Offentligt samråd om utkastet till ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker

Vanliga frågor

Vad är syftet med vägledningen?

I Europeiska centralbankens (ECB) vägledning om klimat- och miljörelaterade risker förklaras hur Europeiska centralbanken (ECB) förväntar sig att banker ska hantera sådana risker säkert och ansvarsfullt och rapportera om dem på ett transparent vis.

Enligt rådande tillsynsregler ska banker identifiera, hantera och rapportera alla väsentliga risker de är exponerade för. ECB vill att banker redogör för klimat- och miljörelaterade risker i och med att dessa utgör drivande faktorer för befintliga kategorier av tillsynsrisk och kan få stor påverkan på både den reala ekonomin och banker. Vägledningen har till syfte att stärka bankernas medvetenhet om klimat- och miljörelaterade risker och göra dem bättre förberedda inför framtiden.

Mer specifikt anges i vägledningen hur ECB förväntar sig att banker ska redogöra för klimat- och miljörelaterade risker när de utformar och genomför sin affärsstrategi samt i sin styrning och riskhantering. Den beskriver även hur ECB förväntar sig att bankerna ska bli mer transparenta och bättre på att rapportera klimat- och miljörelaterade risker.

Är vägledningen rättsligt bindande?

Vägledningen är inte rättsligt bindande. Den är ett verktyg som ECB använder för att ge sin syn på hur bankerna förväntas hantera klimat- och miljörelaterade risker på ett säkert och ansvarsfullt sätt inom rådande tillsynsregler (kapitalkravsförordningen, kapitaltäckningsdirektivet och Europeiska bankmyndighetens riktlinjer (EBA)). De gemensamma tillsynsgrupperna kommer att diskutera dessa förväntningar med bankerna som del av tillsynsdialogen. Banker förväntas bedöma om deras aktuella praxis är säker och ansvarsfull i förhållande till förväntningarna i denna vägledning, och om nödvändigt anpassa sin praxis. ECB granskar sådan praxis som avviker från dessa förväntningar i varje enskilt fall.

Vem ska inkomma med synpunkter och varför? Vad blir nästa steg?

ECB vill ta del av synpunkter från banker och andra intressenter. Dessa kommer att beaktas när tillsynsförväntningarna färdigställs i utkastet till vägledning. Sedan synpunkterna har beaktats kommer den slutliga vägledningen att färdigställas och publiceras. Därefter kommer ECB att använda vägledningen i sin tillsynsdialog med betydande banker.

Som del av samrådsförfarandet organiserar ECB ett webbinarium för branschdialog den 17 juni samt även en offentlig utfrågning den 2 september. Denna dialog för samman tillsynsmyndigheter, politiska beslutsfattare och banker och möjliggör ytterligare utbyte av åsikter. De banker som står under ECB s direkta tillsyn kommer att inbjudas till webbinariet. Beaktas bör dock att endast formella synpunkter på vägledningen som lämnats via webbsidan för det offentliga samrådet kommer att beaktas i samrådet. Vid den offentliga utfrågningen, som är öppen för alla intressenter, kommer däremot frågor från alla aktörer att besvaras.

Hur definierar ni klimat- och miljörelaterade risker?

Klimat- och miljörelaterade risker anses allmänt omfatta två huvudsakliga riskdrivande faktorer:

• Fysiska risker som avser klimatförändringens finansiella påverkan av: i) klimatförändring, inbegripet alltmer vanligt förekommande extrema väderhändelser och gradvisa förändringar av klimatet samt ii) miljöförstöring, såsom luft-, vatten- och markföroreningar, vattenstress, förlust av biologisk mångfald och avskogning. Dessa förändringar kan få direkta konsekvenser, t.ex. sakskador eller minskad produktivitet. Indirekt kan detta leda till exempelvis störningar i leveranskedjor.
• Med omställningsrisker avses finansiell förlust som kan uppstå direkt eller indirekt från en omställning till en koldioxidsnål och mer hållbar ekonomi. Dessa risker kan t.ex. utlösas av ett relativt abrupt införande av ny klimat- och miljöpolitik, tekniska framsteg eller förändringar i preferenser och stämningsläge på marknaden.

Fysisk risk och omställningsrisk påverkar den ekonomiska aktiviteten, som i sin tur påverkar det finansiella systemet. Denna påverkan kan komma direkt, t.ex. genom att företag får minskad lönsamhet eller tillgångar förlorar i värde, eller indirekt genom makrofinansiella förändringar. Därutöver kan fysiska risker och omställningsrisker leda till ytterligare förluster, som direkt eller indirekt härrör från rättsliga krav på banken (ofta ”ansvarsrisk”) samt ryktesförlust för bristfällig hantering av klimat- och miljörelaterade risker.

Följaktligen är fysiska risker och omställningsrisker drivande faktorer och potentiellt försvårande omständigheter som påverkar olika kategorier av tillsynsrisk, framför allt kreditrisk, operativ risk, marknadsrisk och likviditetsrisk.

Kommer vägledningen endast att vara tillämplig för de banker som står under direkt tillsyn av ECB (betydande banker) eller även gälla för mindre banker under tillsyn av nationella myndigheter (mindre betydande banker)?

ECB och de nationella behöriga myndigheterna har gemensamt utarbetat vägledningen i syfte att säkerställa att höga tillsynsstandarder tillämpas på ett enhetligt sätt över hela euroområdet.

ECB kommer att använda de förväntningar som anges i denna vägledning i tillsynsdialogen med betydande banker. Vid sin tillsyn av mindre betydande institut rekommenderas nationella behöriga myndigheter att tillämpa de förväntningar som beskrivs i denna vägledning på ett proportionerligt sätt.

När kommer vägledningen att tillämpas?

Vägledningen är tillämplig från och med slutligt publiceringsdatum. ECB förväntar sig att betydande institut överväger i vilken utsträckning deras aktuella hantering och rapportering av klimat- och miljörelaterade risker är säker och ansvarsfull i förhållande till förväntningarna i denna vägledning. ECB förväntar sig vidare att betydande banker vid behov skyndsamt börjar anpassa sin praxis.

ECB konstaterar dock att bankerna kan behöva tid för att anpassa sin praxis. Metoder och verktyg för hantering och rapportering av klimat- och miljörelaterade risker är under utveckling och förväntas mogna efterhand.

Är publiceringen av denna vägledning ett sätt att åtgärda brister? Betyder det med andra ord att bankerna i dagsläget inte hanterar och rapporterar klimat- och miljörelaterade risker på ett adekvat vis?

ECB har granskat hur banker i euroområdet hanterar klimat- och miljörelaterade risker. ECB har förvisso konstaterat att banker blir mer och mer medvetna om den potentiella betydelsen av klimatrelaterade risker men har också konstaterat en knapphändig och varierande riskhanterings- och rapporteringspraxis. Det upptäcktes även att fram till nu har banker till övervägande del närmat sig frågan med utgångspunkt i företagens samhällsansvar och att deras tillvägagångssätt fortfarande är avhängigt av storlek, affärsmodell, komplexitet och geografisk hemvist. De flesta banker behöver fortfarande utveckla en framåtblickande och heltäckande riskhanteringsstrategi.

ECB vill att banker i tid antar en framåtblickande och övergripande strategi för klimat- och miljörelaterade risker. ECB räknar med att se framsteg i riskhantering och rapportering och hoppas kunna stödja detta genom att tillsynsförväntningarna förtydligas.

Vilken koppling har vägledningen till NGFS, EBA och nationella initiativ för hållbar finansiering? Hur samordnas budskapen till banker i alla dessa initiativ?

ECB och de nationella behöriga myndigheterna har gemensamt utarbetat vägledningen i syfte att säkerställa att höga tillsynsstandarder tillämpas på ett enhetligt sätt över hela euroområdet. Vägledningen beaktar, och bygger delvis på, befintliga publikationer från tillsynsmyndigheter och lagstiftare inom bankområdet, framför allt nationella behöriga myndigheter, EBA och Network for Greening the Financial System (NGFS).

På internationell nivå deltar ECB i det arbete som bedrivs av NGFS. I april 2019 utfärdade NGFS rekommendationer för att förstärka centralbankernas och tillsynsmyndigheternas roll i hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker och utvecklar i nuläget praktisk vägledning för hur dessa rekommendationer ska implementeras. En av NGFS-rekommendationerna är att tillsynsmyndigheter ska fastställa tillsynsförväntningar. ECB:s vägledning är ett sätt att genomföra denna rekommendation.

På EU-nivå är ECB:s banktillsynsfunktion involverad i det arbete som utförs av EBA, vilken tilldelats ett antal mandat att utvärdera hur miljö-, samhälls- och styrningsrisker (ESG) kan införlivas i tillsynens tre pelare. I december 2019 publicerade EBA en handlingsplan för hållbar finansiering med ett antal centrala policybudskap riktade till banker i vilka det framhålls hur viktigt det är att agera i god tid innan tillsynsramverket formellt uppdateras. I ECB:s vägledning beskrivs mer utförligt dessa centrala budskap.

Vidare har en rad nationella behöriga myndigheter utfärdat, eller är på väg att utfärda, vägledningar om klimat- och miljörelaterade risker. Mindre betydande banker förväntas beakta dessa vägledningar och andra relevanta publikationer från den nationella behöriga myndigheten.

Vad mer gör ECB för att hantera klimat- och miljörelaterade risker?

På ECB:s webbplats beskrivs hur ECB agerar inom sina kompetensområden. Dessa omfattar ekonomisk analys, banktillsyn, penningpolitik, investeringsportföljer och finansiell stabilitet.

Klimatförändring och ECB

Sett i ett vidare perspektiv deltar ECB också aktivt i en dialog om klimat- och miljörelaterade risker med andra tillsynsmyndigheter och centralbanksmyndigheter på internationell nivå. ECB är medlem i NGFS samt även i Europeiska kommissionens tekniska expertgrupp om hållbar finansering (TEG) som bl.a. har utvecklat ett klassificeringssystem (en taxonomi) för hållbar verksamhet. Därutöver deltar ECB aktivt i det arbete som utförs av EBA och Baselkommittén för banktillsyn.

Kommer den här vägledningen att leda till att klimat- och miljörelaterade risker får en mer framträdande roll i framtida stresstester?

I vägledningen förklaras att ECB förväntar sig att betydande banker använder (stress)scenarier både för att bedöma om klimat- och miljörelaterade risker är väsentliga för deras affärsstrategi och för att underbygga sina beslut. ECB förväntar sig också att institut med väsentliga klimat- och miljörelaterade risker utvärderar om deras bankinterna stresstestning är lämplig för att dessa risker ska kunna införlivas i deras grundscenario och negativa stresstestscenarier.

ECB studerar även noga de klimatrelaterade riskernas potentiella påverkan på euroområdets finanssystem. ECB arbetar för närvarande med Europeiska systemrisknämnden och centralbanker i EU för att färdigställa ett pilotförsök med ett klimatriskrelaterat stresstest. På ECB förbereds också ett stresstest på makrotillsynsnivå. Ramverket för stresstest har till syfte att utvärdera hur klimatrelaterade risker rör sig genom den reala ekonomin och finanssystemet. Stresstestet kommer att bygga på detaljerad information och fokusera på 90 betydande banker runt om i euroområdet.