rådet antar ECB:s årliga budget på direktionens förslag och i samråd med tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande i frågor som rör banktillsyn. ECB-rådet bistås av budgetkommittén (BUCOM), som består av företrädare från alla nationella centralbanker i Eurosystemet och från ECB. BUCOM bistår ECB-rådet genom att förse det med utvärderingar av ECB:s rapporter om planering och övervakning av budgeten.

De faktiska årsutgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter uppgick år 2020 till 535,3 miljoner euro, en liten minskning på 0,3 procent jämfört med 2019.

Tabell 6

Kostnader för ECB:s tillsynsuppgifter per funktion (2018–2020)

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anm.: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

I årsrapporten om tillsynsverksamheten 2019, som kom ut i mars 2020, uppskattade ECB att utgifterna år 2020 skulle kunna uppgå till 603,7 miljoner euro. Så som förklarats ovan i denna rapport fick ECB omprioritera sitt arbete betydligt 2020 på grund av covid-19-pandemin. Detta syns på de faktiska utgifterna under året. Insatser på plats, som regelbundna bankbesök och inspektioner på plats, effektiviserades i stor utsträckning, vilket gav upphov till en markant minskning av de regelbundna utgifterna för till exempel tjänsteresor. Dessutom blev det EU-omfattande stresstestet under Europeiska bankmyndighetens ledning uppskjutet.

Klassificeringarna i tabell 6 används för att se hur de årliga kostnaderna som ska täckas av årliga tillsynsavgifter från enheterna under tillsyn ska fördelas baserat på om instituten är betydande eller mindre betydande. Enligt den metod som definieras i artikel 8 i avgiftsförordningen[85] för uppdelningen av årliga tillsynsavgifter ska de kostnader som rör övergripande uppgifter och specialtjänster fördelas proportionellt på grundval av den fullständiga kostnaden för tillsyn över betydande institut respektive kostnaden för den indirekta tillsynen över mindre betydande institut. För varje gruppering innefattar den rapporterade kostnaden fördelningen av de gemensamma tjänster som tillhandahålls av ECB:s stabsavdelningar.

I linje med ECB:s åtagande om att öka transparens och ansvarighet har justeringar gjorts i hur ECB:s utgifter för tillsynsuppgifter redovisas. I tabell 7 ges utförligare information om hur utgifterna fördelar sig mellan de olika tillsynsuppgifterna, nämligen

  • tillsyn och övervakning på distans, inbegripet ECB:s deltagande i de gemensamma tillsynsgrupperna och i den indirekta tillsynen över mindre betydande banker och bankgrupper
  • ECB:s deltagande i inspektioner på plats, som även omfattar gränsöverskridande uppdrag
  • politiska, rådgivande och juridiska funktioner, som betydelsebedömningar, tillståndsgivning, samarbete med andra myndigheter, metodutveckling och planering, kvalitetssäkring av tillsynsarbetet, verkställighets- och sanktionsförfaranden med mera
  • krishantering

ECB:s utgifter avspeglar hur tillsynsprioriteringarna har förändrats i och med pandemin

  • makrotillsynsuppgifter, bland annat sådana som rör stresstester och tillsynspolicy
  • tillsynsstatistik rörande ramverket för datarapportering
  • beslutsfattande i tillsynsnämnden, dess sekretariat och juridiska avdelning.

Tabell 7

Utgifter för ECB tillsynsuppgifter (uppdelade)

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anm.: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

Utgifterna för tjänsteresor och konsulttjänster som rör den direkta tillsynen över betydande och mindre betydande institut minskade 2020, medan utgifterna för datahantering, beslutsfattande, politikutformning och indirekt tillsyn ökade. Minskningarna av andra verksamhetsutgifter har delvis vägts upp av personalökningen, så som förklaras i avsnitt 5.1.

När det gäller tjänsteresor minskade ECB:s utgifter med över 80 procent 2020 då de landade på 2,4 miljoner euro. För att komplettera sina interna resurser anlitar ECB externa konsulter som antingen tillhandahåller specialistkompetens eller konsulttjänster under kvalificerad intern vägledning på grund av tillfällig resursbrist. Under 2020 betalade ECB totalt 30,4 miljoner euro för konsulter som arbetade med centrala tillsynsuppgifter, vilket var 38,3 miljoner euro mindre än 2019. Den främsta anledningen till denna minskning var att den riktade granskningen av interna modeller avslutades 2020. Kostnaderna för externa konsulter uppgick till 3,3 miljoner euro 2020, jämfört med 34,9 miljoner euro 2019. År 2020 lades 14,6 miljoner euro på externa resurser för de samlade bedömningarna och ytterligare 0,3 miljoner euro på förberedelser inför brexit. ECB betalade också 4,6 miljoner euro för externa resurser som utförde regelbundna tillsynsuppgifter på plats, inbegripet gränsöverskridande uppdrag. Mer information om detta arbete finns i kapitel 1.

Diagram 30

ECB:s kostnader för tillsynsuppgifter uppdelat efter kategori

Källa: ECB.
Anm.: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

Förutom den mer detaljerade redovisningen av utgifter efter typ av tillsynsinsats inför ECB nu även ett nytt sätt att redovisa hur kostnaderna fördelar sig på de olika kostnadskategorierna, utifrån kostnader och gemensamma tjänster som direkt kan knytas till ECB:s banktillsyn. På detta sätt ligger fokus på syftet med de olika utgifterna, och detta sätt att redovisa är möjligt på grund av ett förbättrat kostnadsfördelningssystem.

De utgifter som direkt kan knytas till en funktion är kostnader för fast tillsynspersonal, tillsynsinitiativ (som kostnader relaterade till brexit och samlade bedömningar), andra utgifter för verksamhetsdriften, som tjänsteresor och utbildning, och särskild informationsteknik, som IMAS och STAR.

I kategorin gemensamma tjänster ingår tjänster som används av både centralbanksfunktionen och banktillsynsfunktionen och rör sådant som lokaler och fastighetsskötsel, personaladministration, gemensam IT-avdelning, gemensamma juridiska och administrativa avdelningar och gemensamma avdelningar för revision, kommunikation och översättning med mera. Kostnaden för dessa gemensamma tjänster delas upp mellan funktionerna genom en kostnadsfördelningsmekanism som utgår från standardmått inom branschen, som heltidsekvivalenter, kontorsutrymme och antalet översättningsbeställningar. Eftersom ECB arbetar hårt för att uppnå effektivitetsförbättringar förfinas kostnadsfördelningsmåtten hela tiden.

Utgifterna som kan knytas till en funktion uppgick 2020 till 284,5 miljoner euro eller 53 procent av de faktiska kostnaderna, som låg på 535,3 miljoner euro. De gemensamma tjänsterna stod för 250,8 miljoner euro eller 47 procent av de sammanlagda kostnaderna. Nästan allt underutnyttjande 2020 jämfört med beräkningarna som hade offentliggjorts året innan kunde knytas till en av funktionerna. Efterfrågan på de gemensamma tjänsterna var stabil, vilket innebar att de faktiska kostnaderna blev exakt lika stora som planerat. Efterfrågan på gemensamma IT-tjänster var till exempel stor eftersom de flesta av medarbetarna arbetade hemifrån. Utnyttjandet av lokalvårds- och fastighetsskötseltjänster var också stor. De fasta kostnaderna för dessa tjänster är höga, och vissa av utgifterna prioriterades om i syfte att säkerställa att en säker och trygg arbetsmiljö kunde upprätthållas i ECB:s lokaler.

6.2 Prognos för banktillsynsavgifterna 2021

ECB:s utgifter för tillsynsuppgifter förväntas återgå till normala nivåer 2021

Det råder fortfarande stor osäkerhet kring tillsynsplaneringen och tillsynsprioriteringarna för 2021, och ECB fortsätter att ha beredskap för att anpassa verksamheten efter externa faktorer. I detta tidiga läge förväntas kostnaderna som direkt kan härledas till rena tillsynsuppgifter återgå till mer normala nivåer och därmed öka med 11 procent 2021 jämfört med de faktiska utgifterna 2020 men minska med 2 procent jämfört med den officiella beräkningen för 2020.

Tabell 8

Beräknade kostnader för ECB:s banktillsyn 2021 per funktion

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anm.: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

Hur stora de årliga tillsynsavgifterna för 2021, som tas ut 2022, blir räknas fram efter avgiftsperiodens slut utifrån de faktiska utgifterna för hela året, justerat för de belopp som återbetalats till eller som mottagits från de enskilda bankerna för tidigare avgiftsperioder, dröjsmålsränta och avgifter som inte kan drivas in. Fördelningen av det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut från varje kategori förväntas bli 93 procent från betydande institut och 7 procent från mindre betydande institut.

Tabell 9

Beräknade utgifter för ECB:s tillsynsuppgifter 2021

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anm.: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

6.3 Avgiftsramar 2020

Avgiftsförordningen utgör tillsammans med SSM-förordningen det regelverk enligt vilket ECB tar ut en årlig tillsynsavgift för sina utgifter för tillsynsuppdraget. I avgiftsförordningen och tillhörande beslut[86] fastställs metoder för att i) fastställa totalbeloppet för den årliga tillsynsavgiften, ii) beräkna det belopp som ska betalas av varje institut under tillsyn och iii) debitera den årliga tillsynsavgiften.

6.4 Förändringarna av ECB:s ramverk för tillsynsavgifter

ECB gick över till efterhandsfakturering av de faktiska kostnaderna 2020

År 2020 var ett övergångsår då ECB gick över till efterhandsfakturering och genomförde förändringar utifrån den översyn av ECB:s ramverk för tillsynsavgifter som genomfördes 2019. Under 2020 fakturerades därmed inga årliga tillsynsavgifter för avgiftsperioden 2020. Enligt den preliminära planeringen ska dessa avgifter faktureras i maj 2021. För att gå över från förhands- till efterhandsbetalning kommer även överskottet från avgiftsperioden 2019 att räknas in.

Arbetet med att genomföra förändringarna av ramverket har kommit relativt långt. De tekniska förändringar som behövs för den nya språkordningen, som innebär att ECB kommer att skicka ut avgiftsavier på EU:s alla officiella språk, är nästan genomförda. Tillsynsdata som redan finns hos ECB har börjat återanvändas, vilket innebär att över 90 procent av enheterna och grupperna under tillsyn inte behöver skicka in uppgifter om avgiftsfaktorer separat. I det nya förfarandet finns en förlängd kommentarsperiod på 15 dagar då bankerna kan kontrollera och, om det behövs, skicka in ändrade uppgifter om avgiftsfaktorer. Detta kontrollförfarande inleds i mitten av januari 2021. Dessutom har ett nytt informationsförfarande införts för de grupper under tillsyn som har valt att exkludera tillgångar och dotterbolag i icke-deltagande medlemsstater eller i tredjeländer i sina avgiftsberäkningar. I enlighet med ECB:s beslut[87] var grupperna tvungna att underrätta ECB om sina beslut senast den 30 september 2020. Den 8 december 2020 gjorde ECB ett engångsundantag och gav grupperna under tillsyn till den 30 december 2020 att underrätta ECB om sitt beslut. Detta exceptionella engångsundantag för tillsynsavgiftscykeln 2020 berodde på introduktionen av ett nytt informationsförfarande inom det reviderade ramverket för tillsynsavgifter vid en tidpunkt då covid-19 hade inneburit störningar i verksamheten för många institut. För 2021 måste informationen vara inne senast den 30 september som vanligt. I syfte att effektivisera arbetsgången i framtida cykler planerar ECB att automatisera detta informationsförfarande ytterligare.

6.5 Det sammanlagda beloppet som kommer att tas ut för perioden 2020

ECB kommer att ta ut 514,3 miljoner euro i tillsynsavgifter för 2020

Den årliga tillsynsavgiften som ska tas ut 2021 för avgiftsperioden 2020 uppgår till 514,3 miljoner euro. Detta belopp baseras på de faktiska utgifterna för 2020 som uppgår till 535,3 miljoner euro, justerat enligt följande: i) det överskott på 22,0 miljoner euro som överförts från avgiftsperioden 2019[88] och ii) 1,0 miljoner euro (netto) som återbetalas till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder samt andra justeringar, som inbetalad dröjsmålsränta.

Det belopp som ska täckas genom årliga tillsynsavgifter är uppdelat i två delar. Denna uppdelning beror på enheternas status som betydande eller mindre betydande och återspeglar ECB:s olika grader av tillsyn.

Tabell 10

Totala intäkter från banktillsynsuppgifter

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anm.: På grund av avrundningar kan summor och delsummor i tabellen avvika från summorna av alla poster.

6.6 Enskilda tillsynsavgifter

På banknivå beräknas avgifterna på grundval av bankens betydelse och riskprofil med hjälp av årliga avgiftsfaktorer för bankerna som står under tillsyn. För de flesta banker är referensdatumet för uppgifterna den 31 december föregående år. För banker som precis blivit föremål för tillsyn på högsta konsolideringsnivå under avgiftsperioden[89] gör ECB beräkningen utifrån de samlade tillgångarna och den totala riskexponeringen som bankerna uppger för det referensdatum som är närmast den 31 december och använder dessa siffror för att räkna fram en variabel avgiftskomponent för de månader som den avgiftsskyldige ska betala tillsynsavgift för. Tillsynsavgiften som beräknats för respektive bank tas sedan ut genom årliga inbetalningar.

Figur 4

Den variabla avgiftskomponenten bestäms av bankernas betydelse och riskprofil

Tillsynsavgiften fastställs på högsta konsolideringsnivå inom de medlemsstater som deltar i SSM. Den består av en variabel avgiftskomponent och en lägsta avgiftskomponent. Den senare gäller lika för alla banker och motsvarar 10 procent av det totala belopp som ska tas ut. För betydande banker av mindre storlek, vars tillgångar uppgår till högst 10 miljarder euro, halveras den lägsta avgiftskomponenten. Sedan 2020 halveras även den lägsta avgiften för små mindre betydande institut vars samlade tillgångar uppgår till högst 1 miljard euro.

Enligt artikel 7 i avgiftsförordningen kräver nedanstående ändringar i situationen för en individuell bank att tillsynsavgiften för den banken ändras: i) ändrad tillsynsstatus för enheten under tillsyn, det vill säga att enheten klassificeras om från betydande till mindre betydande eller tvärtom, ii) en ny enhet under tillsyn får tillstånd eller iii) ett befintligt tillstånd dras in. Ändringar under tidigare avgiftsperioder som ledde till att ECB beslutade om en ny tillsynsavgift motsvarade ett belopp på 1,0 miljoner euro 2020, som kommer att räknas in i de årliga tillsynsavgifterna som faktureras 2021.

Mer information om tillsynsavgifter finns på ECB:s webbplats för banktillsyn. Dessa sidor uppdateras regelbundet och finns på alla officiella EU-språk.

6.7 Andra intäkter relaterade till banktillsyn

ECB får besluta om administrativa sanktioner för enheter under tillsyn som inte efterlever förpliktelser enligt EU:s regleringar om banktillsyn (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Intäkterna i samband härmed beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna. Enligt avgiftsförordningen ska varken skadestånd som enheter under tillsyn ska betala till tredje parter eller administrativa sanktioner som de ska betala till ECB påverka tillsynsavgiften.

Administrativa sanktioner som enheter under tillsyn betalar bokförs som intäkter i ECB:s resultaträkning. Under 2020 fanns inga inkomster från sanktioner eftersom inga sanktioner förelades enheterna under tillsyn.[90]

7 Rättsakter som antagits av ECB

ECB antar rättsakter som förordningar, beslut, riktlinjer, rekommendationer och instruktioner till nationella behöriga myndigheter (anges i artikel 9.1.3 i SSM-förordningen och artikel 22 i ramförordningen om SSM). I detta avsnitt anges de rättsakter om banktillsyn som antogs av ECB under 2020 och som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och/eller på ECB:s webbplats. Här finns rättsakter som har antagits i enlighet med artikel 4.3 i SSM-förordningen och andra relevanta rättsakter.

7.1 ECB-förordningar

ECB/2020/22Europeiska centralbankens förordning (EU) 2020/605 av den 9 april 2020 om ändring av förordning (EU) 2015/534 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (EUT L 145, 7.5.2020, s. 1)

7.2 Andra ECB-rättsakter än förordningar

ECB/2020/1
Europeiska centralbankens rekommendation ECB/2020/1 av den 17 januari 2020 om utdelningsregler (EUT C 30, 29.1.2020, s. 1)

ECB/2020/16Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2020/497 av den 20 mars 2020 om vissa uppgifter som de nationella behöriga myndigheterna registrerar i RIAD (Register of Institutions and Affiliates Data) (EUT L 106, 6.4.2020, s. 3)

ECB/2020/19Europeiska centralbankens rekommendation av den 27 mars 2020 om utdelningar under COVID-19-pandemin och om upphävande av rekommendation ECB/2020/1 (EUT C 102I, 30.3.2020, s. 1)

ECB/2020/30Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1015 av den 24 juni 2020 om att inleda ett nära samarbete mellan Europeiska centralbanken och Българска народна банка (Bulgariens nationella centralbank) (EUT L 224I, 13.7.2020, s. 1)

ECB/2020/31Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1016 av den 24 juni 2020 om att inleda ett nära samarbete mellan Europeiska centralbanken och Hrvatska Narodna Banka (EUT L 224I, 13.7.2020, s. 4)

ECB/2020/32Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2020/978 av den 25 juni 2020 om hur de nationella behöriga myndigheterna utövar det handlingsutrymme som framgår av artikel 178.2 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 gentemot mindre betydande institut avseende tröskeln för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är (EUT L 217, 8.7.2020, s. 5)

ECB/2020/35Europeiska centralbankens rekommendation av den 27 juli 2020 om utdelningar under covid-19-pandemin och om upphävande av rekommendation ECB/2020/19 (EUT C 251, 31.7.2020, s. 1)

ECB/2020/39Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1331 av den 15 september 2020 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade lämplighetsbeslut och om upphävande av beslut (EU) 2017/936 (EUT L 312, 25.9.2020, s. 34)

ECB/2020/40Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1332 av den 15 september 2020 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade beslut om huruvida enheter som står under tillsyn är betydande och om upphävande av beslut (EU) 2017/937 (EUT L 312, 25.9.2020, s. 36)

ECB/2020/41Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1333 av den 15 september 2020 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade beslut om kapitalbasen och om upphävande av beslut (EU) 2018/547 (EUT L 312, 25.9.2020, s. 38)

ECB/2020/42Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1334 av den 15 september 2020 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade beslut avseende tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag och om upphävande av beslut (EU) 2019/323 (EUT L 312, 25.9.2020, s. 40)

ECB/2020/43Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1335 av den 15 september 2020 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade beslut om passförfaranden, förvärv av kvalificerade innehav och återkallelse av auktorisationen för kreditinstitut samt om upphävande av beslut (EU) 2019/1377 (EUT L 312, 25.9.2020, s. 42)

ECB/2020/44Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1306 av den 16 september 2020 om tillfälligt undantag för vissa exponeringar mot centralbanker från det totala exponeringsmåttet med anledning av covid-19-pandemin (EUT L 305, 21.9.2020, s. 30)

ECB/2020/62Europeiska centralbankens rekommendation av den 15 december 2020 om utdelningar under covid-19-pandemin och om upphävande av rekommendation ECB/2020/35 (EUT C 437, 18.12.2020, s. 1)

Ändring 1/2020 av den 23 juli 2020 av arbetsordningen för Europeiska centralbankens tillsynsnämnd (EUT L 241, 27.7.2020, s. 43)

© Europeiska centralbanken, 2021

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0

Webbplats www.bankingsupervision.europa.eu

Med ensamrätt. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

Stoppdatum för de uppgifter som medtas i denna rapport var den 31 december 2020).

HTML ISBN 978-92-899-4712-1, ISSN 2443-5880, doi:10.2866/096, QB-BU-21-001-SV-Q

  1. Se ECB:s pressmeddelande av den 28 juli 2020: ECB extends recommendation not to pay dividends until January 2021 and clarifies timeline to restore buffers och ECB:s pressmeddelande av den 15 december 2020: ECB asks banks to refrain from or limit dividends until September 2021. Se även ruta 1: Åtgärder som ECB:s banktillsyn vidtagit för att motverka covid-19-pandemin.
  2. Mer information om kapitalsituationen finns i det samlade resultatet från ÖUP 2020 (endast på engelska).
  3. Se ruta 1: Åtgärder som ECB:s banktillsyn vidtagit för att motverka covid-19-pandemin.
  4. Se ECB:s brev till bankerna om operativ kapacitet att hantera låntagare med betalningssvårigheter i samband med covid-19-pandemin från juli 2020 och om identifiering och mätning av kreditrisk i samband med coronaviruspandemin (covid-19) från december 2020.
  5. Se avsnitt 1.2.6. för mer information om IT- och cyberrisker.
  6. Mer information finns i det aktuella pressmeddelandet och tillhörande publikation.
  7. Se avsnitt 1.4 för mer detaljerad information om bedömningar av betalningsförmåga.
  8. Se även avsnitt 1.2.1 Tillsynsprioriteringar för 2020 och det pragmatiskt tillvägagångssättet i ÖUP.
  9. Siffran för tredje kvartalet 2020 har räknats upp till årstakt.
  10. Se ruta 1: Åtgärder som ECB:s banktillsyn vidtagit för att motverka covid-19-pandemin.
  11. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartskreditrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 150, 7.6.2019, s. 1).
  12. Se ECB:s brev till bankerna om operativ förmåga att hantera låntagare med betalningssvårigheter i samband med covid-19-pandemin av den 28 juli 2020 och brevet om att hitta och mäta kreditrisker i samband med covid-19-pandemin av den 4 december 2020.
  13. Europeiska bankmyndighetens riktlinjer av den 23 juli 2020 för den pragmatiska översyns- och utvärderingsprocessen för 2020 mot bakgrund av covid-19-krisen (EBA/GL/2020/10).
  14. Se det samlade resultatet från ÖUP 2020 och pelare 2-krav (P2R).
  15. Trends and risks in credit underwriting standards of significant institutions in the Single Supervisory Mechanism – main findings from the credit underwriting data collection 2019, ECB, juni 2020.
  16. Enligt NPL-vägledningen måste betydande institut med högre andel nödlidande lån lämna in strategier för hur de ska minska mängden nödlidande lån och utmätta tillgångar samt fastställa minskningsmål på portföljnivå på medellång sikt och uppdatera dessa mål en gång per år.
  17. Se ECB:s brev till bankerna om IFRS 9 mot bakgrund av covid-19-pandemin, april 2020, om operativ kapacitet att hantera låntagare med betalningssvårigheter i samband med covid-19-pandemin, juli 2020 och om att identifiering och mätning av kreditrisk i samband med coronaviruspandemin (covid-19, december 2020.
  18. Europeiska bankmyndighetens riktlinjer av den 2 april 2020 om lagstadgade och icke lagstadgade moratorier för lånebetalningar som tillämpas mot bakgrund av covid-19-krisen (EBA/GL/2020/02).
  19. Europeiska bankmyndighetens riktlinjer av den 31 oktober 2018 om hantering av nödlidande exponeringar och exponeringar med anstånd (EBA/GL/2018/06).
  20. Cyberincidenter, det vill säga upptäckta fall av eventuellt informationssäkerhetsintrång (både avsiktliga och oavsiktliga) måste rapporteras in till ECB om minst ett av följande villkor är uppfyllt: 1) Den eventuella ekonomiska effekten uppgår till 5 miljoner euro eller 0,1 procent av kärnprimärkapitalet eller mer. 2) Incidenten är offentligt rapporterad eller skadar anseendet. 3) Incidenten har lyfts till IT-ansvarig chef utöver den vanliga rapporteringen. 4) Banken har anmält incidenten till en cert-/csirt-enhet, säkerhetsmyndighet eller polisen. 5) En katastrof- eller kontinuitetsplan har satts i verket eller en cyberskadeanmälan har skickats in till ett försäkringsbolag. 6) Lag- eller regelbrott har begåtts. 7) Banken använder interna kriterier och expertbedömningar (systempåverkan möjlig) och beslutar att informera ECB.
  21. Den årliga rapporten om resultaten från ÖUP-frågeformuläret om IT-risker med återkoppling till branschen, juni 2020.
  22. Effective Practices for Cyber Incident Response and Recovery, samrådsdokument, FSB, 20 april 2020.
  23. Principles for operational resilience, Baselkommittén för banktillsyn, augusti 2020.
  24. Europeiska bankmyndighetens riktlinjer av den 29 november 2019 om hantering av IKT-risker och säkerhetsrisker (EBA/GL/2019/04).
  25. Se till exempel ”Brexit: time to move to post-Brexit business models”, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, 12 februari 2020 och ”Brexit: banks should prepare for year-end and beyond”, Supervision Newsletter, ECB:s banktillsyn, 18 november 2020.
  26. Här ingår TRIM-beslut men inte uppföljningsbeslut om tilläggsbestämmelser.
  27. Analysen gjordes av ett urval på 134 inspektioner på plats, för vilka slutrapporterna låg klara mellan oktober 2019 och oktober 2020.
  28. Jämfört med föregående år är de sammanlagda beloppen lägre på grund av att inspektionerna på plats avbröts när covid-19-pandemin bröt ut.
  29. Europeiska bankmyndighetens riktlinjer av den 23 juli 2020 för den pragmatiska översyns- och utvärderingsprocessen för 2020 mot bakgrund av covid-19-krisen (EBA/GL/2020/10).
  30. Europeiska bankmyndighetens riktlinjer av den 2 april 2020 om lagstadgade och icke lagstadgade moratorier för lånebetalningar som tillämpas mot bakgrund av covid-19-krisen (EBA/GL/2020/02).
  31. ÖUP-metoden för mindre betydande institut baseras på de ÖUP-riktlinjer som har utarbetats av EBA och bygger på ECB:s metod för betydande institut och befintliga nationella ÖUP-metoder. År 2019 började metoden tillämpas på högprioriterade mindre betydande institut, och planen var att den skulle tillämpas på alla mindre betydande institut 2020.
  32. Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).
  33. BNP Paribas, Deutsche Bank, Groupe BPCE, Groupe Crédit Agricole, ING Bank, Santander, Société Générale och UniCredit.
  34. Enligt artikel 5.2 i SSM-förordningen får ECB i) ställa högre krav på relevanta kapitalbuffertar än de som satts av nationella myndigheter och ii) vidta strängare åtgärder för att åtgärda systemrisker eller makrorisker.
  35. Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 27 maj 2020 om begränsning av utdelningar under covid-19-pandemin (ESRB/2020/7) (EUT C 212, 26.6.2020, s. 1).
  36. Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter, december 2020.
  37. Se ”ECB offentliggör den slutliga vägledningen om klimat- och miljörelaterade risker för banker”, pressmeddelande, ECB, 27 november 2020.
  38. För tredje året i rad har ECB tagit upp klimat- och miljörelaterade risker på SSM:s riskkarta. Dessa ses som riskdrivande faktorer i banksystemet.
  39. Se även anförandet som hölls av Andrea Enria, ordförande för ECB:s tillsynsnämnd vid European Central Bank Climate and Environmental Risks Webinar den 17 juni 2020.
  40. Se djupdykningen i klimatrelaterade risker i ECB:s rapport om bankernas IKU-praxis.
  41. Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM)) (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).
  42. Dessa kriterier fastställs i artikel 6.4 i SSM-förordningen.
  43. Den lista med betydande institut och mindre betydande institut som publicerades i december 2020 speglar i) de beslut om status som betydande som hade meddelats instituten under tillsyn fram till och med den 30 november 2020 och ii) andra förändringar och händelser i gruppstrukturer som skedde före den 1 november 2020.
  44. Det lägre antalet enheter under tillsyn beror på förändringen i den använda metoden och gäller specifikt tre enheter i Slovakien.
  45. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1). Se även ”ECB has assessed that AS PNB Banka in Latvia was failing or likely to fail”, ECB:s pressmeddelande, 15 augusti 2019.
  46. Här ingår även ett mindre antal fall som gällde andra styrelseledamöter utan verkställande ansvar.
  47. Vissa beslut omfattar fler än en tillståndsbedömning (t.ex. lämplighetsbedömningar av flera styrelseledamöter i samma betydande institut eller förvärv av kvalificerade innehav i olika dotterbolag i en och samma transaktion). För vissa tillståndsförfaranden, som pass- och upphörandeförfaranden, krävs inget formellt ECB-beslut.
  48. Dessa beslut gäller förfaranden för vilka beslutsfattandet kan delegeras enligt Europeiska centralbankens beslut (EU) 2017/935 av den 16 november 2016 om delegering av befogenheten att anta lämplighetsbeslut och bedömningen av lämplighetskrav (ECB/2016/42) och Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/1376 av den 23 juli 2019 om delegering av befogenheten att anta beslut om passförfaranden, förvärv av kvalificerade innehav och återkallelse av auktorisationen för kreditinstitut (ECB/2019/23) (EUT L 224, 28.8.2019).
  49. Ett blandat finansiellt holdingföretag är enligt definitonen i artikel 2.15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1) (direktivet om finansiella konglomerat) ”ett moderföretag som inte utgör en reglerad enhet men som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är en reglerad enhet med huvudkontor inom gemenskapen, och andra enheter utgör ett finansiellt konglomerat”. Enligt artikel 2.20 i SSM-ramförordningen ska blandade finansiella holdingbolag stå under tillsyn om de uppfyller villkoren i artikel 2.21 b i den förordningen.
  50. Se avsnitt 5.3 Öppenhet och kommunikation.
  51. ECB launches public consultation on its supervisory approach to consolidation”, ECB:s pressmeddelande, 1 juli 2020.
  52. Med riskhantering och interna kontroller avses mekanismer eller processer som en enhet måste ha för att på lämpligt sätt kunna identifiera, hantera och rapportera risker som de är, eller kan bli, exponerade för. Med ledningsorgansfunktioner avses i vilken utsträckning de personer som faktiskt styr ett instituts verksamhet – eller de som har befogenhet att fastställa institutets strategi, mål och allmänna inriktning, samt att övervaka och kontrollera ledningens beslutsfattande – fullgör sina skyldigheter.
  53. Se vanliga frågor om ECB:s tillsynsåtgärder till följd av coronapandemin (finns endast på engelska), senast uppdaterade den 15 december 2020.
  54. Den totala återhämtningskapaciteten betecknar i hur stor utsträckning återhämtningsalternativen ger banken möjlighet att återställa sin finansiella ställning efter en stressituation.
  55. Mer information om pandemins effekter på bankernas totala återhämtningskapacitet finns i artikeln ”COVID-19 exposes weaknesses in banks’ recovery plans” i Supervision Newsletter från februari 2021.
  56. Se Enria, A. och Fernandez-Bollo, E., ”Fostering the cross-border integration of banking groups in the banking union”, The Supervision Blog, ECB:s banktillsyn, oktober 2020.
  57. Se avsnitt 3.1 Samverkan med den gemensamma resolutionsnämnden.
  58. ECB:s beslut (EU) 2020/1015 av den 24 juni 2020 om att inleda ett nära samarbete mellan Europeiska centralbanken och Българска народна банка (Bulgariens nationella centralbank) (ECB/2020/30) (EUT L 224I, 13.7.2020, s. 1) och ECB:s beslut (EU) 2020/1016 av den 24 juni 2020 om att inleda ett nära samarbete mellan Europeiska centralbanken och Hrvatska Narodna Banka (ECB/2020/31) (EUT L 224I, 13.7.2020, s. 4). Avtalet om inträde i växelkursmekanismen ERM2 för den bulgariska leven och den kroatiska kunan trädde i kraft samma dag.
  59. Se ”ECB concludes comprehensive assessment of five Croatian banks”, ECB:s pressmeddelande, 5 juni 2020.
  60. För Bulgarien slutfördes den samlade bedömningen den 26 juli 2019, vilket redovisades i ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2019.
  61. Se ”ECB lists Bulgarian and Croatian banks it will directly supervise as of October 2020”, ECB:s pressmeddelande, 11 september 2020.
  62. Se ”Basel Committee coordinates policy and supervisory response to Covid-19”, pressmeddelande från Baselkommittén, 20 mars 2020.
  63. Se ”Governors and Heads of Supervision announce deferral of Basel III implementation to increase operational capacity of banks and supervisors to respond to Covid-19”, pressmeddelande från Baselkommittén, 27 mars 2020
  64. Se ”Basel Committee sets out additional measures to alleviate the impact of Covid-19”, pressmeddelande från Baselkommittén, 3 april 2020.
  65. Se ”Governors and Heads of Supervision commit to ongoing coordinated approach to mitigate Covid-19 risks to the global banking system and endorse future direction of Basel Committee work”, pressmeddelande från Baselkommittén, 30 november 2020.
  66. Artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.).
  67. The ESCB input into the EBA feasibility report under article 430c of the Capital Requirements Regulation (CRR 2)”, ECB, Frankfurt am Main, september, 2020.
  68. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).
  69. Meddelande från kommissionen om en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism”, Europeiska kommissionen, Bryssel, 7 maj 2020.
  70. En av de vägledande principerna inom organisationsutformning är att om en avdelning har fler än 15 medarbetare ur den tilldelade personalstyrkan bör man överväga att inrätta sektioner. För verksamhetsområden som arbetar med bankspecifik tillsyn kan sektioner inrättas med minst sex medarbetare. För andra verksamhetsområden inom banktillsynen bör separata sektioner inrättas med åtta till tio medarbetare. På sätt blir mer ledningsspannet för de som ansvarar för sektioner respektive divisioner mer enhetligt.
  71. Mer information finns i bilaga 1 till ”Effektiviteten i ECB:s krishantering av banker”, Europeiska revisionsrätten, särskild rapport nr 2, 2018.
  72. Styrkommittén har till uppgift att stödja tillsynsnämndens verksamhet och förbereda dess sammanträden. Den består av tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande, en företrädare för ECB och fem företrädare för nationella tillsynsmyndigheter. De fem företrädarna för nationella tillsynsmyndigheter utses av tillsynsnämnden för en period på ett år enligt ett rotationssystem som säkrar en rättvis representation av länder.
  73. Här avses de beslut som färdigbehandlades eller antogs under rapporteringsperioden (det vill säga utgående beslut). Siffran som anges här motsvarar inte antalet tillståndsförfaranden som formellt anmäldes till ECB under rapporteringsperioden (det vill säga förfaranden för inkommande anmälningar).
  74. Av dessa godkändes 196 av högre chefer enligt delegeringsbestämmelserna.
  75. Enligt artikel 6.7 i tillsynsnämndens arbetsordning kan beslut även fattas genom ett skriftligt förfarande, såvida inte minst tre av de röstberättigade ledamöterna i tillsynsnämnden kommer med invändningar. Om så sker sätts beslutet upp på dagordningen inför nästa sammanträde i tillsynsnämnden. Ett skriftligt förfarande kräver i normala fall minst fem arbetsdagar för behandling av tillsynsnämnden.
  76. Den administrativa omprövningsnämnden är ett ECB-organ bestående av ledamöter som är individuellt och kollektivt oberoende från ECB och som har till uppgift att ompröva ECB-rådets beslut om tillsynsfrågor på grundval av begäranden om omprövning som bedöms vara tillåtliga. Den administrativa omprövningsnämnden består av fem ledamöter: Jean-Paul Redouin (ordförande), Concetta Brescia Morra (vice ordförande), Javier Arístegui, André Camilleri, Gerd Häusler och två suppleanter: René Smits och Ivan Šramko.
  77. Se artikel 24.7 i SSM-förordningen.
  78. Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/856 av den 12 mars 2015 om principerna för det etiska ramverket för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) (ECB/2015/12) (EUT L 135, 2.6.2015, s. 29).
  79. Artiklarna 11, 12 och 17 i uppförandekoden för högre ECB-tjänstemän.
  80. Beslut ECB/2014/39 innehåller även bestämmelser om organisatoriska aspekter.
  81. Europeiska centralbankens beslut av den 17 september 2014 om genomförandet av åtskillnaden mellan Europeiska centralbankens penningpolitiska funktion och tillsynsfunktion (ECB/2014/39)(EUT L 300, 18.10.2014, s. 57).
  82. I kapitalkravsförordningen beskrivs rapporteringsskyldigheterna enligt Finrep (finansiell rapportering) och Corep (enhetlig rapportering) för kreditinstitut. Dessa rapporteringsskyldigheter beskrivs ännu utförligare i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013, (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1). Finrep är ramverket för insamling av finansiell information från bankinstitut. Corep är ramverket för insamling av information angående pelare 1-beräkningar.
  83. Den SSM-omfattande databasen för datainsamling är ett initiativ för att ytterligare harmonisera tillsynsrapporteringskraven som ECB och de nationella behöriga myndigheterna ställer och förbättra den interna styrningen. I databasen samlas information om alla förfrågningar om att lämna in uppgifter som skickas till institut under direkt tillsyn, och denna information används för att få bättre insyn i förfrågningarna om uppgifter som bankerna får och för att analysera rapporteringsbördan.
  84. De gemensamma tjänsterna omfattar lokaler och fastighetsskötsel, personalförvaltning, administration, budget och kontroll, redovisning, rättstjänster, kommunikations- och översättningstjänster, internrevision och statistik- och informationstekniktjänster.
  85. Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1163/2014 av den 22 oktober 2014 om tillsynsavgifter (ECB/2014/41).
  86. Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/2158 om metoder och förfaranden för att bestämma och insamla uppgifter avseende avgiftsfaktorer som används för att beräkna de årliga tillsynsavgifterna (ECB/2019/38) (EUT L 327, 17.12.2019, s. 99).
  87. Se artikel 4 i beslut (EU) 2019/2158.
  88. Beloppet på 22,0 miljoner euro som överförts till avgiftsperioden 2020 består av –23,1 miljoner euro för betydande enheter och grupper och +1,1 miljon euro för mindre betydande enheter och grupper.
  89. För enheter upprättade efter den 1 oktober består tillsynsavgiften endast av en lägsta avgiftskomponent för antalet hela månader som enheten stått under tillsyn.
  90. Utförliga information om verkställighet och sanktioner finns i avsnitt 2.2 i denna rapport.
Visselblåsning